Kategoriarkiv: Miljöarbete

Praktisk samhällsekologi – första året

Publicerad den av
Svara

När vi tog fram konceptet praktisk samhällsekologi bestämde vi att det skulle vara en två årig KY utbildning för miljösamordnare. Det första året gick man igenom metoder för att miljöanpassa hushåll, grannskap och mindre byar, kommuner, regioner och företag. För alla dessa nivåer hittade jag internationella metoder. Här skall jag ge en kort beskrivning av upplägget under det första året. Den första kursen startade 1997. Totalt genomfördes den 7 gånger.

Visionsarbete
Hela utbildningen började med några dagar med visionsbygge inifrån. Genom att börja så tänkte jag att alla skulle se både sin egen livsvision och varför de skulle gå utbildningen såväl som sin samhällsvision som man vill förverkliga. Detta är två bärande principer i det jag kallar visionsbaserat lärande. Genom hela utbildningen gick det visionära tänkandet som en röd tråd.

Metoder att miljöanpassa samhället
Efter visionsarbetet följde metoderna att miljöanpassa olika nivåer i samhället. Tanken var att börja i var och ens hem för att sedan gå utåt i en allt vidare cirkel.

Global Action Plan (GAP)
Global Action Plan är ett program för livsstil förändring. Man går igenom sitt hushåll och tittar på avfall och energi mm och gör först en nulägesanalys där man väger och mäter sin förbrukning. Sedan gör man en plan för förändring, verkställer planen och mäter och väger förändringen. Genom att först miljäanpassa sitt hushåll tänkte jag att man la en bra grund för att sedan göra samma processer på andra delar av samhället och i ett företag.

Permakultur
Permakultur är en designprocess där man utifrån de sk ”permakulturprinciperna” tar fram hur en hållbar bosättning på hushålls, grannskap och mindre by nivå. Man har också ett koncept för ”bioregionalism” där man sätter in det mindre samhället i en större helhet. Permkulturrörelsen skapades av Bill Mollison under 80-talets början och finns nu i alla världsdelar. Det finns ett internationellt utbildningsprogram och det upplägg vi hade i kursen gav ett ”permakulturcertifikat”.

Lokal Agenda 21
Under den tid som kursen pågick hade de flesta svenska kommuner igång ett lokalt Agenda 21 arbete. Man gjorde planer för en lokalt hållbar utveckling och förverkligade det som gick att göra. I vår utbildning ingick två veckor sk ”lärande i arbetet”, eller LIA som det förkortades, där eleverna fick följa en lokal agenda 21 samordnare i sitt arbete.

Regional naturresursplanering
En liten del av permakulturkursen behandlade denna nivå. Resten utbildade högskolan i Kalmar utifrån sitt sätt att lära ut regional naturresursplanering.

Metoder att miljöanpassa ett företag
När det gäller företags miljöanpassning var det tre metoder som togs upp

Kvalitet (ISO 9000)
Vi började med kvalitetsarbete inom företag för att de studerande skulle lära sig hur ISO standarder fungerar. Många företag arbetar efter ISO 9000 så det är naturligt att börja där. Då får man en bra struktur för att förstå hur ett företag fungerar.

Internkontroll
Först tittade vi på hur man arbetar med arbetsmiljöarbete i ett företag. Hälsa och miljö hänger nära samman och har man ett bra intenrkontroll arbete så har man en bra grund för nästa steg. Miljösamordnare har ofta både hälso- och miljöarbetet på ett företag i sin tjänst.

Miljöledning
Här lärde vi ut EMAS och ISO 14000 som då bara funnits i några år. Genom att först lära sig permakultur och inom detta lära sig arbeta med energi och materialflöden så skulle en bra grund vara lagd för att gå igenom detta i ett företag.

Samhälle och miljö
Parallellt med dessa kurser hade vi ett antal kurser som skulle ge en omvärldskunskap.

Ekologi och miljökunskap
Denna kurs skulle ge en grundläggande kunskap i ekologi, kretslopp och miljö.

Samhällsstrukturer/samarbetsformer/beslutsprocesser (SSB)
Denna Kurs skulle ge en översikt över hur man samarbetar i olika former i samhället och hur man tar beslut. Tanken var att kursen skulle ge en bas så att de studerande skulle förstå hur de skulle få in miljöfrågorna i de beslutsprocesser som finns inom företag, organisationer och kommuner.

Internationalisering
För att förstå de stora dragen i globaliseringen så tog vi in föreläsare från Högskolan i Jönköping som föreläste om vad som skedde just då ute världen. Fokus låg på att förstå den ekonomiska utvecklingen som många av våra stora företag måste anpassa sig till.

Ekonomi och miljöekonomi
Ska eleverna kunna arbeta som miljösamordnare måste man kunna grundläggande ekonomi och miljöekonomi.

Grupputveckling
Det första årets delkurser i grupputveckling var det tidigare nämnda visionsarbetet och senare under året en vecka med gruppsamverkan enligt FIRO modellen.

Lärande i arbete (LIA)
Det som kännetecknade en KY utbildning var att en tredjedel av tiden skulle man tillbringa ute hos en arbetsgivare och ha en praktik som skulle vara upplagd så att man lärde sig arbetet på ett praktiskt sätt.
Under det första året var det förutom agenda 21 praktiken nio veckor på ett företag eller organisation.

Att KY utbildningarna lyckades ge de studerande jobb i så stor utsträckning var tack vare LIA:an. Genom att sakta under en pedagogisk ledning komma in i ett arbete var en framgångsfaktor.

Organisationen av utbildningen var också bra. Man kunde ta tillvara det bästa från högskola och komvux på orten och genom att företagen var i majoritet fick man med det som verkligen efterfrågades på arbetsmarknaden.

Praktisk samhällsekologi – så började det

Publicerad den av
Svara

1994 fick jag utbilda den nya politiska ledningen i Aneby kommun i Hållbar utveckling och Agenda 21. Efter utbildningsdagen på stiftsgården Gransnäs satt jag och pratade med planchefen Anders Adolfsson, kommunchefen Åke Sahlin  och miljöchefen Gunnar Hallbäck. De ville ha en eftergymnasial miljöutbildning och utbildning i hållbar utveckling i deras ekokommun koncept. De undrade om jag ville ta fram en sådan. Jag arbetade då på AmuGruppen och arbetade mycket med att utveckla arbetsmarknadsutbildningar i miljö- och hållbar utveckling.

Jag började att tänka igenom olika upplägg. Under mitt arbete med att starta upp arbetsmarknadsutbildningar i miljö hade jag kommit i kontakt med många olika miljöorganisationer. Var också med i det informella ”Agenda 21 nätverket” som bildats spontant av de organisationer som arbetade med hållbar utveckling på nationellt plan. I Kalmar hade jag också byggt upp kontakter med bl.a. Rolf Arnemo som arbetade på Högskolan . Han hade fått med mig och AmuGruppen i ett Östersjöprojekt som hette BEENET (Baltic Environmental Education Network). I detta arbete fick jag kontakt med bl.a. finska miljöutbildare.

Det var under ett sådant möte i Kalmar med Pekka och Jukko från Rantasalmi som jag plötsligt fick idén till upplägget. Jag skulle träffa dem i Norrgårds personalrum men Jukko haltade lite så det gick väldigt långsamt för dem att gå dit. Jag väntade och väntade men inga finnar kom. Då i väntans tid så kom jag på upplägget och jag förstod hur utbildningen skulle läggas upp. Det skulle bygga på internationella metoder att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner.

Jag skrev ner idén men kunde inte komma på i vilken form den skulle genomföras. En arbetsmarknadsutbildning skulle det inte vara.

En dag så ringde min kollega Mats Larsson från AmuGruppen i Jönköping. Han hade hört att det skulle komma en ny typ av yrkesskola som det skulle gå att söka pengar för. En högskola, komvux på orten och företag eller organisationer i majoritet skulle finnas med i ledningsgruppen. Utbildningen skulle kunna startas där det fanns behov av utbildad personal. När behovet var mättat skulle den sedan läggas ner. Eftersom jag redan hade byggt upp kontakter med högskolan i Kalmar var det bara att hitta några intresserade företag på orten och sedan kunde vi ansöka. Eftersom jag redan hade själva innehållet klart var det bara att skriva ansökan så fort som möjligt vilket jag och min kollega Mats gjorde.

Eftersom inte så många hade förstått vad en KY utbildning var och sett möjligheterna med dem så var vi bland de första som fick pengar till en sådan.

Vi startade utbildningen i Furulidsskolans kretsloppshus. Genomförde den senare i ett daghem nära skolan för att sedan slutligen flytta den till det nybyggda Ekotopia där den genomfördes sju gånger innan marknaden var mättad på miljösamordnare.

En ny definition av begreppet ”hållbar utveckling”

Publicerad den av
Svara

På Rio + 20 summit i Brasilien i somras bestämde man att ta fram ett antal ”Hållbara utvecklingsmål” som skulle sättas samman med uppföljningen av ”Milleniemålen” sedan de sistnämndas deadline är nådda 2015. Hur dessa skall formuleras diskuteras denna vecka i FN högkvarteret i New York.

I samband med detta publicerar denna vecka ett antal forskare i Nature ett förslag till en utvecklad definition av begreppet ”hållbar utveckling”. De svenska forskarna Johan Rockström och Marcus C Öhman är bland författarna. Förutom den nya definitionen föreslår de sex nya ”hållbara utvecklingsmål”

Istället för att se hållbar utveckling som en triangel med ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter i varje hörn så vill forskarna att man skall se det mer som ett ”fågelbo” där ekonomin ligger i mitten och driver samhället. Runt allt detta och som en förutsättning för det ligger jordens livsuppehållande system.

Forskarna menar också att vi kommit in i en ny geologisk tidsålder som man kallar ”Antropocen”. Mänskligheten påverkar nu miljöbetingelserna så mycket att irreversibla processer kan hända: vattenbrist, extremväder, försämrad matproduktion, förstörda ekosystem, försurade oceaner och stigningen av havsnivån. För att möta dessa hot behövs  ”hållbarhets målen”

Förslaget på ny definition av ”hållbar utveckling” i antropocen: En utveckling som möter de nuvarande behoven medan man värnar om jordens livsuppehållande system, på vilka nuvarande och kommande generationers välfärd beror.

Uppdaterade milleniemål skulle då kunna vara:
– Få slut på fattigdom och hunger
– Universel utbildning
– Jämlikhet mellan könen
– Hälsa
– Miljömässigt hållbar utveckling
– Globalt partnerskap

Planeten behöver:
– Materialanvändning
– Ren luft
– Närings (P och N) cykler
– Vattnets kretslopp
– Ekosystemtjänster
– Biologisk mångfald
– Klimatstabilitet

Här är de föreslagna hållbarhets målen:

1. Blomstrande liv och försörjning.
Få ett slut på fattigdom och förbättra välmående genom utbildning, arbete och information, bättre hälsovård och boende och förminskad ojämlikhet när vi rör oss mot hållbar konsumtion och produktion

2. Hållbar matsäkerhet.
Få ett slut på hunger och uppnå en långsiktig matsäkerhet – inkluderat bättre näring – genom hållbara system för produktion, distribution och konsumtion.

3. Hållbar vattenförsörjning
Uppnå universell tillgång till färskvatten och grundläggande sanitära anläggningar som läggs på lämpliga ställen genom en bra förvaltning av vattenresurser.

4. Universel ren energi.
Förbättra universell och billig ren energi som minimerar lokala utsläpp och hälsoskadlig påverkar och förhindrar global uppvärmning.

5. Friska och produktiva ekosystem
Hållbar biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom bättre hantering, värdering, mätning, bevarande och restaurering.

6. Styrning för hållbara samhällen.
Omvandla styrning och institutioner på alla nivåer att följa de fem andra hållbarhetsmålen.

Ska detta gå behöver vi kraftsamla för att få fram ett bra utbildningsprogram för att förverkliga detta. Här har skolorna en viktig roll för att lägga en grund för förståelse av detta.

Hemma hos – Wikimedia

Publicerad den av
Svara

Jag kom med tunnelbanan och gick upp vid T-banestation Rådhuset. Där rakt framför uppgången från tunnelbanan på Hanverkargatan låg adressen till Wikimedias nya kontor. Jag gick uppför den ljusa gamla trappuppgången och ringde på. Snart skulle jag få träffa äkta wikipedianer!

Sophie Östergren som är utbildningsansvarig på Wikimedia öppnade. Hon visade runt i det alldeles nyligen möblerade kontoret. De hade bara haft tillgång till det en vecka. Innan dess låg deras kontor på Söder. Det var en gammal fin lägenhet med högt i tak och stora fönster. De hade haft inflyttningsfest för bara någon dag sedan. Skålarna med jordnötter, chips och andra festtilltugg stod fortfarande kvar på soffbordet. På ett bord stod några orkidéer fortfarande inslagna i plast.

Totalt jobbar det sju personer på kontoret varav 4 är heltidsanställda. Anton, en praktikant satt i ett soffhörn. Wikimedias uppgift är göra kunskap fritt tillgänglig och är en ideell förening. Wikimedia finansieras av gåvor.

Wikimedia
Sophie Österberg och Anton Olsson arbetar med sina datorer i sofforna. Det finns några bord men ofta arbetar man så här på Wikimedias kontor.

När vi tittat runt satt sig Sophie och jag och började planera en halvdag söndagen den 21 april i Stockholm då olika människor från miljörörelse, forskning, skola och myndigheter skall träffas för att diskutera hur vi kan skriva om hållbar utveckling i Wikipedia. Wikipedia används mer och mer i skolorna och blir en allt mer betydelsefull öppen lärresurs. Det är därför viktigt att få med hållbarhetsperspektivet dels i särskilda artiklar och under rubriker i många artiklar. Detta är ett projekt som alla som arbetar med miljöfrågor i någon forma kan vara med i och bidra. Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen är bl.a. inbjuden.

Under den dagen kommer vi också att bjuda med några av våra gäster i Global profil från Sydafrika och Uganda. De kommer att få ett specialgjort program tillsammans med Afrikainstitutet om allt går som vi planerat.

Vi skall använda oss av Pecha Kucha format vid föredragen. Detta är en form av föredrag som kommer från Japan. Föredraget skall bestå av 20 bilder som får visas i 20 sekunder. Varje föredrag tar då lite drygt 6 minuter.

Hållbarhetsträdet

Bild

Svara

Arbetet med att bevara våra ekosystem har gått igenom olika faser.

Naturvård
Om vi tittar på Sverige för ungefär hundra år sedan så började det med att vi försökte sköta vår skog bättre genom en skogsvårdslag 1903. Under hela 1800 talet så hade skogen skattats hårt för att täcka samhällets behov av träkol, timmer och ved. På den tiden gick även korna på bete i skogen vilket slet på den.  1909 fick vi våra första nationalparker och man började tala om naturvård. 1923 kom en lag på återväxtkrav i skogen.

Sen följde depression och världskrig.

Miljövård.
Efter att ha diskuterat frågan om reningsverk i 30 år fick vi en lag mot utsläpp av kloak 1956.

På 60 talet när industrins, jordbrukets och energutvinningens utsläpp visade sig skapa ökade problem föddes termen miljövård. Vi i Sverige var först med en nationell myndighet som tog tag i dessa frågor 1967. Den fick heta Naturvårdsverket även om dess ansvar till mångt och mycket var miljövård.  1969 fick vi får första miljöskyddslag.

Vid den tiden började miljöfrågorna att tas upp på den internationella arenan. Eftersom Sverige låg långt framme inom området fick vi bli värd för FN:s första miljövårdskonferens ”Stockholmskonferensen” 1972.

Hållbar utveckling
När så Brundtlandkommissionen 1987 slog fast att miljöarbete måste gå hand i hand med ekonomisk och social utveckling myntades begreppet hållbar utveckling. Kommissionens definition var:  ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det kommissionen kom fram till var mål för en sådan utveckling.

Med Agenda 21, som var ett av dokumenten som förhandlades fram på FN:s Riokonferens 1992, satte arbetet med en hållbar utveckling igång på allvar. Agenda 21 var den internationella handlingsplanen för en hållbar utveckling. I planen menade man att ett underifrånperspektiv var viktigt och lokala agenda 21 processer satte igång på flera ställen över Jorden. Under mitten av 90 talet hade i stort sett alla svenska kommuner igång ett sådant arbete och Lokala Agenda 21 samordnare tillsattes i många kommuner.

Inom näringslivet kom det två viktiga internationella standarder för hur miljöarbete skall genomföras på företag. EMAS började gälla inom EU 1994 och ISO 14 000 som kom 1996 var Internationella Standardiserings Organisationens internationella standard för miljöarbete.

I Sverige ledde den sk kretsloppspropositionen 1993 till att vi började införa producentansvar på varugrupp efter varugrupp. Med det menades att procucenten av en vara var ansvarig för att se till att varan eller materialet i varan togs tillvara efter att den var uttjänt. Det man började med var papper och glas. Detta gjorde att hela det svenska  renhållningssystemet organiserades om.

1999 fick Anna Lindh som miljöminister igenom en helt ny miljölagstiftning för Sverige: Miljöbalken.

Standardiseringsarbetet fortsatte under 2000 talet och 2010 kom ISO 26 000 som är den internationella standarden för socialt ansvarstagande inom företag.

Arbetet med en hållbar utveckling blev ett mycket bredare arbete än det tidigare rena miljöarbetet och naturvårdsarbetet. Samtidigt fanns de andra sätten att arbeta med både naturvård och miljövård kvar sida vid sida med det nya sättet att arbeta. För att förklara skillnaderna i de olika nivåerna i arbetet för ett hållbart samhälle tog jag fram följande bild i mitten av 1990 talet:

Hållbarhetsträdet

Varje nivå har sina ”metoder”, ”arbetssätt” och organisationer som arbetar med detta.

Miljöarbete
På nivå ett försöker man stoppa de utsläpp eller den förstörelse som redan sker. Här arbetar Greenpeace t.ex. när de försöker att stoppa valfångare som jagar val. På myndighetssidan har vi brandkåren och kustbevakningen som är de som t.ex. får ta hand om akuta utsläpp på land och i vatten.

Nivå två är den nivå där vi hittar en stor del av det som kom med miljöskyddslagen och som kommuners miljökontor och länsstyrelsernas miljöavdelningar arbetar med. En av de metoder som är vanlig här är lagstiftning. Man försöker undvika utsläpp med filter och andra reningsmetoder.

På nivå tre försöker man att byta ut hela system mot bättre som släpper ut eller förstår mindre. Här är en viktig metod teknisk utveckling. Några exempel är att ta fram bättre kollektivtrafik, miljöbilar, att byta oljepannor till fjärrvärmeverk etc.

Fredsarbete
Fredsarbetet i världen har liknande nivåer. På den första nivån försöker man med t.ex. FN trupper att stoppa krigshandlingar som pågår. Ett bråk i ett samhälle försöker polisen ta hand om.

På nivå 2 försöker man att t.ex. förhandla för att en våldsituation inte ska uppstå. En vanlig metod i fredsarbete på denna nivå är diplomati.

På nivå 3 försöker man att undvika våld genom att bygga en fredskultur. Ett lands demokratiseringsprocess, utvecklandet av folkrörelser mm har i Sverige varit viktiga processer på denna nivå.

Hälsoarbete
Länssjukhusets arbete på akuten är ett bra exempel på hälsoarbete på nivå ett. Sjukhusmottagningar överhuvud taget är vår vanligaste ”metod” på denna nivå .

På nivå 2 försöker vi undvika att sjukdom uppstår genom att t.ex. vaccinera, undvika smittspridning och utveckla en bra arbetsmiljö på arbetsplatser runt om i landet.

På nivå 3 hittar vi Friskis och Svettis och alla andra gym och friskvårdsanläggningar. Idrott och hälsa i skolan är också en del av denna nivås arbete. Friskvård och utbildning  är vanliga ”metoder”.

Ekonomi
När en person eller ett land betalar av på sina skulder befinner man sig på ekonomins nivå ett.

På nivå två arbetar man för att förhindra att skulder uppkommer.

På nivå tre försöker man att bygga upp en hållbar försörjning som med god marginal håller en från att bli skuldsatt.

Skapa ett hållbart samhälle
När man kommer till den fjärde nivån i alla de fyra fallen sammanfaller de i samma: att skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är själva kärnan i hållbar utveckling. Där skall vi jobba med socialt, ekonomiskt, kulturellt och praktiskt ekologiskt arbete i en helhet. Då är visionen av ett hållbart samhälle som en sol som ger riktning för trädet att växa mot och som ger energi.

Men ett träd kan inte växa utan rötter och vara djupt rotad i jorden. De rötter som hållbarhetsträdet behöver är medvetenhet, vilja och förmåga att skapa.