Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

3 thoughts on “Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

  1. Hängde inte med på slutet. Menar du att varje gymnasielärare ska ges möjlighet att ständigt utveckla nya kurser? Ska alla gymnasielärare skapa sina egna kurser? Ska gymnasiekurserna i samma ämne på olika orter i Sverige ha olika innehåll, upplägg, pedagogik och kvalitet – för att allt detta styrs av den enskilde läraren? Om Dina svar är Ja – Vad ska vi i så fall ha lärarutbildning till? Eller med andra ord: Vad ska studenten kunna utgå från är lika och gemensamt när hen väljer en gymnasiekurs i ett visst ämne? Och hur ska studenten kunna vara säker på att hen fått lära sig det hen bäst behöver för arbetsliv och fortsatta högskolestudier?

    • Nej jag menar inte att varje gymnasielärare skall göra nya kurser. Vi skall alla utgå från kursplanen. Men sättet att lära ut eller få eleverna att lära in kan göras på väldigt många olika sätt. Genom att samarbeta mer tillsammans under åtminstone några lektioner i veckan så kan lärare lära varandra väldigt mycket. Min erfarenhet är att de gånger jag utvecklats mest som lärare är när jag samarbetat på lektioner eller föreläsningar med en eller flera andra lärare.

      • Då förstår jag bättre! Och det här är en väldigt viktig fråga. Det känns som ineffektivt att varje lärare själv ska lägga upp undervisningen på samma kurs. Hur skulle man behöva göra för att alla lärare som håller samma kurs på olika skolor i Sverige ska använda sig av de absolut bästa kursuppläggen och den bästa pedagogiken – utvärderat och evidensbaserat? Och samtidigt ha ett pågående förbättrings- och utvecklingsarbete som aldrig stannar av? Är det inte det som är skolans viktigaste utmaning? Det känns om att vi är mycket långt från detta idag…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s