Sveriges Radio P4 Kalmar

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.

Den skapande processens helande inverkan

”Kroppen är trött. Jag har gått över tundran i ett par dagar nu med en stor ryggsäck och minimalt med mat”. Året är 1981 och jag är i Alaska med mina vänner. ”Vi blev körda till vägs ände från staden Nome på tundran och är nu på väg mot en eskimå-boplats vid Stilla havets kust.”

”Jag är inte riktigt frisk. En förkylning gör mig matt och hängig men vi måste gå vidare. Efter ett tag kommer vi fram till en lagun där vi hittar lämningar från de eskimåer som bor där. Det är ingen där just nu och har nog inte varit det på flera veckor. Det verkar som platsen bara används vid jakt.

Vi kastar ut våra drag från de kastspön vi har med oss och lyckas att få en stor lax på kroken. De hugger inte på bete vid denna tid på året. Ska man lyckas fånga en lax skall kroken fastna ändå någon stans på deras kropp. Vi gör en primitiv stenugn och tillagar laxen. Det smakar härligt.

När jag går dag efter dag på tundran så kommer jag in i en speciell takt. När jag inte går så fort blir det gärna en bluestakt. Vid den fysiska ansträngning som flera veckors vandring ger  och den tystnad som jag är i föds det ljud inom. Det kommer musik upp ur mitt inre. Jag kan höra den för mitt inre öra. Ett tyst ljud som liksom finns där hela tiden när man går.

Jag hade med mig en liten piccolablockflöjt. Jag gick ju i kommunal musikskola när jag var liten så jag vet hur man trakterar en sådan. En liten flöjt är en av de få instrument man kan ha med sig när man vandrar. Den väger just ingenting.  Jag satte mig på en sten och började spela musiken jag hörde inom mig. Kunde inte låta bli att skriva ner den på några notblad jag också hade med mig. Jag sitter koncentrerad och komponerar i nästan en timme. Förkylningen är som bortblåst. Ingen hosta och ingen matthet. Bara ett helt varande i den skapande processen.

När den lilla valsen är färdig och jag lägger ifrån mig flöjten och notpappret börjar hostan komma tillbaka så smått. Mattheten börjar att komma igen”.

Detta var första gången som jag medvetet märkte hur den skapande processen gör mig frisk och hel. Efter resan till Alaska har jag kunnat komma tillbaka till flödet flera gånger.

Jag har tidigare beskrivit att mitt bloggande gjort att jag återigen fått kontakt med detta flöde. De senaste två dagarna har jag också fått erfara hur skapande kan ta mig ur en förkylning och få mig att känna mig frisk så länge jag skapar. Jag har haft en förkylning i kroppen samtidigt som det är mycket elevarbeten att läsa igenom och betygsätta. Det går trögt och jag blir fort trött och okoncentrerad. Då har jag lagt högen med elevarbeten åt sidan en stund. Satt mig vid datorn och bestämt mig för att skriva dagens blogginlägg. Under min bloggperiod som började första januari har jag erfarit att det är som om varje dag har en essens eller ett ”ämne” som tillhör just den dagen. Jag kanske inte har en aningen om vad jag skall skriva om på morgonen men när det blir kväll har det alltid dykt upp något som känts angeläget att ta upp. När jag suttit och skrivit en stund är förkylningen som borta. Det är som om huvudet rensas och jag får tillbaka energin.

Jag har under mitt liv fått erfara att den kreativa processen kan ta många olika former. Att skapa ett stort utbildningsprogram som en KY utbildning kan vara som att skriva en opera. Att göra en 12 veckors arbetsmarknadsutbildning i miljö kan vara som att skriva en symfoni. En heldagsutbildning för ett företag kan kännas som att skriva en stråkkvartett.

Att undervisa elever på gymnasiet är som att öva en orkester där de olika stämmorna skall spela livets musik. Det gäller att inspirera, att få dem att spela ihop på ett bra sätt och att åstadkomma fina soloframträdanden.

Att få utöva kulturella aktiviteter lär oss grundläggande mänskliga färdigheter i skapande. Ett skapande vi kan flytta över på forskning, att lösa samhällsproblem med och att t.ex. skapa ny teknik.

Genom att teckna lär vi oss att se och observera. En grundfärdighet som vi under hela våra vakna tid använder oss av.

Genom att musicera tillsammans lär vi oss lyhördhet, att bli samspelta och delta med vår stämma tillsammans med andra. Musiken är ett språk vi kan uttrycka känslor med som stärker vårt välbefinnande. Musik kan ge harmoni.  Musik är harmoni IRL.

Genom att dansa kan vi uttrycka oss med hela kroppen.

Genom kulturen får vi fler språk, fler sätt att uttrycka oss och visa vår glädje, vår sorg och alla andra mänskliga känslor. Vi kan bli hela människor.

stage4you – Academy of Music, Media & Styling

Torsås-17

Den utveckling av kulturen i samhället som David Karlsson berättade om på soppscenen i Kalmar förra veckan har visat sig tydligt i Torsås kommun. Torsås ligger vid kusten mellan Kalmar och Karlskrona kommuner. Där har utvecklingen gått från jordbruksamhället till industrisamhället och sedan övergått i upplevelsesamhället. Alla tre epoker i Sveriges historia är levande och lever sida vid sida. Av nya företag som startar i kommunen är de flesta en del av det man kallar ”upplevelseindustrin”. Bakom detta ligger några eldsjälar i kommunen som varit med och startat och utvecklat utbildningskonceptet ”stage4you”.

Torsås-2

Torsås-3

Torsås-7

Claes-Göran Bjerding tar emot mig i dörren till den delen av Mjölnerskolan som inrymmer stage4you. Jag leds upp till ett stort öppet rum med soffor och kontor inom glasade väggar. ”Här har företagen Pama records, MiT (Gladys event)  och Stylingutbildningen sina kontor” säger han medan han tar fram en kopp kaffe till mig från det lilla köket. ”Det är de här företagen som är med och driver utbildningen på entreprenad inom Kalmarsunds gymnasieförbund”.

Torsås-15

Claes-Göran har varit en motor i musiklivet i Torsås i över 30 år. Han startade Torsås storband och är en av initiativtagarna till den utbildning som jag är och tittar på. ”Från början så var Mjölnerskolan ett industrigymnasium som skulle förse ortens industrier med välutbildad arbetskraft”. ”Det blomstrade fram till 2000 talets början då skolans rektor Grimbe märkte att söktrycket började minska” säger Claes-Göran samtidigt som kontorsrummen där vi sitter är fulla av aktivitet . Elever och lärare kommer och går. Telefoner ringer. Han presenterar mig för den ena och den andra av både nuvarande och gamla elever som kommer in. ”Grimbe talade med mig coh Ulla Gustavsson på MiT och Maxe Axelsson på PAMA records och undrade om vi ville starta en musikutbildning istället” ”Givetvis sa vi ja!”. Men Kalmarsunds gymnasieförbund var inte moget för detta 1996.

Det dröjde sex år innan Grimbe kom tillbaka och sa till samma trio att ”nu är det dags”. Istället för att åka in till Kalmar och presentera en ny idé om ett musikgymnasium så bjöds styrelsen ner till Torsås istället för att se en show som ungdomarna där spelade upp. Styrelsen kände igen sig i TV programmen ”Talang”, ”Körslaget” och ”idol”. ”Detta skall vi ha” sa styrelsen nu.

Efter att Torsås kommun sett att det kom tillräckligt med sökande började man bygga om industrigymnasiet till en konsertlokal med studio och allt som behövs för att göra musikproduktioner. Allt stod klart på nyåret 2006.

Torsås-9

Torsås-10

Torsås-13

Torsås-11

Man frågade sig också om det inte fanns mer som var knutet till musikbranschen och man utvecklade också en utbildning i styling som startade samtidigt.

Claes-Göran sa att när man skulle marknadsföra utbildningen gick det inte att åka runt i grannkommunerna och säga att man hade ”ett estetiskt program i Torsås”. Man var tvungen att hitta ett slående varumärke och fastnade för ”stage4you”.

Man fick 32 platser fyllda från början och även fler sökande än det fanns plats till. Därför hade man också audition precis som i idol för att bestämma vilka som skulle få gå. I den första jurun som man hade satt t.ex. Bert Karlsson. Media uppmärksammade utbildningen och man fick en flygande start!

Sedan två år tillbaka startade man också vision4you – en mediautbildning för rörlig bild. Den har varit svårare att fylla men det kommer fler och fler sökande.

Claes-Göran tar mig runt och visar mig ljudets väg från konsertscen via kablar in i de olika studios som finns. I små rum tränar ett par band inför nästa produktion. ”På stage4you arbetar vi hands on med musikproduktion” säger Claes-Göran. ”När eleverna kommer får de veta att de inom en månad skall ha gjort en musikproduktion. Sedan får de utifrån det målet förbereda sig och utbildas i det som de behöver för att klara det”. ”Kreativiteten är med från början” får jag veta.

De tre utbildningarna har man nu samlat under ett gemensamt namn: stage4you Academy of Music, Media & Styling

Lokalerna används inte bara av eleverna. Flera kända artister som t.ex. Lisa Miskowsky och Hammerfall kommer för att spela in i deras studios.

 

Torsås-26

Torsås-19

Torsås-28

När jag åker tillbaka till Kalmar tar jag vägen förbi samhället och högar med bräder ligga i stora travar innanför Torsåsverkens stängsel . Flaggorna fladdrar i vinden utanför Spinovas fjäderfabrik. Utefter E22:an ser jag den första traktorn på vårvinterjorden. Över trädtopparna snurrar det vindkraftverk i både öster och väster. Genom att bl.a. satsa på alternativ energiproduktion så är Torsås också på väg in i sitt fjärde ”samhälle”: det hållbara samhället.

Torsås

Möte med Ibrahim Baylan

Ibrahim Baylan

Idag besökte socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan Kalmar. Efter att ha besökt förskolor i Lindsdal, Jenny Nyströmskolan och Linnéuniversitetets rektor talade han om ”framtidens skola” i Vasaskolans matsal.

Jonas Hellberg som är ordförande i barn och utbildningsnämnden i Kalmar inledde kvällen. Han talade bl.a. om vikten av att skolan kan kompensera dåliga hemförhållanden.

När Ibrahim Baylan tog över pratade han om människovärdets betydelse i det svenska samhället. Han satte in skolan i sin sociala roll och betonade vikten av att varje människa ska kunna utbilda sig till det den vill. ”Utbildning skall vara öppet för alla på lika villkor och finansieras gemensamt”. ”Var och en skall kunna göra den resa de själva vill”

Sen tog han upp ett antal exempel på vad han inte var nöjd med i den svenska skolan nu:

– Var 8:e elev klarar inte målen i grundskolan.
– 7 av 10 som får försörjningsstöd som vuxna saknar gymnasial utbildning.
– Andelen som inte når upp till målen ökar hela tiden.
– Grundläggande basfärdigheter som att läsa, skriva och räkna blir sämre
”Nu ser vi den första generationen som har sämre läsförmåga än sina föräldrar sedan 1840 talet”
– Barngrupperna blir allt större i förskolan
– Allt färre väljer yrkesutbildningar i gymnasiet
– Kommunal vuxenutbildning har dragits ner
– Antalet högskoleplatser har minskat
– Skolpolitiken utgår från ”tyckande” och inte vetenskaplig grund.

Detta vill han jobba för om socialdemokraterna får makten vid nästa val:

– Alla barn skall ha möjlighet att gå i förskola
– Barngrupperna måste bli mindre på förskolan
– Minska klassstorlekarna.
– Satsning på lärare och läraryrket genom kompetens och fortbildning
– Arbeta för att lärare skall få högre lön
– Eleverna får inte lämnas åt sitt öde. Alla elever bör få den hjälp de behöver.
– Om skolan ger läxor skall skolan också se till att läxhjälp finns på skolan.
– Möjlighet till sommarskola för alla som behöver
– Lärarna måste få tillgång till aktuell forskning genom ett nationellt institut för skolforskning
– Inte bara kontroll av skolor utan också möjlighet till utvecklingsinsatser.

När det blev dags för frågor så frågade jag honom hur han tänkte om den svenska skolans digitalisering. Han svarade att digitaliseringen genomsyrar hela samhället nu men skolan halkar efter. Han var mycket kritisk till Björklunds ointresse för frågan och lyfte fram att de sista beslutet som tagits när det gäller IT i skolan på nationell nivå var när han själv som utbildningsminister beslutade om PIM 2005. Sedan dess hade ingenting hänt på den fronten.

Socialdemokraterna hade föreslagit en nationell IT strategi för skolan men fått den nedröstad. Kommer han till makten kommer han se till att det görs en sådan.

Sedan följde många frågor som t.ex. berörde lärlingsplatser, industriutbildningar och läxhjälp. När det gällde kontroll av eleverna så sa han att ”de skolor som letar fel på eleverna misslyckas ofta”. ”Skolan måste fånga varje barns förmåga”.

Mycket intressant blev det när Baylan talade om skollagen. Han hade naturligtvis läst den många gånger och tyckte att det som stod där var mycket fint skriven. Det svåra är sedan att förverkliga det som står där. ”Det blir inte så bara för att det står så i en skollag” menade han. ”Det behövs mer”. ”Hur blir de fina orden i skollagen verklighet”?

Efter ett antal frågor om högskolan och förhållandena för studenter var det så dags för en sista fråga. Jag räckte upp handen och fick ordet: ”Kommer ni att ta tillbaka estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne på gymnasiet om ni får makten?” Baylan såg eftertänksam ut och svarade ärligt: ”jag vet inte”. ”Jag vill passa på den frågan”. ”Vill tänka igenom den mer innan jag svarar”.

”Ok då kan vi skicka dig lite argument” svarade jag.

”Ni är välkomna att höra av er” slutade han mötet.

Why poverty?

”Why poverty” hater en dokumentärserie som gick på Sveriges television november – december 2012. Samtidigt gick programmen i 70 andra länder. Hela serien är en samproduktion av de nationella TV bolagen i dessa länder. Den tog 4-5 år att göra. Den visar olika vinklar på fattigdom världen över och försöker besvara frågan; varför fattigdom?

Serien är utmärkt att använda i sin helhet eller med enskilda program när man undervisar i hållbar utveckling. Den försöker att gå på djupet när det gäller de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhetsbegreppet.

Utbildningsradion har gjort ett fint temamaterial där de 8 grundfilmerna ligger och mycket extramaterial. Här är länken till temasidorna: Varför finns fattigdom.

Här kan man läsa om hur temasidorna är uppbyggda och är tänkta att användas i undervisningen: Om temasidan

Till temasidorna finns ett statistikverktyg som man kan använda för att jämföra olika länder och olika aspekter av fattigdom. Detta verktyg hittar du här: Statistikverktyg

Om man vill hitta mer material på UR kan man använda UR:s söksida.

Sveriges Televisions sida om projektet är här: Why poverty

Projektets internationella hemsida är här: Why poverty

Vill man hitta ännu mer material är YouTube bra att leta på:
You Tube klipp om ”Poverty”
You Tube klipp om ”Fattigdom”

Här är några exempel på extramaterial som jag hittade:
Wealth inequality in America – You Tube
A TED talk on income Inequality by Nick Hanauer – You Tube
Banned TED talk
Bill Maher on The Wealth Gap In America and the World
Record inequality between rich and poor – OECD 
Looking to 2060: A Global Vision of Long-term Growth – OECD
Understanding Composite Leading Indicators – OECD
OECD Education at Glance 2012

Här är en film från SvT som också kompletterar serien:
Systemfel som hotar världen 

Dans dans

Gruppdans har blivit en stor kulturaktivitet i Sverige. Bara på mitt gym kom det över 30 personer idag på morgonen när det var ZumbaFitness. 30 yngre kvinnor kring 20 år och två runt 50 varav jag var en av dem och den enda mannen. Hade det varit i Uganda eller Sydafrika hade det säkert varit hälften män och hälften kvinnor. I större delen av världen är dans en naturlig uttycksform för alla.

När jag 2009 reste i Nicaragua med ”Globala resan” fick jag bo hos en familj i Ciudad Dario. Det första rummet man kom in i i deras hem var ett rum med bara några stolar, en stereo och två stora högtalare. Ingen tv, soffa och inget soffbord. ”Vad är detta?” tänkte jag och frågade familjen lite försynt. ”Det är vårt dansrum” svarade de.

Jag har gått igenom en viktminskning process som heter Xtravaganza och gått ner 24 kg på ett halvår. Ett av de bästa projekt jag gett mig in på. 24 kg är mer än en tung fjällryggsäck och jag förstår nu varför jag inte tyckte om att röra på mig tidigare. Programmet bygger på fyra ledstjärnor: god energi, mental träning, mental näring och rörelseglädje.

I allt detta har jag funnit gruppdansen som den träningsform jag gillar bäst. Jag har hållit på med musik i hela mitt liv på olika sätt men aldrig dansat gruppdans tidigare. Nu går jag på Zumbafitness, Sh´bam, Body jam och Aerobic dance så ofta jag hinner. Dans är ren glädje uttryckt med hela kroppen!

Att på äldre dagar lära sig ett helt nytt kulturellt uttryckssätt är väldigt intressant. Jag tror det är viktigt för en lärare att ge sig in på och lära sig helt nya områden. Då förstår man eleverna bättre som är nya för det som jag försöker lära dem.

Ofta är jag ensam man på passen. I alla fall man i min ålder. Men jag vet att på de manliga elevernas elevhem på Kisubi Mapeera i Entebbe och på landsbygden i många afrikanska länder, där dansar säkert män gruppdans samtidigt som jag. Det är bara i Sverige som det än så länge går så få män på dessa danser. Jag vet att det är jag som är globalt normal. Det är bara så att mina manliga danskollegor dansar någon annanstans i världen just nu. Jag kan inte hjälpa att vi inte står i samma rum.

MOOC

MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.

Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.

Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:

Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain

Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag

Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy

Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems

Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10

Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10

Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429

Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments

Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com

Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org

Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.

Pengar, konst och politik

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Wikipedia – inspirerande prat

DSC_7985Idag hade vi stor Wikipediautbildning på Stagneliusskolan i Kalmar. Sophie Östergren och Axel Pettersson från Wikimedia höll i två workshop och ett inspirerande prat om Wikipedia på kvällen.

Under för middagen fick vi lära oss om grundprinciperna för Wikipedia, allt kring hur man skriver en artikel och vad man skall tänka på när man gör det. Vi började att praktiskt skriva på artiklar som låg oss nära. Några började att göra ”egna” Wikipedia böcker utifrån ”Skapa en bok” funktionen.

Efter lunch fick de som hade tid och ville gå till ett annat rum och fördjupa sig i lugn och ro tillsammans med Axel. Sophie gjorde om förmiddagens program för en ny grupp.

Vi hade bjudit in de lärare, pensionerade och nu verksamma, inom Kalmarsunds gymnasieförbund som var intresserade av att lära sig använda Wikipedia i undervisningen eller på annat sätt arbeta med fri kunskap. Vi hade också bjudit in alla i Kalmar som var intresserade av att skriva om Kalmar. Dagens utbildning skulle bli en början på att göra förstklassiga artiklar om Kalmar i svenska och andra språks Wikipedia. Detta är inte minst viktigt för Kalmar som turistort. Det är nog viktigare än man tror att det finns bra artiklar om Kalmar i Tyska, Engelska, Italienska och Ryska Wikipedia. Står man och väger vart man skall åka på semester om man bor i dessa ländre kanske man går in på sitt lands Wikipedia och tittar. Har vi då förstklassiga bilder på Kalmar och högintressanta artiklar kan det vara det som väger över att man beställer sin turistresa hit.

Wikipedia är också viktig som läromedel och kan även användas som examinationsform. Den används inom utbildning som ett pedagogiskt verktyg i 29 olika länder. Ska man titta efter goda exempel på det får man gå till Skara, Linnéuniversitetet, Global profil i Kalmar, KTH och SLU. På SLU har man anställt en wikipedian som arbetar inom det som man kallar SLU Wikipedia academy.

På Wikipedia kan man bidra med text, bild, film och ljud. Bara genom att använda Wikipedia som uppslagsverk kan eleverna via hyperlänkarna ledas in på ny kunskap. När eleverna skriver själva måste de kunna underbygga sina artiklar med källor, resonera kring relevans och utrycka sig sakligt och neutralt. Wikipedia är ett uppslagsverk och inget annat. Under årens lopp har olika diskussioner lett fram till vad som anses relevant att publicera. Artiklar om små idrottsföreningar t.ex tas bort och skall man publicera en artikel om en författare bör hen ha publicerats genom åtminstone två böcker på ”vanliga” förlag.

Wikipedia styrs som en merokrati där meriter och upparbetat förtroende genom mångårigt ideellt arbete påverkar om man får makt att plocka bort artiklar eller stänga av klottrande skribenter. Totalt är det 98 personer i Sverige som har administratörsstatus. 200 – 300 personer är inne och skriver.

Wikipedia har också systerprojekt som Wiktionary som är en ordbok, Wikiversity som tillhandahåller olika utbildningar, Wikidat som samlar data i en databas, Wikibooks som scannar in ej upphovsrättsskyddade böcker coh Wikimedia Commons som samlar bilder med en creative commons licens.

En del artiklar skrivs av ”robottar” som hämtar data och fakta från andra uppslagsverk. LSJ bot är en sådan robot.

Hemma hos – Wikimedia

Jag kom med tunnelbanan och gick upp vid T-banestation Rådhuset. Där rakt framför uppgången från tunnelbanan på Hanverkargatan låg adressen till Wikimedias nya kontor. Jag gick uppför den ljusa gamla trappuppgången och ringde på. Snart skulle jag få träffa äkta wikipedianer!

Sophie Östergren som är utbildningsansvarig på Wikimedia öppnade. Hon visade runt i det alldeles nyligen möblerade kontoret. De hade bara haft tillgång till det en vecka. Innan dess låg deras kontor på Söder. Det var en gammal fin lägenhet med högt i tak och stora fönster. De hade haft inflyttningsfest för bara någon dag sedan. Skålarna med jordnötter, chips och andra festtilltugg stod fortfarande kvar på soffbordet. På ett bord stod några orkidéer fortfarande inslagna i plast.

Totalt jobbar det sju personer på kontoret varav 4 är heltidsanställda. Anton, en praktikant satt i ett soffhörn. Wikimedias uppgift är göra kunskap fritt tillgänglig och är en ideell förening. Wikimedia finansieras av gåvor.

Wikimedia
Sophie Österberg och Anton Olsson arbetar med sina datorer i sofforna. Det finns några bord men ofta arbetar man så här på Wikimedias kontor.

När vi tittat runt satt sig Sophie och jag och började planera en halvdag söndagen den 21 april i Stockholm då olika människor från miljörörelse, forskning, skola och myndigheter skall träffas för att diskutera hur vi kan skriva om hållbar utveckling i Wikipedia. Wikipedia används mer och mer i skolorna och blir en allt mer betydelsefull öppen lärresurs. Det är därför viktigt att få med hållbarhetsperspektivet dels i särskilda artiklar och under rubriker i många artiklar. Detta är ett projekt som alla som arbetar med miljöfrågor i någon forma kan vara med i och bidra. Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen är bl.a. inbjuden.

Under den dagen kommer vi också att bjuda med några av våra gäster i Global profil från Sydafrika och Uganda. De kommer att få ett specialgjort program tillsammans med Afrikainstitutet om allt går som vi planerat.

Vi skall använda oss av Pecha Kucha format vid föredragen. Detta är en form av föredrag som kommer från Japan. Föredraget skall bestå av 20 bilder som får visas i 20 sekunder. Varje föredrag tar då lite drygt 6 minuter.