Mediadagen – ur ett transmediaperspektiv

I tisdags urartade elevernas beteende under mediadagen som klasserna i åk 1 hade på Jenny Nyström skolan. I en krönika i tidningen Barometern beskriver deras nyhetschef Pelle Johansson hur eleverna på olika sätt med sina datorer och mobiler koncentrerar sig på annat och stör föreläsningen. Föreläsarna bestämmer sig för att avbryta och ber eleverna att gå ut. Efteråt har det varit krismöten på skolorna och det har debatterats i Barometern och radio P4 Kalmar. Händelsen har varit veckans ”snackis” som man brukar säga nuförtiden.

Händelsen kan ses ur många vinklar. Visst är det viktigt att eleverna lär sig att hantera mobiler och datorer på ett socialt och etiskt riktigt sätt. Det kan till och med vara så att det är de elever som inte lär sig det som kommer att slås ut i samhället. Arbetsgivare vill inte ha anställda som inte kan föra sig i sociala sammanhang utan att missbruka tekniken. Det är viktigt att lära sig hur och när man använder mobiler och datorer och när de inte skall vara framme.

Men hur lätt är det att nå en publik i en fullsatt aula en eftermiddag med ett föredrag? Jag har själv lektioner i aulan på min skola detta år. Så fort jag står på scenen blir det ett avstånd till eleverna som jag aldrig får i ett klassrum. Det blir automatiskt en ”vägg” som är svår att komma igenom och själva aulans möblering inbjuder eleverna till att ta upp och titta på sin mobil.

Skulle man kunna gjort på något annat sätt? Låt oss titta på vad pressombudsmannen och vi lärare skulle kunna gjort ur ett transmediaperspektiv.

Den bärande berättelsen om tryckfrihet och varför det är viktigt skulle kunna ha visats genom en video och en tidning i litet format. I den videon och tidningen skulle olika exempel på hur det är i de delar av världen som inte har tryckfrihet visas också. Tidningen skulle innehålla vissa exempel i form av tecknade serier och andra skulle visas i videon.

Pressombudsmannen skulle ha en blogg där frågor om tryckfrihet och etik kring publicering tas upp på ett sätt som passar ungdomar. Pressombudsmannen skulle också ha en facebooksida där olika frågor om tryckfrihet och vad man får och inte får publicera skulle kunna debatteras. Länkar från bloggen kan läggas ut där liksom på twitter.

Detta skall komplettera den innehållsrika hemsida som pressombudsmannen redan har.

Eleverna skulle få till sig denna information på en vanlig lektion och få arbeta i mindre grupper med olika fall som de finner intressanta och som de hittar på pressombudsmannens hemsida, blogg, i videon och tidningen. I uppgiften skulle PO:s hemsida presenteras och att på olika sätt titta igenom den skulle ingå. I uppgiften skulle eleverna komma fram till olika etiska ställningstaganden och motivera dem. Eleverna skulle sedan få redovisa i tvärgrupper om det fall man tittat på och vad man kommit fram till i sin grupp. Klassen får sedan välja ut en eller två av dessa fall som sedan publiceras som en kommentar på PO:s blogg.

Till detta materialet skulle det också tas fram ett dataspel som på olika sätt aktiverar eleverna att försvara tryckfrihet och förklarar varför tryckfrihet är viktigt i en demokrati. Spelet skall göras på ett sådant sätt att eleverna inom ramen för spelet skall skapa olika aktiviteter i verkligheten.

Praktiskt ekologiskt samhälle

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

Undervisning ur ett transmediaperspektiv

För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.

När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.

När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.

Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.

När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.

Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.

Creative Commons

Idag har jag satt igång mina elevers arbete med fas 3 i naturkunskap 2 som jag skev om igår. De skall redovisa på en Google site som är öppen för världen. Detta gör att de måste följa upphovsrätten. Lättast är att använda eget producerat material eller Creative Commons licenserade bilder.

Om man skall ge eleverna en grund i vad upphovsrätt är och vad Creative Commons är tycker jag att Webbstjärnans material är bra. De har tre korta animerade filmer som beskriver det viktigaste:

Introduktion till upphovsrätt: https://www.youtube.com/watch?v=hz_agK8bd4Y

Vad är Creative Commons: https://www.youtube.com/watch?v=Yd9dP3vlOyk

Hur använder man Creative Commons: https://www.youtube.com/watch?v=T7ZjudT7u_M

Det finns en bra sida som eleverna kan använda för att hitta CC material: http://search.creativecommons.org

Med dessa filmer och sida kan man ge eleverna en bra introduktion i vad man skall tänka på när man publicerar arbeten på webben.

Home

Hade en liten filmafton hemma ikväll. Tittade på filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Han har flugit över en mängd länder och avlägsna ställen på jorden och fotograferat och filmat. Han har gett ut boken ”Jorden sett från ovan”.

Filmen Home berättar om livets utveckling på jorden till väldigt vackra bilder. Sen går den över till att visa en mängd olika miljöproblem med bilder som jag inte sett på andra ställen. Det känns som om filmen ger en mycket mer nyanserad bild av tillståndet i världen än någon annan film. Vi får se den nedhugna regnskogen på Borneo som ersatts av palmoljepalmer eller eukalyptusträd. Oljesanden i Canada, den täta trafiken i Lagos och Los Angeles, träsken i Afrika, växthusen i Spanien och mycket mera visas i storslagna filmbilder. En bild som sätter sig på näthinnan är de stora flockarna av boskap som går på mark där det inte växer ett grässtrå. Liknar lite de boskapshjordar som jag såg i Kalifornien sommaren 2012 i San Jaquin dalen.

Filmen slutar dock med hoppfulla exempel som gör att man inte känner sig helt utan lösningar på problemen när man sett den.

När jag sett filmen känner jag att det behövs nya tag och nya strategier för att få en snabbare fart på hållbarhetsprocesserna på jorden. Media har en viktig roll. Fick idag ett mail från en journalist som förbereder Fajkon i Göteborg. Jag tror att transmedia är ett sätt att gå vidare; transmedia och vår gemensamma framtid.

Google apps

I mitt sökande efter bra öppna lärresurser återupptäckte jag idag Googles appar som man kommer åt när man laddat ner Google Chrome. Går man in i ”butiken” och klickar på ”education” så hittar man en hel del. Det finns fysiologi appar, periodiska system, historiska kartor, celler och mycket mer och det mesta verkar vara gratis.

”3D solar system web” heter en app som presenterar solsystemet på ett bra sätt. Man kan trycka på planeternas namn så zoomas de in och en röst berättar fakta om dem.

Science Penguin heter också en app som innehåller artiklar i olika ämnen.  Den har en avdelning för astronomi t.ex.