Oxelösund

Idag tog jag med mig mina Ugandiska och Sydafrikanska kollegor in till min hemstad Oxelösund när vi åkte till Stockholm för att vara med på Wikipediakonferensen imorgon. Varje dag vi gör olika saker får jag nya perspektiv på min vardag och på mitt liv genom de frågor och de kommentarer som jag får.

I Oxelösund, som är en hamnstad med en stor skärgård, försökte jag förklara varför landskapet ser ut som det gör med alla rundade klippor, tall- och alskogar. Då förstod jag att istiden inte fanns i Ugandiernas medvetande. De såg ut som stora frågetecken när jag förklarade att det varit ett 2 km tjockt istäcke över landet i tusentals år. Och inte bara en gång utan flera gånger med jämna intervall emellan. Vårt landskap är nästan helt format av istiderna som vi haft häruppe. Åkrarnas jordar är kanske bara några hundra år utefter kusten. Vårt innanhav Östersjön har bara funnits i ca 12 000 år vilket är en mycket kort tid geologiskt sett. Viktoriasjön har funnits mycket längre.

Landskapet i Uganda har funnits i miljöntals år och formats av andra faktorer.

Att Östersjön har bräckt vatten var något de aldrig hört tidigare. Det bräckta vattnet gör att det är väldigt artfattigt. Artfattiga ekosystem har istället många individer av samma art istället.

Det som för oss här i Sverige är ”normalt” är egentligen ganska ovanligt globalt sett. Sverige är på intet sätt ”globalt normal”.

Vad tyckte mina gäster då om Oxelösund? Fiskehamnen tyckte Sydafrikanerna såg ut som hamnen på Roben Island där Nelson Mandela satt fången. Men i övrigt tyckte de att det var väldigt kallt. ”How can you survive here?” frågade de mig.

Case studier

Idag var vi i Törsbogården och Vissefjärda kyrkstallar på förmiddagen. Vi skulle tillsammans med våra gäster från Sydafrika och Uganda se hur vi levde i Sverige för ca 100 – 150 år sedan.

I kursen ”Etnicitet och kulturmöten”, som är den kurs som åk 2 eleverna läser när de kommer till Global profil, ingår det många mål som handlar om migration. Vårt syfte med dagen var att lägga grunden för ett antal case om den stora utflyttning som skedde från Sverige från 1850 – 1930. 1,3 miljoner.

Vi åkte därför vidare till Smålands museum i Växjö och utvandrarnas hus för att våra elever och gäster skulle få så mycket fakta som möjligt om denna tid och de människoöden som skapades då.

Det är väldigt intressant att under ett par veckor få lära känna sitt land och sin kultur genom två andra kulturers ögon.

Våra Ugandiska gäster kände igen mycket från sitt eget land i hur det var i Sverige för 100 år sedan. Våra sydafrikanska vänner är väldigt frågvisa och vill lära sig allt om det de ser. Alla dessa frågor och kommentarer gör att jag får en mycket mer fördjupad och nyanserad bild av mitt land.

Projektarbetet

Nu redovisar våra elever i det gamla systemet innan Gy11 det sk projektarbetet för sista gången. I det nya systemet så har det bytt namn till gymnasiearbete och att få godkänt på det är en förutsättning nästa år för att få behörighet till universitet och högskola. Projektarbetet i det gamla systemet räknas som ett vanligt ämne precis som andra ämnen.

Våra elever i Global profil fick igår redovisa för våra gäster från Uganda och Sydafrika. På det sättet fick de se vad våra elever arbetade med när de var nere i Afrika i höstas. Speciellt de sydafrikanska lärarna var hänförda av att vi låter eleverna arbeta på detta sättet i skolan. De ville ta med det till sina elever och låta dem göra något liknande även om det inte ingår i deras kursplaner. Att få in det i de nationella kursplanerna är ett långsiktigt jobb sa de.

Vilka ämnen hade de då valt? Här är en lista på det som avhandlades igår av våra elever i Global profil:
– ”Scatterlings of Africa” – om framtidsvisioner i Sydafrika och Sverige.
– Drömmar och framtidstro hos sydafrikanska och svenska ungdomar
– Hållbar utveckling i Sydafrika
– ”The Golden project” – livsfilosofiska citat från personer under resan.
– ”Vägen till lycka” – att lära sig älska sig själv.
– Om lycka i sydafrika
– Drömmar bland ungdomar i Uganda och Sverige
– Kvinnligt företagande i Uganda
– ”I think that every Swedish student eat at hotels every day” – den skeva bilden av lyckans Afrika
– Operation Purpose Uganda – Insamling till ett daghem i Entebbe, Uganda.

Imorgon får de som går på Stagneliusskolan möjlighet att berätta om sina projektarbeten för sina klasskompisar.

Sen skall vi lärare titta igenom deras rapporter noggrant och sätta betyg för sista gången enligt det gamla systemet med G, VG och MVG.

Våra ungdomar i Global profil har gjort fantastiska arbeten! De har ett stort socialt intresse och visar en stor människokärlek i sina alster.

Men det jag saknar och som jag inte mött någon gång sedan jag blev gymnasielärare 2003 är elever med ett genuint intresse för natur och miljö. När jag var gymnasieelev 1975 – 1978 var nästan en tredjedel av min klass fältbiologer. Vi var ute i naturen varenda helg och vi älskade naturen. Sådana ungdomar finns inte nu på den skolan som jag arbetar på. Möjligen hittar man några på de andra skolorna som har naturvetenskapsprogrammet. Men inga av de naturintresserade ungdomarna söker till Global profil. De få naturvetare som kommer från naturvetenskapsprogrammet är alla djupt intresserade av människor och inte några fältbiolog typer.

Ibland har jag känt en oro för det. Hur skall det gå om inte de som är unga nu förstår att hela vår mänsklighet är beroende av ekosystemen på jorden? Men jag tror att deras stora människointresse så småningom kommer att leda in dem på den vetskapen också. Jag har försökt att sätta frön för förståelse i alla fall. Det är kanske den viktigast uppgiften för ämnet naturkunskap att ge eleverna på de program som inte läser ämnet biologi?

Global profil möter musikprofilen och dansare

Idag avslutade vi dagen med att äta tillsammans för att sedan gå på konsert i Skeppets aula och höra musikprofilen spela och sjunga. När konserten var slut visade dansutbildningen på Jenny Nyströmskolan upp en kavalakad av jazzdanser genom tiderna.

Dans Global profil 2013

När föreställningarna var slut var det dags för alla att dansa schottis. Det blev både par-schottis och fyramanna-schottis till fiolmusik. Sen blev det traditionell Ugandisk dans och zuludans och olika improviserad dans så som det kan bli när människor från olika kulturer träffas.

Att skapa kultur är att leva.

Dans Global profil 2013-2

Dans Global profil 2013-3 Dans Global profil 2013-4

Dans Global profil 2013-5 Dans Global profil 2013-6 Dans Global profil 2013-7 Dans Global profil 2013-8 Dans Global profil 2013-9

Svensk och Bugandisk bastu

Global profil april 2013

Igår kom vara delegationer från Sydafrika och Uganda på sin utbytesresa till Kalmar. 2 lärare och 4 elever från Entebbe respektive Port Shepstone. Eleverna bor hos elever och lärarna bor hos lärare.

Paul från Uganda bor hos mig och ska följa mig i mitt liv under två veckor. Precis som vi gör när vi är i Uganda respektive Sydafrika.

Idag var det en officiell välkomstceremoni för våra gäster på Lars Kaggskolan där vår rektor Carl-Peter Linden hälsade alla välkomna. På eftermiddagen blev alla fotograferade av Hans Olofsson i Jenny Nyströmskolans fotostudio. När det var klart försökte jag lära och hjälpa dem att skapa var sin wordpressblogg. Det var svårt för det krånglade med fleras mailadresser. Man måste komma åt sin mailadress om man skall kunna aktivera sin blogg. Men de flesta fick i alla fall sin blogg tillslut.

Global profil april 2013-2

Under middagen pratade vi med Paul, som har en resefirma, hur man skulle kunna lägga upp en 10 dagars resa i Uganda för att se intressant natur och kultur i landet.

Som avslutning på dagen tog jag med Paul på Sh´bam på Nordic Club. Han blev alldeles begeistrad av detta träningskoncept och såg stora möjligheter om det skulle kunna gå att arrangera liknande dansträning för eleverna i hans skola i Entebbe.

När vi duschat tog vi en svensk bastu på gymmet.  Det var första gången han satt i en Nordisk bastu. Då fick jag höra hur de badar bastu i Buganda. För det finns även där! Buganda är det största kungariket i Uganda. Det kungarike som Entebbe och Kampala ligger i. De tar en stor kittel och fyller den med vatten och ca 15 olika örter. Vattnet med örterna kokas i 30 minuter så det bildas mycket vattenånga med örtessenser. Då tar man att stort lakan och sveper det över sig själv och kitteln med kokhett vatten. Sen sitter man där under lakanet och andas in örtångorna. Men blir mycket varm och svettas rikligt. Detta används som medicinsk behandling mot malariasymtomen bl.a. och gör att man tillfrisknar fortare.

Fenologi – läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar

Beijershamn 14 april 2013-5Södra maderna i Beijershamn

Idag var det en av de första riktiga vårdagarna. Kylan och snön har hållit sitt grepp över Kalmar länge nu men de senaste dagarnas regn och lite mildare väder har gjort att den snö som legat kvar och isen i Kalmarsund försvunnit fort.

Beijershamn 14 april 2013-2Den gallrade ekskogen i de östra delarna av Beijershamn området

Jag och Mats Hannerz tog en tur till Beijershamn utanför Färjestaden för att se hur långt våren kommit. Det verkar som om många av våra vårfåglar bara väntat in en varmare väderlek för nu hade de kommit på bred front. Skogen ljöd av rödhakar och bofinkar. Ute på sandreveln stod över tjugo skärfläckor, ett par myrspovar och flera strandskator. Krickor såg vi i hundratal och borta vid vassgömslet i de norra delarna av området hörde vi minst sex olika sjungande sävsparvar. Totalt såg jag 18 nya arter för året: rödhake, taltrast, rödvingetrast, skogsnäppa, gransångare, kungsfågel, sävsparv, snösparv, skärläcka, större strandpipare, ljungpipare, kärrsnäppa, rödbena, myrspov, mindre sångsvan, kricka och trana.

Beijershamn 14 april 2013-6 Sävsparv i vassen

Beijershamn 14 april 2013-8 Gravänder på den norra maden

På vägen hem åkte vi förbi Vickleby ädellövskog där den första blåsippan tittade upp genom de ljusbruna, torra löven.

Läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar kallas för fenologi. Detta är en vetenskap som fått lite av en renässans de sista åren pga klimatförändringarna. Det har blivit allt viktigare att hålla koll på hur djur och växter anpassar sig och uppträder när det övergripande klimatet på jorden blir varmare.

En grupp forskare i Sverige har startat ”Naturens kalender” som ett ”citizen science” projekt där var och en som har tillräckliga kunskaper kan bidra till kunskapen om fenologin.

På det kanske största ”citizen science” projekt vi har i Sverige, artportalen, kan man också se hur t.ex. fynden av blommor och fåglar utvecklas under året. Så här på våren är det kul att t.ex. följa tranan eller någon annan vårfågel och få en animerad karta där man ser hur fynden ökar och breder ut sig över landet allteftersom tiden går. Titta här: artportalens fenologi. 

Detta kan man låta eleverna använda för att följa med i vårens framryckning.

6 april handlade naturmorgon i P1 om fenologi. Här går det att höra programmet igen: naturmorgon 6 april

De mänskliga rättigheterna – vad alla i skolan i lag skall främja.

”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

5§ Skollag (2010:800)

Som jag skrev igår nämns de mänskliga rättigheterna tre gånger i de första paragraferna av skollagen som togs 2010. En gång i §4 och två gånger i §5. Skrivningen är inte vag utan väldigt tydlig: vi SKA främja de mänskliga rättigheterna!

Skolan är en del av hela det svenska samhällets mål att förverklliga de universella mänskliga rättigheterna.

Hur gör vi det då? För det första är det inte bara lärarna som skall göra det utan ”alla som verkar inom utbildningen”. Vi lärare ska naturligtvis ta upp det i vår undervisning men hela organisationen med rutiner och arbetssätt skall utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheterna togs 1948. Men under begreppet ”de mänskliga rättigheterna” finns det 10 till universella konventioner. Det finns också 6 internationella konventioner som rör större områden på jorden som t.ex. ”Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter” från 1981 och ”Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från 2000.

1993 instiftade FN en högkommissarie för mänskliga rättigheter som är en universell kontrollfunktion som skall övervaka att de mänskliga rättigheterna följs.

2006 etablerades FN:s råd för mänskliga rättigheter som ligger under generalförsamlingen.

Wikipedia har en bra översiktsartikel om de mänskliga rättigheterna som är en bra början när man skall sätta sig in i dem och få en historisk bakgrund.

Ungdomar för mänskliga rättigheter har också en enkel översikt över mänskliga rättigheters framväxt historiskt från Cyrus 539 f.kr via Magna Charta 2015, Petition of rights 1628, Förenta staternas oavhängigförklaring 1776 och den franska förklaringen om människans och medborgarens rättigheter 1789 fram till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 1948.

På FN:s högkommissaries hemsida kan man hitta hela texten till den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna på svenska.

Den går också att läsa på Svenska FN förbundets sida där mycket annat som rör rättigheterna står.

Den svenska regeringen har en egen webbplats för de mänskliga rättigheterna. Där förklaras de på olika sätt. Bland annat finns det en förklaring på lätt svenska. Det står också t.ex. vart man skall vända sig om man anser att någon av ens mänskliga rättigheter blivit kränkt.

Det arbetas på olika nivåer för att de mänskliga rättigheterna skall garanteras. Sveriges kommuner och ländsting (SKL) arbetar systematiskt med att stärka arbetet. För skolans del är deras arbete för barn rättigheter intressant. De har precis gett ut en handledning de kallar ”Gör barn starkare”.

”Globalportalen” heter en sida som tar upp globala frågor utifrån de mänskliga rättigheterna.

”Godheten” och skolans uppdrag

I onsdags fick jag möjlighet att se ”Godheten” av Stefan Jarl. Den hade kommit till Kalmar med hjälp av ett privat initiativ och via doc lounge Kalmar hade jag blivit inbjuden till Biostaden där den visades. Många av Kalmars politiker hade blivit inbjudna och flera bekanta ansikten från lokaltidningarnas sidor såg jag bland publiken.

Filmen hade ingen direkt handling utan var mer ett föredrag med Tommy Berggren och ett antal ekonomiska experter och forskare som uttalade sig om de klyftor som vuxit i samhället. De talade om bankernas stora vinster, om bonusar och mycket av det som vi hör dagligen om i radio och TV. Pratet varvades med naturbilder, olika stads- och samhällsbilder och blev en intressant och tankeväckande helhet.

Under den senaste månaden har jag stött på minst två andra filmer eller TV program som tar upp samma ämne.

På UR ligger serien ”varför finns fattigdom” som tagits fram av 70 olika nationella publik service TV-bolag. Programmet ”Den amerikanska mardrömmen” tar upp samma fråga men ur ett Amerikanskt perspektiv.  Där speglas den stora klyftan mellan fattiga och rika som ökat mer och mer de senaste åren.

På UR ligger också ”Systemfel som hotar världen” som jämför det som sker nu i USA med vad som hände innan romarriket föll. Man talar om neoklassisk ekonomi och hur de rikaste rika lever i en slags socialism där samhället går in och räddar deras banker gång på gång.

Jag la in denna film som en länk på facebook och berättade att jag sett Godheten. Inom någon timme hade jag fått ännu mer länkar till liknande program.

Zetigeist heter en filmtrilogi av Peter Joseph som också handlar om dagens ekonomiska system och vad man kan göra åt det.

Fick en intressant Youtube länk till David Sloan Wilssons föredrag om ”compassion and altruism” ur ett evolutionärt perspektiv. På 45 minuter går han igenom hur medkänsla och altruism har varit viktigt i vår mänskliga utveckling och han berättar om intressanta experiment från djurvärlden som belyser denna fråga.

Fick också en länk till en artikel om en ekonomisk torped som hoppat av och avslöjat metoder som USA haft för att få makt över olika länder och deras tillgångar:

Hur skall jag som lärare förhålla mig till detta?

Det som slår mig är att jag sedan den nya gymnasielagen börjat gälla och jag undervisat i den nya naturkunskapskursen 1b börjat med att lära eleverna ställa frågor. Jag har ingen lärobok som säger vad som är rätt. Jag låter eleverna gå igenom en läroprocess där jag lär dem hitta fakta själva utifrån egna frågor inom ett bestämt område. Just förmågan att ställa bra frågor har jag lyft fram på ett nytt och mer framträdande sätt än tidigare eftersom kursplanen säger så.

Utifrån det filmerna visar så tror jag att detta är helt rätt väg. Vi måste ha medborgare som kan ställa de rätta frågorna. Medborgare som lärt sig att ta reda på fakta och bedöma dess trovärdighet och relevans. Medborgare som kan se på en sakfråga ur flera olika perspektiv och vinklar. Vi behöver också medborgare som kan lösa problem på ett kreativt sätt.

Skollagens paragraf nr 5 säger följande:

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utifrån skollagen finner jag stöd för att jag ska ta upp den problematik som Stefan Jarl belyser i sin film och som alla de andra filmerna och artikeln också gör som jag nämnt här.

Jag skall ge eleverna kompetens och verktyg för att kunna se igenom det som gör våld på de mänskliga rättigheterna. Jag skall ge eleverna självförtroende och en bas för goda mänskliga relationer i ett solidariskt samhälle.

Hur skolan kan utvecklas med hjälp av permakultur principerna

Ordet permakultur kommer från ”permanent + kultur”. Det är en kunskap som utvecklats under de senaste decennierna där man försöker utforma hållbara bosättningar och samhällen. Genom att dra nytta av gamla generationers och kulturers kunskap, ny forskning och försöka efterlikna naturens mönster har man kommit fram till ett antal principer som kan vara till hjälp. Det finns exempel på bosättningar och mindre samhällen i alla världsdelar som använt sig av dessa principer.

Här har jag försökt visa hur man kan använda dessa principer för att utveckla en organisation som t.ex. en skola. Många av dessa principer kan man karaktärisera som strukturerat ”sunt förnuft”.

Utvecklingsprocessen

Processsen där man tar fram en ny organisation eller utvecklar en som redan finns följer
fyra steg:
1. Observation
2. Analys
3. Design
4. Genomförande

1. Observation
Innan man börjar utveckla eller ändra på saker är det viktigt att man gör en noggrann observation av det som skall utvecklas eller förändras. Målet är att få en så sanningsenlig och noggrann nulägesbeskrivning som möjligt.

Några frågor man kan ställa sig är:
Vilka är huvudprocesserna och stödprocesserna till dem?
Hur är läget?
Vilka är problemen?
Vilka är möjligheterna?
Vilka behov har man?
Vilka resurser har man tillgång till?
Vad har gjorts tidigare?
Vilka är intressenterna?

När det gäller en skola kan man försöka få fram:
Hur ser eleverna på sin skola?
Hur ser lärarna och alla andra medarbetare på den?
Hur ser föräldrarna på den?
Hur ser det omgivande samhället på den?

Innan man sedan går vidare i nästa fas behöver man strukturera sina observationer så man får en god överblick över situationen.

2. Analys
I denna fas behöver problem och möjligheter omformas till visioner. Visionerna måste konkretiseras och bli tydliga. Man behöver undersöka vad som behöver hända för att visionerna skall kunna bli verklighet. Här går man också igenom vilka av visionerna som passar organisationen eller verksamheten.

Frågor man kan ställa sig är:
Vad behöver existerande verksamhet för stöd för att fortsätta och att utvecklas?
Hur kan vi stoppa alla läckage (av elever, pengar, energi, förtroende etc.)?
Vilka nya verksamheter kan utvecklas som går i linje med det som redan finns?

3. Design
Utifrån en sann verklighetsbeskrivning och en önskvärd framtid tar man fram en passande organisation och en handlingsplan. Här kan man ha en god hjälp av permakulturprinciperna.

I denna fasen lägger man också upp projektbeskrivningar och planer för det som skall utvecklas.

4. Genomförande
Under genomförandet är det bra att ha kontrollstationer så vi ser att vi är på väg åt rätt håll och kan korrigera kursen.

Permakulturprinciperna

Här nedan följer några av permakulturprinciperna. De är formulerade så att de skall passa arbetet med en organisation och en skolan.

1. Anpassa designen av organisationen utifrån miljön, människorna och de lokala förutsättningarna.
Vilka är intressenterna i verksamheten? Vilka behov har de? Vilka resurser har vi? Hur ser det omgivande samhället ut?

2. Mångfald
Flera huvuden med olika bakgrund tänker bättre än ett. Alla kan/ser lite, ingen kan/ser allt. Hur kan vi ta tillvara mångfalden i erfarenhet, kultur och kunnande inom såväl kollegiet, barnen och föräldrarna?

3. Varje element skall ge till flera funktioner
Genom att försöka se hur varje sak i skolan kan ge till olika behov ökas meningsfullheten. Varje resurs tas tillvara på ett bättre sätt.

4. Varje funktion skall stödjas av flera element
Vilka behov finns i verksamheten och hur kan de täckas från flera källor? Om behoven täcks från olika håll minskar verksamhetens sårbarhet.

5. Sträva efter effektiv energiplanering
Hur används alla resurser på ett optimalt sätt? Gör vi rätt från början och rätt sak i rätt ordning?

6. Använd mänskliga resurser
Detta gör skolan redan i stor grad.

7. Ta vara på och lagra resurser.
Notera alla tips, idéer, tankar, information, lösningar och metoder. Ta reda på och ta vara på allas samlade kompetens. Var rädd om medarbetares, elevers och föräldrars engagemang.

8. Kanteffekten
Det är när olika människor och grupper av människor möts som nya idéer och lösningar uppstår. Skapa möten och mötesplatser. Se till att lärare får undervisa tillsammans då och då.

9. Använd små och långsamma lösningar
Utveckling sker ofta i små steg och mognad måste få ta den tid det behövs.
Hur kan man med små förändringar försöka göra största möjliga nytta?

10. Bygg upp en mogen organisation
Sträva efter en organisation där medarbetare och elever tar ansvar och har kommit långt i sin personliga utveckling. Detta är väl egentligen hela skolans syfte? Att hjälpa eleverna att bli mogna ansvarstagande samhällsmedborgare. Skapa en organisation eller skola där en tillitsfull kultur odlas.

11. Förändringar av godo
Naturen ändras ständigt. Träna upp ändringskompetens och flexibilitet.

12. Samodling – vilka element inne eller utanför organisationen kan stötta olika saker i organisationen. Integrera hellre än särskilja.
Vilka strategiska samarbetspartners kan skolan ha?

13. Var sak och människa på sin plats och i sin tid. Allt och alla behövs. Var uppmärksam på timing och när rätt tid är inne för olika saker.

14. Använd förnybara resurser
Glädje, omtanke och kärleksfull omsorg skapar bara mer av detsamma.

15. Glöm inte skörda! Känn igen och ta emot lösningarna när de kommer. De kanske inte kommer i den form man tänkte sig.