Socioscientific Issues i den naturvetenskapliga undervisningen

Idag gästbloggar didaktikforskaren Mats Lindahl från Linnéuniversitetet:

Forskare inom naturvetenskaplig didaktik började 80-talet att använda benämningen ”Socioscientific Issues” (SSI) i syfte att föra fram det väsentliga i att diskutera relationen mellan teknisk utveckling och dess påverkan på samhället. Fram till denna brytpunkt hade man beskrivit användningen av naturvetenskaplig kunskap och utveckling som oproblematisk. Inte minst miljöproblemen krävde ett annat sätt att beskriva verkligheten. SSI är numer ett stort forskningsområde och användningen av SSI i skolor runt om i världen blir allt vanligare.

Med hjälp av ”Socioscientific Issues” (SSI) kan man utveckla sin undervisning inom naturvetenskapliga ämnen. SSI är en benämning på aktuella och framtida dilemman som uppstått genom att utveckling av naturvetenskap och teknologi kommit till användning i samhället. Undervisning med hjälp av SSI innebär att man återkommande skapar undervisnings-situationer där värden, känslor och moraliska dilemman står i centrum tillsammans med naturvetenskaplig kunskap.

Typiskt för ett SSI är att det inte har en enda lösning. Det gör dem till en början svåra och kanske frustrerande för eleverna att arbeta med, men detta uppvägs av att de tillåter kreativitet och att eleverna får använda och pröva sina personliga upplevelser och ställningstaganden.

SSI engagerar eleverna men har inte som huvudsyfte att öka intresset för naturvetenskap, utan syftar till att ge eleverna möjlighet att utifrån sitt eget perspektiv engagera sig i frågeställningar och att i bl.a. gruppdiskussioner få chansen att möta andras perspektiv.

Genom att arbeta med verkliga problem, sådana man brottas med i samhället, så blir kunskaper, moral och värden både verktyg och objekt för lärande. Istället för att slå fast det enda rätta utvecklar eleverna sin förmåga att förstå olika sidor av komplexa problem, liksom förmågan att aktivt delta i diskussioner om dilemman som kan behöva en temporär lösning.

Eftersom eleverna både får förbereda sig för och genomföra gruppdiskussioner och debatter ökar de sin förmåga att argumentera – en förmåga som är nödvändig för ett framtida deltagande i samhällsdebatten.

SSI inom sådana områden som hälsa och livsstil, genteknik, sex och samlevnad, biologisk mångfald samt teknikutveckling relativt hållbar utveckling kan vara mycket fruktbara. Användning av genteknik inom det medicinska området ger t.ex. stora möjligheter att engagera sig i den kunskap som ligger bakom nya möjligheter att rädda och förändra människor liv, samtidigt som frågeställningar som påverkar vår människosyn dyker upp: vad ska betraktas som sjukt? Hur ska man kunna avgöra vilka liva som ska räddas eller förändras? Hur kan man värdera djur, embryon och celler i förhållande till en människa?

Länkar:

http://serc.carleton.edu/sp/library/issues/what.html

http://www.civnet.org/2010/03/teaching-citizenship-through-science-socio-scientific-issues-as-an-important-component-of-citizenship/

http://faculty.education.ufl.edu/tsadler/IRSSI.pdf

http://gul.gu.se/public/pp/public_courses/course39301/published/1298318358598/resourceId/15211173/content/Socio-scientific%20issus.pdf

http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9140681238

Bakgrunden och mellanrummens betydelse

När psykologen Carl Gustav Jung skulle beskriva och förstå europén gjorde han inte det fullt ut för än han kommit till Afrika och fick lära känna en annan kulturs människor. Då, när han fick en annan bakgrund till europén, framträdde dragen tydligare.

Så har det också varit för våra elever på Global profil. De har lärt sig och förstått mycket om sin egen kultur genom att få uppleva vardagen i Uganda eller Sydafrika.

Det är därför en längre resa bort från det egna kan ge så mycket insikter.

När vi skall försöka lära våra elever något så kan vi försöka att ändra bakgrunden på olika sätt. Då framträder det vi vill visa tydligare och på olika sätt. Om man skall måla av ett stilleben får man en sannare bild av det man målar av om man gör olika tavlor med olika bakgrund. Det man vill visa framträder tydligare för varje bild.

Mellanrummen har också betydelse. Mitt arbetsrum ligger på tredje våningen i min skola. Jag går säkert upp och ner till och från personalrummet fem gånger om dagen. Jag möter alltid en massa elever då. Under åren har jag förstått hur viktiga dessa möten är i korridorerna och trapporna. Jag hälsar alltid på alla jag möter. Småpratar gärna: ”hur gick det på matchen?”. Gjorde du några mål?”. ”Förstod ni läxan”. Frågor och korta påståenden kan bli många under en dag. Men det är genom dessa korta och vardagliga möten jag bygger upp en relation med eleveran. Detta har jag sedan nytta av på lektionerna. Då är jag en människa för dem och inte bara en lärare. De ger mig ett förtroende som gör att jag kan vara ärligare mot dem när jag ger dem formativ bedömning.

Eleverna påverkas och utvecklas mycket av varandra också. Vilka som går i klassen kan ha stor betydelse för eleverna. ”Kamrateffekten” kallas det fick jag lära mig när Ibrahim Baylan gästade Kalmar förra veckan. När jag gick i gymnasiet var nästan en tredjedel fältbiologer. Detta stärkte givetvis intresset för biologi i mig.

Det som sker mellan lektionerna betyder alltså mycket för trivsel och lärande. Precis som pauserna mellan tonerna gör att det blir fin musik! Bryter man av en termin med en studieresa till något intressant ställe eller gör en vildmarksresa blir hela terminen bättre.

När jag undervisar med socioscientific issues (SSI) får jag både en bakgrund till det naturvetenskapliga fenomen som jag skall försöka förklara och bra mellanrum mellan all naturvetenskaplig fakta. Det eleverna skall lära sig sätts in i en relevant situation och en förståelse för var kunskapen hör hemma i vardagen och samhället gör att den känns mer meningsfull.

Det nya skolparadigmet och andra trender

Jag har i denna blogg försökt att beskriva det nya skolparadigmet ur många olika vinklar.

Ska man utveckla det nya skolparadigmets möjligheter så behöver man också förstå andra trender som pågår samtidigt. Dessa trender påverkar och påverkas av skolans utveckling. Parallellt driver de utvecklingen framåt. Vi behöver kunna hitta och se de möjligheter som detta för med sig.

Allra tydligast tycker jag det är när man sätter sig in i radions utveckling. Tittar vi på hur man gör radio nuförtiden och jämför det med den nya skolan så ser man många möjligheter. Genom de sociala medierna kan man ha en personlig kontakt med en redaktör eller reporter och den nya radion utnyttjar det genom att skapa ”publiknätverk” eller ”storredaktioner”. På så sätt kan radion bli en lärares förlängda arm ut i världen och det redskap som som för in verkligheten i klassrummet. Genom att använda radions ”verktyg” kan eleverna komma åt kunskap på ett för dem nytt, spännande och intressant sätt. Genom t.ex. radiodagböcker både undersöker och befäster eleverna sin kunskap.

Det som driver utvecklingen i skolan och många andra områden i samhället är den digitala utvecklingen. Därför är det så viktigt för eleverna att få digital kompetens och förstå den digitala utvecklingens möjligheter.

En annan trend som pågår samtidigt med skolans utveckling är att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0. Från att kultur är något som bara konstnärer, musiker och andra artister utövar och måste ha stöd för till en kultur där alla utöver den på ett eller annat sätt. Tittar man på den utvecklingen och försöker se hur den kan kopplas till den nya skolan så blir det allt tydligare hur viktigt det är att alla elever får en grundläggande obligatorisk estetisk utbildning på gymnasiet. Musik och bild är viktiga när vi skall uttrycka oss digitalt.

Om vi skall leta trender i vår samtid så tycker jag också att man skall lyfta fram arbetet för en hållbar utveckling på jorden. Kopplar vi den digitala utvecklingen till den så ser jag ett kraftfullt redskap för att få ut kunskap om goda exempel i hållbarhetsperspektiv.

Att kunna arbeta med ”Citizen science” dvs att använda medborgare för att samla in vetenskapliga data öppnar upp för nya sätt att tänka om utbildning och kunskap.

Sveriges Radio P4 Kalmar

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Den skapande processens helande inverkan

”Kroppen är trött. Jag har gått över tundran i ett par dagar nu med en stor ryggsäck och minimalt med mat”. Året är 1981 och jag är i Alaska med mina vänner. ”Vi blev körda till vägs ände från staden Nome på tundran och är nu på väg mot en eskimå-boplats vid Stilla havets kust.”

”Jag är inte riktigt frisk. En förkylning gör mig matt och hängig men vi måste gå vidare. Efter ett tag kommer vi fram till en lagun där vi hittar lämningar från de eskimåer som bor där. Det är ingen där just nu och har nog inte varit det på flera veckor. Det verkar som platsen bara används vid jakt.

Vi kastar ut våra drag från de kastspön vi har med oss och lyckas att få en stor lax på kroken. De hugger inte på bete vid denna tid på året. Ska man lyckas fånga en lax skall kroken fastna ändå någon stans på deras kropp. Vi gör en primitiv stenugn och tillagar laxen. Det smakar härligt.

När jag går dag efter dag på tundran så kommer jag in i en speciell takt. När jag inte går så fort blir det gärna en bluestakt. Vid den fysiska ansträngning som flera veckors vandring ger  och den tystnad som jag är i föds det ljud inom. Det kommer musik upp ur mitt inre. Jag kan höra den för mitt inre öra. Ett tyst ljud som liksom finns där hela tiden när man går.

Jag hade med mig en liten piccolablockflöjt. Jag gick ju i kommunal musikskola när jag var liten så jag vet hur man trakterar en sådan. En liten flöjt är en av de få instrument man kan ha med sig när man vandrar. Den väger just ingenting.  Jag satte mig på en sten och började spela musiken jag hörde inom mig. Kunde inte låta bli att skriva ner den på några notblad jag också hade med mig. Jag sitter koncentrerad och komponerar i nästan en timme. Förkylningen är som bortblåst. Ingen hosta och ingen matthet. Bara ett helt varande i den skapande processen.

När den lilla valsen är färdig och jag lägger ifrån mig flöjten och notpappret börjar hostan komma tillbaka så smått. Mattheten börjar att komma igen”.

Detta var första gången som jag medvetet märkte hur den skapande processen gör mig frisk och hel. Efter resan till Alaska har jag kunnat komma tillbaka till flödet flera gånger.

Jag har tidigare beskrivit att mitt bloggande gjort att jag återigen fått kontakt med detta flöde. De senaste två dagarna har jag också fått erfara hur skapande kan ta mig ur en förkylning och få mig att känna mig frisk så länge jag skapar. Jag har haft en förkylning i kroppen samtidigt som det är mycket elevarbeten att läsa igenom och betygsätta. Det går trögt och jag blir fort trött och okoncentrerad. Då har jag lagt högen med elevarbeten åt sidan en stund. Satt mig vid datorn och bestämt mig för att skriva dagens blogginlägg. Under min bloggperiod som började första januari har jag erfarit att det är som om varje dag har en essens eller ett ”ämne” som tillhör just den dagen. Jag kanske inte har en aningen om vad jag skall skriva om på morgonen men när det blir kväll har det alltid dykt upp något som känts angeläget att ta upp. När jag suttit och skrivit en stund är förkylningen som borta. Det är som om huvudet rensas och jag får tillbaka energin.

Jag har under mitt liv fått erfara att den kreativa processen kan ta många olika former. Att skapa ett stort utbildningsprogram som en KY utbildning kan vara som att skriva en opera. Att göra en 12 veckors arbetsmarknadsutbildning i miljö kan vara som att skriva en symfoni. En heldagsutbildning för ett företag kan kännas som att skriva en stråkkvartett.

Att undervisa elever på gymnasiet är som att öva en orkester där de olika stämmorna skall spela livets musik. Det gäller att inspirera, att få dem att spela ihop på ett bra sätt och att åstadkomma fina soloframträdanden.

Att få utöva kulturella aktiviteter lär oss grundläggande mänskliga färdigheter i skapande. Ett skapande vi kan flytta över på forskning, att lösa samhällsproblem med och att t.ex. skapa ny teknik.

Genom att teckna lär vi oss att se och observera. En grundfärdighet som vi under hela våra vakna tid använder oss av.

Genom att musicera tillsammans lär vi oss lyhördhet, att bli samspelta och delta med vår stämma tillsammans med andra. Musiken är ett språk vi kan uttrycka känslor med som stärker vårt välbefinnande. Musik kan ge harmoni.  Musik är harmoni IRL.

Genom att dansa kan vi uttrycka oss med hela kroppen.

Genom kulturen får vi fler språk, fler sätt att uttrycka oss och visa vår glädje, vår sorg och alla andra mänskliga känslor. Vi kan bli hela människor.

stage4you – Academy of Music, Media & Styling

Torsås-17

Den utveckling av kulturen i samhället som David Karlsson berättade om på soppscenen i Kalmar förra veckan har visat sig tydligt i Torsås kommun. Torsås ligger vid kusten mellan Kalmar och Karlskrona kommuner. Där har utvecklingen gått från jordbruksamhället till industrisamhället och sedan övergått i upplevelsesamhället. Alla tre epoker i Sveriges historia är levande och lever sida vid sida. Av nya företag som startar i kommunen är de flesta en del av det man kallar ”upplevelseindustrin”. Bakom detta ligger några eldsjälar i kommunen som varit med och startat och utvecklat utbildningskonceptet ”stage4you”.

Torsås-2

Torsås-3

Torsås-7

Claes-Göran Bjerding tar emot mig i dörren till den delen av Mjölnerskolan som inrymmer stage4you. Jag leds upp till ett stort öppet rum med soffor och kontor inom glasade väggar. ”Här har företagen Pama records, MiT (Gladys event)  och Stylingutbildningen sina kontor” säger han medan han tar fram en kopp kaffe till mig från det lilla köket. ”Det är de här företagen som är med och driver utbildningen på entreprenad inom Kalmarsunds gymnasieförbund”.

Torsås-15

Claes-Göran har varit en motor i musiklivet i Torsås i över 30 år. Han startade Torsås storband och är en av initiativtagarna till den utbildning som jag är och tittar på. ”Från början så var Mjölnerskolan ett industrigymnasium som skulle förse ortens industrier med välutbildad arbetskraft”. ”Det blomstrade fram till 2000 talets början då skolans rektor Grimbe märkte att söktrycket började minska” säger Claes-Göran samtidigt som kontorsrummen där vi sitter är fulla av aktivitet . Elever och lärare kommer och går. Telefoner ringer. Han presenterar mig för den ena och den andra av både nuvarande och gamla elever som kommer in. ”Grimbe talade med mig coh Ulla Gustavsson på MiT och Maxe Axelsson på PAMA records och undrade om vi ville starta en musikutbildning istället” ”Givetvis sa vi ja!”. Men Kalmarsunds gymnasieförbund var inte moget för detta 1996.

Det dröjde sex år innan Grimbe kom tillbaka och sa till samma trio att ”nu är det dags”. Istället för att åka in till Kalmar och presentera en ny idé om ett musikgymnasium så bjöds styrelsen ner till Torsås istället för att se en show som ungdomarna där spelade upp. Styrelsen kände igen sig i TV programmen ”Talang”, ”Körslaget” och ”idol”. ”Detta skall vi ha” sa styrelsen nu.

Efter att Torsås kommun sett att det kom tillräckligt med sökande började man bygga om industrigymnasiet till en konsertlokal med studio och allt som behövs för att göra musikproduktioner. Allt stod klart på nyåret 2006.

Torsås-9

Torsås-10

Torsås-13

Torsås-11

Man frågade sig också om det inte fanns mer som var knutet till musikbranschen och man utvecklade också en utbildning i styling som startade samtidigt.

Claes-Göran sa att när man skulle marknadsföra utbildningen gick det inte att åka runt i grannkommunerna och säga att man hade ”ett estetiskt program i Torsås”. Man var tvungen att hitta ett slående varumärke och fastnade för ”stage4you”.

Man fick 32 platser fyllda från början och även fler sökande än det fanns plats till. Därför hade man också audition precis som i idol för att bestämma vilka som skulle få gå. I den första jurun som man hade satt t.ex. Bert Karlsson. Media uppmärksammade utbildningen och man fick en flygande start!

Sedan två år tillbaka startade man också vision4you – en mediautbildning för rörlig bild. Den har varit svårare att fylla men det kommer fler och fler sökande.

Claes-Göran tar mig runt och visar mig ljudets väg från konsertscen via kablar in i de olika studios som finns. I små rum tränar ett par band inför nästa produktion. ”På stage4you arbetar vi hands on med musikproduktion” säger Claes-Göran. ”När eleverna kommer får de veta att de inom en månad skall ha gjort en musikproduktion. Sedan får de utifrån det målet förbereda sig och utbildas i det som de behöver för att klara det”. ”Kreativiteten är med från början” får jag veta.

De tre utbildningarna har man nu samlat under ett gemensamt namn: stage4you Academy of Music, Media & Styling

Lokalerna används inte bara av eleverna. Flera kända artister som t.ex. Lisa Miskowsky och Hammerfall kommer för att spela in i deras studios.

 

Torsås-26

Torsås-19

Torsås-28

När jag åker tillbaka till Kalmar tar jag vägen förbi samhället och högar med bräder ligga i stora travar innanför Torsåsverkens stängsel . Flaggorna fladdrar i vinden utanför Spinovas fjäderfabrik. Utefter E22:an ser jag den första traktorn på vårvinterjorden. Över trädtopparna snurrar det vindkraftverk i både öster och väster. Genom att bl.a. satsa på alternativ energiproduktion så är Torsås också på väg in i sitt fjärde ”samhälle”: det hållbara samhället.

Torsås

Möte med Ibrahim Baylan

Ibrahim Baylan

Idag besökte socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan Kalmar. Efter att ha besökt förskolor i Lindsdal, Jenny Nyströmskolan och Linnéuniversitetets rektor talade han om ”framtidens skola” i Vasaskolans matsal.

Jonas Hellberg som är ordförande i barn och utbildningsnämnden i Kalmar inledde kvällen. Han talade bl.a. om vikten av att skolan kan kompensera dåliga hemförhållanden.

När Ibrahim Baylan tog över pratade han om människovärdets betydelse i det svenska samhället. Han satte in skolan i sin sociala roll och betonade vikten av att varje människa ska kunna utbilda sig till det den vill. ”Utbildning skall vara öppet för alla på lika villkor och finansieras gemensamt”. ”Var och en skall kunna göra den resa de själva vill”

Sen tog han upp ett antal exempel på vad han inte var nöjd med i den svenska skolan nu:

– Var 8:e elev klarar inte målen i grundskolan.
– 7 av 10 som får försörjningsstöd som vuxna saknar gymnasial utbildning.
– Andelen som inte når upp till målen ökar hela tiden.
– Grundläggande basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna blir sämre
”Nu ser vi den första generationen som har sämre läsförmåga än sina föräldrar sedan 1840 talet”
– Barngrupperna blir allt större i förskolan
– Allt färre väljer yrkesutbildningar i gymnasiet
– Kommunal vuxenutbildning har dragits ner
– Antalet högskoleplatser har minskat
– Skolpolitiken utgår från ”tyckande” och inte vetenskaplig grund.

Detta vill han jobba för om socialdemokraterna får makten vid nästa val:

– Alla barn skall ha möjlighet att gå i förskola
– Barngrupperna måste bli mindre på förskolan
– Minska klassstorlekarna.
– Satsning på lärare och läraryrket genom kompetens och fortbildning
– Arbeta för att lärare skall få högre lön
– Eleverna får inte lämnas åt sitt öde. Alla elever bör få den hjälp de behöver.
– Om skolan ger läxor skall skolan också se till att läxhjälp finns på skolan.
– Möjlighet till sommarskola för alla som behöver
– Lärarna måste få tillgång till aktuell forskning genom ett nationellt institut för skolforskning
– Inte bara kontroll av skolor utan också möjlighet till utvecklingsinsatser.

När det blev dags för frågor så frågade jag honom hur han tänkte om den svenska skolans digitalisering. Han svarade att digitaliseringen genomsyrar hela samhället nu men skolan halkar efter. Han var mycket kritisk till Björklunds ointresse för frågan och lyfte fram att de sista beslutet som tagits när det gäller IT i skolan på nationell nivå var när han själv som utbildningsminister beslutade om PIM 2005. Sedan dess hade ingenting hänt på den fronten.

Socialdemokraterna hade föreslagit en nationell IT strategi för skolan men fått den nedröstad. Kommer han till makten kommer han se till att det görs en sådan.

Sedan följde många frågor som t.ex. berörde lärlingsplatser, industriutbildningar och läxhjälp. När det gällde kontroll av eleverna så sa han att ”de skolor som letar fel på eleverna misslyckas ofta”. ”Skolan måste fånga varje barns förmåga”.

Mycket intressant blev det när Baylan talade om skollagen. Han hade naturligtvis läst den många gånger och tyckte att det som stod där var mycket fint skriven. Det svåra är sedan att förverkliga det som står där. ”Det blir inte så bara för att det står så i en skollag” menade han. ”Det behövs mer”. ”Hur blir de fina orden i skollagen verklighet”?

Efter ett antal frågor om högskolan och förhållandena för studenter var det så dags för en sista fråga. Jag räckte upp handen och fick ordet: ”Kommer ni att ta tillbaka estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne på gymnasiet om ni får makten?” Baylan såg eftertänksam ut och svarade ärligt: ”jag vet inte”. ”Jag vill passa på den frågan”. ”Vill tänka igenom den mer innan jag svarar”.

”Ok då kan vi skicka dig lite argument” svarade jag.

”Ni är välkomna att höra av er” slutade han mötet.