Home

Hade en liten filmafton hemma ikväll. Tittade på filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Han har flugit över en mängd länder och avlägsna ställen på jorden och fotograferat och filmat. Han har gett ut boken ”Jorden sett från ovan”.

Filmen Home berättar om livets utveckling på jorden till väldigt vackra bilder. Sen går den över till att visa en mängd olika miljöproblem med bilder som jag inte sett på andra ställen. Det känns som om filmen ger en mycket mer nyanserad bild av tillståndet i världen än någon annan film. Vi får se den nedhugna regnskogen på Borneo som ersatts av palmoljepalmer eller eukalyptusträd. Oljesanden i Canada, den täta trafiken i Lagos och Los Angeles, träsken i Afrika, växthusen i Spanien och mycket mera visas i storslagna filmbilder. En bild som sätter sig på näthinnan är de stora flockarna av boskap som går på mark där det inte växer ett grässtrå. Liknar lite de boskapshjordar som jag såg i Kalifornien sommaren 2012 i San Jaquin dalen.

Filmen slutar dock med hoppfulla exempel som gör att man inte känner sig helt utan lösningar på problemen när man sett den.

När jag sett filmen känner jag att det behövs nya tag och nya strategier för att få en snabbare fart på hållbarhetsprocesserna på jorden. Media har en viktig roll. Fick idag ett mail från en journalist som förbereder Fajkon i Göteborg. Jag tror att transmedia är ett sätt att gå vidare; transmedia och vår gemensamma framtid.

Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.

Självrättande examination i Google Drive dokument

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Ett hållbart Fredrikskans 2

Den 2:a maj skrev jag om vårt sista arbetsområde i naturkunskapen i detta läsår. Eleverna har de senaste veckorna fått arbeta med att komma med förslag på hur man kan göra en hållbar stadsdel av idrottsområdet Fredriksskans. Alla mina elever i naturkunskap är idrottselever så det är ”deras marker” som kommunen nu vill exploatera. När den nya arenan byggdes bredvid den gamla Volvofabriken blev den gamla fotbollsarenan med tillhörande träningsplaner ”ledig”.

Fotbollsplanerna används naturligtvis av Stagneliusskolan i deras idrottsundervisning fortfarande. Kalmar AIK FK har tagit över den gamla fotbollsarenan.

I torsdags och fredags hade eleverna redovisningar av deras förslag. Man kan säga att det var tre typer av förslag. Den första gruppen av förslag handlade om att göra park av delar av området. Den andra gruppen handlade om att göra bostäder. I de flesta av de förslagen var det studentlägenheter och elevhem. Kalmar har t.ex. inte något elevhem för de elever som kommer utifrån och skall spela i t.ex. Kalmar FF. De får hyra in sig i vanliga lägenheter. Ett av bostadsförslagen var att i varje hörn av själva den stora fotbollsplanen bygga torn fulla med lägenheter. Det tredje förslaget innebar att man satsade på att behålla området som idrottsområde. En grupp ville bygga en multiarena med tak så att det gick att idrotta där på vintern. En grupp ville sätta tak på den stora fotbollsplanen och göra det möjligt att träna fotboll inomhus där.

Jag filmade alla redovisningarna och skall skicka in dem till kommunen så planerarna skall få se ungdomarnas idéer. Har vidtalat planeringschefen det.

Eleverna kommer nu i veckan få analysera dessa förslag och ur några miljövinklar. Jag har suttit under dagen och tagit fram material.

Grundmodul i miljökunskap för arbetsmarknadsutbildningar

Fortsätter beskrivningen av historien om AmuGruppens miljöutbildningar på 90-talet.

I juli 1993 så gick AMU-gruppen över från att vara en myndighet till att bli ett statligt ägt aktiebolag. Under våren 1993 hade vi som var intresserade av miljö och fanns på olika enheter runt om i landet sett till att vi fick starta ett miljöutbildningsprojekt. Vi ville utveckla moderna miljöutbildningar i det nya bolaget. Det nya AmuGruppen var indelat i olika dotterbolag och jag blev ansvarig för att utveckla miljöutbildningarna i AmuGruppen Småland.

Nu började det kännas meningsfullt att arbeta på AmuGruppen. Jag kunde se att jag hade en uppgift att fylla och ett så stort bolag som AmuGruppen kunde nå ut till och påverka många. ”Tänk om vi kunde få in ett miljötänk på alla arbetsmarknadsutbildningar i Sverige” tänkte jag och flera av mina kollegor ute i landet. Det skulle kunna få en stor verkan. Vi skulle då kunna bidra till att skapa ett kretsloppsamhälle och samtidigt vara med och skapa nya jobb.

Vi satte igång och utvecklade och provade oss fram på de utbildningar vi sålde. Mycket utveckling inom utbildningområdet sker i löpande arbete. Man får en idé och testar den och modifierar den lite nästa gång osv. Det är sällan man först utvecklar något färdigt och sedan kör man det på det sättet år från år. Visst kan man behöva en tid för att ta fram ett koncept men sedan filar man på det och ser till att det passar målgruppen.

När jag nu går igenom mina gamla filer så har jag hittat beskrivningen till ”grundmodulen” som vi kallade utbildningsavsnittet som vi tänkte skulle ingå i alla arbetsmarknadsutbildningar. Så här ser beskrivningen ut:

Planeten jorden;
Förutsättningar för liv,
Livets uppkomst,
Syresättning av atmosfären,
Ozonskiktet,
Liv upp på land,
Fotosyntes och cellandning,
Grundläggande energiprinciper.
Naturens kretslopp ex. kolet, vattnet.
Ekosystem
Människan och teknosfären. Linjära resursflöden.
Ett uthålligt samhälle – kretsloppsprincipen.
Lokal Agenda 21
Miljöproblem ur Miljöbasen:
-Uttunning av ozonskiktet
-Klimatförändringar
-Effekter av marknära luftföroreningar
-Försurning av mark och vatten
-Utarmning av växter och djur
-Övergödning av sjöar och hav

Jag kommer ihåg att jag brukade börja med att gå livets utveckling. Mätte upp 4,5 meter och rörde mig framåt i lektionssalen och gick igenom alla faser som livet gått igenom på jorden. Om det var varmt ute kunde jag gå 450 m istället ute. Ja och hade man mer tid på sig kunde jag gå 4,5 km med eleverna. Jorden är ca 4,5 miljarder år gammal så det var därifrån dessa siffror kom. Med detta sätt kan man visa hur jorden successivt renats av växterna, fått en atmosfär som lett till ett ozonskikt som sedan gjorde det möjligt för livet att gå upp på land.

Efter det brukade jag låta eleverna göra ”uppdraget”. Wolgang Brunner presenterade i slutet av 80 talet en övning som gick ut på att man skulle inreda ett rymdskepp som skulle vara ute i rymden i 6 tusen år. Genom att låta olika grupper tänka igenom allt som man måste ha med sig och hur man skulle göra skeppet självförsörjande på mat och andra behov så lärde sig kursdeltagarna grundläggande kretslopp och ekologi. Den efterföljande diskussionen kunde vara mycket intressant att följa när de olika grupperna fick redovisa vad de kommit fram till. Detta är nog en av de mest genialiska övningar som jag kommit i kontakt med under min lärarkarriär. Eleverna aktiverar all den förståelse de har om kretslopp och får in ny kunskap i ett sammanhang.

Jag brukade visa de grundläggande naturlagarna efter det genom att visa att ”allting sprids” när man droppar en droppe en vattenskål och att ”ingenting försvinner”. Jag visade det geologiska kretsloppet med sand och en sandsten samt vindens kretslopp med en hårtork och vattnets med en bunke vatten. Livets kretslopp fick symboliseras med en krukväxt.

För att sedan visa flöden och hur man kan få dem till kretslopp i ett samhälle brukade jag gå igenom material och energiflöden genom ett hushåll. Alla vet hur ett hushåll fungerar och de olika flödena blir då kopplade till en vardaglig företeelse. När man gått igenom flödena genom ett hushåll är det lättare att sedan titta på dem och förstå dem i ett företag.

Det ingick alltid ett ”kapitel” om Agenda 21 och vad som var nytt med det sättet att tänka. Hur det gamla miljötänkandet hade utvecklats med ”hållbar utveckling”

Sist så gick jag igenom miljöproblemen enligt något som hette ”miljöbasen” som var en pärm med grundläggande fakta om miljöproblemen.

Så gjorde jag för 20 år sedan. Hur skiljer det sig från hur jag undervisar nu? För det första så undervisar jag inte på arbetsmarknadsutbildningar längre men både uppdraget och livets utveckling följde med länge. Nu försöker jag istället att hitta etiska dilemman kopplade till det som jag skall lära ut. Jag försöker hjälpa eleverna att själva ställa frågor och att sedan lösa frågorna. Att se en fråga ur flera olika vinklar är viktigt och att förstå den vetenskapliga processen.

Det som inte finns med längre är Agenda 21. Den verkade glömmas bort i början av 2000 talet. Den ersattes av milleniemålen. Men processen har levt vidare även om den inte är lika intensiv som den var i Sverige i mitten av 90 talet. I somras var det Rio20+ som var en uppföljning av Riokonferensen 1992.

Projektledarkurserna för ALU projekten i miljövård 1993 – 1995

Här fortsätter historien om AmuGruppens miljöutbildningar.

När den första arbetsmarknadskursen i miljökunskap var slut hösten 1992 och de första ALU projekten hade sjösatts hade jag inget jobb längre på AmuGruppen. Jag var timanställd och fick bara de timmar som arbetsförmedlingen köpt.

Min chef hade nu ändrat uppfattning om AmuGruppen och miljö. Han insåg att miljökurser låg i tiden och kunde se en del miljöprojekt som skulle behöva göras i samhället i form av ALU. Han gav mig en veckas anställning för att jag skulle kunna försöka att sälja in någon mer miljökurs. Han föreslog att jag skulle titta på hela Småland.

Jag såg stora möjligheter att göra projektledarkurser för ALU projekt i miljö. Jag visste att det fanns massor av olika projekt som skulle behöva göras i samhället men som saknade medel och människor. Mina tankar var ungefär så här: Tänk om de som nu ställts utanför arbetsmarknaden kunde, under sin arbetslösa tid, få bygga upp ett nytt kretsloppsamhälle som ger nya ”gröna jobb”. På så sätt skulle arbetslösa ses som en tillgång istället för ett problem för samhället. Jag såg massor av behov som skulle kunna fyllas om vi bara hjälpte intresserade med lite relevant utbildning i miljö och kunskaper i projektledning.

Nu var det bara så att i riktlinjerna för ALU så stod det att det inte fick vara med någon utbildning i anslutning till det. Jag började i alla fall att skissa på lite kortare miljöutbildningar än den som vi genomfört i Kalmar. Jag tänkte 4 – 6 veckor i första hand.

I ett av de första ALU projekten i Kalmar var det Handelsanställdas förbund som var huvudman. De spred idén till andra län och kommuner i Småland. De påverkade bl.a. arbetsförmedlingschefen i Älmhult. Han hörde av sig till mig och ville ha ett förslag på upplägg på en miljökurs som skulle utbilda miljöinformatörer. Han hade också talat med skolan i Älmhult som vill göra ett projekt med närmiljön runt kommunens skolor.

På fredagen den sista veckan som jag hade kvar av min anställning ringde arbetsförmedlingschefen i Älmhult och beställde en miljökurs för de projekt de hade i kommunen. Han struntade i att det stod i bestämmelserna att det inte fick vara någon kurs i anslutning till ALU. Detta gjorde att man senare tog bort den bestämmelsen eftersom det fick massor av människor i meningsfulla projekt. Där ser man vad bra det kan vara med människor som törs ha civil olydnad.

Det kändes lite speciellt att få ha den första ALU kursen i miljö i Linnés hemtrakter. När Älmhultskursen var klar hade idén spritt sig och fler arbetsförmedlingschefer ville ha miljökurser till sina kommuner. Så var det i Småland i alla fall och på västkusten. Min kollega Christina Klang-Jonasson i Strömstad lyckades sälja in flera i kommunerna i Bohuslän, Dalsland och Halland. I Skåne och norra Sverige gick det inte alls. Där gick länsarbetsnämnden inte med på att köpa in den typen av kurser. I Stockholm hade Idétorget mutat in idén så där var det de som genomförde dem.

När vi kom fram till sommaren 1995 hade vi fått igång en hel mängd med miljöprojekt i kommunerna. Det sågs så intressant att AmuGruppen blev nerbjuden till EU parlamentet i Bryssel för att prata om utbildningarna och projekten. Jag fick en kvarts taltid. Trotts att det fanns simultantolkar ville jag hålla det på engelska. Men det var inte så lätt att hitta alla engelska arbetsmarknadspolitiska ord. Att yrkesutbildning heter ”vocational training” var inte så svårt. Men hur översätter man ALU projekt? Det visade sig att det fanns en svensk-engelsk ordbok med arbetsmarknadsord så jag fixade talet. Det var en upplevelse att få stå i Europaparlamentet och tala och få talet översatt till flera olika språk samtidigt.

De ALU projekt som vi gjort utbildningar till och som jag tog upp och berättade kort om var följande:

Kalmar
– Miljöinformation i affärer
– Ekologiskt jordbruk
– Naturvård
– Fiskevårdsprojekt
– Ekoturism
– Ekologiskt boende
– Benchmarking mot andra kommuners Agenda 21 arbete
– Lokalt Agenda 21 arbete

Borgholm
– Restaurering av fornminnen
– Miljöanpassade campingplatser
– Lokalt Agenda 21 arbete

Vimmerby
– Naturvård
– Återvinning
– Miljöinformation i affärer

Växjö
– Miljöinformation i affärer

Tingsrd
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer

Älmhult
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer
– Skolan och närmiljön

Markaryd
– Miljöinformation till allmänheten
– Skolan och närmiljön

Ljungby
– Miljödrama i förskolan
– Miljövänligt byggande
– Miljöinformation till allmänheten
– Transport av farligt gods

Vaggeryd
– Plan för restprodukter
– Ekoturism
– Transport av farligt gods
– Skogsplanering

Gamleby
– Ekoteam (GAP)
– Botanisk undersökning
– Återvinning av batterier
– Kompostprojekt

Vetlanda
– Kretsloppskonsulter

Sävsjö
– Kretsloppskonsulter

Jönköping
– Lokalt Agenda 21 arbete
– Miljöinformation i grundskolan
– Agenda 21 och kompostering i åldringsvården
– Miljöinformation i församlingar och kyrkadministration.
– Miljögifter på golfbanor
– Miljöinformation i bostadsrättsföreningar
– Komposteringsprojekt
– Ersättningsmaterial i små företag
– Miljöarbete på hotell och restaurang
– Ekologisk odling av blommer
– Produkter på bensinstationer
– Miljöinformation i affärer
– Miljöinformation i föreningar
– ”Miljö ön Visingsö”
– Selektiv rivning av byggnader

Strömstad
– Hushållskemikalier
– Miljöinformation på campingplatser
– Kompostering
– Botanisk undersökning

Tanum
– ”Ekocenter” för miljöinformation
– Ekologiska lägenheter
– ”Tingvall center för tillämpad teknik”
– Kompostering och återvinning

Ed
– Miljöutställning
– Företags expo av ekoprodukter
– Ekologiskt demonstrationshus
– Förnyelsebar energi
– Vattenvård
– Undersökning av produkter i affärer

Bengtsfors
– Förnyelsebar energi
– Pappersåtervinning
– Ekokläder
– Allmän miljöinformation

Laholm
– Miljöinformation i skolor och affärer
– Miljöinformation i byar, kyrkor och mindre samhällen
– Cykla till jobbet
– Turistinformation

Halmstad
– Miljöinformation i skolor, affärer och bensinstationer
– Miljöpolicy i skolor
– Miljöinformation i tvättstugor

Hylte
– Information i ålringsvården och samhällsföreningar
– Kompost
– Kemiprojekt
– Miljöinformation i affärer

Falkenberg
– Kompostering
– Minimera restprodukter
– Miljöinformation till invandrare i tvättstugor
– Miljöinformation till hushåll och bensinstationer
– Miljöutställning
– Miljöcafé

Varberg
– Återvinning av byggmaterial
– Miljö och småbåtar
– Källsortering i bostadsområden
– Kemiska produkter i skolor
– Allmän miljöinformation

Kungsbacka
– Miljöinformation till hushåll
– Miljöutställning
– Affär för återvinningsprodukter

AmuGruppens miljöutbildningar – så började det

I början och mitten av 90-talet arbetade jag på AmuGruppen i Kalmar. Jag undervisade först i matematik och svenska för invandrare. När jag började som timanställd hette det AMU-gruppen och var en statlig myndighet som huvudsakligen bedrev arbetsmarknadsutbildning. Myndigheten hade funnits sedan 1986 och hade bildats av det som förut kallats arbetsmarknadsutbildningar (AMU).

Jag frågade mig ganska ofta vad jag gjorde där. Hade ju utbildat mig till biolog och matematik var inte mitt starka ämne. Men det var ganska roligt att undervisa invandrare i matematik och det kändes meningsfullt. Jag hade också timmar på Stagneliusskolan 91-92 i naturkunskap och biologi så jag fick i alla fall lite nytta av min biologutbildning.

Jag försökte övertala min chef 1991 att få bli AMU-gruppens miljöansvarige. ”Miljö är inget vi skall syssla med” fick jag till svar.

Men i början av 90 talet hände det mycket på miljöfronten i samhället. Överhuvudtaget så hände det mycket i Världen och samhället. Berlinmuren hade fallit 1989 och Sovjet föll i bitar 1991. Det fanns en framtidstro och en öppenhet för ett nytt och bättre samhälle.

1988 hade Naturskyddsföreningen givit ut boken ”handla miljövänligt” och man började att se hur varor och inte bara fabriker kunde påverka naturen. Det gav oss konsumenter förståelse för vilken makt vi hade när vi köpte olika varor. Detta marknadstryck påverkade också givetvis de företag som tillverkade varorna. Just vid denna tiden handlade det mycket om klorblekt papper och miljövänliga tvättmedel.

En av säljarna på AMU-gruppen hade på våren 1992 övertalat chefen för arbetsförmedlingen i Kalmar att begära in en kurs i Miljökunskap för arbetslösa. När det var dags att ha informationsmöte och berätta för möjliga kursdeltagare om vilka kurser som gick att välja fick säljaren inte ta upp miljökursen. Han ”råkade” dock säga: ”ja så hade vi också miljökursen, men den skulle vi ju inte visa”. ”Har ni en miljökurs” sa då en av de arbetslösa som var på mötet. ”Ja vi har bett att få in ett förslag på en miljökurs men vi tänkte inte köra den” fick arbetsförmedlingschefen erkänna. ”Varför inte” var det någon som sa. ”Jag vill gärna gå en miljökurs”, ”Jag med”, ”och jag med” hördes det från flera i rummet.

Vår säljare fick ihop en hel kurs på det mötet och eftersom det var ett så stort intresse så fick vi köra igång. Det var en av de första kurserna i miljö som AMU-gruppen anordnat och en av de första arbetsmarknadskurserna i miljö i Sverige.

Kursen var på 12 veckor och gick hösten 1992. Här är något av vad den innehöll:
Vision, kreativitet och förändring
Grundläggande ekologi
Kretsloppsamhället
Projektarbete

Mot slutet av kursen så skulle deltagarna hitta något projekt att arbeta med. Jag hade visionsövningar med dem och försökte få dem att hitta något som de tyckte var intressant att arbeta med. Jag hade ingen aning om hur deras projekt skulle finansieras.

Men så en dag kom min chef och sa till mig att det var något nytt på gång i arbetsmarknadspolitiken. Det hette ”arbetslivsutveckling” och förkortades ALU. Det finansierade och möjliggjorde för ideella föreningar att få arbetslösa att göra olika jobb för dem. Jobb som annars inte skulle blivit gjorda.

På så sätt fick vi t.ex. en grupp som informerade om miljövänliga tvättmedel. En annan grupp arbetade med ekoturism och gjorde ”Vasastigen” från slottet och ut till ”Vasa stenen” ute på Stensö där Gustav Vasa gick iland. Fortfarande kan man se skyltarna utefter vägarna och stigarna dit.

Dessa grupper var några av de första ALU projekten i landet.

Samtidigt i Nacka hade en organisation som hette ”Idétorget” också haft en liknande idé och startade ALU projekt i miljö samma vecka.

Synkronicitet kallas det!

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

Praktisk samhällsekologi – andra året

Under det första året i KY utbildningen praktisk samhällsekologi gick vi igenom samhället i stort och tittade på de miljöanpassningsprocesser som som finns på olika nivåer i samhället och i olika typer av organisationer. Det gav också en grundläggande kunskap i samhällskunskap, ekologi och miljökunskap som man behöver för att driva dessa processer.

Det andra året fördjupades kunskaperna om miljöarbetet i företag och allt som man behöver för att förstå allt kring det.

Individ och grupputveckling
Efter det första årets visionsarbete och gruppsamverkan fördjupades kunskapen med några kurser till.

Visionsarbete 2
Här gick vi in på andra visionsmetoder än visionsbygge inifrån och kursdeltagarna fick träna på att lägga upp egna visionsprocesser i en organisation. De två första kursårgångarna fick en kursvecka med Warren Ziegler som tagit fram metoden visionsbygge inifrån.

Hälsa och friskvård
I denna delkursen tittade vi på hur man kan arbeta förebyggande med ett hälsoarbete i ett företag.

IT och kommunikation
Grundläggande kunskaper i IT och kommunikation så långt som utvecklingen kommit då. Skulle kursen gå nu skulle denna delkurs vara mycket längre än den var.

Projektledning/beställning/genomförande
För att kunna förstå och leda projekt i företag, organisationer och kommuner behövde de studerande en grundläggande kunskap i hur man leder, beställer och genomför ett projektarbete.

Företag och miljö
Här kom ett antal kursen igen som låg under ”samhälle och miljö” det första året. Nu fokuserade de på det som man behöver veta om man arbetar i ett företag.

Ekologi och miljökunskap
Här gick vi framför allt igenom utsläpp och deras inverkan på ekosystemen och de enskilda individerna

Samhällsstrukturer/Samarbetsformer/Beslutsprocesser
När denna delkurs kom tillbaka år två så handlade den framförallt om strukturer och processer inom företag.

Ekonomi och miljöekonomi
Även här var fokus på ekonomi i och runt ett företag.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Här fick de studerande lära sig grunderna i hur man gör en miljökonsekvensbeskrivning.

Miljöjuridik och styrmedel
Vilka lagar som styr miljöarbetet och vilka styrmedel som finns är viktigt för en miljösamordnare att känna till.

Logistik
Genom en bra logistik kan man göra miljövinster. Därför måste en miljösamordnare känna till grunderna i detta ämne.

Miljöanalyser och mätteknik
För att som miljösamordnare kunna beställa rätt analyser i ett miljöarbete måste man känna till grunderna i detta. Denna kursen skulle framför allt ge beställarkompetens mer än att utbilda de studerande till att göra analyser.

Miljöanpassad produktutveckling
Ett företags miljöarbete inbegriper också själva produkten och hur ”miljövänlig” den kan göras.

Lärande i arbete
Det sista året var lärandet i arbete 15 veckor långt och många av de studerande fick tack vare det en rejäl erfarenhet av ett företag eller organisations miljöarbete.

Sett över landet fick ca 70 % av dem som gick en KY utbildning jobb efter sin utbildning.

Den första kursen hölls första terminen våren 1997 i Kretsloppshuset på Furulidskolan. Sen fick den flytta till daghemmet i ”Pakistan” i Aneby när den den andra årgången började på Furulidskolan. 1998 flyttade hela kursen med båda de första årgångarna ut till det nybyggda Ekotopia strax söder om Aneby. Lokalerna där var de finaste utbildningslokaler som jag undervisat i. Den lilla hörsalen var fantastiskt att få föreläsa i. Kontoren var också bland de bästa jag suttit och arbetat i. Allt var i stort sett gjort i trä inomhus. Den sista kursen gick ut 2003. Efter det såldes Ekotopia.

Det var nu tio år sedan utbildningen slutade. Varför tar jag då upp den nu igen? Jag tror att en modern variant av detta upplägg skulle passa i några av de skolor i Uganda  som vi samarbetar med. Där ligger de mycket närmare målet att bygga ett lokalt hållbart samhälle. Nästan alla, på landsbygden i alla fall, har ett trädgårdsjordbruk som skulle passa utmärkt för permakultur. Våra studiebesök på VI-skogen i Masaka visar att det går att göra mycket i den riktningen och att det gör resultat. De har nästan obegränsat med sol som kan bli deras viktigaste energikälla. Det finns en ”spirit” av gemenskap att lösa problem tillsammans inbyggt i deras kultur. De har också ett levande kulturliv som kan användas som livsinspiration och källa till att sprida kunskaper. Sen har de naturligtvis andra problem som inte vi har men genom internationella standarder på miljöområdet och det sociala området tror jag utvecklingen kan gå framåt.