Tog en vilodag. För några dagar sedan fick jag en post på Facebook där Sir Ken Robinsson gjort en lista på de han tyckte var de tio bästa TED talks om utbildning. Dröjde mig kvar i sängen hela förmiddagen och tittade igenom dessa.
För mig har TED talks blivit något jag ser mer på än TV. Nåväl, nyheter och ett och annat underhållningsprogram när man bara vill koppla av en fredagskväll kan det väl bli men när jag vill bli inspirerad då tar jag fram min ipad och tittar på TED.
Nu har detta med spellistor på TED kommit. Sir Ken Robinson var en av de första. Men den lista som nu ligger på första plats när det gäller tittarsiffror är Bill Gates tretton favorit föredrag.
Vill man se mer om utbildning kan man titta på Sugata Mitra´s 5 föredrag om utbildning.
Jag har tidigare skrivit om Wikipedia zero. Det som nu skulle behövas är ”TED zero” dvs det skulle vara kostnadsfritt att titta på TED talks i de länder där det kostar en förmögenhet att se video på internet.
Dan Frendin 
Kikade på första föredraget i första länken ovan (och har tittat ett tiotal andra TED-föredrag tidigare) och har tre reflektioner:
1. Det är oerhört viktigt att förhålla sig granskande och kritiskt till de här föredragen. Om vi inte gör det, blir det lika farligt som när vi dyrkar en religion eller politisk ideologi. Om man kombinerar TED-föredrag med kunskaper i argumentationsanalys och vetenskapsteori kan det blir bra. Om inte blir man förförd – och skadan av det är mycket större än den eventuella vinsten/kunskapen man får ut av ett föredrag. Vad vi behöver för att kunna använda TED-föredrag i undervisningen är en på nätet till varje föredrag tillhörande sida där den kritiska diskussionen förs – så att alla kritiska argument och kunskaper kommer fram i ljuset. Jämför med hur Wikipedia-artiklar skrivs eller publicering i bra vetenskapliga tidskrifter, kvaliteten skapas genom att andra kunniga personer granskar och ifrågasätter. Till faran med TED-föredragen hör vidare filmens övertalningsförmåga, det är mycket svårare att värja sig mot påståenden som inte håller när föredragshållaren är underhållande och filminslagen charmiga.
2. Föredraget jag såg handlade om barns förmåga att vara öppna för lärande och det ställdes mot vuxnas förmåga att fokusera på en sak. Men det är en felaktig/falsk motsättning. Den verkliga motsättningen ligger mellan att tro sig veta något respektive att inte veta. Ju mer man vet, desto mindre öppen är man för att just den saken kan förhålla sig på något annat sätt – och det är bra. Om vi inte fungerade så skulle vi aldrig kunna bygga på våra kunskaper och utvecklas och blir klokare, vi skulle förbli okunniga barn. Och allt vi gör som är avancerat i vårt samhälle bygger på att vi har säker kunskap – och då kan man inte ifrågasätta allt (som barn gör)…
3. Det vi tränar oss till när vi lär oss använda hållbar kommunikation är att fokuserat och situationsanpassat använda den öppenhet som barnen demonstrerar i föredraget, det är det som är kärnan i förmågan att kunna djuplyssna till sig själv. Och eftersom vi som vuxna redan vet så mycket – som vi har stor nytta av – kan och bör vi inte göra detta alltid och hur som helst, men vi behöver ha det som en medveten kompetens.