Why poverty?

”Why poverty” hater en dokumentärserie som gick på Sveriges television november – december 2012. Samtidigt gick programmen i 70 andra länder. Hela serien är en samproduktion av de nationella TV bolagen i dessa länder. Den tog 4-5 år att göra. Den visar olika vinklar på fattigdom världen över och försöker besvara frågan; varför fattigdom?

Serien är utmärkt att använda i sin helhet eller med enskilda program när man undervisar i hållbar utveckling. Den försöker att gå på djupet när det gäller de sociala och ekonomiska aspekterna av hållbarhetsbegreppet.

Utbildningsradion har gjort ett fint temamaterial där de 8 grundfilmerna ligger och mycket extramaterial. Här är länken till temasidorna: Varför finns fattigdom.

Här kan man läsa om hur temasidorna är uppbyggda och är tänkta att användas i undervisningen: Om temasidan

Till temasidorna finns ett statistikverktyg som man kan använda för att jämföra olika länder och olika aspekter av fattigdom. Detta verktyg hittar du här: Statistikverktyg

Om man vill hitta mer material på UR kan man använda UR:s söksida.

Sveriges Televisions sida om projektet är här: Why poverty

Projektets internationella hemsida är här: Why poverty

Vill man hitta ännu mer material är YouTube bra att leta på:
You Tube klipp om ”Poverty”
You Tube klipp om ”Fattigdom”

Här är några exempel på extramaterial som jag hittade:
Wealth inequality in America – You Tube
A TED talk on income Inequality by Nick Hanauer – You Tube
Banned TED talk
Bill Maher on The Wealth Gap In America and the World
Record inequality between rich and poor – OECD 
Looking to 2060: A Global Vision of Long-term Growth – OECD
Understanding Composite Leading Indicators – OECD
OECD Education at Glance 2012

Här är en film från SvT som också kompletterar serien:
Systemfel som hotar världen 

Dans dans

Gruppdans har blivit en stor kulturaktivitet i Sverige. Bara på mitt gym kom det över 30 personer idag på morgonen när det var ZumbaFitness. 30 yngre kvinnor kring 20 år och två runt 50 varav jag var en av dem och den enda mannen. Hade det varit i Uganda eller Sydafrika hade det säkert varit hälften män och hälften kvinnor. I större delen av världen är dans en naturlig uttycksform för alla.

När jag 2009 reste i Nicaragua med ”Globala resan” fick jag bo hos en familj i Ciudad Dario. Det första rummet man kom in i i deras hem var ett rum med bara några stolar, en stereo och två stora högtalare. Ingen tv, soffa och inget soffbord. ”Vad är detta?” tänkte jag och frågade familjen lite försynt. ”Det är vårt dansrum” svarade de.

Jag har gått igenom en viktminskning process som heter Xtravaganza och gått ner 24 kg på ett halvår. Ett av de bästa projekt jag gett mig in på. 24 kg är mer än en tung fjällryggsäck och jag förstår nu varför jag inte tyckte om att röra på mig tidigare. Programmet bygger på fyra ledstjärnor: god energi, mental träning, mental näring och rörelseglädje.

I allt detta har jag funnit gruppdansen som den träningsform jag gillar bäst. Jag har hållit på med musik i hela mitt liv på olika sätt men aldrig dansat gruppdans tidigare. Nu går jag på Zumbafitness, Sh´bam, Body jam och Aerobic dance så ofta jag hinner. Dans är ren glädje uttryckt med hela kroppen!

Att på äldre dagar lära sig ett helt nytt kulturellt uttryckssätt är väldigt intressant. Jag tror det är viktigt för en lärare att ge sig in på och lära sig helt nya områden. Då förstår man eleverna bättre som är nya för det som jag försöker lära dem.

Ofta är jag ensam man på passen. I alla fall man i min ålder. Men jag vet att på de manliga elevernas elevhem på Kisubi Mapeera i Entebbe och på landsbygden i många afrikanska länder, där dansar säkert män gruppdans samtidigt som jag. Det är bara i Sverige som det än så länge går så få män på dessa danser. Jag vet att det är jag som är globalt normal. Det är bara så att mina manliga danskollegor dansar någon annanstans i världen just nu. Jag kan inte hjälpa att vi inte står i samma rum.

MOOC

MOOC står för ”Massiv open online course” och är en kurs som drivs via nätet och kan ha tusentals med studerande. De första startade 2008 inom den öppna lärresurs rörelsen. 2012 var det år då de slog igenom i en större skala. De mest kända organisationerna som tillhandahåller MOOC är Coursera, Udacity och edX. En av de största MOOC som genomförts var Stanford´s kurs i artificiell intelligens som hade 160 000 deltagare. Vem som helst får delta i en MOOC utan kostnad. Om man inte vill ha ett utbildningsbevis och poäng vill säga. Då får man betala en mindre summa.

Det har redan hunnit utvecklas olika typer av MOOC. cMOOCs är nätverkskurser där deltagarna är med i lärogrupper där man ofta bloggar eller skapar olika projekt. Dessa kurser är ofta inte så stora. xMOOCs däremot kan ha tiotusentals deltagare. Dessa är mer innehållsstyrda och kan examineras av t.ex. självrättande prov eller liknande. De är mindre kollaborativa än cMOOCs.

Här är några MOOC kurser i hållbar utveckling:

Introduction to sustainability
https://www.coursera.org/course/sustain

Sustainable Agricultural and land management
https://www.coursera.org/course/sustainableag

Global sustainable energy: Past, Present and Future
https://www.coursera.org/course/globalenergy

Sustainability of food systems: A global lifecycle perspective
https://www.coursera.org/course/globalfoodsystems

Sustainability leaders series
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/sustainability-leaders-series/id598283109?mt=10

Global problem of Populationgrowth
https://itunes.apple.com/se/itunes-u/global-problems-population/id341651979?mt=10

Key trends in Africa
https://itunes.apple.com/se/course/key-trends-in-africa/id600065429

Endeavor´s Sustainable Economics Developments
http://www.academicearth.org/lectures/endeavors-sustainable-economic-developments

Här är några andra exempel på MOOC:
Learning Open Educational Resources: loer12.wikispaces.com
Connectivism and Connected Knowledge: cck12.mooc.ca
Exploring Our Digital Footprints Together: digifoot12.wikispaces.com

Här är adresserna till de största organisationerna som tillhandhåller MOOC:
Udacity: www.udacity.com
edX: www.edx.org
Coursera: www.coursera.org

Litteratur
Fasimpaur, Karen (2013): Massive and open. Learning and Leading with Technology. ISTE.

Pengar, konst och politik

Pengar, konst och politik var rubriken på ett föredrag som David Karlson höll på soppscenen på Kalmar Teater under måndagskvällen. David har arbetet bl.a. som utredare inom kultursfären.

Han gav en intressant historiskt tillbakablick på kulturpolitiken, kulturens plats i samhället och vad som kan behöva göras framåt.

Här skall jag kort sammanfatta det han tog upp.

Om man jämför statistiken över ett lands medborgares deltagande i kulturlivet och ett lands innovationsförmåga så ser man en stor likhet. Sverige låg i topp inom båda dessa 2007/2008. Det man frågar sig då är om ett brett levande kulturliv leder till ett land med stor innovationsförmåga? Statistiken verkar peka på det. Då visar detta kulturens betydelse utöver själva den estetiska upplevelsen.

David Karlsson visade några citat som på ett sammanfattande sätt visade varför ett land behöver en kulturpolitik:

”Att göra det möjligt för varje medborgare att leva ett uttrycksfullt liv”

”Att kunna leva ett expressivt liv; att kunna uttrycka sig med konstnärliga medel.”

”Ett liv präglat av aktiv kreativitet”

”Kulturen har både en nytta och egenvärde”

Han visade också upp en uppskattning av vad kulturella och kreativa näringar inom EU stod för 2003:
€654 miljarder
1,4 miljoner kulturföretag
3,1 % arbetar inom kultursektorn
Del av BNP: 2,6 %

TIllväxten inom denna sektor är 12,3 % högre än tillväxt i övrigt.

Detta visar att det är här de nya jobben finns.

En av de som undersökt kulturens betydelse för samhället och skrivit underlag för EU:s strukturfond 2014-2020 är Pier Luigi Sacco. Han talar om att vi går från kultur 1.0 till kultur 3.0.

I Kultur 1.0 är kulturen i behov av ekonomiskt stöd av mecenater till offentlig kulturpolitik. Denna period har varat större delen av människans historia.

Kultur 2.0 börjar då radio, film och tv slår igenom. Kultur leder till tillväxt och jobb. Kulturella näringar blir en viktig ekonomisk sektor. Kulturindustrin skapas och kulturen skapar resurser!

Kultur 3.0 uppkom när den den digitala revolutionen slog igenom. Nu kan vem som helst skapa kultur och den passiva publiken finns inte längre. Vi går från konsumenter till ”prosumer”. Det föds en deltagarkultur. Kulturen är ett enormt kraftfullt verktyg. Kulturen genomsyrar allt.

Sacco menar att kulturen har åtta tydliga indirekta effekter på ett samhälle:

1. Innovation. Kulturen ökar vår innovationsförmåga.

2. Välfärd. Vi mår bättre när vi har ett rikt kulturliv.

3. Hållbar utveckling. Kulturen är viktig speciellt för den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Men även som kunskapsbärare för ett mer ekologiskt hållbart beteende.

4. Social sammanhållning. Kulturprojekt har bl.a. visats få ner ung brottslighet, hjälpa till vid konfliktlösning och lösa upp folks stereotypa syn på olika kulturer.

5. Nya entreprenörsmodeller. Kulturutvecklingen kan ge upphov till nya entreprenörsmodeller.

6. Livslångt lärande. Det har visat sig att kultur stärker utvecklingen av ett lärande samhälle.

7. Mjuk makt. Kulturen är en viktig kraft för att utveckla det Nye kallat ”mjuk makt”, en makt som bygger på sympati.

8. Lokal identitet. Kulturen har en starkt kraft att skapa en lokal identitet.

Pier Luigi Saccos artikel i sin helhet går att läsa här:
Culture 3.0: A new perspective for the EU 2014-2020 structural funds programming

David Karlsson föreläsning gjorde det än tydligare för mig hur viktigt det är att ämnet ”estetisk verksamhet” blir ett obligatoriskt ämne inom alla program i den svenska gymnasieskolan igen.

Wikipedia – inspirerande prat

DSC_7985Idag hade vi stor Wikipediautbildning på Stagneliusskolan i Kalmar. Sophie Östergren och Axel Pettersson från Wikimedia höll i två workshop och ett inspirerande prat om Wikipedia på kvällen.

Under för middagen fick vi lära oss om grundprinciperna för Wikipedia, allt kring hur man skriver en artikel och vad man skall tänka på när man gör det. Vi började att praktiskt skriva på artiklar som låg oss nära. Några började att göra ”egna” Wikipedia böcker utifrån ”Skapa en bok” funktionen.

Efter lunch fick de som hade tid och ville gå till ett annat rum och fördjupa sig i lugn och ro tillsammans med Axel. Sophie gjorde om förmiddagens program för en ny grupp.

Vi hade bjudit in de lärare, pensionerade och nu verksamma, inom Kalmarsunds gymnasieförbund som var intresserade av att lära sig använda Wikipedia i undervisningen eller på annat sätt arbeta med fri kunskap. Vi hade också bjudit in alla i Kalmar som var intresserade av att skriva om Kalmar. Dagens utbildning skulle bli en början på att göra förstklassiga artiklar om Kalmar i svenska och andra språks Wikipedia. Detta är inte minst viktigt för Kalmar som turistort. Det är nog viktigare än man tror att det finns bra artiklar om Kalmar i Tyska, Engelska, Italienska och Ryska Wikipedia. Står man och väger vart man skall åka på semester om man bor i dessa ländre kanske man går in på sitt lands Wikipedia och tittar. Har vi då förstklassiga bilder på Kalmar och högintressanta artiklar kan det vara det som väger över att man beställer sin turistresa hit.

Wikipedia är också viktig som läromedel och kan även användas som examinationsform. Den används inom utbildning som ett pedagogiskt verktyg i 29 olika länder. Ska man titta efter goda exempel på det får man gå till Skara, Linnéuniversitetet, Global profil i Kalmar, KTH och SLU. På SLU har man anställt en wikipedian som arbetar inom det som man kallar SLU Wikipedia academy.

På Wikipedia kan man bidra med text, bild, film och ljud. Bara genom att använda Wikipedia som uppslagsverk kan eleverna via hyperlänkarna ledas in på ny kunskap. När eleverna skriver själva måste de kunna underbygga sina artiklar med källor, resonera kring relevans och utrycka sig sakligt och neutralt. Wikipedia är ett uppslagsverk och inget annat. Under årens lopp har olika diskussioner lett fram till vad som anses relevant att publicera. Artiklar om små idrottsföreningar t.ex tas bort och skall man publicera en artikel om en författare bör hen ha publicerats genom åtminstone två böcker på ”vanliga” förlag.

Wikipedia styrs som en merokrati där meriter och upparbetat förtroende genom mångårigt ideellt arbete påverkar om man får makt att plocka bort artiklar eller stänga av klottrande skribenter. Totalt är det 98 personer i Sverige som har administratörsstatus. 200 – 300 personer är inne och skriver.

Wikipedia har också systerprojekt som Wiktionary som är en ordbok, Wikiversity som tillhandahåller olika utbildningar, Wikidat som samlar data i en databas, Wikibooks som scannar in ej upphovsrättsskyddade böcker coh Wikimedia Commons som samlar bilder med en creative commons licens.

En del artiklar skrivs av ”robottar” som hämtar data och fakta från andra uppslagsverk. LSJ bot är en sådan robot.

Hemma hos – Wikimedia

Jag kom med tunnelbanan och gick upp vid T-banestation Rådhuset. Där rakt framför uppgången från tunnelbanan på Hanverkargatan låg adressen till Wikimedias nya kontor. Jag gick uppför den ljusa gamla trappuppgången och ringde på. Snart skulle jag få träffa äkta wikipedianer!

Sophie Östergren som är utbildningsansvarig på Wikimedia öppnade. Hon visade runt i det alldeles nyligen möblerade kontoret. De hade bara haft tillgång till det en vecka. Innan dess låg deras kontor på Söder. Det var en gammal fin lägenhet med högt i tak och stora fönster. De hade haft inflyttningsfest för bara någon dag sedan. Skålarna med jordnötter, chips och andra festtilltugg stod fortfarande kvar på soffbordet. På ett bord stod några orkidéer fortfarande inslagna i plast.

Totalt jobbar det sju personer på kontoret varav 4 är heltidsanställda. Anton, en praktikant satt i ett soffhörn. Wikimedias uppgift är göra kunskap fritt tillgänglig och är en ideell förening. Wikimedia finansieras av gåvor.

Wikimedia
Sophie Österberg och Anton Olsson arbetar med sina datorer i sofforna. Det finns några bord men ofta arbetar man så här på Wikimedias kontor.

När vi tittat runt satt sig Sophie och jag och började planera en halvdag söndagen den 21 april i Stockholm då olika människor från miljörörelse, forskning, skola och myndigheter skall träffas för att diskutera hur vi kan skriva om hållbar utveckling i Wikipedia. Wikipedia används mer och mer i skolorna och blir en allt mer betydelsefull öppen lärresurs. Det är därför viktigt att få med hållbarhetsperspektivet dels i särskilda artiklar och under rubriker i många artiklar. Detta är ett projekt som alla som arbetar med miljöfrågor i någon forma kan vara med i och bidra. Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen är bl.a. inbjuden.

Under den dagen kommer vi också att bjuda med några av våra gäster i Global profil från Sydafrika och Uganda. De kommer att få ett specialgjort program tillsammans med Afrikainstitutet om allt går som vi planerat.

Vi skall använda oss av Pecha Kucha format vid föredragen. Detta är en form av föredrag som kommer från Japan. Föredraget skall bestå av 20 bilder som får visas i 20 sekunder. Varje föredrag tar då lite drygt 6 minuter.

Hemma hos – Utbildningsradion

UR-3

Ett öppet kontorslandskap. Skrivbord efter skrivbord med låga ”väggar” runt. Öppet och ljust i klara färger. Avskalat men med stil. Färgerna får en att tänka på Googles huvudkontor.

UR-2

UR är ett av de tre publik service företagen i Sverige. De andra är Sveriges television och Sveriges Radio. Deras uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras insatser inom utbildningsområdet. Detta gör man genom utbildningsprogram för barn, ungdomar och vuxna. Målet är att göra program i världsklass. UR har över 10 000 program från förskola till högskola.

Trevligt bemötanden från alla vars blickar jag möter. Skyltar i taket säger vilket program människorna vid skrivborden jobbar med. Jag leds bort mot ”skolministeriets” hörna.

UR

Jag hälsar på Andreas Viklund som är radioproducent och Antonio de la Cruz som också är radioproducent och reporter. De leder in mig i ett litet grupprum med en klar röd soffa, några lösa stolar och en vägg bestående av en whiteboard som är fullklottrad av idéer. ”Det här är vårt kreativa rum” berättar de när vi börjar att samtala.

Jag berättar om projekt vi har på gång i Kalmarsunds gymnasieförbund och om mina erfarenheter av det nya skolparadigmet. Det dröjer inte länge för än vi börjar rita på tavlan: ”flipped classroom”, ”personalized learning”, ”Global profil”, ”vildmarkspedagogik” och ”verkligheten som lärobok” mm. De berättar om programidéer de har på gång och jag fliker in med de goda exempel som vi har. Vi kommer in i ett tankeflöde där idéer och erfarenheter möts och stöts.

Efter ett intensivt och inspirerande samtal leds jag ut genom kontorslandskapet, kommer ut genom svängdörrarna och kan äta en välbehövlig lunch i TV-caféet utanför receptionen.

Mötet på UR tog en och en halv timme längre än vad som var planerat.

Ett sådant ”kreativt rum” vill jag också ha på min skola!