Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.