Paradigmskifte igen!

Publicerad den 18 mars, 2020 av Dan Frendin

Jag började att skriva denna blogg 2013 när Stagneliusskolan som jag jobbar på var mitt i ett paradigmskifte. Just då slog digitaliseringen igenom på bred front inom gymnasieskolan och jag ville skildra hur detta paradigmskifte påverkade mig som lärare, vad jag gjorde i min undervisning och sätta in det i ett större sammanhang. Jag trodde då att jag bara skulle få vara med om ett stort paradigmskifte i min profession under mitt yrkesverksamma liv och skrev då under det året ett blogginlägg varje dag för att dokumentera det.

Idag den 18 mars 2020 så har den svenska gymnasieskolan gått över i ett nytt paradigm över en natt! Igår meddelande Stefan Löfvén och Anna Ekström att regeringen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla svenska gymnasieskolor och Universitet går över till distansundervisning tills vidare på grund av coronavirus-pandemin.

Eftersom vi under sju år arbetat med datorer och digital undervisning så kände de flesta av oss lärare att detta skulle inte vara något större problem. Vi har tekniken på plats sedan länge och eleverna är inkörda på digital undervisning. Visst blir det annorlunda att inte träffas alla i klassrummet och visst innebär det en massa extraarbete. Visst kommer några elever få det svårare att bara arbeta hemifrån men i det stora hela känns det som att vi har kontroll över situationen och känner en viss tillförsikt att vi kommer klara detta.

Jag tror att den svenska gymnasieskolan aldrig kommer bli sig lik efter detta. Vi kommer få erfarenhet av fördelar respektive nackdelar att jobba på distans så när vi sedan kan komma tillbaka till det ”normala” igen så kommer vi ha en mycket bredare erfarenhet av hur vi kan undervisa. Hur skall vi klara av att det kommer saknas 65 000 lärare i den svenska skolan om några år om vi inte löser detta med någon form av distansundervisning?

Enligt många forskare så står vi nu också mitt i den exponentiellt tekniska utveckling som kommer att gå mycket fort. Peter Diamandis som startat Singularity University i Silicon Valley säger att vi på ett år kan få en lika snabb utveckling som under hela 1900-talet!

Samtidigt ser vi en eskalerande temperaturökning på jorden med extremväder, skogsbränder mm. Greta Thunberg har i över ett år sagt att vi borde agera i panik för att rädda jorden och sluta flyga mm. Nu sker allt detta på bara någon vecka! En av dem som fick ta beslutet att ställa in massor av flyg var också paradoxalt nog Donald Trump när han införde inreseförbud för europeer i USA!

Kanske kommer denna pandemi göra att vi på bara några veckor får se ett nytt samhälle växa fram där nya paradigm löser de samhällsproblem vi har. Vi kanske ser början på en gigantisk omställning som kommer gå väldigt fort!

Då har vi lärare en stor uppgift att fylla att lotsa våra ungdomar ut i det nya livet!

Det är en intressant tid vi lever i nu.

Men jag är beredd. Har förberett mig i flera år.

Ska berätta mer de dagar som kommer.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan

Publicerad den 1 december, 2018 av Dan Frendin

Under läsåret 2017/2018 påbörjade jag mitt projekt att undersöka och utveckla hur man kan undervisa med hjälp av livsplaner.

I mitt projekt lät jag eleverna i Naturkunskap 1b och 2 ta fram vilka livskategorier de har och lära sig att prioritera dem. Inom ramen för kursen naturkunskap 1b fick de skriva och utveckla tre allmänna livsplanekategorier för ungdomar i deras ålder: ”hälsa och välbefinnande”, ”socialt liv” och ”kärlekrelationen”. När man arbetar med livsplaner i undervisningen är det viktigt att man betonar för dem att man arbetar med allmänna möjliga optimala planer för ungdomar i deras ålder. Det blir tydligt när man använder dem i sex och samlevnadsundervisningen. Vill man ha hjälp med sin privata livsplan så skall man skaffa sig en mentor. Exempel på mentorer inom kategorien ”hälsa och välbefinnande” är skolsköterskan, läkaren, den personliga tränararen eller nutritionisten.

Men som lärare har vi också en roll som mentor när det gäller att hjälpa dem övergripande med sin skoltid. Jag och min kollega, som var mentorer i åk 1, lät eleverna ta fram sina personliga livsplanekategorier inom följande områden: ”jobb och karriär” och ”skola och utbildning”

Eleverna uppskattade arbetet med livsplaner och alla sa vid läsårets slut att det var det viktigaste de lärt sig under första året på gymnasiet.

Jag har nu påbörjat ett arbete där jag utvecklar livsplanearbetet så att flera ämnen kan samarbeta inom olika kategorier som berör dem. I kategorin ”hälsa och välbefinnande” kan t.ex. ämnena naturkunskap, idrott och hälsa och psykologi bidra med olika delar.

Livsplanerna hjälper eleverna att förstå vad de skall ha kunskaperna till i deras i liv. Det hjälper eleverna att få motivation för sina studier och gör utbildningen relevant för dem.

Presentation på Slideshare om mitt utvecklingsarbete:

https://www.slideshare.net/danfrendin/livsplaner-i-undervisningen

Here is a short presentation in English about the research project:

https://dfrendin.com/lifeplans/

Att göra en livsplan.

Publicerad den 1 april, 2017 av Dan Frendin

För snart ett år sedan gjorde jag min första livsplan. Jag hade hört en intervju med Michael Hyatt som precis skulle komma ut med en bok om hur man gör en livsplan. Jag köpte både boken och ljudboken och satte av en hel dag uppe i stugan i Värmland där jag koncentrerat tog fram och skrev ner min plan. Det tog ungefär 10 timmar.

Det var en intressant och mycket givande erfarenhet. Jag har sedan dess regelbundet tittat igenom och även reviderat min plan för att den skall vara levande och hjälpa mig att få balans och rätt prioriteringar i mitt liv.

Vad är en livsplan?

En livsplan är ett kort skrivet dokument på 5-15 sidor. Det är skrivet av dig och för dig. Dokumentet beskriver hur du vill bli ihågkommen och utifrån det vilka som är dina viktigaste livsområden eller ”livskonton” som man kan kalla det. I livsplanen prioriterar du dina konton, går igenom syftet med dem och hur din vision för dem ser ut. Sen gör du en handlingsplan för hur du skall få det liv du vill ha.

Varför ska man göra en livsplan?

Det finns flera argument för varför man skall göra en livsplan:

Du får en översikt över och en ökad medvetenhet om vad som är viktigt i ditt liv.
Du blir med medveten om vad du vill prioritera i ditt liv utifrån den livssituation du befinner dig i.
När du tänkt igenom och reflekterat över detta kan du lättare säga nej till det som är oviktigt för dig och bara tar din tid och säga ja till det som du verkligen vill. Du kan få en bättre balans i ditt liv.
Du ser nya möjligheter lättare när du har en medveten vision för ditt liv.
Du får en större klarhet över vad du vill förändra i ditt liv och hur du kan göra det.

Hur hänger detta samman med din yrkesroll?

Ditt yrke är en stor del av ditt liv men det ingår i en helhet. När denna helhet fungerar bra är det större chans att jobbet även fungerar bra och vice versa. När du gör en livsplan får du ett verktyg att skapa en bra balans mellan de olika delarna av ditt liv.

Att medvetet reflektera över sin livsplan gör att du kan känna en större mening med ditt liv. Ser du till att fylla ditt liv med meningsfulla aktiviteter och vardagliga händelser är det mycket troligare att du får det liv du vill ha.

Här är en länk där du kan beställa boken ”Living Forward” där författarna Michael Hyatt och Daniel Harkavy beskriver livsplanprocessen om du vill veta mer: https://livingforwardbook.com/

Här är en intervju med författarna om boken och processen att göra en livsplan: https://www.youtube.com/watch?v=JVx1LnZLybU

Här är en intervju med Michael Hyatt om ”Living Forward” med Lewis Howes: https://www.youtube.com/watch?v=8jLozTDloAk

Konsten att äta frukost

Publicerad den 6 november, 2016 av Dan Frendin

Frukosten skall ge mig en bra grund för dagen. Den skall ge mig energi för de 5-6 närmaste timmarna innan det är dags för lunch och förse cellerna med alla livsnödvändiga ämnen.

Frukosten innehåller följande:

Protein till mina muskler och allt annat i kroppen som är uppbyggt av protein. Basen för mitt protein är två ägg. Till det lägger jag till och varierar olika dagar med yoghurt/A-fil, nötter, rostbiff, skinka, rökt kalkon, chiafrön eller sardiner.

Kolhydrater, som skall ge energi till min kropp, får jag framför allt av havre, bär och frukt. Genom att äta riktig frukt (ej juice) tillsammans med gröt och protein frigörs blodockret långsamt och gör att jag inte får några toppar eller dalar i mitt blodsocker.

Fett som bygger upp nervsystemet, ger energi och löser de fettlösliga vitaminerna varierar jag varje dag mellan nötter, krossade linfrö, solrosfrö, pumpafrö eller avokado. Genom att äta sardiner får jag också i mig omega-3 fett. Jag tar regelbundet extra tillskott av krill-olja och ”Udo´s choice”. Enligt nya fakta som jag såg idag så går livsmedelsverket ut och varnar för att äta krossade linfrö. Tills jag vet mer om detta kommer jag ta bort dem från min frukostmeny.

Mineraler behövs för olika livsprocesser där hormoner och enzymer är med. De behövs för uppbyggnad av skelett och tänder samt är bl.a. viktiga i nervernas funktion och saltbalansen i kroppen. Genom att rosta havret (250 grader i 4 minuter i ugnen) till min gröt frigörs mineralerna lättare i grynen och kroppen kan ta till sig dem bättre. Mineraler finns också i t.ex nötter och frön.

Fibrer är viktigt att tarmarna får. Det finns både vattenlösliga och icke vattenlösliga fibrer. De hjälper till att portionera ut blodsockret i lagom portioner och de är också viktiga för tarmfloran av bakterier. Fibrer får jag i mig genom att äta riktig frukt (ej juice) och havregryn eller chiafrön. Jag tar alltid lite extra linfrön eller psyllium frön i gröten eller chiapuddingen.

Vitaminer som också behövs för olika livsprocesser får jag framför allt från bär, frukt och ägg. Kött innehåller också B-vitaminer.

Antioxidantbildande ämnen och ämnen som ger hormesis kan förutom frukt och bär också vara olika kryddor som gurkmeja, ingefära, kanel, kakao och kardemumma. Jag varierar mitt intag av kryddor genom att ta olika kryddor i gröten eller chiapuddingen varje dag.

Jag tar också regelbundet Chlorella genom att lösa upp en tesked av det gröna pulvret i ett glas vatten. Chlorella innehåller mycket klorofyll och har en avgiftande verkan. Jag varierar genom att dricka spirulina de dagar som jag inte tar chlorella. Spirulina innehåller både mineraler och vitaminer.

Till frukosten dricker jag kaffe eller grönt te utifrån de principer som jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

Grunden i min morgongröt är rostat havre. Havre innehåller inte lika mycket gluten som andra sädeslag. Jag har alltid lite fett i som t.ex. krossat linfrö som på bilden eller varierar med pumpafrön, solrosfrön, krossade nötter eller en avokado. Har alltid psylliumfrö eller okrossad linfrö till. Sen så varierar jag kryddningen mellan kanel (som syns på bilden till höger), kardemumma, ingefära, nejlika eller gurkmeja.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

När jag kokat gröten lägger jag den över frukten och äter den tillsammans med frukten.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

Grunden för min proteindel av frukosten är två stora ägg. Till det brukar jag lägga lite rökt kalkon, rostbiff eller sardiner. Till äggen tar jag gärna lite dillmajonäs och Seltin för jag tycker det är gott.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan -nötter.

Till dessa ingredienser dricker jag kaffe eller grönt te som jag varierar emellan. Här är ett exempel på en frukost från i somras där jag lagt till lite hästkorv i proteindelen.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Autofagi – vad är det?

Publicerad den 9 oktober, 2016 av Dan Frendin

Efter att jag skrivit det förra blogginlägget om att dricka grönt te funderade jag på vad nästa blogginlägg skulle handla om för att lägga en grund för kommande inlägg. Jag bestämde mig för att skriva om autofagi som är en av de grundläggande processerna jag arbetat med de senaste månaderna för att öka min energi och mitt välbefinnande.

Innan jag hann börja skriva på inlägget tillkännagavs 2016 års Nobelpris i fysiologi och medicin: Yoshinori Ohsumi. Han fick priset för hans banbrytande forskning om autofagi!

Autofagi betyder ”självätning”. Det är den process i cellen där utslitna delar och material bryts ner för att återanvändas i nya komponenter. Cellen kan också med hjälp av autofagi ta hand om bakterier och virus. Det är en basal fysiologisk process för den protein vi äter räcker inte för kroppens behov. Vi måste återanvända det som finns i våra celler.

En dubbemembranstruktur som heter ”autofagosom” sluter sig kring det som skall brytas ner och för det till lysosomen där själva nerbrytningen sker.

Autofagi upptäcktes redan i början av 1960-talet då man hittade en liten organell i cellerna man kallade lysosom. Man förstod att den hade som uppgift att bryta ner ämnen men man förstod inte vidden av detta vilken stor betydelse denna lilla del av cellen hade. Det var Yoshinori Ohsumi som lade grunden för att förstå autofagin i några viktiga artiklar som publicerades 1992 och 1993 när han hittade gener som styrde denna process. Sen dess har forskningen gått vidare och sett kopplingar till olika sjukdomstillstånd mm. Att vi inte pratat så mycket om detta i Sverige beror på att det inte forskats särskilt mycket på det i vårt land.

Autofagin kan påverka olika cancerformer och sjukdomar i nervsystemet som Alzheimers.

I Ari Whittens ”The Energy Blueprint” är autofagin en av hörnstenarna. Det styr cellgenerationen som behöver vara effektiv.

Vad gör jag då varje dag för att min autofagi skall fungera? Autofagin behöver ett fastefönster på 12-14 timmar varje dag för att fungera optimalt. När jag började att äta enligt ”Bright Line Eating” så blev mitt sista mål för dagen ungefär vid sextiden på kvällen. Sen åt jag ingenting förrän vid sex eller sjutiden på morgonen efter 12-13 timmar. Susan Pierce Thompson berättade i sin bootcamp att man brukar få en tydlig energiökning efter ca 90 dagar. Min kom efter 120 dagar då jag bara måste börja röra på mig mer! Hon kunde inte förklara varför bara att det brukar vara så för alla som går igenom BLE. Det var Ari Whitten som kunde förklara att det var autofagi som låg bakom detta!

Autofagin startar när halten av aminosyror är låg i blodet. Om man dricker ett stort glas vatten direkt när man vaknar på morgonen så förbättrar man autofagin eftersom aminosyra-koncentrationen blir lägre då.

Här är några källor som berättar om Yoshinori Ohsumis arbete och autofagi:

Sveriges radios ”Vetandets värld”

Wall Street Journal

Nobelkommitten om 2016 års nobelpris i fysiologi och medicin

Svt om Autofagi

Konsten att dricka grönt te

Publicerad den 1 oktober, 2016 av Dan Frendin

Det är fortfarande så varmt att jag kan sitta utomhus på mornarna och dricka mitt te.

Som jag skrivit tidigare här i bloggen så varvar jag kaffe och grönt te i tvåveckors perioder till frukost. Då får man ut det mesta positiva ur kaffedrickandet. Men hur dricker man grönt te bäst?

Skulle du fråga Michael Greger som är läkare inom den funktionella medicinen och har skrivit boken ”How not to die” så skulle han säga att ”varje kaffekopp man dricker är ett förlorat tillfälle att dricka grönt te”. Enligt honom så kan grönt te förebygga bröstcancer, sänka blodtrycket, blodsockret och kroppsfettet. Det hindrar hjärnan från att den kognitiva förmågan försämras och förebygger stroke. Det är också enligt honom bra mot diabetes, tandlossning och halverar risken att dö i lunginflammation. Det gröna teet skall också vara bra mot t.ex. pollenallergi.

Greger skriver också att te kan göra det lättare för oss att komma ner i alpha vågor i hjärnan. Alpha vågor är de vågor som vi får när vi mediterat en längre tid. Normalt har vi beta vågor när vi är vakna och lever som vanligt.

Enligt flera källor så är innehållet av antioxidanter extra stort i macha te. Det är ett grönt te som man gör av malda gröna teblad från tebusken Camellia sinensis. Det har gjorts och druckits i den japanska tetraditionen i över tusen år.

För att få ett hum om hur nyttig en dryck är så visar Michael Greger på sin sida nutrionfacts.org hur många enheter antioxidanter olika drycker har. Om vatten har noll så har t.ex. mjölk 1, rött vin 38, kaffe 47 och macha te 100. Det enda som överträffar macha teet är hibiscus te som har 132.

När jag inte har en två veckors kaffeperiod så dricker jag macha te om jag är hemma och kan laga till det. Det kräver lite extra utrusning som bildserien visar.

Utrustning som man behöver för att göra macha te: bambu visp, tätslutande burk för macha pulvret, stor teskål, bamuspatel, sil för att sila pulvret ner i koppen och en termometer för att se till att vattnet är 60-70 grader varmt.

Man börjar med att ta två spatlar av macha pulvret med bambuspateln.

Pulvret silas genom en sil så det lägger sig jämt i tekoppen. Detta steg måste inte göras men tillhör den japanska traditionen.

Det fint silade macha pulvret.

Pulvret rörs ut med en mindre mängd 60 – 70 gradigt vatten till en emulsion.

Sen späder man emulsionen så koppen blir fylld. Man vispar i en rörelse som ser ut som ett M eller W så teet fylls med luft och får ett grönt skum på ytan. Sen dricker man det.

Macha te och den kringutrustning man behöver kan man finna i välsorterade teaffärer eller så kan man Googla efter det och köpa via nätet.

Källa: Greger, Michael (2016): How not to die – Discover the Foods Scientifically Proven to Prevent and Reverse Disease. McMillan. London

Grundproblemet och grunden för att lösa det

Publicerad den 25 september, 2016 av Dan Frendin

Vår art Homo sapiens har funnits i 200 000 år vad man vet. I 190 000 år levde vi huvudsakligen som jägare och samlare. Sen började vi gradvis att leva mer som jordbrukare och vår civilisations kultur började att utvecklas. Först sakta för att sedan gå fortare och fortare. Nu har vi en utvecklingstakt vi inte kunde drömma om när vi för 6 000 år började bygga pyramider i Egypten.

Innan vår art utvecklades härstammar vi från flera olika människoarter som sedan en miljon år sedan började använda elden som skydd, värme och för att steka vår mat på. För 6 miljoner år sedan grenades våra tidiga människosläktingar av från schimpanserna och startade den gren på livets träd som så småningom skulle bli vi. Alla av våra tidiga föregångare från schimpanserna och framåt har levt som jägare och samlare.

Grundproblemet för oss människor nu är att vår kulturs utveckling har gått mycket fortare än vår biologiska utveckling. Den är i otakt med vår kropp. Visst vi har kunnat skapa civilisationer och utvecklat vår matproduktion, läkekonst och ingenjörs konst så vi nu kan vara 7 miljarder människor på jorden. Men vi har gjort det till priset av en mängd välfärdssjukdomar. De uppkommer på grund av att flera av våra system i kroppen som hjälpte oss att klara livet som jägare och samlare nu slår fel när mycket runt omkring har ändrats. Vi är inte byggda för att leva i en värld där det finns tillgång till mat dygnet runt. Speciellt inte socker. Vi är inte byggda för att kunna få bekräftelse varje minut från ”Facebook-gillanden” eller andra meddelanden från sociala medier.

För att klara av denna tidens fallgropar och orsaker till sjukdom behöver vi känna till våra kroppars livsuppehållande system och hur vi kan tillfredsställa dem på ett naturligt sätt och hur vi kan leva med dem för att skapa ett rikt och meningsfullt liv.

Vi har också skapat förhållanden på planeten jorden som är mycket svåra att leva under. Vi lever i den biologiska mångfaldens 6:e utrotningsvåg som drar över jorden. Bara fem gånger tidigare under jordens historia har det utrotats arter i en sådan takt som nu sker. Vi har en klimatkris som gjort livet svårt för tusentals flyktingar som i dess spår utsatts för krig och förföljelse. Innan kriget i Syrien bröt ut var det en långvarig torka i landet som fick miljontals innevånare på landsbygden att flytta in till städerna med etniska konflikter och andra problem som följd och som sedan eskalerade.

För att klara de hälsoproblem som breder ut sig i den rika delen av världen behöver vi utbilda medborgarna i att förstå hur de kroppssystem som ger dem liv och energi fungerar och hur man kan leva för att dessa system ska stödja ett rikt och meningsfullt liv.

För att klara de stora miljöproblemen måste vi utbilda medborgarna i hur de livgivande systemen på planeten jorden fungerar och hur man behöver bygga samhällen, infrastruktur, energisystem och allt annat som hör till ett samhälle på ett sätt så det blir hållbart på sikt.

En grundläggande färdighet som eleverna måste få med sig från gymnasiet är då hur man arbetar med visioner och sätter mål. Jag har sedan 90-talet utvecklat en ”visionsprocess” som jag har låtit mina elever gå igenom för att få en större medvetenhet över vad de vill med sina liv. I år har jag utvecklat den till att också arbeta med mål. Jag började kursen i Naturkunskap 2 i år med visionsprocessen och efter den fick alla eleverna skriva upp vilka mål de har med kursen utifrån det liv de vill skapa. De får analysera sina svagheter och styrkor och göra en plan för hur de skall uppnå dem. Hela detta visions- och målarbete kommer jag ha som en grund för min formativa bedömning av deras arbete under kursen.

Vår fjällkurs hade temat ”livet är en vandring” i år. När jag gick med några elever under vår uppsamlingsvandring på Omberg i våras kunde jag se hur likt en vandring är den process man går igenom för att lyckas med olika projekt. En lyckad vandring och ett lyckat projekt brukar följa följande process:

Du måste ha ett mål och veta vart du vill. Annars kan du inte ta ut någon riktning och det kvittar hur du går.
Du måste veta var du utgår ifrån. En GPS kan inte ta ut en riktning om den inte vet utgångspunkten och målet. Du behöver veta var du är, vilka resurser du har och vad du eventuellt behöver ha hjälp med.
Du måste sedan göra något för att nå målen. Är du på en vandring måste du börja gå! Ska du förverkliga projekt så krävs det handling!
Med jämna mellanrum måste du utvärdera det du gör. Du kanske har kommit ur kurs? Du kanske bär för tungt?
Du förbättrar sedan det du gör för att förverkliga dina mål. Du kanske måste justera några remmar på din ryggsäck när du går i fjällen? Du kanske behöver lägga till eller ta bort något från din ursprungliga projektplan.
Ska du lyckas får du inte ge upp vid första bästa motstånd. Du måste ha ihärdighet om du skall komma fram och om du skall lyckas med det du företar dig

Hur jag blev av med min migrän

Publicerad den 23 september, 2016 av Dan Frendin

Börjar man ta tag i ett hälsoproblem och försöker lösa det från grunden så kan det få andra problem att lösa sig också och en positiv spiral skapas. Här är ett exempel på vad som hände mig.

För ett år sedan hade jag ofta migrän. Det kunde vara så ofta som en gång i veckan. Det hade sakta byggts upp de senaste åren och blivit vanligare i mitt liv. Jag kunde vakna och känna att huvudet var tungt och värkte. Var det en vardag då var det bara att ta det väldigt lugnt och stå ut tills lektionerna var över och sedan gå hem och lägga sig. Det kunde också komma framåt eftermiddagen och bli värre framåt kvällen. Ibland kom det på helgerna och då var det bara att ligga hela dagen i stort sett. Kanske ta en promenad framåt eftermiddagen.

Nu har jag i stort sett fått bukt med min migrän. Efter att jag börjat med ”Bright Line Eating” så försvann den. Jag har funderat över vad det var som gjorde att migränen slutade. Här följer min förklaring så som jag förstått det.

När jag började med min viktminskningsprocess fick jag först bort socker och mjöl. Genom att jag tog bort all mat med mjöl och bara använde havre i min morgongröt så fick jag därmed också bort det mesta av gluten i min kost. Det tror jag hade påverkan på migränen. Men än viktigare var att jag fick ner min stress. När jag gick på matplanen för viktminskning så fick jag i mig mindre kalorier än vad jag normalt behöver. De första 120 dagarna kände mig lite trött och hade en låg energi. Detta gjorde att jag inte orkade stressa! Jag var tvungen att låta bli att göra en massa saker som jag gjort tidigare som att t.ex. försöka träna så mycket jag orkade, sitta sent in på natten och rätta elevarbeten eller förbereda lektioner mm. Min låga energi gjorde att jag var tvungen att sålla i alla mina aktiviteter och att göra det viktigaste först.

När sedan min kropp ställt om sig och min energi började komma igen efter 120 dagar, även om jag fortfarande var i min viktminskningsprocess, så hade jag ställt om mina vanor så att min stress minskat.

I processen att få ner min vikt låg också att meditera på morgonen. Detta tror jag hade en stor inverkan på att få ner stressen. Jag fick reda på att det fanns något som heter ”Holosync” som utvecklats av Bill Harris på Centerpoint research institute. Det är en serie av inspelade ljud som gör att meditationen blir 8 gånger mer effektiv. Jag kommer återkomma till hur det fungerar i en annan bloggpost framöver. Genom att låta den sista timmen av min sömn avsättas för djupmeditation så fick jag en klarhet i min hjärna som jag inte känt på länge. Min närvaro i nuet ökade och känslan av lugn spred sig i hela min kropp.

När min energi ökade efter 120 dagar så började jag också träna mer men inte mer än att jag hinner med allt annat jag skall göra.

I Ari Whittens kurs ”The Energy Blueprint” fick jag sedan lära mig hur jag skall leva för att min sömn skall fungera optimalt kopplat till min dygnsrytm och de inre processer som vi har som styr den. Genom att få bort blått ljus på kvällen, se till att jag får rejält med blått ljus på morgonen genom att ta en springtur (så länge det är ljust på morgonen i alla fall), få min autofagi att fungera genom att ha ett fastefönster på 12 -14 timmar varje dygn och att göra alla andra saker som stärker en tydlig dygnsrytm så kan jag hålla stressen nere, få en ökat stresstålighet, känner mig piggare och har ett jämnare gott humör.

Varför blogga? ……och några råd

Publicerad den 22 september, 2016 av Dan Frendin

Svara

Innan jag går vidare och publicerar bloggposter om delar av allt jag lärt mig och kommit underfund med det senaste året om en hållbar livstil kopplat till hälsa och lärande för hållbar utveckling vill jag förtydliga varför jag gör det.

Vi har de senaste åren bevittnat och varit mitt i ett paradigmskifte inom utbildning som jag aldrig tidigare upplevt. Jag tänker då på digitaliseringen av skolan. Den har förändrat sättet att utbilda och öppnat upp till nya möjligheter som jag inte ens kunde drömma om när jag själv gick i gymnasiet. Som jag sagt i tidigare bloggpost så var denna bloggs syfte från början att undersöka och dokumentera allt jag gick igenom och funderade över när jag var mitt i detta paradigmskifte

Jag kan nu se att det är ett nytt paradigmskifte i vardande. Jag ser två stora behov i samhället som detta nya paradigm kommer att lösa. Det ena är att för att en utbildning och det nya digitaliserade lärandet skall fungera optimalt så måste det utgå från hur hjärnan fungerar och ha en bas i ett liv där kroppen är frisk, vital och full av energi. Utbildningen måste designas på ett sätt så den passar oss människor som kulturella och biologiska varelser.

Det andra behovet är att utbildningen vi genomför i skola och universitet måste se till att utbilda människor som kan se och förstå de problem världen med dess natur och kultur har hamnat i. De måste också se kreativa möjligheter och lära sig verktyg för att lösa problemen och förverkliga möjligheterna.

Kort sagt: framtidens elever skall utbildas till att bli en del av lösningen på världsproblemen och inte vara en del av problemen. Detta kan göras genom att skapa ”den medvetna skolan”.

Detta är en stor utmaning men vi har redan kommit en bra bit på väg. UNESCO har arbetat fokuserat med lärande för hållbar utveckling inom en hel dekad och har nu startat ett program (GAP) som skall skala upp alla de erfarenheter som gjorts under åren för att över hela världen få in hållbar utveckling i alla utbildningssystem. WWF, SWEDESD, Naturskyddsföreningen, Globala Skolan och många andra organisationer har massor av praktisk erfarenhet av lärande för hållbar utveckling.

Hjärnforskningen har tagit stora steg framåt och man hittar ofta nya intressanta böcker och kurser som på ett vardagligt språk försöker förmedla den nya kunskapen till en allmänhet. Bara det sista året har jag själv erfarit två mycket kraftfulla program och utbildningar som förändrat min hälsa och livskvalitet med minst det dubbla: Susan Pierce Thompsons ”Bright Line Eating” och Ari Whittens ”The Energy Blueprint” som jag skrivit om här tidigare.

Jag kommer att i olika bloggposter dela med mig av mina erfarenheter utifrån det jag lärt mig av dessa samt hela min 57 åriga livserfarenhet och många andra böcker, artiklar, TV och radioprogram jag hört och kurser och utbildningar som jag gått genom åren. Genom att publicera mina tankar i min blogg hoppas jag att få feedback av er som läser detta i kommentarer som ni ger. Att ge sig tid att blogga är också att ge sig tid att reflektera och jag tror att jag kommer bli mycket klarare över hur vi skall förverkliga det nya utbildningsparadigmet. Jag hoppas mina inlägg kan vara en del av en ny utbildningsrörelse som växer fram. Min förhoppning är att skriva en bok om allt detta så snart jag fått ihop tillräckligt med material.

Är det så att du läser detta för att du huvudsakligen skulle vilja veta mer om viktminskning eller om hur man kan öka sin ork och energier med det dubbla råder jag dig till att utan dröjsmål gå direkt till källan och anmäla dig till, och investera i, ”Bright Line Eating” eller ”The Energy Blueprint” och göra dina egna erfarenheter utifrån den hjälp du kan få där. Mina exempel på frukostar mm som jag tänker visa på min blogg är väldigt lite jämfört med den hjälp du kan få i dessa kurser och i Facebookgrupperna som hör till samt de ”Coaching calls” och ”Questions § Answers” som ingår. Har du problem med vikten eller ett sockerberoende råder jag dig att ta tag i detta ordentligt på allvar och med hjälp av din läkare och Susan Pierce Thompson komma fram till hur just du skall lägga upp ditt liv för att få det lättare. Det är värt varenda krona och timme som du investerar.

Lider du ofta av trötthet och vill lära dig hur du på ett strukturerat och medvetet sätt kan öka din ork så skall du absolut ta del av Ari Whittens alla råd. Hans kurs är bland det mest intressanta som jag sett om hälsa på länge och de erfarenheter jag kommer dela med mig av är bara en liten del av allt som kanske skulle kunna hjälpa dig också.

Kom ihåg att det jag lärt mig och kommer berätta om kanske inte passar dig.

Alla måste lära känna sig själva.

Att fördubbla sin livskvalité

Publicerad den 18 september, 2016 av Dan Frendin

För ett år sedan var jag ganska bekymrad. Jag hade gått i fjällen med en klass och knappt orkat fullfölja vandringen. Varje morgon jag reste mig från min säng kände jag hur gravitationen tryckte ner mig mot golvet på grund av min övervikt. Jag hade börjat få de första tecknen på diabetes och känseln i ett av mina ben var nästan helt borta. Jag hade ofta migrän.

Under de senaste 10 åren hade jag försökt att gå ner i vikt tre gånger. 2006, när jag gjorde min 30 års uppföljning av min bäverundersökning i Värmland, lyckades jag gå ner 24 kg genom all den träning jag fick av att inventera bäverstammen och äta enligt paleodietens alla regler. Men några år senare var jag upp i över 110 kg igen. 2012 provade jag en viktminskningsmetod där jag levde på ”soppor” (dvs näringslösning) i nio veckor. Jag gick ner 24 kg igen och fick än en gång känna på hur det var att leva lätt. Men efter bara ett par år vägde jag mer än när jag började min viktminskningsprocess. 2014 testade jag ett tredje viktminskningsprogram. Vi var en grupp som tränade med en PT och fick råd av en viktminskningscoach. Det ingick mycket träning som tog en hel del tid och som gjorde att jag blev ännu mer stressad än jag var från början. Hann inte med att planera mina lektioner så väl som jag önskade många dagar. Det hela slutade med att jag gick upp fem kilo istället! Kände att nu är det nog kört i alla fall. Jag får nog finna mig i att väga 117 kg eller mer och invänta diabetes och hjärtinfarkt.

Men så fick jag se en länk på Facebook. Den gick till en video med en forskare och föreläsare som hette Susan Pierce Thompson. Hon hade doktorerat på ”ätandets psykologi” och presenterade sin metod ”Bright Line Eating” i tre längre videos som man kunde se gratis. Jag lyssnade på föredragen med stort intresse. Hon förklarade i detalj varför jag misslyckats med mina tidigare försök att gå ner i vikt och behålla den låga vikten. Äntligen en som verkade förstå hur just min kropp och personlighet fungerar och de svårigheter som jag haft!

När jag lyssnat på hennes live webbinarium som sändes efter att hennes tre videos kommit ut anmälde jag mig till hennes bootcamp och valde att betala i tre avbetalningar de närmaste månaderna. Jag blev lite orolig att jag använt mitt Mastercard för att betala en kurs i USA. Det var första gången jag köpte en online kurs och jag visste inte hur säkert det är att betala på detta sättet. Allt gick bra! Inga problem! Det visade sig att det här var den bästa investering jag gjort på decennier i mitt liv. Få saker har förändrat mitt liv på så kort tid som ”Bright Line Eating”.

”Bootcampen” höll på i åtta veckor. Den bestod av 8 moduler som kom ut med en modul i veckan. Varje modul innehöll ett tiotal videos med föredrag där Susan Pierce Thompson i detalj gick igenom hur man går ner i vikt och behåller den låga vikten. Det är väldigt få som klarar det men hon hade lycktats hålla sin vikt i 13 år.

”Bright Line” står för ”tydliga gränser”. Hela detta sätt att ta sig an viktproblematiken bygger på att hålla fyra tydliga gränser:
1. Inte äta socker
2. Inte äta något som är gjort av mjöl
3. Äta tre gånger om dagen
4. Äta bestämda portioner

I de olika modulerna gick hon igenom i detalj hur man kan lyckas att hålla detta, hur man gör om man inte kan hålla disciplinen och hur man kan förvänta sig att processen framskrider. Hon gick också igenom dagliga rutiner. Genom olika morgon- och kvällsrutiner kan man stärka sin viktminskningsprocess. Först förstod jag inte riktigt varför vi t.ex. skulle meditera på morgonen och gå igenom en daglig checklista med olika punkter på kvällen. Nu efteråt kan jag se att flera av dessa punkter varit mycket viktiga för mig.

Förutom att se på modulerna så blev vi 2000 personer som gick kursen indelade i olika Facebook grupper med 400 i varje grupp. Där kunde vi ha kontakt med varandra. Jag har nog aldrig upplevt en Facebook grupp med sådan aktivitet och engagemang! Dagligen fick jag tips på olika frukostar, luncher och middagar som passade detta koncept. Alla stödde varandra ivrigt i med- och motgångar.

När ”bootcampen” var slut efter 8 veckor hade jag kommit en bit på min viktminskning. Jag fortsatte att äta som jag lärt mig och efter 8 månader så nådde jag min målvikt. Detta var i början av juni och sedan dess har jag hållit min vikt kring 80 kg.

Förutom viktminskningen så har denna process fört med sig många andra positiva saker. Efter bara två dagar var allt mitt sötsug borta och jag har inte haft några blodosockerfall eller toppar. Min migrän som jag brukade ha en gång i veckan försvann direkt. Jag har fått en bättre närvaro i nuet.

Först blev jag ganska trötta av att gå på en viktminskningsdiet. Men denna trötthet gjorde mest att jag inte orkade att stressa längre. Jag tog allt mycket lugnare. Efter 120 dagar kom sedan energin! Susan hade i en av sina moduler sagt att någon gång efter ca 90 dagar så kommer vi att känna en stor energihöjning. Det är ingen idé att lägga upp någon träning innan detta kommer menade hon, om vi nu inte redan sedan tidigare hade inarbetade träningsrutiner.

Av detta lärde jag mig att ska man gå ner i vikt skall man fokusera på att få maten rätt först!

Oktober 2015 när jag precis börjat med ”Bright Line Eating”

September 2016 när jag haft min idealvikt i tre månader redan.

Den nya lättare vikten gör det lättare att röra sig och under årets fjällresa hade jag en helt annan ork än någonsin tidigare. Totalt har jag alltså gått ner 37 kg från det jag vägde som mest. Detta motsvarar vikten av två fjällryggsäckar! Genom att klara av en sådan här process gör att jag fått en ökad lust att ta tag i andra områden av mitt liv och känner ett stort hopp och livslust. En av de saker jag tagit tag i är att lära mig att öka min energi och resiliens. Jag har lyckats att öka min stresströskel med minst det dubbla och känner nu att jag kan se fram emot en friskare ålderdom med förhoppningsvis många meningsfulla år där jag kan förverkliga mina livsmål och göra det jag tycker om att göra.

Juni 2015 när jag vägde som mest (117 kg) Foto: Mats Hannerz

Juni 2016 när precis nått min målvikt (82 kg). Foto: Mats Hannerz

När jag gått vidare med att lära mig hur jag skall leva för att min hjärna skall fungera optimalt och inte få demens så visade det sig att genom att gå igenom Bright Line Eatings alla delar så hade jag redan gjort mycket av det som krävs för att leva optimalt utifrån hjärnhälsa. Det var likadant när jag gick igenom Ari Whittens ”The Energy Blueprint”. Nästan hela hans modul om hur kost kan hjälpa dig att få ork och höja din energi var redan klar och implementerad i min livsstil redan!

Susan Pierce Thompson öppnar upp för nya ”Bootcamps” ungefär var 10:e vecka. Den 1:a oktober börjar nästa. Om någon av er som läser detta är intresserade av att gå kursen så ska ni börja med att se var ni ligger på ”mottaglighets-skalan” (”Susceptibility scale”) och sedan se de tre videorna där hon förklarar metoden. Då vet du om detta kan vara något för dig. Under webbinariet som kommer efter att de tre videona visats anmäler du dig.

Här är en länken som tar dig till sidan du kan anmäla ditt intresse för att göra ”skaltestet” och se videona: Bright Line Eating