Att se och beskriva verkligheten

I min ungdom under skoltiden lärde jag mig biologi genom att teckna. När jag t.ex suttit och tecknat skäggdoppingar i en skäggdoppingkoloni i Stjärnholmsviken utanför Oxelösund så ville jag läsa om fåglarna. Ville lära mig mer om deras liv. Och när jag läst och lärt mig mer så ville jag ut och teckna av dem igen och se och observera det jag lärt mig. På så sätt gick teckningsintresset hand i hand med intresset i biologi. Tecknandet lärde mig att se. Många gånger kände jag att det jag inte tecknat av hade jag inte sett.

Några år senare när jag gjorde en resa genom Alaska hittade jag en bok av Clare Walker Leslie som beskrev den kunskapsprocess som jag gått igenom. Den hette ”Naturedrawing – a tool for learning”. Hon hade också utvecklat några övningar som lärde en att öva upp iakttagelseförmågan. Inspirerad av hennes bok har jag under åren tagit fram 10 övningar som tillsammans gör att man förstår iakttagelseprocessen på ett djupare plan och hur olika sätt att beskriva verkligheten kompletterar varandra. Genom övningarna förstår man också bättre skillnaden på ett vetenskapligt och konstnärligt sätt att beskriva verkligheten.

I vetenskapens gryning kom Aristoteles på att ”observation” följt av ”struktur” och sedan ”analys” är grunden för ett vetenskapligt arbetssätt. Konsten börjar också med ”observation”, att se. Observationen är både vetenskapens och konstens början. När nu ”estetisk verksamhet” är borttaget från gymnasiet som kärnämne eller ”gymnasiegemensamt ämne” som det nu heter är det ännu viktigare att vi i de andra ämnena får med lite av essensen från det ämnet. Genom att använda teckningen som redskap för seendet kan undervisningen i naturkunskap ge eleverna en dimension till att förstå verkligheten genom.

Gymnasiemässa

Varje läsår har sin cykel och vid denna tid på året är det dags för den årliga gymnasiemässan. Då visar alla gymnasier upp sina utbildningar och lärare och elever berättar för intresserade niondeklassare och deras föräldrar om de program de går på.

Jag har alltid tyckt att det är trevligt att stå på dessa mässor. Vi lärare och elever blir för en dag ett och berättar stolt om det vi gör om dagarna i skolan.
Nuförtiden kallar man det för ”marknadsföring” och det är sant. Visst är det viktigare nu än tidigare att en skola marknadsför sina program men samtidigt är det också en viktig information till de som ska sluta högstadiet och ta ett sina första viktigt beslut i livet: vilken utbildning ska de välja?

Möte i följeforskningsprojektet

Idag hade vi möte i följeforskningsprojektet i Naturkunskap. Vi gick igenom alla lärares planeringar och fick feed back från Mats Lindahl och varandra. Det vi försöker få in i vår undervisning är autenticitet genom att använda digitala verktyg.

Några lärdomar:
– Jag fick tips om att använda ”Bookcreator” när vi skall göra eböcker.
– När eleverna ska göra enkäter skall de använda Goggle forms. Då kan de få ut resultatet i diagram.
– Jag borde spela ”Spore” så jag får se hur det fungerar.
– Google har en app som gör det möjligt att ge muntlig feed back på inlämningar: ”voice comments”
– Det är skillnad på formativa samtal och formativ skriftlig bedömning. Enligt min erfarenhet ger muntliga samtal mer resultat än skriftliga.

Arbetsrutiner

Kom idag i samspråk med vår specialpedagog Ann-Katrin Wijk om vikten av att lägga upp arbetsrutiner med eleverna. Hon hade t.ex. använt sig av ”två före mig” rutinen. Istället för att eleven hela tiden frågar henne som lärare vill hon att eleven först diskuterar igenom frågan som eleven vill ha hjälp med med två andra klasskamrater först. Då får eleven lära sig att reflektera med andra och kan antagligen lösa det mesta i den dialogen.

Denna rutin tänker jag prova i mina idrottsklasser under hösten. Andra rutiner som jag använder är att eleverna alltid skall läsa en artikel två och två så de kan diskutera innehållet med en annan.

Efter min introduktion av hållbar kommunikation skall jag lära eleverna att anteckna viktiga ord när de läser en hemsida, artikel eller bok och efter att de läst artikeln skall de djuplyssna till sin egen kunskap och skriva ner vad de lärt sig med egna ord. När eleverna läst längre artiklar och gjort så som jag beskrivit skall de djuptala och djuplyssna på varandra.  Allt detta för att få ihop det nya de tagit in med det de kunde innan.

Kalmars första Wikifika

Idag var en intensiv dag. Den avslutades med Kalmars första Wikifika i Stagneliusskolan. Ett Wikifika är öppet för alla som är intresserade av att skriva i Wikipedia. Vi blev fem deltagare. Fyra av oss hade under dagen varit med om att genomföra en wikipediautbildning för mina elever i Naturkunskap 2 och Global profil åk 3 som skall åka iväg på sin resa om några veckor.

På Wikifikat gick vi laget runt och pratade om hur vi börjat skriva på Wikipedia:
– Sammanfattningar av kunskaper inför uppsatser under universitetsstudier. Sammanfattningarna bröts ner i artiklar och lades in på Wikipedia.
– Ett intresse för ett speciellt ämne parat med ett teknikintresse kan göra att man börjar att skriva.
– Skriva artikel på Wikipedia istället för ett prov i en kurs är också ett sätt att börja skriva
– Att börja skriva artiklar efter en Wikipediakurs.

Vi pratade om ett par projekt som håller på att startas upp:
– Att skriva om hållbar utveckling i Lugandiska Wikipedia i Uganda.
– Att skriva artiklar som examination i kursen Naturkunskap 2.

Vi som varit med under dagens utbildningar försökte att sammanfatta dagen och reflektera över hur man kan lägga upp en Wikipedia utbildning på bästa sätt. Här är några tankar om det:
– Eleverna klarade av att vara koncentrerade i ca 2 timmar. Sen var det svårt för dem att hålla fokus. Många blev trötta.
– De praktiska övningar som eleverna gör skulle kunna vara tre större övningar som syftar till att skriva en riktig artikel innan man lämnar utbildningen för dagen. För att kunna göra det kan eleverna innan de kommer ha fått arbeta på en artikel med referenssök och ha den i det närmaste klar när de kommer till Wikipediautbildninen.

Naturkunskap 1b – Hållbar kommunikation

Idag fick en mina ettor som ska läsa Naturkunskap 1b börja sin kurs med att lära sig kompetenserna i hållbar kommunikation. Jag samlade dem på gräsmattan bakom Stagneliusskolan och lät dem arbeta med frågan: Vad har du för tankar om framtiden 10 år fram i tiden?

När jag nu startat mina två kurser i Naturkunskap har jag försökt att hitta de frågor som innehåller essensen av kursen.

Naturkunskap 1b är en kurs som handlar om framtiden. Hur bygger man upp en hälsosam livstil? Sex och samlevnad handlar också om hälsa, familjebildning mm som kan vara aktuellt inom 10 år för eleverna. Genteknik är en metod som redan påverkar våra liv och som vi kommer att få ta ställning till i våra liv inom  10 år om vi inte redan nu har ställts inför olika val. Och sist men inte minst: en hållbar samhällsutveckling arbetar vi med sedan decennier i Sverige och världen. Arbetet med detta kommer pga växthuseffekten intensifieras de närmaste 10 åren.

Naturkunskap 2 handlar mer om vad vi är och var vi kommer ifrån. Den skall ge grundläggande förståelse för hur olika astronomiska processer lagt grunden för liv på jorden. Vi tittar vidare på hur livet utvecklats och under vilka förutsättningar. Eleverna skall förstå grundläggande kemi och hur mäniskroppen är uppbyggd utifrån ett evolutionärt perspektiv.

Open SNH

På vår facebooksida ”Radion som öppen lärresurs” lades det in en intressant länk idag. Det var en länk till ”Open SNH”. SNH står för ”samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Det var en sida med öppna lärresurser i Vetenskapsteori och metod.

SNH är en samverkansorganisation mellan högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet och Utbildningsradion.

Autenticitet

I det följeforskningsprojekt vi startar imorgon kommer autenticitet vara huvudtemat. Hur får man undervisningen autentisk med hjälp av digitala verktyg? Det är frågan som vi skall titta på i vårt forskningsprojekt.

Här är några sätt jag tidigare sett att man kan göra.

1. Låt eleverna undersöka sig själva eller sin egen miljö.
2. Låt eleverna vara med i ett riktigt projekt och ge sina synpunkter.
3. Låt eleverna använda ”riktiga” källor som tidningsartiklar, böcker (ej läroböcker), radioprogram etc.
4. Låt eleverna publicera sitt resultat för allmänheten.

Vilka fler sätt finns det?

Att ställa frågor

En av grunderna i den nya naturkunskap 1b har varit att eleverna skall lära sig att ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt. Det har gjort att jag reflekterat över och försökt lära mig vilka typer av frågor det finns och hur man skall ställa frågor. Här är något av det som jag kommit fram till.

 

Öppna och slutna frågor

En sluten fråga är en fråga som bara har ett kort och koncist svar. Ett exempel är: ”När kom Brundtlandrapporten?” Slutna frågor är bra när man vill ha ett kort och exakt svar. En öppen fråga är ställd så att den inbjuder till en längre analys. Ett exempel är: Vilka faktorer kan påverka en hållbar utveckling?”

 

Googlebara och ogooglebara frågor

En googlebar fråga kan man lätt ta reda på svaret genom att googla. Ex: ”När föddes Gustav Vasa?” En ogooglebar fråga går inte att får reda på genom att googla. Ex: ”Vilken effekt har historiaundervisningen haft på ditt liv?”

 

Övergripande frågor och specifika frågor

När man skall börja studera ett ämnesområde kan det vara bra att eleverna skiljer på ”övergripande frågor” och ”specifika frågor”. Med övergripande frågor menar jag sådana frågor som ger en översikt. Ett exempel är: ”Vilka fysiska system behövs för att ett samhälle skall fungera?”. En specifik fråga är en fråga som reder ut en frågeställning inom ämnesområdet. Ett exempel kan vara: Hur bildas elektricitet i en solpanel?

 

Ytliga frågor och djupfrågor

Ytliga frågor är frågor som man ställer utan att man egentligen vill ha något uttömmande svar. Ett typexempel är: ”hur är läget?”. Där förväntas man svara ”fint” eller ”ok” eller något liknande. Man förväntas inte göra en redogörelse för läget på jorden med alla dess problem och möjligheter. En djupfråga ställer man när man lär sig eller praktiserar ”hållbar kommunikation. Det är en fråga som föds i djupet av ens inre och ”pockar” på att ställas efter att den fått mogna inom en. En djupfråga kan ställa en världsbild, ett påstående eller en process i ett helt nytt ljus. En djupfråga ställs under djup koncentration till den som djuptalar.

Att hitta lokala utvecklingsmöjligheter

När man har fått en översikt och förståelse av samhället som man studerar kan man börja att ta fram utvecklingsmöjligheter. Här följer två sätt som man kan tänka och arbeta på.

Det första kan man kalla ”goda exempel”- metoden. Man ger sig ut och letar efter goda hållbara exempel på de verksamheter som man hittat i byn. I Uganda kan det t.ex. vara att åka till Vi-skogens mönsterjordbruk i Masaka och studera de andra projekt som de driver. Där kan man hitta alternativa sätt att odla, få lokal energi och att finansiera sina verksamheter t.ex. Man kan läsa böcker och artiklar och söka på internet på sökorden ”alternativ energi”, ”ekobyar”, lokal livsmedelsförsörjning” eller andra ord. Sen sätter man ihop de bästa alternativen och beskriver en möjlig utveckling.

Det andra är ”back-casting” – metoden. Då utgår man från de problem som man hittat i samhället. Man tar problemen och omformar dem till visioner: hur skulle det se ut om problemen skulle vara helt lösta? Sedan ”ställer man sig i visionen” och ”tittar tillbaka till nuet” och försöker se vilka händelser eller aktiviteter som gjorde att visionen förverkligades. På så sätt får man identifierat en serie händelser som kan göra att visionen kan förverkligas. Alla dessa aktiviteter kan man sedan sätta samman i en plan.

När man sedan ser vägen framför sig kan man fråga sig: vilket är det första steget jag kan ta nu för att börjar förverkligandet av det hållbara lokalsamhället?