Google formulär

Mina årskurs ett klasser i Naturkunskap 1b arbetar nu för fullt med att undersöka hälsa ur olika aspekter. Det ingår i deras uppgift att de skall göra en enkät till några klasser på skolan och ta reda på ungdomars vanor och kunskap kring träning, droger, sömn, konsumtion och strålning för att nämna några exempel. Förra året fick de trycka ut enkäterna på papper och sedan delade jag eller min assistent ut dem till klasserna. De fick sedan sitta och sammanställa resultaten på sina datorer.

I år använder vi Google forms istället. Man går först in och ställler sig i en mapp på Google Drive där man vill att resultaten skall komma. Sen klickar man på ”skapa”. Det kommer upp en ruta där man får välja tema. När man valt tema ska man kryssa i om man vill att de som svarar skall vara anonyma eller inte.

Sen skapar man de frågor som man vill ställa. Det kan röra sig om flertext eller löpande text och flera andra typer av frågemodeller. När man är klar kan man skicka den till de man vill ska göra enkäten.

När sedan alla svarat så gör programmet om alla svar till tabeller och diagram i den mapp som man stod i från början.

Igår skickade en av mina ettor ut enkäterna med sin epost. Skall bli spännande att se om det fungerar.

Naturkunskap på Google site

Från detta år har vi slopat It´s learning som lärplattform och istället lägger vi upp planering, uppgifter och allt som vi tidigare delade ut i pappersform på Google Siter. Vi har en för Global profil och jag har gjort en för min undervisning i naturkunskap. Där ligger varje klass planering så de som varit sjuka kan se vad vi gjort på lektionen. Där ligger också planeringen framåt en bit så alla kan se vad som kommer att hända.

Varje område i kursen har sina sidor där uppgifter, betygsmatriser och länkar finns.

Google siten kommer att vara grundskelettet i undervisningen.

Naturkunskap 1b – Hållbar kommunikation

Idag fick en mina ettor som ska läsa Naturkunskap 1b börja sin kurs med att lära sig kompetenserna i hållbar kommunikation. Jag samlade dem på gräsmattan bakom Stagneliusskolan och lät dem arbeta med frågan: Vad har du för tankar om framtiden 10 år fram i tiden?

När jag nu startat mina två kurser i Naturkunskap har jag försökt att hitta de frågor som innehåller essensen av kursen.

Naturkunskap 1b är en kurs som handlar om framtiden. Hur bygger man upp en hälsosam livstil? Sex och samlevnad handlar också om hälsa, familjebildning mm som kan vara aktuellt inom 10 år för eleverna. Genteknik är en metod som redan påverkar våra liv och som vi kommer att få ta ställning till i våra liv inom  10 år om vi inte redan nu har ställts inför olika val. Och sist men inte minst: en hållbar samhällsutveckling arbetar vi med sedan decennier i Sverige och världen. Arbetet med detta kommer pga växthuseffekten intensifieras de närmaste 10 åren.

Naturkunskap 2 handlar mer om vad vi är och var vi kommer ifrån. Den skall ge grundläggande förståelse för hur olika astronomiska processer lagt grunden för liv på jorden. Vi tittar vidare på hur livet utvecklats och under vilka förutsättningar. Eleverna skall förstå grundläggande kemi och hur mäniskroppen är uppbyggd utifrån ett evolutionärt perspektiv.

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Naturkunskap 1b – digitala verktyg

Under läsåret som gått har vi för första gången haft en dator till varje elev. Därför har vi kunnat använda de digitala möjligheterna fullt ut.

Här är en genomgång på vilka digitala verktyg som jag använt med eleverna.

Facebook
För varje klass som jag undervisar har jag skapat en sluten grupp. Där ger jag eleverna information om vad som händer, lägger ut intressanta länkar till det vi läser om eller bara handleder dem. Behöver jag nå någon elev snabbt så skickar jag meddelande genom facebook. Det kan man göra utan att vara ”vän” med dem. Det är det absolut snabbaste och säkraste sättet att nå dem förutom via mobiltelefon och sms. Facebookgruppen är utmärkt att ha också när eleverna vill ställa frågor då de jobbar hemma. Då ser alla vad jag svarat alla.

Mail
Mailen har jag framför allt använt när jag skall maila grupper av elever eller enskilda elever.

Google Drive Dokument
Detta är det i särklass mest använda digitala verktyget i min undervisning. Där låter jag eleverna skriva sin loggbok. VI har skapat ett dokument för varje elev där alla loggboksanteckningar läggs in. De skall skrivas så att det senaste alltid hamnar längst upp så man hittar det först. Där kan jag gå in och kommentera eleverna direkt i dokumentet och de behöver inte lämna in sina anteckningar. De är redan ”inlämnade” så fort de är skrivna! Om man namnger alla dokument på samma vis som t.ex. ”SA12C Efternamn, förnamn loggbok Nk” då lägger sig dokumenten i bokstavsordning. Jag har skapat ett mappsystem där jag sparar alla loggboksanteckningar för sig och pågående grupprapporter för sig. Genom att lägga t.ex. alla grupprapporter i en och samma mapp kan man bestämma vilka som skall se allt som läggs in i den mappen. Jag har en mapp där alla ser allt. Då kan eleverna följa varandra och lära av varandra på ett nytt sätt.

Google Drive Forms
När jag nu i slutet av terminen skulle göra utvärdering av kursen lärde jag mig hur man gör utvärderingar i Google forms. Det var väldigt smidigt. Alla svar la sig snyggt och prydligt precis som jag ville ha dem och allt sammanställde sig själv.

Diigo
Under höstterminen lärde jag eleverna att samla bokmärken i Diigo så de skulle lätt kunna hitta de referenser de vill få fram igen. Jag startade också en grupp där vi tillsammans kan samla bokmärken.

iPhoto
Eftersom iPhoto är förinstallerat på våra datorer lär jag eleverna att justera bilder i efterhand och att förminska dem så de inte blir så ”tunga. De får träna på att lägga in bilder i loggboken.

Quicktime player
När eleverna skall spela in en ljudfil eller ett filmklipp använder de flesta Quicktime player eftersom det är det radio och video programmet som är uppladdat på datorn när de får den.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Naturkunskap 1b – Sex och samlevnad

Jag började med att dela in klasserna i en tjejgrupp och en killgrupp som jag använde mig av på grupptimmarna. De fick börja med att fundera över vad en bra relation är. Detta fick de arbeta med genom att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna till andra och djupfråga. Jag sammanfattade vad de kommit fram till på tavlan och vi sammanställde det i var sitt dokument; ett vad tjejerna tyckte var en bra relation och en vad killarna tyckte.

Under dessa grupptimmar fick också killarna i två av mina klasser förbereda frågor till tjejerna och tvärtom.

På en helklasstimme tittade vi sedan gemensamt på hur killar och tjejer såg på en bra relation. Vi kunde konstatera att de tyckte ganska lika. På en annan lektion fick de sedan sätta sig i en ring och jag läste upp de frågor som de ville ställa till varandra. I en av klasserna fick alla svara laget runt. Ville man inte svara fick man säga ”pass”. I en annan klass valde eleverna att först prata sig samman i killgruppen och i tjejgruppen och sedan svarade en talesman eller taleskvinna för hela gruppen på frågorna.

På en annan helklasstimme delade jag in dem i mindre tjej- respektive killgrupper. De fick då besvara frågan ”vad är kvinnligt” respektive ”vad är manligt”. Grupperna fick redovisa i storgrupp för varandra och allt sammanställdes på tavlan och sedan i ett dokument.

Parallellt med detta lät jag eleverna studera olika öppna lärresurser i sex och samlevnad. Jag började med att de fick titta igenom arkivet till radioprogrammet ”Ligga med P3”. Deras uppgift var att hitta ett program som hade ett innehåll som de tyckte var viktigt för ungdomar i deras ålder att veta och att sedan göra en kort recension av det.

Efter det fick de gå igenom http://www.umo.se, http://www.rfsu.se, http://www.svt.se, wikipedia och http://www.ur.se och beskriva vad man kan hitta när det gäller sex och samlevnad. De fick i uppgift att göra en sammanställning av detta på valfritt sätt. Flera valde att göra en ljudinspelning eller videoföredrag genom Quick time player på sin dator.

Under tiden som de tittade igenom sidorna så skulle de leta efter bra etiska dilemman inom sex och samlevnad. De skulle beskriva dilemmat kort och ge några vinklar på det. Jag sammanställde sedan alla etiska dilemman och presenterade dem för eleverna. De fick då välja valfritt dilemma att förjdupa sig i tillsammans. De arbetade med detta drygt en vecka och redovisade sedan deras resultat för varandra.

Efter redovisningen fick alla sätta sig enskilt och reflektera över hur det de kommit fram till i gruppen harmonierade med de mänskliga rättigheterna.  De fick söka på ”srhr” för att få en grund att utgå från.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

Sex sidor om sex. Tycker det var mer som källkritik än sex och samlevnad. Det var intressant att prata killar och tjejer i ring.

Bra upplägg här med för att man hörde både killars och tjejers synpunkt. Men kanske skulle göra något mer.

Alltid roligt att höra andras åsikter/svar (frågestunden).

Roligt. Kul idé med frågor.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Intressant att vi tittade på relationer för det brukar man aldrig titta på.

Bra sak vi jobbade med. Speciellt sidorna.

Svårt innan man kom igång. Lätt att hitta fakta.

Kul att ställa frågor till killarna.

Lite svår uppgift.

Svårt arbetssätt.

Också detta var bra!

Kändes som att vi jobbade mest med källkritik, dock bra redovisning med podcast.

Bra att spela in film. Presentationen går då att fixa fram och tillbaka med tills man blir nöjd.

Kul och spännande.

Intressant för det rör frågor som vi kanske behöver svar på.

Bra att jämföra sidor.

Nyttigt, men man visste redan mycket.

Fint upplägg.

Roligt att arbeta om. Roligt att ställa frågor till tjejerna.

Kul med frågorna. Annars inga synpunkter.

Ett lärorikt och kul arbete, mycket lärorikt.

Nyttigt och bra kunskap.

Tycker detta var en väldigt rolig kurs. Vi fick ställa frågor till killarna och sen tvärtom. Djuplyssna var också väldigt bra då man fick prata om hur andra tänkte och tyckte.

Tråkigt att jobba med hemsidor och relationer. Vi kunde gjort andra saker som vi skrev upp i början.