Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

Utbildningsvetenskap

Både inom ämnesområdet ekologi och genteknik använder jag mig av forskning.se. De har  förutom dessa temaområdet en avdelning om utbildningsvetenskap. ”Utbildningsvetenskap” är ett samlingsbegrepp för forskning om utbildning, kunskapsutveckling och lärande. Inom detta tema har de t.ex. teman om bedömning, hjärnan och lärande och naturvetenskap i undervisningen.

Läsförståelse

Läsförståelse är grunden för inlärning.

Var kan man hitta fakta om det?

Här är några sidor:

http://www.lukimat.fi/lasning

http://www.dn.se/debatt/sa-kan-svenska-elevers-lasforstaelse-forbattras/

http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/bedomartraning/svenska-och-svenska-som-andrasprak/2.6800

http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse

http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/varforblirsvenskaeleveralltsamrepalasforstaelse.5.14ed700e12c61167c5180002719.html

http://www.youtube.com/watch?v=x919M725Hbs

http://www.skolvarlden.se/artiklar/las-hogt-och-samtala-om-texten

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Fajkon: Källkritik

Av årliga evenemang som sker är det två som jag inte vill missa. Det ena är ISTE konferensen och det andra är knytkonferensen anordnad av FAJK (föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) som i år fått namnet ”Fajkon”.

Denna helg hölls årets Fajkon i Göteborg och hade temat ”källkritik”. Det fanns också ett öppet spår där man fick tala om allt som hade med journalistik att göra.

För mig som naturkunskapslärare var Torill Kornfeldts föredrag det som bäst kan användas direkt i naturkunskapsundervisningen. Hon talade om hur hon som vetenskapsjournalist arbetar med källkritik. Allt finns dokumenterat i denna video:

http://bambuser.com/v/4141846

Men överlag var alla presentationer sådant som i en eller annan form hade kunnat visas för gymnasieelever i olika ämnen. Efter denna dag är jag ännu mer övertygad om att källkritik är något som är jätteviktigt att vi lär ut i skolan.

Papper och penna

Idag slutade vårt internet på skolan att fungera under ett par timmar.

Vad gör man då när man har allt sitt undervisningsmaterial på Google Drive och Google site? Man får tänka som om det vore strömavbrott på julafton. Man för göra bästa möjliga av situationen.

Jag tog fram papper och tänkte att eleverna skulle få rita ner på ett papper det som jag ritar och berättar om arvsanlag, gener, DNA och kromosomer på tavlan. Gammal traditionell genomgång alltså! Hade eleverna pennor med sig? Inte alla. Många har redan hunnit vänja sig av med att ha penna med sig! Efter en liten stund kom jag igång och kan konstatera att penna och papper har kvaliteter som inte en dator har. Det går att rita på fri hand. Jag lärde mig biologi genom att rita biologi. Handen följer ögat och man tränar upp en iakttagelseförmåga på ett sätt som jag inte kan se att en dator kan göra.

Vi får inte glömma bort att lära eleverna att se genom att teckna. När estetisk verksamhet nu inte längre finns är det desto viktigare att vi i alla andra ämnen använder teckning som inlärningsmetod så mycket vi kan så elevernas kompetens med papper och penna inte försvinner.