Komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning

Med de tre senaste blogginläggen på temat ”kaffe och livstil” har jag velat belysa komplexiteten i livstilsfrågor och utbildning.

”Är kaffe bra eller dåligt att dricka?” Ja det beror på. Om vi tittar ur ett individuellt perspektiv så kan vi börja med att leta fakta vi kan få fram utifrån vetenskapliga undersökningar. Men om det är bra eller dåligt för just mig så måste jag veta t.ex. hur jag ligger till på ”mottaglighetsskalan” (”susceptibility scale”), om jag har några speciella sjukdomar, vilken ålder jag har etc. Det har också betydelse när under dygnet man dricker det och hur mycket. Självkännedom är en nyckelfaktor när det gäller livstilsfrågor. Här kan en ”coach” vara av betydelse. Någon som redan gått den väg man vill gå och som kan visa vägen.

Tittar vi på kaffe utifrån ett natur och miljöperspektiv så har det stor betydelse vilket kaffe vi dricker. Genom att välja ekologiskt odlat kaffe så bidrar vi mycket mer till en hållbar värld än genom att dricka konventionellt odlat. Men det finns olika märkningar när det gäller kaffe. ICA:s ”ecokaffe” är t.ex. ”bara” UTZ certifierat. Andra kaffesorter är också krav märkta och rättevisemärkta. För att kunna göra rätt val behöver vi vara insatta i det system av miljömärkning vi har.

Tittar vi i ett bredare kulturellt och historiskt perspektiv kan vi hitta väldigt intressanta vinklar på kaffe. Vad har inte hela kafékulturen betytt för litteraturens och konstens utveckling? Vad betyder inte vår ”fikakultur” för det sociala livet på våra arbetsplatser? Vad har kaffet betytt för vår historiska utveckling?

I kursen ”kaféliv” fick eleverna åka ner till Prag och uppleva den Europeiska kafékulturen. Detta gjorde att den kunskap de fått om kaffet blev en mycket mer hel del av deras liv. Samma sak har jag upplevt med våra fjällresor som vi gör varje år till Jämtlandsfjällen och de resor till Uganda som vi gjorde i Global profil. Genom att uppleva naturen och kulturen så blir eleverna mycket mer uppmärksamma, de får mer av det man på engelska kallar ”awareness”. Om man får ihop sin kunskap med uppmärksamhet ökar man sin medvetenhet. Man kan då lättare göra de val som är bra för en själv och världen.

KAFÈLIV – Idehistoria kring en kaffekopp

På temat ”livstil och kaffe” har jag här bjudit in Peter Hultsberg att gästblogga om en kurs som han hållit under många år: Kaféliv

Fram t o m år 2011 kunde gymnasieskolorna i Sverige erbjuda eleverna s k lokala kurser. På Stagneliusskolan i Kalmar fanns en kurs som hette ”Kaféliv – idéhistoriska tankar kring en kaffekopp” med i ämneskatalogen. Tanken bakom var att med kaffebönan som ett slags nav låta allsköns ämnen stråla ut likt ekrarna i ett hjul. Det visar sig nämligen att det är åtskilligt i historien och i vår kultur som har kaffet som en gemensam nämnare: Kaffets historia – kaffets väg till Europa – kaffetraditionen i Sverige och i andra länder – kaffehus under upplysningstiden – kaffeförbud och censur – kaféer och konditorier – kända händelser som utspelats på kaféer – konstnärer och fotografer – filosofer och författare – kända kaféer – kaféer i litteraturen och filmens värld etcetera.

Men det går även att studera kaffet i andra sammanhang såsom skilda kaffesorter, tillagning av kaffe, vidare hur drycken inmundigas, utrustning och sedvänjor, hur dricker samerna sitt kaffe t ex, eller när kom melittan till och vem var det som kom på tekniken att filtrera kaffet? I vår tid, i alla fall under de år som Kaféliv pågick, upplevde kaffedrickandet en renässans. Aldrig har vi väl kunnat välja bland så många varianter och ett yrke som figurerade bland yrkesvägledarna var baristans. Som om detta inte var nog kunde vi på en av de där ekrarna som utgick från kaffebönan studera villkoren för kaffeodlarna, men även fördjupa ämnet och informera oss om ekologiska men även ekonomiska villkor i samband med kaffeplantagernas framväxt.

Kursen Kaféliv var mycket uppskattad av eleverna och de påstod allmänt att de lärde sig åtskilligt om historien, samhället, traditioner och trender. Det visade sig att kaffebönan var en utmärkt katalysator vid folklivsstudier, idéhistoria och andra ämnen som mer närmar sig insikternas kunskap än rent faktamässiga såsom att böja verb eller att klura ut ekvationer i matten. I kursen ingick även en resa till Centraleuropa. Vi reste inte mindre än nio gånger till Prag för att studera kafélivet och allt som på lite olika sätt tangerade ämnet.

Antalet böcker i ämnet har ökat med åren och den lista som nu följer är bara ett axplock: Det ljuva livet KAFFE (2002), Kaféliv (red. Daniel Hjort, 1996), The Devil’s Cup (Stewart Lee Allen, 2003), Klassiska kafeer i Europa (Ingrid Sommar, 2009), Kaffehistorier, Til bords med verdenslitteraturen, 2006), Kaffe – upptäck, utforska, avnjut (Hattie Ellis, 2007)

Peter Hultsberg

Besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua

Vad jag väljer att dricka för kaffe på morgonen påverkar livet för människor och natur på andra kontinenter på jorden. Följ med på ett besök på en ekologisk kaffeodling i Nicaragua!

Lastbilen som transporterar oss genom det vackra bergslandskapet kör sakta längs vindlande vägar med bergsregnskog både över och under oss. Vi startade i  La Dalia som ligger i bergen nordost om Matagalpa och kör mot Penas Blancas. Vi är ett tjugotal lärare, skolledare och skolpolitiker som deltar i Globala Skolans resa till Nicaragua 2009.

Vi står på ett lastbilsflak hela vägen fram till den kaffeodling vi skall besöka. Det är så man transporterar sig när man är en större grupp som skall fram på otillgängliga vägar i detta land.  Den sista biten går genom ett kullrigt landskap med öppna betesmarker blandat med skogspartier.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

Ekologisk odling av kaffe vid Penas Blancas i Nicaragua.

När vi kommit fram tas vi emot av de som äger och jobbar på kaffeodlingen. Men var är odlingen? Jo den ligger inne i regnskogen. Kaffe odlas bäst där det är lite skugga så man ser inte rader av kaffebuskar på samma sätt som man kan se stora öppna teodlingar. Kaffe odlas också gärna tillsammans med bananer. När vi kommit en bit in i odlingen får vi se rader av små kaffeplantor. Kaffeplantorna i plantagen måste bytas ut med jämna mellanrum och det är dessa utbytesplantor vi ser.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Kaffebuskar vill ha skugga och odlas inne i regnskog eller t.ex. bananodlingar.

Blommor på kaffebuske.

Blommor på kaffebuske.

Omogna kaffebönor.

Omogna kaffebönor.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man upp nya kaffeplantor som kan planteras ut när gamla kaffeplantor skall bytas ut.

Här odlar man ekologiskt kaffe. Bonden som äger och driver odlingen visar upp ett kontrakt med en svensk kaffeimportör. Varje gång jag dricker ekologiskt kaffe så kan det vara så att en del av vinsten går hit till bönderna i Nicaragua. Plantagen ligger så avsides att det inte finns någon ström på gården. De som arbetar här måste använda dagens solljus. Men eftersom vi är mycket närmare equatorn än hemma i Sverige så varierar inte dygnet så mycket som uppe hos oss.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

Kaffet odlas utan bekämpningsmedel med organisk gödsel.

När kaffet skördats torkas det på stora träflak. Kaffebönorna ser nästan ut som jordnötter innan de rostas. Det är så de ser ut innan de kommer till rosterierna på Gevalia, Löfbergs Lila och Arvid Nordqvist mfl.  De odlar också kakaoböner som också torkas på samma sätt. Men de bönorna är lite större.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

När kaffebönorna skördats och tagits ut läggs de upp för att torkas i solen.

De torkade kaffebönorna har samma färg ungefär som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas när de kommer till Sverige.

De torkade kaffebönorna har ungefär samma färg som jordnötter. De blir brunsvarta när de rostas i Sverige.

Det finns flera olika märkningar som ett kaffe kan ha. Fairtrade eller ”rättvisemärkt” kaffe kom redan i slutet av 1980 talet för att hjälpa bönder i deras svåra ekonomiska situation. Fairtrade kriterierna hjälper bl.a. odlarna att ställa om till mer miljövänliga odlingsmetoder och hjälper till med finansiering. Mer om vad Fairtrade hjälper med kan du läsa här: Fairtrade

UTZ certifiering är en lättare form av rättevisemärkning. Det är en ideell organisation och märkning som startade 2002. Den byggs kring en kärna av säkerhets och kvalitetskrav där bl.a. att inte hugga ner urskog är ett av kraven. Det finns en liten pdf som förklarar bra vad det handlar om: UTZ certifiering

Krav märkt kaffe är ett kaffe som odlats utan bekämpningsmedel men även tar ansvar för odlarnas sociala situation. Jag köper alltid kravmärkt kaffe för kaffe är en av de mest besprutade grödorna i världen. Det är både bra för min egen hälsa och kaffeböndernas hälsa. Mer om krav kan du läsa här: Kravmärkt kaffe

Varje morgon när jag dricker mitt kravmärkta kaffe så ser jag framför mig någon kaffeplanta i en regnskog någonstans i världen på ett familjejordbruk där odlarna kan få ett bättre liv för att jag köper deras kaffe och en biologisk mångfald som får leva och utvecklas till allas bästa.

Konsten att dricka kaffe

Kaffe på ÄngöBild 1. Mitt morgonkaffe avnjuter jag helst till de första solstrålarna under syrenen i min trädgård.

Efter att under det senaste året byggt om min livstil har jag hittat mitt sätt att dricka kaffe. Det sätt jag kan dricka kaffe på för att må så bra som möjligt.

Så här går det till:

Jag dricker kaffe en gång om dagen och det är på morgonen! Efter diverse morgonrutiner som gör mig vaken, pigg och positiv gör jag en pressokaffe av ekologiskt bryggkaffe (mörkrost). Kaffet skall helst också vara rättvisemärkt och ”rainforest alliance” märkt. Kaffet skall passa till det vatten som finns på orten.

p1040738Bild 2. En kanna pressokaffe av ekologiskt, rättevisemärkt och ”rainforest alliance” märkt kaffe. På Baristashoppen har jag köpt en bra plastklämma som klämmer åt kaffepaketet utan att bågna. 

Jag ser till att ha gott om tid vid frukosten så jag kan sitta och ta det lugnt både under tiden jag dricker mitt kaffe och efteråt. Jag har antingen vanlig vit kokosolja (kallpressad Kung Markatta eller Urtekram) eller MCT olja i kaffet. Den förstnämnda oljan ger kaffet en svag kokossmak och den andra smakar inget utan gör bara kaffet mer ”mjukt” och framhäver själva kaffesmaken. Inget socker, ingen grädde eller mjölk utan kaffet skall vara svart. Jag tar ca 4 skopor kaffe i en pressokanna.

p1040739Bild 3. MCT olja och kallpressad kokosolja. Den bästa kaffekopp jag hittills har druckit kaffe ur hittade jag på restaurangen ”Dennys” i  USA. 

p1040749Bild 4. Oljan lägger sig på ytan av kaffet och när man dricker kaffet blir läpparna alldeles mjuka av oljan. 

p1040712Bild 5. När man går i fjällen är det extra bra att ha kokosolja i kaffet. Är det lite kyligt väder som i slutet av augusti rinner den inte när man har den i ryggsäcken och man kan ta en rejäl bit för att för att få energi till att vandra. Smaken på det frystorkade kaffet blir enligt min smak också mycket bättre.

Jag fikar inte längre på förmiddagar och eftermiddagar. Dricker vatten istället då.

När jag druckit upp ett kaffepaket efter ca 14 dagar gör jag ett uppehåll i kaffedrickandet i 10-14 dagar och dricker grönt te istället.

 

Förklaring

Grundläggande principer:
1. Genom att varva kaffedrickandet med perioder med grönt te istället så får man största positiva verkan. Kroppen vänjer sig vid kaffet efter ca två veckor och man känner inte de positiva egenskaperna hos kaffet lika starkt. Gör man ett uppehåll på ca två veckor kommer de tillbaka. Innan man påbörjar att cykliskt dricka kaffe och grönt te med två veckors mellanrum bör man se till att de adenosinreceptorer som kaffet har stört, om man druckit det varje dag under lång tid, får tid att läkas. Genom att inte dricka kaffe 3-5 veckor så kan receptorerna återställas.
2. Köper ekologiska produkter för att slippa rester från bekämpningsmedel mm
3. Köper rättevisemärkta varor för att bidra till en social hållbar utveckling.
4. I Bright Line Eating rekommenderar Susan Pierce Thompson att man slutar dricka kaffe. Möjligen kan man dricka det på morgonen enligt henne om det inte gör så att man får ett sug efter mat. Om man har en 10:a på den sk ”Susceptibility scale”, som är en skala som säger hur stor benägenhet man har att äta på ett okontrollerat sätt, ska man inte dricka kaffe alls. Jag har en femma och det går utmärkt för mig att dricka kaffe på morgonen.
5. Detta sätt att dricka kaffe är ett sätt som passar mig och inte alla andra. När det gäller råd om olika faktorer i en livsstil måste man själv undersöka om det passar en själv. Vi har alla olika personlighet, ämnesomsättning, känslighet och livssituationer mm som gör att det som passar en person inte självklart passar alla.

 

Fakta

Kaffe har ofta setts som en ohälsosam dryck men fler och fler vetenskapliga studier tyder på att kaffe har många positiva hälsoeffekter. Några av dem är effekter på äldres kognitiva förmåga, Parkinssons sjukdom, diabetes typ 2 och alzheimers sjukdom. Kaffe innehåller antioxidanter som är neurologiskt skyddande.

Det som tas upp som en negativ hälsoeffekt är att kaffet kan bidra till benskörhet. De länder som har störst benskörhet i världen är Sverige och Finland där man också dricker mycket kaffe.

Anledningen till att man inte skall dricka kaffe annat än på morgonen är att det bildas dopamin då som stör leptinet i kroppen. Leptin är ett ämne som bildas när man ätit och som då kommer ut i blodet och sätter sig på receptorer i hjärnan. När det sätter sig där känner vi en mättnadskänsla och äter inte för mycket och känner oss mätta längre. När Dopaminet från kaffedrickandet kommer ut i blodet stör det leptinkänsligheten och gör så att vi kan få ett sug efter mat.

MCT olja är en förkortning av ”Medium Chain triglyceride”. Det är en olja med relativt korta fettsyror och som därför förbränns fortare än vanlig kokosolja. Denna olja är bra för hjärnan, stimulerar fettförbränning, ger energi och innehåller mycket antioxidanter och har en anti-inflammatorisk verkan. Detta är den bästa oljan att ha i kaffet. Den kallpressade kokosoljan kan förlora en del av dess värmekänsliga ämnen när den upphettas i kaffet.

 

Källor

Susan Pierce Thompson: Bright Line Eating.
Ari Whitten: The Energy Blueprint.
Mark Hyman: The Fat summit april 2016
Doktorn.com: Hälsoeffekter av koffein. 

Hur kan vi fördubbla vår energi?

Om vi nu skall titta på grunden för ett lärande för hållbar utveckling så behöver vi lärare få kraft och ork att klara av det mångfacetterade arbete det innebär att lära den kommande generationen hur de kan lösa sina individuella problem och de världsproblem som FN lyft fram i de globala hållbarhetsmålen. Och när vi själva hittat principerna och de faktorer som bidrar till en livstil som gör att vi känner oss nöjda med våra liv och kan möta framtiden med tillförsikt då kan vi också sprida den kunskapen till våra elever.

Det senaste året har jag hittat mycket av det och känner mig som en ny människa med nytt hopp och känner att jag nu kan möta min ålderdom med stor livslust. Jag har ca 10 år kvar till pensioneringen och har nu massor av erfarenhet och kunskap för att slutföra mitt ”ikigai”, min livsuppgift, med stor inspiration. Och när pensioneringen kommer skall jag ha lagt en grund för ett liv många år till där jag kan bidra så mycket som möjligt till att skapa en hållbar värld utifrån det liv som jag vill leva.

Det hela började i oktober med att jag i stort sett gett upp hoppet. Jag hade en övervikt på nästan 40 kg och det var tungt att gå ur sängen varje morgon. Den senaste fjällturen med mina elever hade varit nedslående. Jag orkade knappt gå den sista biten upp mot Storulvån på vägen hem. Så fick jag se en video på Facebook med en kvinna som hette Susan Pierce Thompson. Hon berättade om varför de flesta som lyckas gå ner i vikt inte klarar att hålla vikten. Jag hade gått ner 24 kg två gånger de senaste 10 åren men gått upp igen efter en tid. Efter att ha sett två videos till av henne slog jag till och anmälde mig till ”Bright Line Eating Bootcamp”. Detta förändrade mitt liv! Från dag 1 tränade jag på att äta på ett sunt sätt och fick bl.a. leptinet på plats så jag kände en riktig mättnadskänsla. Efter 8 månader hade jag nått min målvikt och gått ner 37 kg. Jag kommer i följande blogginlägg  under hösten gå in mer i detalj på allt som jag lärt mig genom detta sätt att äta och hur den kunskapen skulle kunna användas i skolan. Genom Susans nyhetsbrev fick jag vetskap om andra metoder som kunde komplettera hennes metod.

En av dem som hon flera gånger pratade om och refererade till var metabolismexperten Ari Whitten. Under senvåren kom han ut med en kurs han kallade ”The Energy Blueprint”. Han hade under flera års tid studerat vetenskapliga artiklar om hur vi kan öka vår ork och vår energi och samarbetat med flera experter inom olika områden som påverkar detta. Han hade nu sammanställt allt han hittat i en kurs som bestod av 8 moduler och som man gick igenom under 8 veckor. Han släppte kursen lagom till att mitt sommarlov började så jag kunde följa kursen under hela sommaren. Detta blev något av det mest intressanta jag lärt mig på flera decennier. Av det han lärde ut, och det jag lärt mig och erfarit genom livet tidigare, har gjort att jag nu ser hur en grund i hur en livstil ser ut som gör oss friska och inspirerade samt  hur vi kan få ork till att ta itu med alla problem kring hållbarhet.

Grundpelarna i en sådan livstil som kan fördubbla vår energi är:

  1. En sund och nåringsrik kost där vi har ett fastefönster på 12-14 timmar varje dygn så att cellernas autofagi kan fungera optimalt och rensa ut det ”skräp” som inte behöver finnas i cellerna. Vi skall lära oss att åta på ett sätt att vi kan få optimal energi och hälsa.
  2. Vi måste se till att vår naturliga dygnsrytm inte störs. Vår inre klocka påverkas av bl.a. ljus. Att exempelvis utsätta oss för blått ljus på kvällen kan hindra melatoninet att bildas och då får vi inte den naturliga trötthetskänslan som vi skall ha. Kaffe på kvällen är inte heller bra.
  3. Vi är gjorda för att röra oss. Sitter vi stilla för länge påverkas vår hälsa. Vi behöver lära oss att träna på ett sätt som gör att vi får större och fler mitokondrier.
  4. Enligt Ari Whitten har vi ett ”cellbatteri” som laddas av solljus. Genom att utsätta oss för olika typer av ljus finns det vetenskapliga belägg för många positiva hälsoeffekter.
  5. Vi kan med olika metoder och kunskap om hjärnan hjälpa till att höja våra energier. Här kommer olika stressreducerande metoder in. Själv har jag fastnat för en metod som heter ”Holosync”. Jag kommer också berätta mer om den under hösten.
  6. Och sist men inte minst kan vi genom ett begrepp som heter ”hormesis” bygga upp fler och större mitokondrier. Hormesis går ut på att olika saker kan stressa kroppen lite grand så att den svarar med att göra oss starkare och mer resilienta.

Var och en av dessa punkter kommer jag att under hösten att berätta lite mer om  här i bloggen.

Om någon av er som läser detta vill gå Ari Whittens kurs och skaffa er en egen bild av den så börjar en ny omgång snart. Anmäl då ditt intresse här:

The Energy Blueprint

Du kommer då att få se tre gratis videos. Under den fjärde kommer det sedan att gå att anmäla sig till själva kursen. Vill du inte gå hela kursen kan jag rekommendera att du tittar på de tre videorna. Det ger en översikt över vad det handlar om och du får en del goda råd för hur du ökar din ork.

 

På spaning efter ett nytt utbildningsparadigm

Det var länge sedan jag skrev här nu. Jag startade denna blogg 2013 för att se om jag kunde genomföra ett sk ”365 projekt” dvs publicera ett blogginlägg per dag. Detta år upplevde jag att skolan tog till sig den digitala utvecklingen fullt ut och hela undervisningen på Stagneliusskolan där jag jobbar genomgick ett paradigmskifte som jag aldrig tidigare skådat i mitt yrke som lärare. Jag ville skildra hur detta skedde inifrån genom att skriva om det som hände mig och mina tankar kring utbildning när jag var mitt i det.

Det året hade jag också en assistent som gjorde att jag hade mer tid än vanligt att reflektera över vad jag gjorde i mitt jobb. Åren efter har jag inte haft tid att skriva så mycket och jag har velat fokusera på det jag gör med eleverna.

Nu kan man säga att det digitala paradigmet fått fäste och gjort att de flesta av oss lärare undervisar på nya sätt jämfört med för 10 år sedan. Men när ett paradigm håller på att sätta sig är det enligt Joel Barker dags att leta efter nästa! Joel Barkers filmer om paradigm hör till de filmer som betytt mest för mig för att förstå förändringsprocesser i samhället. De senaste två åren har jag aktivt försökt att hitta det nya paradigmet. Vad jag ser så handlar det om att hitta ett sätt att undervisa som är i linje med hur hjärnan fungerar. Inte bara hjärnan utan alla processer i vår kropp och utanför som mer eller mindre påverkar hjärnan. Undervisningen måste också hjälpa eleven att klara av de framtidsproblem vi som individer och samhällen står inför. Denna del av det nya utbildningsparadigmet hittar vi i ”lärande för hållbar utveckling” och det ”Global Action Program” som UNESCO startat.

Jag skall den närmaste tiden under hösten försöka hinna med att kortfattat berätta här i min blogg några olika delar, processer och annat som är i linje med detta och reflektera över hur detta rör skolan och våra ungdomars förberedelse för ett liv på planeten jorden i början av det 21:a århundradet.

Dan Frendin

 

Hållbar utveckling i Ganda Wikipedia

Projektet hållbar utveckling i Ganda Wikipedia och Mbazzi  Wikipediacenter har snart hållit på i två år. Här har jag samlat de viktigaste länkarna till presentationer av det som gjorts.

Att föra kunskapen vidare

Blogginlägg efter ett besök i Mbazzi sommaren 2013 innan Wikipediacentret startat

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sveriges projektbeskrivning
Blogginlägg efter besök i Mbazzi sommaren 2015:
Del 1: Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden
Del 2: Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda
Del 3: Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda del 3

Vetenskapsradion Klotet den 19 februari 2014

Om Ganda Wikipedia projektet, hållbar utveckling och internet
Wikipedias Ambassadörer vill göra världen hållbar. Programmet i sin helhet.
De olika inslagen i programmet med text och bild på Klotets blogg:
Svenskor leder unikt Wikipedia projekt för hållbar utveckling i Buganda
Saknas 1,7 miljoner lärare i Världen
Sunt skeptisk till Wikipedia-artiklar
WWF ser Wikipedia som en möjlighet att sprida hållbar utveckling
Outernet vill ge världen gratis internet från rymden

Wikipedia-ambassadörernas bloggar

 Paulina Bäckströms blogg
Paulinas beskrivning av projektets bakgrund
Caroline Gunnarssons blogg

http://nouw.com/carolinegunnarsson

Wikimedia Foundation

Blogginlägg på Wikimedia Foundations blogg 28 maj 2014
https://blog.wikimedia.org/2014/05/28/luganda-wikipedia-project/

UNESCO Mobile Learning Week 2015

Presentation på UNESCO:s Mobile Learning Week 2015
Bildspel till presentationen på Mobile Learning Week 2015

8th WEEC (World Environment Education Congress) Planet and People Jun 29 – Jul 2 2015

 Abstract till presentation på WEEC i Göteborg

Ganda Wikipedia

Här är länken till Ganda Wikipedia eller Luganda Wikipedia som den också kallas.