Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Vaggvisa

När natten nu den kommit har och du har gått till säng
Då kallar du på änglarna som tar dig till sin äng
Där får du frid, där får du ro, bland ängens blom och blad
Där får du hopp, där får du tro, så du kan vakna glad

När ljuset sedan sprider sig och kittlar på din kind
Då änglarna med varsamhet likt som en sommarvind
tar dig till de vaknas värld med lugn och säker hand
hjälper dig på livets väg igenom livets land.

Dan Frendin 1989

Tiden, tiden

Tiden, tiden den står stilla
tanken är som i en vik.
Ingen, ingen gör dig illa
och du känner dig så rik.

Lugnet, lugnet är en gåva
styrker glädje, harmoni.
Det gör att du skönt kan sova
vakna, vara pigg och fri.

Dan Frendin 1984

Solens vandring

Minsta lilla frö som börjat gro
dras av solen upp mot himlens rymd.
Fröet som har rotat sig i ro
vill nu inte längre ligga skymd.

Alla gröna bladen vill slå ut.
Inte längre ligga i sin gren.
Och när knoppen tid har tagit slut
vill dom komma ut i solens sken.

Solen har vandrat ett stycke
över himlen sen sist
och jag har kastat mycket
av det som var trist.
Och med hjälp utav den gyllne lyktan
kan jag skingra mörkret med mitt ljus.

Larven den får länge gå och krypa.
Bli en puppa under någon tid.
Men när vårens vatten börjar drypa
då så tar en vacker fjäril vid.

Björnen sover, björnen sover i sitt lugna bo
på en bädd av mossa, ris och lav.
Men när han på värmen börjar tro
vaknar han, går ut och ger sig av.

Solen har vandrat…….

Någon dag så måste jag väl våga
ta mitt nya steg som jag vill ta
och inte bara gå omkring och fråga
mig om det är det som jag vill ha

Någon gång så måste det ju hända
det som jag har gått och väntat på.
Någon dag så måste det ju vända
i det ögonblick som jag kan nå.

Solen har vandrat…….

Dan Frendin 1984

Tiden…

…då dygnet är till bredden fyllt av liv.

Redan innan solen går upp hör man skränet från skrattmåskolonin i fjärden där jag bor. Koltrastarna sjunger. I den lilla dammen vid rondellen in till Varvsholmen simmar det en sothöna och söker föda sedan ett par veckor. Den fick sällskap av en rörhöna häromdagen men nu är rörhönan inte där längre.

Förmiddag är skola. Timmar fulla av möten med ungdomar på väg ut i livet. Ungdomar som kämpar för sina betyg eller sin idrott. Korridorerna sjuder av liv.

På skolgården blommar de rosa träden! De står i fullaste blom just nu och vår skolgård påminner nästan om en japansk trädgård.

Lunch och mat. Prat om livet.

Eftermiddag möte fullt av idéer. Hopp om att kunna förändra. Hopp om att vi skall kunna förnya undervisningen och hitta nya sätt att hjälpa våra ungdomar till att bli ansvarstagande och engagerade samhällsmedborgare.

Mera möten.

Mera mat.

…..och så kommer då dagens dans! Sh´bam! Att åter få känna sig lycklig. Att kunna sväva fram över golvet och låta musiken lyfta ens själ.

Vid dagens slut måste jag hämta mossa till veckans labb. I skymningen fladdrar fladdermöss förbi. Fisktärnans läte skär genom kvällen och blandar sig med en hägers hesa ljud. I flera väderstreck hör jag nattens näktergalar. Nattsångarnas tid har börjat.

Även i mörkret sjuder dygnet av liv.

Om fågelskådningens natur

Så här års händer det mycket i fågelvärlden och åker man till Ölands södra udde kan man vara säker på att se massor av fågelskådare. Kristi himmelfärdshelgen brukar vara den helg då skådarna samlas på Öland och åker runt ön under fyra intensiva dagar. I år kom helgen tidigare än vanligt. Det brukar vara vecka 21 som är den optimala fågelveckan på Öland på våren och vecka 41 på hösten när alla sibiriska tättingar mm kommer förbi.

Havsörn och kråka, Kapelludden, Öland maj 2013

Havsörn och kråka, Kapelludden, Öland maj 2013

Fågelskådning eller ornitologi som det heter med ett finare namn har blivit en aktivitet som fler och fler håller på med. Sveriges Ornitologiska förening har nästan 16 000 medlemmar.

Det var fågelskådningen som startade mitt naturintresse som sedan utvecklades till ett allmänt biologi intresse som sedan gick över till ett livsengagemang för hållbar utveckling.

Under 70-talet och början av 80-talet var studiet av fåglar en stor del av mitt naturengagemang och det jag tecknade mest. Jag glömmer aldrig de första veckorna i oktober varje år i gymnasiet då jag och min vän Claes Svedlindh alltid såg till att få arbeta som assistenter på Enskärs fågelstation vecka 40 i den Sörmländska skärgården.

På senare år har jag tagit upp fågelskådningen och försöker att vara ute i markerna så mycket jag hinner.

Vad är det då som gör fågelskådningen till ett så givande intresse? Vad är det som gör att man kan gå upp tidigt en lördag eller söndag för att i gryningen möta dessa bevingade varelser när de kommer till eller lämnar Sverige eller markerar revir i någon skogsdunge eller på en strandäng?

Det finns många olika svar på den frågan.

För det första så är det en estetisk upplevelse att se och höra fåglar. De är vackra att se på och i regel också att höra. Många av lätena förknippar man med vår som sånglärkans drillande och talgoxens filande. Storlommens tjut, korpen läte och tranans trumpetande inger en känsla av vildmark. Listan kan göras lång på hur olika fåglar kan skapa stämning.

Fåglar är lätta att se och det är tillräckligt många olika arter för att det skall finnas både vanliga och ovanliga arter. Det finns inte heller för många olika arter så det går att hålla isär de olika sorterna ganska lätt. I alla fall de flesta även om det finns svåra fall som nästan bara specialister kan skilja åt.

Ofta räknar ornitologer hur många arter se sett. Man kallar det ”kryss” efter de kryss man sätter i en fågelista eller i sin fågelbok när man sett en art. Att samla kryss och att försöka få se så många arter som möjligt tror jag talar till en urgammal jägarinstinkt. Det finns också ett inslag av tävlan där man skall försöka se så många arter som möjligt. Detta underlättas nuförtiden med Artportalen där ”Dagens fågel” ligger. Det är en databas där alla ornitologer lägger in sina observationer. Databasen håller reda på vad som  setts och räknar ut varje dag hur många arter som var och en sett i olika ”grupper”. Det kan gälla ”årskryss”, ”månadskryss” eller hur många arter som man sett i ett landskap eller på en fågellokal t.ex.

För att se så många arter som möjligt finns det ett ”larmsystem” som heter ”Bird messenger system” eller BMS helt kort och gått. Det har de flesta ornitologer i sin mobil och får på så sätt veta om någon sett något sällsynt. Detta system gör att de ornitologer som är med i det samarbetar för att se så många arter som möjligt samtidigt som de tävlar. Det finns alltså också en stor social faktor med i fågelskådningen. På senare år har det spridits en större hjälpsamhet med att både hitta och artbestämma  svåra arter. Står man bland skådarna nere på Ottenby så får man ofta hjälp att artbestämma de arter man är osäker på. Jag har lärt mig väldigt mycket genom att bara stå nere på den sk ”Gubbhyllan” vid Ottenby fågelstation eller ute vid vindskyddet längst ner på Ölands södra udde.

Är man några kollegor och/eller vänner som delar fågelintresset blir helgernas fågelturer också socialt viktigt. Man hinner avhandla mycket om livet, jobbet eller vad man nu pratar om när man tar sig till och från fågelområdena.

Åker man på larm eller bara vill ut för att se olika fåglar så gör det att man verkligen kommer ut i naturen. Man får se platser man annars aldrig skulle ha fått se. Man får frisk luft och rekreation om man nu inte sitter i bilen för mycket. Man kan göra en lördag eller en tisdagseftermiddag till ett äventyr när man t.ex. skall försöka hitta den där ökenstenskvättan som skall finnas på den där stranden på Ölands östra kust. Eller när man skall försöka hitta polyglottsångaren i ”den glesa björken” uppe i Klimpfjäll i Lappland. Ofta hittar man faktiskt de kända rariteterna som larmats ut. En gång när vi kom till Kvismaren kl ett på natten för att höra den mindre sumphönan så stod det en ”guide” vid parkeringen som sa till oss att ”ta den där stigen 50 meter bort och gå över taggtråden och fortsätt 200 m framåt. Då hör ni den”. Det gjorde vi!

Att vara ute själv och titta på fåglar ger en tid för att gå och tänka och landa i sig själv efter en tuff arbetsvecka.

Ju fler arter som man lär sig att känna igen och se skillnad på ju intressantare blir det. Kunskap kan i sig ha ett värde. Att veta något om en fågelart på djupet ger en tillfredsställelse som är svår att beskriva i ord. Att se en ny art är som en evolutionistisk upplevelse. Man ser en pusselbit till i livet stora väv och utvecklingsprocess. Man ser ”en nyans till” i livet som kan läggas till de man sett tidigare.

Att lära känna olika arters biologi och ekologiska krav gör att ens vetenskapliga kunskaper stärks och man känner en större meningsfullhet. Man får ihop allt som man sett och lärt sig under sina fältstudier. Att komma dit tar flera år men när man väl är där är själva kunskapen något som ger en ett värde i sig, en kunskapstillfredsställelse. Att veta något grundligt känns bra och ger en sorts mening till livet. Den som någon gång gett sig tid att studera en djur eller växtart och lärt sig allt den kunnat om den vet vad jag talar om.

Men en av de intressantaste aspekterna om fågelskådningens natur förstod jag när jag läste Howard Gardners bok om de 8 intelligenserna (Intelligenserna i nya perspektiv).

Hans första bok ”De sju intelligenserna” tog upp följande intelligenser:

  • Språklig intelligens
  • Musikalisk intelligens
  • Logisk-matematisk intelligens
  • Spatial eller ”konstnärlig” intelligens. Förmåga att se i olika dimensioner.
  • Kroppslig-kinestetisk intelligens. ”Rörelseintelligens”.
  • Interpersonell intelligens
  • Intrapersonell intelligens

När han sedan forskade vidare hittade han den åttonde: naturintelligensen. Det är den intelligensen som gör att vi kan skilja olika arter och sorter från varandra. Den har varit viktig under hela våra utveckling för att vi som art skall kunna skilja på ätliga och oätliga arter, vilka arter som är farliga och vilka som kan vara oss till hjälp.

När vi är ute och skådar fågel och artbestämmer allt vi ser så använder vi vår naturintelligens. Precis på samma sätt som vi använder vår musikaliska intelligens när vi spelar ett instrument eller sjunger i kör eller när vi använder vår kinestetiska-kroppsliga intelligens när vi dansar.

Att skåda fågel är som att musicera, dansa eller skriva poesi. Vi uttrycker en av våra grundläggande intelligenser.

Vitkindade gäss. Kapelludden, Öland maj 2013.

Vitkindade gäss. Kapelludden, Öland maj 2013.

Fenologi 10 maj 2013

Vid den här tiden på året händer det så mycket i naturen att varje vecka är som en ny fas i naturårets utveckling. Förra gången jag gjorde ett inlägg om fenologi var för ungefär två veckor sedan efter en exkursion till södra Öland. Då såg jag 18 nya fågelarter för första gången detta år. Idag såg jag 19 nya fågelarter för första gången i år efter en exkursion till samma område! Nu kommer en våg av tropikflyttare och de som är beroende av att insekterna kommit igång ordentligt.

Enligt radions väderleksrapport idag så har det  nu varit sommar i östra Småland och på Öland. Medeltemperaturen har varit över +10 grader i fem dagar.

Av tärnorna så hade småtärna, svarttärna och kentsk tärna kommit nu. Görans dämme utanför Hulterstad är en säker lokal för svarttärna så här års. Den kentska tärnan satt på en sten på Ölands södra udde och småtärnorna satt vid stranden av Beijershamn.

Av sångarna så var nu törnsångaren vanlig på många ställen i lite större buskar. Grönsångaren sjöng vid Beijershamnsparkeringen liksom näktergal.

Vid Stenåsabadet fanns det grå- svartvit och mindre flugsnappare. Där såg vi också en brandkronad kungsfågel som uppehållit sig där i flera dagar. En stenfalk gjorde en räd bland träden men fick ingen mat vid det anfallet.

Av vadarfåglarna så var mosnäppan ny för i år. Den fanns i ett trettiotal exemplar vid Beijershamn och även i några exemplar nere vid Ottenby. Vid denna tid på året passerar också fjällpiparna på väg mot den svenska fjällkedjan. 26 exemplar stod på åkern öster om Mörbylånga samhälle.

Göken hördes på flera ställen. Bland annat nere vid Ottenby Kungsgård där även en turturduva satt i ett träd på ön i den lilla dammen.

I en av de öländska slånbuskarna vid Skärlöv satt årets första törnskata.

I Malmfjärden i Kalmar ligger nu skäggdopping, sothöna och knölsvan på sina bon och ruvar.

P1130236

När det gäller blommorna så är nu vitsipporna i full blom. Vid Görans Dämme hade också gullvivorna slagit ut.

”TED är bättre än TV”

Tog en vilodag. För några dagar sedan fick jag en post på Facebook där Sir Ken Robinsson gjort en lista på de han tyckte var de tio bästa TED talks om utbildning. Dröjde mig kvar i sängen hela förmiddagen och tittade igenom dessa.

För mig har TED talks blivit något jag ser mer på än TV. Nåväl, nyheter och ett och annat underhållningsprogram när man bara vill koppla av en fredagskväll kan det väl bli men när jag vill bli inspirerad då tar jag fram min ipad och tittar på TED.

Nu har detta med spellistor på TED kommit. Sir Ken Robinson var en av de första. Men den lista som nu ligger på första plats när det gäller tittarsiffror är Bill Gates tretton favorit föredrag. 

Vill man se mer om utbildning kan man titta på Sugata Mitra´s 5 föredrag om utbildning.

Jag har tidigare skrivit om Wikipedia zero. Det som nu skulle behövas är ”TED zero” dvs det skulle vara kostnadsfritt att titta på TED talks i de länder där det kostar en förmögenhet att se video på internet.

Våråskväder

Det är kväll. Vinden har mojnat. Det ser ut att bli en stilla vårkväll i maj. Skrattmåsarna står lugnt på sin lilla ö och solen börjar gå ner. Då mörknar himlen mer och mer. De gråblå molnen tar allt större del av himlavalvet i öster.

Jag tar mig utefter slingrande vägar ut i landskapet. Husen blir allt färre utefter vägen och tallarna tätnar. Vill uppleva vårkvällen så jag ställer bilen och börjar promenera. En blixt lyser upp talltopparna. Ett stilla muller rullar över skogen. Mörka moln tornar upp sig över talltopparna i skogskanten.

våråska

Luften är tät av fuktig jorddoft. Kvällsljum är temperaturen. En dubbeltrast sjunger så det ekar i tallskogen bredvid vägen. Långt i fjärran hör man ett svagt brus av trafik. Den svala kvällsluften bär ljudet flera kilometer. Då ser jag i en bred grantopp en förtätning i kronan. Det är berguven som tittar ut över marken. På håll kan jag se hur den vrider på huvudet. Den spanar av marken efter råttor och harar. Någon minut senare lyfter den sakta och den nästan svävar ut över marken. Den är helt tyst. Bara trafikbruset hörs när rödhakesången tystnat. De mörka molnen tornar upp sig. Regndropparna kommer en och en. En blixt lyser åter upp himlen. Det är årets första åskväder som lyser upp berguvens rike.

Läsplattor, Wikipedia och byutveckling i Afrika

Har tidigare skrivit om Byn Mbazzi i Uganda där Paul Kiguba och Global profil tänkte börja ett byutvecklingsprojekt med hjälp av artiklar om odling och annat som man behöver genom Lugandiska Wikipedia. Genom projektet Wikipedia zero så får man möjlighet att surfa in på Wikipedia kostnadsfritt.

Wikipedia fungerar bara på smartphones så att läsa det på den gamla typen av mobiler kommer inte att gå. Vi har också pratat om att vi i projektet skall förse fem familjer med datorer som går att ladda med solenergi. Kanske skulle det vara bättre att satsa på läsplattor med mobilabbonemang? Då skulle det inte bli så dyrt men ändå kan man läsa Wikipedia artiklar tydligt.

Sen är det inte bara odling som man kan skriva om. TASO heter en organisation som hjälper HIV/AIDS sjuka i Uganda. De gör ofta besök ute i byarna för att se om någon behöver hjälp. Genom Lugandiska Wikipedia skulle de kunna nå ut med sin information till många fler än nu!

Allmän hälsoinformation är sådant som också kan läggas ut via Wikipedia. Kanske skulle vi i projektet försöka att samarbeta med röda korset?