En av grunderna i den nya naturkunskap 1b har varit att eleverna skall lära sig att ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt. Det har gjort att jag reflekterat över och försökt lära mig vilka typer av frågor det finns och hur man skall ställa frågor. Här är något av det som jag kommit fram till.

Öppna och slutna frågor

En sluten fråga är en fråga som bara har ett kort och koncist svar. Ett exempel är: ”När kom Brundtlandrapporten?” Slutna frågor är bra när man vill ha ett kort och exakt svar. En öppen fråga är ställd så att den inbjuder till en längre analys. Ett exempel är: Vilka faktorer kan påverka en hållbar utveckling?”

Googlebara och ogooglebara frågor

En googlebar fråga kan man lätt ta reda på svaret genom att googla. Ex: ”När föddes Gustav Vasa?” En ogooglebar fråga går inte att får reda på genom att googla. Ex: ”Vilken effekt har historiaundervisningen haft på ditt liv?”

Övergripande frågor och specifika frågor

När man skall börja studera ett ämnesområde kan det vara bra att eleverna skiljer på ”övergripande frågor” och ”specifika frågor”. Med övergripande frågor menar jag sådana frågor som ger en översikt. Ett exempel är: ”Vilka fysiska system behövs för att ett samhälle skall fungera?”. En specifik fråga är en fråga som reder ut en frågeställning inom ämnesområdet. Ett exempel kan vara: Hur bildas elektricitet i en solpanel?

Ytliga frågor och djupfrågor

Ytliga frågor är frågor som man ställer utan att man egentligen vill ha något uttömmande svar. Ett typexempel är: ”hur är läget?”. Där förväntas man svara ”fint” eller ”ok” eller något liknande. Man förväntas inte göra en redogörelse för läget på jorden med alla dess problem och möjligheter. En djupfråga ställer man när man lär sig eller praktiserar ”hållbar kommunikation. Det är en fråga som föds i djupet av ens inre och ”pockar” på att ställas efter att den fått mogna inom en. En djupfråga kan ställa en världsbild, ett påstående eller en process i ett helt nytt ljus. En djupfråga ställs under djup koncentration till den som djuptalar.