Mot en hållbar framtid

Bakgrund

Läget för vår planet är oroväckande. Växthuseffekten ser ut att gå mot de punkter där den snart kan skena iväg. Den biologiska mångfalden är hotad av exploateringar, tjuvjakt och att miljöer på olika sätt förstörs. Demokratiska processer minskar i världens länder. Detta är bara några av de problem som världen står inför 2014. FN har sedan 1972 arbetat för att rädda miljön och människans civilisation på jorden och satt igång flera processer för detta.

De närmaste året kommer två av dessa processer att gå i mål och ersättas av nya. Det ena är FN:s dekad för lärande för hållbar utveckling som har ett år kvar och det andra är Milleniemålen som skall vara uppnådda 2015. Inom FN systemet arbetas det med hur dessa processer skall fortsätta och utvecklas efter att deras tid gått ut.

Inom lärande för hållbar utveckling talar man nu om ett ”Global Action Program” som utarbetas av UNESCO. Inom Milleniemålsarbetet talar man om ”Post 2015”.

Vi står nu också mitt i en digital utveckling som påverkar vårt samhälle. Inte minst inom media och utbildning. Denna utveckling för med sig nya möjligheter som tidigare inte varit möjliga. Vi kan nu bygga nätverk på ett nytt sätt med hjälp av sociala medier. Vi kan sprida kunskap och information på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Våra sätt att undervisa utvecklas.

Både media och utbildning är i en transmedial utveckling. Detta innebär att historier och fakta berättas genom olika media. En tv-serie kan också vara ett dataspel eller en tecknad serie. Ett radioprogram är också en blogg etc. Det finns också en dimension av ”konsumentmedverkan” i denna utveckling.

Vi behöver nu starta nya kunskapsprocesser som skyndar på en hållbar utveckling på jorden. Dessa skulle kunna knytas till de två processer för hållbar utveckling som håller på att växa fram inom FN systemet.

Mål
Att starta och utveckla en transmedial process för hållbar utveckling där olika media berättar om och inspirerar till en hållbar utveckling på jorden. De olika transmediala inslagen hålls samman av en gemensam process där de olika delarna blir mer tillsammans än var för sig.

Medborgare deltar i denna process i  en Agenda 21 anda.

Processens olika produkter blir till öppna lärresurser inom såväl skola, universitet och folkbildning

Skola, universitet och folkbildning utvecklar och driver nya utbildningskoncept inom hållbar utveckling.

Wikipedia blir en viktig kanal för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling från bönder till bönder, ingenjörer till ingenjörer; från människa till människa.

Hur
Hur detta skall gå till får år 2014 utvisa.

365-projektet till ända

Idag är det år 2013 sista dag. Detta är min 365:e bloggpost för i år. Detta betyder att jag klarat av att genomföra mitt 365 projekt och är i mål!

Det har varit mycket lärorikt att blogga. Varje dag har jag fått en lugn stund då jag reflekterat över något ämne som varit aktuellt under dagen. Det har funnits något att skriva om varje dag och allt jag skrivit om har haft någon anknytning till mitt livs tema ”att föra kunskapen vidare”. Bloggen har gett mig ett arkiv med tankar i textform. Jag har också viktiga länkar samlade inom olika kategorier. Ofta när jag mailar något till någon kan jag länka en bloggpost som förklarar lite mer grundligt det jag tänker. Kan också visa platser i bilder och videos.

Detta årets bloggposter var tänkta som en inblick i en lärares vardag det år då det nya utbildningsparadigmet slår igenom på bred front på min skola och i Sverige. Har också tagit med några ”historiska” händelser i mitt liv som kommit i ny dager i det nya utbildningsparadigmet. Det finns också tidlösa principer som jag försökt att identifiera.

Det har varit intressant att se hur bloggposterna spridits över världen. Det måste vara så att folk hittar dem när de Googlar och när posterna har retweetats. På denna kartan kan man se vilka 58 länder de personer som varit inne på min blogg varit i.

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 17.14.14

Totalt har bloggen fått 17166 vews under året. Den dag jag fick mest fick jag 797 views på en dag. Det var i januari när bloggen var ung. Antagligen efter att jag blivit retweetad av ”ISTE connects” som  har 36 950 följare på sitt Twitterkonto. Här kommer en tabell med de 20 länder som har mest views på min blogg:

Skärmavbild 2013-12-31 kl. 21.26.21

Nästa år kommer jag inte att skriva varje dag utan bara när jag känner att jag behöver en liten reflekterande stund för mig själv och smälta allt som skett och sker! Eller när jag behöver sammanfatta idéer som jag vill sprida.

Ett Gott Nytt År till alla som följt min blogg!

Dan Frendin

Vintersolståndet

Idag är det vintersolståndet. Årets kortaste dag och längsta natt. Solen står nu som lägst sett på det norra halvklotet. Solen står i zenit vid stenbockens vändkrets. Den 21december börjar den astronomiska vintern 2013.

Vintersolståndet kan inträffa lite olika datum beroende av om det t.ex. är skottår eller inte. Idag inträffade vintersolståndet kl 18:11.

Denna dag kallas också ”Tomasdagen” eller ”Tomasmäss”. I det gamla bondesamhället började julfriden denna dag och höll i sig till trettondagen.

För exakt hundra år sedan publicerades idag det första korsordet. Detta kan man läsa på Wikipedias dagsida 21 december.

Julavslutning

En blogg som skall skildra lärarlivet 2013 måste också ha med en bloggpost om julavslutningen. Idag var sista skoldagen 2013. Ett intensivt år går mot sin ända.

Jag kom till skolan vid 8-tiden. Gick och hämtade 5 julmust, en pepparkaksburk, 34 engångsmuggar och lika många papptallrikar. Gick till sal B1med dem. Inväntade eleverna. När de kom dukade vi långbord.

Varje studiegrupp hade förberett en aktivitet. Det blev musikquiz, ”gissa vem som är på fotot när man var liten”, mer musikquiz och en lek där man skulle flytta sig runt på stolar utifrån vilken färg man hade fått från en kortlek.

För första gången jag fick en dikt uppläst för mig! Vilken härlig klass jag har!

Sen blev det ”tomtegröt” i matsalen och en fin avslutning med mycket musik i aulan. Vår filosofilärare Jörgen Hedman hade tagit ansvar för musiken och en grupp duktiga ungdomar framförde allt med stor skicklighet.

Vid 14-tiden samlades alla lärare i personalrummet för att dricka lite glögg och önska varandra God Jul. Ett kort tal av vår nye rektor Mari Bredman och sedan infann sig den där speciella känslan som kommer när ett lov börjar när vi fick ta vår fina blombukett innan vi gick hem.

Hur startar man en transmediaprocess för en gemensam framtid?

Behovet av åtgärder mot klimatförändringarna växer för varje år. I de tropiska delarna av världen huggs regnskog ner i en snabb takt. Tusentals noshörningar dödas varje år för sina horns skull. Flera andra arter är nära utrotning. Fortfarande lever en stor del av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. HIV/Aids är ett gissel i många länder.

Listan kan göras lång över problem som behöver lösas och behov som behöver fyllas.

Olika tider har olika ”metoder” och ”processer” för att ta i problem som dessa. I den tid som nu är pågår en transmedial utveckling såväl inom media som skolan. Berättelser berättas i olika typer av medier och samtidigt växer en ”deltagarkultur” upp. Genom dataspel utvecklar ungdomar viktiga förmågor som behövs för att lösa dessa svåra problem.

Frågan är hur startar vi och driver en transmedial process, med allt vad det innebär, för en gemensam framtid?

Bronsibis och Sh´bam

När terminen är igång känns det ofta som om man jobbar jämt. I tanken är i alla fall jobbet med hela tiden. ”Hur gör du när du skall koppla av och få ny energi i ditt jobb?” Den frågan fick jag när jag blev intervjuad av radio P4 efter guldäpplenomineringen. ”Jag sticker ut och tittar på fåglar” sa jag ”och jag dansar gruppdans”.

Idag blev det rekreation på båda sätten. Strax innan skymningen åkte vi och tittade på två bronsibisar som sökte föda i en liten by som heter Resby på Möreslätten. De gick i en liten våtmark bakom en ladugård.

Lite senare på kvällen blev det Sh´bam på Nordic club eller Wellnes studio som det nu heter. Naturligtvis träffade jag en gammal elev som också kom på dansen. Har man bott i samma stad i över tjugo år och varit lärare nästan hela tiden så träffar man på elever var man än går.

Skolforum dag 3

Dagens föredrag som jag skulle vara med på var ”SSI i naturkunskapsundervisningen” och ”Att se och beskriva verkligheten”. Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag höll i det första. Bland annat så hade vi som publik en av de som skrivit kursplanerna till Naturkunskapen. Det var inte samhällsvetare som skrivit kursplanerna som vi fått höra tidigare.

Den sista workshopen höll jag själv och gjorde mina 10 övningar som leder den som gör dem genom olika sätt att beskriva verkligheten och förstå de bilder vi skapar i våra hjärnor av den.

Home

Hade en liten filmafton hemma ikväll. Tittade på filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Han har flugit över en mängd länder och avlägsna ställen på jorden och fotograferat och filmat. Han har gett ut boken ”Jorden sett från ovan”.

Filmen Home berättar om livets utveckling på jorden till väldigt vackra bilder. Sen går den över till att visa en mängd olika miljöproblem med bilder som jag inte sett på andra ställen. Det känns som om filmen ger en mycket mer nyanserad bild av tillståndet i världen än någon annan film. Vi får se den nedhugna regnskogen på Borneo som ersatts av palmoljepalmer eller eukalyptusträd. Oljesanden i Canada, den täta trafiken i Lagos och Los Angeles, träsken i Afrika, växthusen i Spanien och mycket mera visas i storslagna filmbilder. En bild som sätter sig på näthinnan är de stora flockarna av boskap som går på mark där det inte växer ett grässtrå. Liknar lite de boskapshjordar som jag såg i Kalifornien sommaren 2012 i San Jaquin dalen.

Filmen slutar dock med hoppfulla exempel som gör att man inte känner sig helt utan lösningar på problemen när man sett den.

När jag sett filmen känner jag att det behövs nya tag och nya strategier för att få en snabbare fart på hållbarhetsprocesserna på jorden. Media har en viktig roll. Fick idag ett mail från en journalist som förbereder Fajkon i Göteborg. Jag tror att transmedia är ett sätt att gå vidare; transmedia och vår gemensamma framtid.

Naturkunskap 2 – Faserna

Jag skrev igår att Naturkunskap 2 liknar dataspelet ”Spore”. Det kursen skall innehålla är universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning, materians uppbyggnad, egenskaper, växelverkan och kretslopp, evolution och människans organ och organsystem. Dessutom skall man ta upp organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Sen ingår också hur man arbetar naturvetenskapligt, naturvetenskapligt förhållningssätt och hur man ställer frågor som kan förklaras vetenskapligt. Det ingår också hur naturvetenskap kan granskas kritiskt och hur naturvetenskap kan användas för att pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Sist men inte minst skall man gå igenom naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild.

Man kan säga att kursen består av en fakta del och en metod del. Faktadelen skulle man kunna dela upp i sju olika faser som eleverna skall ta sig igenom genom att använda sig av metod delen.

1. Big Bang och alltings början. Här tittar man på vad det egentligen var som hände vid Big Bang och materiens uppkomst. När man förstår materiens grund och kan förklara hur man kommit fram till Big Bang teorin får man gå vidare. Fysisk evolution

2. Galax och stjärnfasen. Här får eleverna studera hur lättare grundämnen slås ihop till tyngre genom de processer som sker i stjärnorna. Vi tittar på egenskaper hos de ämnen som bildats. Var finns dessa ämnen nu i vår vardag? Kemisk evolution

3. Solsystemsfasen. Hur gick det till när vårt solsystem bildades? Varför ser det ut som det gör?

4. Livets början och evolution. Teorier kring livets uppkomst och utveckling.

5. Djurfasen. Hur uppkom organsystemen och hur utvecklades dem?

6. Människofasen. Hur ser människans organsystem ut och hur fungerar de?

7. Samhällsfasen. Vilka ämnen bygger upp människans samhällen? Hur hänger människans organsystem ihop med de samhällsstrukturer som finns? På vilket sätt är den biologiska mångfalden från fas 4 och 5 grunden för de livsuppehållande systemen på jorden?

I varje fas använder vi det naturvetenskapliga frågandet, naturvetenskapliga metoder för att få svar på frågorna och tittar på vilka världsbilder som funnits i de olika faserna.