Djuplyssning och djuptalande

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”

Enkla lektioner om cellen och genetik

Förbereder nästa arbetsområde i naturkunskap 1b. Det skall vara genteknik. Har använt en del av dagen till att ladda ner enkla lektioner på YouTube. Tänkte att ha arbetsområdet med klassiska ”flipped classroom” genomgångar som komplement till mina öppna lärresurser som forskning.se och genteknik.nu.

Här kommer filmerna i den ordning som jag tänkte visa dem:

Svårigheter

Att föra in ett nytt arbetssätt och nya digitala verktyg är inte lätt. Fast jag hade haft en muntlig genomgång och gjort en skriftlig instruktion till hur man skriver enkäter i Google formulär så hade eleverna stora svårigheter att skriva och skicka iväg sina enkäter idag.

Detta gjorde det än tydligare för mig att det man säger till eleverna lär de sig inte. Inte ens om det står skriftligt. Det är när de gör saker som de lär sig.

När det blir svårt eller de inte riktigt fattar vad de skall göra så börjar de titta på fotbollsfilmer på sina dator, prata om annat och tappa focus. Detta gör de istället för att diskutera ämnet och rapporten och försöka klura ut vad som är bästa sätt att gå vidare medan de väntar på att jag skall komma fram till dem och förklara för dem hur de skall göra.

Nu behövs nog några inspelade genomgångar på hur en rapport är uppbygd och hur man kommer fram till vad som skall stå där.

Google formulär

Mina årskurs ett klasser i Naturkunskap 1b arbetar nu för fullt med att undersöka hälsa ur olika aspekter. Det ingår i deras uppgift att de skall göra en enkät till några klasser på skolan och ta reda på ungdomars vanor och kunskap kring träning, droger, sömn, konsumtion och strålning för att nämna några exempel. Förra året fick de trycka ut enkäterna på papper och sedan delade jag eller min assistent ut dem till klasserna. De fick sedan sitta och sammanställa resultaten på sina datorer.

I år använder vi Google forms istället. Man går först in och ställler sig i en mapp på Google Drive där man vill att resultaten skall komma. Sen klickar man på ”skapa”. Det kommer upp en ruta där man får välja tema. När man valt tema ska man kryssa i om man vill att de som svarar skall vara anonyma eller inte.

Sen skapar man de frågor som man vill ställa. Det kan röra sig om flertext eller löpande text och flera andra typer av frågemodeller. När man är klar kan man skicka den till de man vill ska göra enkäten.

När sedan alla svarat så gör programmet om alla svar till tabeller och diagram i den mapp som man stod i från början.

Igår skickade en av mina ettor ut enkäterna med sin epost. Skall bli spännande att se om det fungerar.

Naturkunskap på Google site

Från detta år har vi slopat It´s learning som lärplattform och istället lägger vi upp planering, uppgifter och allt som vi tidigare delade ut i pappersform på Google Siter. Vi har en för Global profil och jag har gjort en för min undervisning i naturkunskap. Där ligger varje klass planering så de som varit sjuka kan se vad vi gjort på lektionen. Där ligger också planeringen framåt en bit så alla kan se vad som kommer att hända.

Varje område i kursen har sina sidor där uppgifter, betygsmatriser och länkar finns.

Google siten kommer att vara grundskelettet i undervisningen.

Naturkunskap 1b – Hållbar kommunikation

Idag fick en mina ettor som ska läsa Naturkunskap 1b börja sin kurs med att lära sig kompetenserna i hållbar kommunikation. Jag samlade dem på gräsmattan bakom Stagneliusskolan och lät dem arbeta med frågan: Vad har du för tankar om framtiden 10 år fram i tiden?

När jag nu startat mina två kurser i Naturkunskap har jag försökt att hitta de frågor som innehåller essensen av kursen.

Naturkunskap 1b är en kurs som handlar om framtiden. Hur bygger man upp en hälsosam livstil? Sex och samlevnad handlar också om hälsa, familjebildning mm som kan vara aktuellt inom 10 år för eleverna. Genteknik är en metod som redan påverkar våra liv och som vi kommer att få ta ställning till i våra liv inom  10 år om vi inte redan nu har ställts inför olika val. Och sist men inte minst: en hållbar samhällsutveckling arbetar vi med sedan decennier i Sverige och världen. Arbetet med detta kommer pga växthuseffekten intensifieras de närmaste 10 åren.

Naturkunskap 2 handlar mer om vad vi är och var vi kommer ifrån. Den skall ge grundläggande förståelse för hur olika astronomiska processer lagt grunden för liv på jorden. Vi tittar vidare på hur livet utvecklats och under vilka förutsättningar. Eleverna skall förstå grundläggande kemi och hur mäniskroppen är uppbyggd utifrån ett evolutionärt perspektiv.

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.