Paul Kiguba – en av Afrikas nya entreprenörer i hållbar utveckling

I våra utbyten i Global profil bor elever med elever och lärare med lärare. I mitt hem har jag haft besök av Paul Kiguba från Entebbe i två veckor nu. I morgon åker alla våra besökare tillbaka till Entebbe respektive Port Shepstone.

Paul Kiguba-3

Att få lära känna Paul har varit intressant och givande. Både morgon, dag och  kväll har vi pratat om utbildning, hållbar utveckling och om ”att göra skillnad i världen”.  Han är verkligen ett exempel på ”the African spirit” och en av de nya afrikanska entreprenörerna som driver utvecklingen vidare i Uganda. Han har tre jobb.

Jag lärde känna honom som fransklärare och ”Deputy Head Teacher” när vi för två år sedan för första gången besökte gymnasieskolan Kisubi Mapeera där han jobbar. Alla de över 1000 eleverna satt uppradade på skolgården och han var konferencier när elevhemmen skulle visa sina dans- och sångnummer. På vägen mot matsalen fick han höra att jag var intresserad av fåglar. Då sökte han genast upp mig därför att han också hade en firma som anordnar fågel- och naturresor i Uganda: Toplife safari.

Han är 38 år, gift och har två små barn och bor i ett lärarhus på Kisubi Mapeera

Alla vi svenskar som varit i Uganda en längre tid har fått Ugandiska namn. Mitt blev ”Ssenyonga”. Har man det namnet tillhör man fågel-klanen. När jag kom  tillbaka till Sverige skickade han mig en lång beskrivning på vad det innebar att tillhöra fågelklanen.

Under vistelsen här har jag fått veta att han också är bonde. Han har en liten gård i sin hemby Mbazzi och har också startat en liten odling på sin skola. Detta för att visa eleverna hur man kan få mat och en extra inkomst från trädgårdsodling.

Vad vi än har sett under resan och kommit i kontakt med har han antecknat i sin lilla anteckningsbok. Hans stora dröm är att kunna utveckla sin hemby på ett hållbart sätt så att innevånarna får ett gott liv och kan försörja sig och sina barn. Han vill att ungdomar ska kunna bo kvar och få en bra inkomst på den jord de äger istället för att ta sig till huvudstaden Kampala och leva i fattigdom. Mbazzi var byn som jag skrev om häromdagen i min blogg.

I morse pratade vi under hela frukosten om vad som behövs för att man skall få medel för genomförande i sina projekt. Jag hoppas att vi kan skriva en bok om detta och sammanfatta alla våra gamla och nya afrikanska och svenska erfarenheter så småningom.

Paul Kiguba

Han är aktiv inom Rotary och med i Rubaga Rotary Club och är dess blivande president för Rotary året 2013- 2014.

Idag när vi gick på ett zumba fitness pass på ett gym i Kalmar fick han en idé om att införa träningsdans på Ugandiska skolor. När passet var slut hade han redan en plan för genomförande och finansiering klar i huvudet. Allt antecknades snabbt ner i hans anteckningsbok när han bytt om och kommit ut från träningen.

Han lever enligt ”filosofin” att alla skeenden betyder något genom CANIE.  Det sistnämnda står för ”Constant And Neverending Improvement Everyday”. För kunna leva upp till det är hans anteckningsbok viktig. Där skriver han in livserfarenheter, inspiration, intryck, drömmar, mål och det som motiverar.

Varför fattigdom?

I global profil har vi sedan några veckor använt oss av serien ”Why poverty” som nu ligger på UR som ett tema. I åtta olika dokumentärer speglar man frågan om fattigdom och försöker att ge nyanserade svar.

När nu våra afrikanska vänner kommit så har vi tittat vidare på frågan utifrån den svenska historien. Vi har besökt Törsbogården utanför Vissefjärda och tittat på de historiska samlingarna i Vissefjärda kyrkstallar. På Smålands museum och Utvandrarnas museum fick vi höra berättelser och livsöden från den stora utvandringen 1850- 1930 när 1,3 miljoner människor lämnade Sverige.

Idag var det dags för nästa pusselbit att läggas till det stora pusslet om fattigdomens orsaker: Fattigstugan i Kläckeberga. Den byggdes 1855 och användes på 1880 talet som skola innan den större skolan mittemot byggdes. Fattighuset var Kläckeberga församlings fattigvård.

1981 renoverades den och blev till ett fattighus- och skolmuseum.

I det lilla två våningshuset kunde 30 personer leva. De fick klara sig själva där och laga sin egen mat. Socknen försåg dem med lite råvaror och såg till dem men det fanns ingen ”Kommandora” eller husmor eller husfar som styrde och ställde.

Det var först senare på 1900-talet som Kommandoran kom till. Hittade en förteckning av vad som gällde för fattighjon1902: Regler för fattighjon.

”O store Gud!”

Skrev igår om det förenande. Idag fortsatte upplevelserna av förening mellan våra länder; Sydafrika, Uganda och Sverige.

Efter att elever och lärare på Global Profil mött Kalmarsunds gymnasieförbunds styrelse under förmiddagen åkte vi till Mönsterås. En av våra elever som bor där hade fixat ett möte med borgmästaren. När vi efter borgmästarmötet gick till biblioteket fick vi se en vägg där det stod om en sång som spridits över jorden. ”Have you heard ”How Great Thou Art””? frågade guiden våra afrikanska gäster. De började först lite trevande och men inom några sekunder hade de fått rätt toner och sjöng den utantill. Både Ugandier och Sydafrikaner! Vi svenskar blev mäkta imponerade! Här sjöng alla våra afrikanska vänner en sång som skrivits i Mönsterås 1885 och som vi knappt kunde melodin till utan hjälp.

”O store Gud” skrevs av Carl Boberg 1885 på väg hem från ett oväder på Oknö i Mönsterås. Den publicerades sedan 1886 i Mönsterås tidning. Efter många översättningar har den spridits över världen. En av de mest kända tolkningarna är den av Elvis Prestley från 1967.

Vi blev alla imponerade av det moderna biblioteket som visades upp för oss.

Dagen avslutades med ett besök på Södra Timber. Om det var något som imponerade på våra gäster så var det det gigantiska sågverket! Vilket jättejobb att sätta ihop en sådan jättemaskin som skall klara av att såga massor av stockar och samtidigt göra det på ett sådant sätt att mesta möjliga av stocken tas tillvara.

Det känns fantastiskt att tänka att alla skruvar, hjul och kedjor måste först ritats upp och tänkts ut hur de skall sitta tillsammans. Sen skall allt sättas ihop och den ena processen passa in i den andra. Tänk sedan när allt satts ihop och det var dags att trycka på starknappen och allt fungerar i den kilometerlånga fabriken! Då kan man brista ut: ”O store Gud!”

Det förenande

Att genomföra ett 365 projekt som jag gör nu har fått mig att se att varje dag har en sorts essens eller tema som är typiskt för den dagen. Det är det som jag sedan skriver om på kvällen. Denna dag handlade om att erfara det som förenar oss mellan kulturerna.

Idag tog jag med mig hela gruppen av afrikaner till min lektion med en av mina klasser i fotbollsakademin på arenan. Jag hade ett föredrag om historiken kring hållbar utveckling. De hade aldrig träffats förut men det blev en fin stämning mellan grupperna. De lyssnade på mitt föredrag och sedan fick de prata med varandra om hur det är att gå i skolan i deras respektive länder.

Det slog mig att vi i Sverige gått igenom samma problem med avskogning som Uganda nu har. De använder träkol för att få värme till sina kök. Detta gör att regnskog efter regnskog huggs ner. Vi högg ner våra skogar när vi skulle ha träkol till alla masugnar under framförallt 1800-talet. Vårt behov av energi förenar oss. Vi kan lära av varandra hur vi kan få det att fungera på ett hållbart sätt

Innan de skulle gå på träning tänkte jag att sydafrikanerna skulle visa sin Zulu dans. Det ingår en spark som jag tänkte att fotbollsspelarna skulle vara intresserad av. När de visat sin dans med de höga sparkarna så började de dansa andra danser. ”Gangnam style” kunde de väldigt bra. Plötsligt ser och hör jag dem dansa schottis. De dansade till och med fyrmannaschottis!

Dans är ett universellt uttrycksmedel som förenar oss.

När de sedan gick på träning så hoppade flera in och testade cirkelträningen som tjejerna gjorde. Att träna sin kropp är också något som förenar oss i våra kulturer. Under vår resa till Mbale i höstas fick jag också träna på ett Ugandiskt gym.

När vi tittade på killarnas fotbollsträning började afrikanerna också att spela fotboll med varandra. Av alla världens sporter är nog fotboll den som förenar folk mest.

Under eftermiddagens lektion med Global profil så hade eleverna från Uganda med sig intervjuer om migration som vi arbetat med på den senaste resan. Migration är något alla kulturer har erfarenhet av.

När vi skall finna teman vi skall arbeta med i Global profil så försöker vi hitta teman som fungerar att arbeta med i alla tre skolsystemen: det svenska, det sydafrikanska och det ugandiska.

Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Oxelösund

Idag tog jag med mig mina Ugandiska och Sydafrikanska kollegor in till min hemstad Oxelösund när vi åkte till Stockholm för att vara med på Wikipediakonferensen imorgon. Varje dag vi gör olika saker får jag nya perspektiv på min vardag och på mitt liv genom de frågor och de kommentarer som jag får.

I Oxelösund, som är en hamnstad med en stor skärgård, försökte jag förklara varför landskapet ser ut som det gör med alla rundade klippor, tall- och alskogar. Då förstod jag att istiden inte fanns i Ugandiernas medvetande. De såg ut som stora frågetecken när jag förklarade att det varit ett 2 km tjockt istäcke över landet i tusentals år. Och inte bara en gång utan flera gånger med jämna intervall emellan. Vårt landskap är nästan helt format av istiderna som vi haft häruppe. Åkrarnas jordar är kanske bara några hundra år utefter kusten. Vårt innanhav Östersjön har bara funnits i ca 12 000 år vilket är en mycket kort tid geologiskt sett. Viktoriasjön har funnits mycket längre.

Landskapet i Uganda har funnits i miljöntals år och formats av andra faktorer.

Att Östersjön har bräckt vatten var något de aldrig hört tidigare. Det bräckta vattnet gör att det är väldigt artfattigt. Artfattiga ekosystem har istället många individer av samma art istället.

Det som för oss här i Sverige är ”normalt” är egentligen ganska ovanligt globalt sett. Sverige är på intet sätt ”globalt normal”.

Vad tyckte mina gäster då om Oxelösund? Fiskehamnen tyckte Sydafrikanerna såg ut som hamnen på Roben Island där Nelson Mandela satt fången. Men i övrigt tyckte de att det var väldigt kallt. ”How can you survive here?” frågade de mig.

Global profil möter musikprofilen och dansare

Idag avslutade vi dagen med att äta tillsammans för att sedan gå på konsert i Skeppets aula och höra musikprofilen spela och sjunga. När konserten var slut visade dansutbildningen på Jenny Nyströmskolan upp en kavalakad av jazzdanser genom tiderna.

Dans Global profil 2013

När föreställningarna var slut var det dags för alla att dansa schottis. Det blev både par-schottis och fyramanna-schottis till fiolmusik. Sen blev det traditionell Ugandisk dans och zuludans och olika improviserad dans så som det kan bli när människor från olika kulturer träffas.

Att skapa kultur är att leva.

Dans Global profil 2013-2

Dans Global profil 2013-3 Dans Global profil 2013-4

Dans Global profil 2013-5 Dans Global profil 2013-6 Dans Global profil 2013-7 Dans Global profil 2013-8 Dans Global profil 2013-9

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Den skapande processens helande inverkan

”Kroppen är trött. Jag har gått över tundran i ett par dagar nu med en stor ryggsäck och minimalt med mat”. Året är 1981 och jag är i Alaska med mina vänner. ”Vi blev körda till vägs ände från staden Nome på tundran och är nu på väg mot en eskimå-boplats vid Stilla havets kust.”

”Jag är inte riktigt frisk. En förkylning gör mig matt och hängig men vi måste gå vidare. Efter ett tag kommer vi fram till en lagun där vi hittar lämningar från de eskimåer som bor där. Det är ingen där just nu och har nog inte varit det på flera veckor. Det verkar som platsen bara används vid jakt.

Vi kastar ut våra drag från de kastspön vi har med oss och lyckas att få en stor lax på kroken. De hugger inte på bete vid denna tid på året. Ska man lyckas fånga en lax skall kroken fastna ändå någon stans på deras kropp. Vi gör en primitiv stenugn och tillagar laxen. Det smakar härligt.

När jag går dag efter dag på tundran så kommer jag in i en speciell takt. När jag inte går så fort blir det gärna en bluestakt. Vid den fysiska ansträngning som flera veckors vandring ger  och den tystnad som jag är i föds det ljud inom. Det kommer musik upp ur mitt inre. Jag kan höra den för mitt inre öra. Ett tyst ljud som liksom finns där hela tiden när man går.

Jag hade med mig en liten piccolablockflöjt. Jag gick ju i kommunal musikskola när jag var liten så jag vet hur man trakterar en sådan. En liten flöjt är en av de få instrument man kan ha med sig när man vandrar. Den väger just ingenting.  Jag satte mig på en sten och började spela musiken jag hörde inom mig. Kunde inte låta bli att skriva ner den på några notblad jag också hade med mig. Jag sitter koncentrerad och komponerar i nästan en timme. Förkylningen är som bortblåst. Ingen hosta och ingen matthet. Bara ett helt varande i den skapande processen.

När den lilla valsen är färdig och jag lägger ifrån mig flöjten och notpappret börjar hostan komma tillbaka så smått. Mattheten börjar att komma igen”.

Detta var första gången som jag medvetet märkte hur den skapande processen gör mig frisk och hel. Efter resan till Alaska har jag kunnat komma tillbaka till flödet flera gånger.

Jag har tidigare beskrivit att mitt bloggande gjort att jag återigen fått kontakt med detta flöde. De senaste två dagarna har jag också fått erfara hur skapande kan ta mig ur en förkylning och få mig att känna mig frisk så länge jag skapar. Jag har haft en förkylning i kroppen samtidigt som det är mycket elevarbeten att läsa igenom och betygsätta. Det går trögt och jag blir fort trött och okoncentrerad. Då har jag lagt högen med elevarbeten åt sidan en stund. Satt mig vid datorn och bestämt mig för att skriva dagens blogginlägg. Under min bloggperiod som började första januari har jag erfarit att det är som om varje dag har en essens eller ett ”ämne” som tillhör just den dagen. Jag kanske inte har en aningen om vad jag skall skriva om på morgonen men när det blir kväll har det alltid dykt upp något som känts angeläget att ta upp. När jag suttit och skrivit en stund är förkylningen som borta. Det är som om huvudet rensas och jag får tillbaka energin.

Jag har under mitt liv fått erfara att den kreativa processen kan ta många olika former. Att skapa ett stort utbildningsprogram som en KY utbildning kan vara som att skriva en opera. Att göra en 12 veckors arbetsmarknadsutbildning i miljö kan vara som att skriva en symfoni. En heldagsutbildning för ett företag kan kännas som att skriva en stråkkvartett.

Att undervisa elever på gymnasiet är som att öva en orkester där de olika stämmorna skall spela livets musik. Det gäller att inspirera, att få dem att spela ihop på ett bra sätt och att åstadkomma fina soloframträdanden.

Att få utöva kulturella aktiviteter lär oss grundläggande mänskliga färdigheter i skapande. Ett skapande vi kan flytta över på forskning, att lösa samhällsproblem med och att t.ex. skapa ny teknik.

Genom att teckna lär vi oss att se och observera. En grundfärdighet som vi under hela våra vakna tid använder oss av.

Genom att musicera tillsammans lär vi oss lyhördhet, att bli samspelta och delta med vår stämma tillsammans med andra. Musiken är ett språk vi kan uttrycka känslor med som stärker vårt välbefinnande. Musik kan ge harmoni.  Musik är harmoni IRL.

Genom att dansa kan vi uttrycka oss med hela kroppen.

Genom kulturen får vi fler språk, fler sätt att uttrycka oss och visa vår glädje, vår sorg och alla andra mänskliga känslor. Vi kan bli hela människor.