Naturkunskap 1b – hälsa och livsstil

När våra elever kom i augusti när läsåret började var de från första lektionen indelade i basgrupper. Dessa grupper gällde i alla ämnen och var gjorda av mentorerna. De var gjorda så att eleverna skulle lära känna så många nya klasskamrater som möjligt. Elever som vi såg komma från samma stadsdel eller samhälle satte vi i olika grupper. Dessa basgrupper gjorde att ingen kom utanför en gruppgemenskap och att man lärde känna nya kamrater från första dagen i skolan.

Jag valde att börja naturkunskapen med området ”hälsa och livstil”. Tyckte att det passade eftersom jag har idrottsklasser. Då får de direkt börja med det område som de redan kan en hel del om och som de är intresserade av.

Varje basgrupp fick välja ett av följande ämnesområden eller komma på något område själva:

Kost
Träning
Sömn
Strålning
Alkohol
Tobak
Konsumtion

En av grupperna i en klass valde sex som sitt område.

Varje grupp grupp arbetade sedan om sitt område. I uppgiften de fick ingick att de skulle hitta fakta om sitt område genom att söka på internet. Sen skulle de göra en enkätundersökning bland elever på skolan hur deras område såg ut när det gällde ungdomars livsstil på skolan. De kunde t.ex. undersöka tobaks och alkoholvanor, träningsvanor och sömnvanor. De fick göra enkäten i sin egen klass och/eller i andra klasser som jag fixade åt dem. Detta gjorde att de dels fick inblick i ett hälsoområde men också lärde känna andra ungdomars vanor. Det blev att bra sätt för dem att lära känna sin nya skola.

Resultatet från deras faktasökande och enkätundersökningar fick de redovisa i form av en skriftlig rapport. Svenskan har inte längre rapportskrivning så naturkunskapen får vara ett av de ämnen där de får träna sig på det sättet att uttrycka kunskap. För många var det första gången som de skrev en rapport. Eftersom de arbetade i basgrupper kunde de hjälpas åt att lära sig det. Rapporten skrev de i Google Drive dokument som jag lagt in i en mapp där alla kunde se allt. På det sättet kunde de följa varandras arbete.

När de sedan var klara med sin rapport fick de redovisa sitt arbete i tvärgrupper. Då fick alla gruppmedlemmarna beskriva sitt arbete för andra.

När tvärgruppsredovisningarna var klara hade jag en lektion där eleverna i sin loggbok fick skriva hur de skulle kunna skapa en egen hälsosam livsstil. De fick ha tillgång till allas rapporter och hela internet. När de skrivit färdigt sin reflektion så sa jag åt dem att de fick lägga till och utveckla det de skrivit i loggboken. Detta är en fråga som de kommer ha med sig hela sitt liv och som de kommer att förstå mer och mer om allteftersom de läser olika ämnen och utvecklas i sin idrott. Detta är en av fördelarna med loggbok i Google Drive; eleverna kan gå tillbaka och skriva mer när de lärt sig mer. En fråga kan följa med dem under hela kursen.

Vad tyckte då eleverna om denna uppgift? Här är vad de skrev i utvärderingen förra veckan.

Vad har du för synpunkter på följande arbetsområden:
Hälsorapporten

Kul arbete! Gillar att skriva om mig och hälsa och vad jag kan göra bättre. Lärt mig också vad man kan göra bättre osv.

Det var intressant.

Bra att börja med när man är en idrottsklass.

Det var ett bra arbete, men eftersom att det var i början på terminen så kände man inte dom man arbetade med och eftersom det var ett så stort område hade man velat våga lite mer.

Tyckte den var flummig. Att det skulle varit lite mer fokus på uppgiften. Men det är ett bra sätt att börja kursen på.

Det var en bra början. Även ett bra ämne då vi faktiskt är en idrottsklass.

Bra arbetsområde. Man lärde sig nya saker och det var intressant. Lite svårt i början.

Kunde fått mer tid till att skriva.

Det var mycket lärande. Se hur kroppen påverkas även ser vad klasskompisarna och andra tycker i olika frågor.

Detta var kul och lärorikt, det gick snabbt och var kul.

Var lite svårt att förstå vad man skulle göra eftersom det var första uppgiften som jag jobbat på det här sättet.

Lätt att lära sig om.

Det var bra men försök att hålla reda på allt. Har nästan fått F på den av dig fast du satte C så kolla hela pappret innan du bestämmer dig!

Bra att börja kursen med grupparbete, koppling till hälsa och idrott (som vi tycker om).

Kul och intressant.

Det var roligt att börja naturkunskapen med detta. Också meningsfullt.

Den var bra, man fick lära in sig vad som är en bra hälsa.

Ingen kommentar.

Ganska svår.

Jag tyckte det var bra med hälsorapporten. Bra att vi började med det på kursen.

Bra grupp och det roligaste arbetet.

Kunde mycket redan innan men det är bra att vi lär oss. Väldigt bra att lära ut om detta då det är viktigt

Intressant och bra.

Det var kul för man lärde sig mycket om att kombinera kost och träning. Men det var lite jobbigt med för det var så mycket eftersom det finns så mycket om detta ämne.

Det gick bra och det var ett bra system.

Kommer inte ihåg.

Minns inte

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra

Självrättande examination i Google Drive dokument

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Naturpedagogikens betydelse

Idag hade naturmorgon ett intressant inslag om naturpedagogik. Det var Lena Näslund som intervjuade Karin Anklew som arbetat som biologilärare på min gamla gymnasieskolan Gripenskolan i Nyköping. Karin hade också startat Nyköpings naturskola och det var i anslutning till detta som hon intervjuades. Hon har alltid försökt att arbeta med ”verkligheten” som pedagogiskt verktyg. Det har varit en viktig framgångsfaktor i hennes undervisning.

Tidigare har man haft andra inslag om fördelarna med utomhuspedagogik. I augusti 2008 hade man ett inslag där forskare sett att barn lär sig bättre genom att få vara utomhus.

Detta är bara några pusselbitar som visar att det vi gör med våra elever på idrottsprogrammet är viktigt när vi tar ut dem på en tre dagars paddling och en veckas vandring i fjällen.

På Global profils resa är det extra tydligt hur mycket ”verkligheten” betyder för elevernas utveckling.

Det skulle behövas en satsning från utbildningsdepartementets sida där man tittar på hur man ska kunna få in verkligheten mer i svensk skola.

Paul Kiguba – en av Afrikas nya entreprenörer i hållbar utveckling

I våra utbyten i Global profil bor elever med elever och lärare med lärare. I mitt hem har jag haft besök av Paul Kiguba från Entebbe i två veckor nu. I morgon åker alla våra besökare tillbaka till Entebbe respektive Port Shepstone.

Paul Kiguba-3

Att få lära känna Paul har varit intressant och givande. Både morgon, dag och  kväll har vi pratat om utbildning, hållbar utveckling och om ”att göra skillnad i världen”.  Han är verkligen ett exempel på ”the African spirit” och en av de nya afrikanska entreprenörerna som driver utvecklingen vidare i Uganda. Han har tre jobb.

Jag lärde känna honom som fransklärare och ”Deputy Head Teacher” när vi för två år sedan för första gången besökte gymnasieskolan Kisubi Mapeera där han jobbar. Alla de över 1000 eleverna satt uppradade på skolgården och han var konferencier när elevhemmen skulle visa sina dans- och sångnummer. På vägen mot matsalen fick han höra att jag var intresserad av fåglar. Då sökte han genast upp mig därför att han också hade en firma som anordnar fågel- och naturresor i Uganda: Toplife safari.

Han är 38 år, gift och har två små barn och bor i ett lärarhus på Kisubi Mapeera

Alla vi svenskar som varit i Uganda en längre tid har fått Ugandiska namn. Mitt blev ”Ssenyonga”. Har man det namnet tillhör man fågel-klanen. När jag kom  tillbaka till Sverige skickade han mig en lång beskrivning på vad det innebar att tillhöra fågelklanen.

Under vistelsen här har jag fått veta att han också är bonde. Han har en liten gård i sin hemby Mbazzi och har också startat en liten odling på sin skola. Detta för att visa eleverna hur man kan få mat och en extra inkomst från trädgårdsodling.

Vad vi än har sett under resan och kommit i kontakt med har han antecknat i sin lilla anteckningsbok. Hans stora dröm är att kunna utveckla sin hemby på ett hållbart sätt så att innevånarna får ett gott liv och kan försörja sig och sina barn. Han vill att ungdomar ska kunna bo kvar och få en bra inkomst på den jord de äger istället för att ta sig till huvudstaden Kampala och leva i fattigdom. Mbazzi var byn som jag skrev om häromdagen i min blogg.

I morse pratade vi under hela frukosten om vad som behövs för att man skall få medel för genomförande i sina projekt. Jag hoppas att vi kan skriva en bok om detta och sammanfatta alla våra gamla och nya afrikanska och svenska erfarenheter så småningom.

Paul Kiguba

Han är aktiv inom Rotary och med i Rubaga Rotary Club och är dess blivande president för Rotary året 2013- 2014.

Idag när vi gick på ett zumba fitness pass på ett gym i Kalmar fick han en idé om att införa träningsdans på Ugandiska skolor. När passet var slut hade han redan en plan för genomförande och finansiering klar i huvudet. Allt antecknades snabbt ner i hans anteckningsbok när han bytt om och kommit ut från träningen.

Han lever enligt ”filosofin” att alla skeenden betyder något genom CANIE.  Det sistnämnda står för ”Constant And Neverending Improvement Everyday”. För kunna leva upp till det är hans anteckningsbok viktig. Där skriver han in livserfarenheter, inspiration, intryck, drömmar, mål och det som motiverar.

Case studier

Idag var vi i Törsbogården och Vissefjärda kyrkstallar på förmiddagen. Vi skulle tillsammans med våra gäster från Sydafrika och Uganda se hur vi levde i Sverige för ca 100 – 150 år sedan.

I kursen ”Etnicitet och kulturmöten”, som är den kurs som åk 2 eleverna läser när de kommer till Global profil, ingår det många mål som handlar om migration. Vårt syfte med dagen var att lägga grunden för ett antal case om den stora utflyttning som skedde från Sverige från 1850 – 1930. 1,3 miljoner.

Vi åkte därför vidare till Smålands museum i Växjö och utvandrarnas hus för att våra elever och gäster skulle få så mycket fakta som möjligt om denna tid och de människoöden som skapades då.

Det är väldigt intressant att under ett par veckor få lära känna sitt land och sin kultur genom två andra kulturers ögon.

Våra Ugandiska gäster kände igen mycket från sitt eget land i hur det var i Sverige för 100 år sedan. Våra sydafrikanska vänner är väldigt frågvisa och vill lära sig allt om det de ser. Alla dessa frågor och kommentarer gör att jag får en mycket mer fördjupad och nyanserad bild av mitt land.

Projektarbetet

Nu redovisar våra elever i det gamla systemet innan Gy11 det sk projektarbetet för sista gången. I det nya systemet så har det bytt namn till gymnasiearbete och att få godkänt på det är en förutsättning nästa år för att få behörighet till universitet och högskola. Projektarbetet i det gamla systemet räknas som ett vanligt ämne precis som andra ämnen.

Våra elever i Global profil fick igår redovisa för våra gäster från Uganda och Sydafrika. På det sättet fick de se vad våra elever arbetade med när de var nere i Afrika i höstas. Speciellt de sydafrikanska lärarna var hänförda av att vi låter eleverna arbeta på detta sättet i skolan. De ville ta med det till sina elever och låta dem göra något liknande även om det inte ingår i deras kursplaner. Att få in det i de nationella kursplanerna är ett långsiktigt jobb sa de.

Vilka ämnen hade de då valt? Här är en lista på det som avhandlades igår av våra elever i Global profil:
– ”Scatterlings of Africa” – om framtidsvisioner i Sydafrika och Sverige.
– Drömmar och framtidstro hos sydafrikanska och svenska ungdomar
– Hållbar utveckling i Sydafrika
– ”The Golden project” – livsfilosofiska citat från personer under resan.
– ”Vägen till lycka” – att lära sig älska sig själv.
– Om lycka i sydafrika
– Drömmar bland ungdomar i Uganda och Sverige
– Kvinnligt företagande i Uganda
– ”I think that every Swedish student eat at hotels every day” – den skeva bilden av lyckans Afrika
– Operation Purpose Uganda – Insamling till ett daghem i Entebbe, Uganda.

Imorgon får de som går på Stagneliusskolan möjlighet att berätta om sina projektarbeten för sina klasskompisar.

Sen skall vi lärare titta igenom deras rapporter noggrant och sätta betyg för sista gången enligt det gamla systemet med G, VG och MVG.

Våra ungdomar i Global profil har gjort fantastiska arbeten! De har ett stort socialt intresse och visar en stor människokärlek i sina alster.

Men det jag saknar och som jag inte mött någon gång sedan jag blev gymnasielärare 2003 är elever med ett genuint intresse för natur och miljö. När jag var gymnasieelev 1975 – 1978 var nästan en tredjedel av min klass fältbiologer. Vi var ute i naturen varenda helg och vi älskade naturen. Sådana ungdomar finns inte nu på den skolan som jag arbetar på. Möjligen hittar man några på de andra skolorna som har naturvetenskapsprogrammet. Men inga av de naturintresserade ungdomarna söker till Global profil. De få naturvetare som kommer från naturvetenskapsprogrammet är alla djupt intresserade av människor och inte några fältbiolog typer.

Ibland har jag känt en oro för det. Hur skall det gå om inte de som är unga nu förstår att hela vår mänsklighet är beroende av ekosystemen på jorden? Men jag tror att deras stora människointresse så småningom kommer att leda in dem på den vetskapen också. Jag har försökt att sätta frön för förståelse i alla fall. Det är kanske den viktigast uppgiften för ämnet naturkunskap att ge eleverna på de program som inte läser ämnet biologi?

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

AmuGruppens miljöutbildningar – så började det

I början och mitten av 90-talet arbetade jag på AmuGruppen i Kalmar. Jag undervisade först i matematik och svenska för invandrare. När jag började som timanställd hette det AMU-gruppen och var en statlig myndighet som huvudsakligen bedrev arbetsmarknadsutbildning. Myndigheten hade funnits sedan 1986 och hade bildats av det som förut kallats arbetsmarknadsutbildningar (AMU).

Jag frågade mig ganska ofta vad jag gjorde där. Hade ju utbildat mig till biolog och matematik var inte mitt starka ämne. Men det var ganska roligt att undervisa invandrare i matematik och det kändes meningsfullt. Jag hade också timmar på Stagneliusskolan 91-92 i naturkunskap och biologi så jag fick i alla fall lite nytta av min biologutbildning.

Jag försökte övertala min chef 1991 att få bli AMU-gruppens miljöansvarige. ”Miljö är inget vi skall syssla med” fick jag till svar.

Men i början av 90 talet hände det mycket på miljöfronten i samhället. Överhuvudtaget så hände det mycket i Världen och samhället. Berlinmuren hade fallit 1989 och Sovjet föll i bitar 1991. Det fanns en framtidstro och en öppenhet för ett nytt och bättre samhälle.

1988 hade Naturskyddsföreningen givit ut boken ”handla miljövänligt” och man började att se hur varor och inte bara fabriker kunde påverka naturen. Det gav oss konsumenter förståelse för vilken makt vi hade när vi köpte olika varor. Detta marknadstryck påverkade också givetvis de företag som tillverkade varorna. Just vid denna tiden handlade det mycket om klorblekt papper och miljövänliga tvättmedel.

En av säljarna på AMU-gruppen hade på våren 1992 övertalat chefen för arbetsförmedlingen i Kalmar att begära in en kurs i Miljökunskap för arbetslösa. När det var dags att ha informationsmöte och berätta för möjliga kursdeltagare om vilka kurser som gick att välja fick säljaren inte ta upp miljökursen. Han ”råkade” dock säga: ”ja så hade vi också miljökursen, men den skulle vi ju inte visa”. ”Har ni en miljökurs” sa då en av de arbetslösa som var på mötet. ”Ja vi har bett att få in ett förslag på en miljökurs men vi tänkte inte köra den” fick arbetsförmedlingschefen erkänna. ”Varför inte” var det någon som sa. ”Jag vill gärna gå en miljökurs”, ”Jag med”, ”och jag med” hördes det från flera i rummet.

Vår säljare fick ihop en hel kurs på det mötet och eftersom det var ett så stort intresse så fick vi köra igång. Det var en av de första kurserna i miljö som AMU-gruppen anordnat och en av de första arbetsmarknadskurserna i miljö i Sverige.

Kursen var på 12 veckor och gick hösten 1992. Här är något av vad den innehöll:
Vision, kreativitet och förändring
Grundläggande ekologi
Kretsloppsamhället
Projektarbete

Mot slutet av kursen så skulle deltagarna hitta något projekt att arbeta med. Jag hade visionsövningar med dem och försökte få dem att hitta något som de tyckte var intressant att arbeta med. Jag hade ingen aning om hur deras projekt skulle finansieras.

Men så en dag kom min chef och sa till mig att det var något nytt på gång i arbetsmarknadspolitiken. Det hette ”arbetslivsutveckling” och förkortades ALU. Det finansierade och möjliggjorde för ideella föreningar att få arbetslösa att göra olika jobb för dem. Jobb som annars inte skulle blivit gjorda.

På så sätt fick vi t.ex. en grupp som informerade om miljövänliga tvättmedel. En annan grupp arbetade med ekoturism och gjorde ”Vasastigen” från slottet och ut till ”Vasa stenen” ute på Stensö där Gustav Vasa gick iland. Fortfarande kan man se skyltarna utefter vägarna och stigarna dit.

Dessa grupper var några av de första ALU projekten i landet.

Samtidigt i Nacka hade en organisation som hette ”Idétorget” också haft en liknande idé och startade ALU projekt i miljö samma vecka.

Synkronicitet kallas det!

Wikipedia zero

I Afrikanska och många Asiatiska länder är det dyrt att surfa på internet. Det kan kosta över 10 % av ens månadslön om man surfar mycket. Ofta får man betala för hur mycket data man laddar hem. Men nu går det att gå in på Wikipedia kostnadsfritt via sin mobil för 330 miljoner mobilanvändare världen över. Detta är tack vare ett projekt som heter ”Wikimedia zero” .

Wikimedia foundation är en ideell organisation som driver Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks  och många andra Wikiprojekt. I Wikipedia zero har olika mobiloperatörer ingått avtal med Wikimedia foundation och ser då till att Wikipedia går att se kostnadsfritt .

I många utvecklingsländer har många människor den enda tillgången till internet genom sin mobil. Förutom att det kan vara dyrt att surfa är en långsam uppkoppling också ett problem i dessa länder.

Telefonoperatörerna är med på två sätt:
a) de ger kostnadsfri tillgång till mobilversionen av Wikipedia och den lättare textversionen utan bilder.
b) i vissa fall är bara den lätta versionen av WIkipedia utan bilder kostnadsfri.

Om man som användare råkar klicka på en insatt länk som går utanför själva wikipedia så kommer det upp en varningstext att det börjar kosta igen.

Uganda fick Wikipedia zero den 4 april 2012. Alltså för nästan prick ett år sedan!

Det har inte kommit till Sydafrika än men flera studenter och skolor trycker på och försöker få sina mobilleverantörer att införa projekt zero.

Här är lite olika artiklar om projektet:
Wikipedia for non smartphones is brilliant. Here´s why.
Getting wikipedia to the people who need it most.
Wikipedia plans to expand mobile access around the globe with new funding.
Students wants free mobile Wikipedia

Här är en presentation av projektet:
Wikipedia zero pdf presentation