Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Fajkon: Omni

Det är mycket intressant att få inblick i en annan bransch utveckling som jag som lärare får på Fajkon. Nyhetsbyrån ”Omni” är ett nytt sätt att servera nyheter från flera medier på ett och samma ställe. Markus Gustavsson berättade hur det hela började med massor av frukostar med nyhetsläsare. De undersökte hur de ville ha sina nyheter. Här berättar han hur det gick till: http://bambuser.com/v/4142622.

På Omnis hemsida kan man läsa om appen: http://omni.se

Här kan eleverna lära sig att se nyheter ur flera perspektiv. Jag gick in och skaffade mappen idag. Idag redovisades årets PISA undersökning där Sverige rasat ner. Jag måste säga att jag fastnade direkt för den lättmanövrerade menyn och blandningen av artiklar och TV inslag. Det var verkligen en bra översikt och fler perspektiv. Kan rekommendera appen!

Papper och penna

Idag slutade vårt internet på skolan att fungera under ett par timmar.

Vad gör man då när man har allt sitt undervisningsmaterial på Google Drive och Google site? Man får tänka som om det vore strömavbrott på julafton. Man för göra bästa möjliga av situationen.

Jag tog fram papper och tänkte att eleverna skulle få rita ner på ett papper det som jag ritar och berättar om arvsanlag, gener, DNA och kromosomer på tavlan. Gammal traditionell genomgång alltså! Hade eleverna pennor med sig? Inte alla. Många har redan hunnit vänja sig av med att ha penna med sig! Efter en liten stund kom jag igång och kan konstatera att penna och papper har kvaliteter som inte en dator har. Det går att rita på fri hand. Jag lärde mig biologi genom att rita biologi. Handen följer ögat och man tränar upp en iakttagelseförmåga på ett sätt som jag inte kan se att en dator kan göra.

Vi får inte glömma bort att lära eleverna att se genom att teckna. När estetisk verksamhet nu inte längre finns är det desto viktigare att vi i alla andra ämnen använder teckning som inlärningsmetod så mycket vi kan så elevernas kompetens med papper och penna inte försvinner.

Lärare och journalist driver toleransarbete i fd Jugoslavien

Idag fick jag träffa läraren Masa och journalisten Maja som samarbetar med att driva ett förståelse och toleransprojekt i fd Jugoslavien. Anledningen till att de kom till Torslunda skola ikväll är att de är med i ett tidsreseprojekt tillsammans med länsmuseet i Kalmar. De berättade med inlevelse om olika projekt.

Ett av Projekten var ”C31 Centre for Developing Childrens Rights Culture”.  I det projektet hade man tagit fram en metod där man lät barn och ungdomar som varit eller är flyktingar att prata om deras liv utifrån en 3D karta. På den kartan fick de symboliskt bygga modeller av de ställen där de bott och sedan berätta om dem för att på så sätt bearbeta det som de varit med om.

Maja hade jobbat med ”Foundation independent Media” där man tog fram olika dokumentärer och mediaproduktioner för att visa sanningen om vad som hände på Balkan. Dessa kunde sedan vara en grund i de undervisningsprocesser som Masa sedan tog fram. ”Telling a story is a part of the healing process” var ett citat de visade under kvällen. ”To listen, to be heard, to understood”

Ett intressent projekt var också ”Museum of the past for the future – history heritage for ww2 as a platform for education for human rights and tolerance”. Där lät man elever gå igenom en läroprocess där de fick sätta sig in i olika personers öde under andra världskriget och se på vad som hände från olika vinklar. De fick bl.a. med hjälp av en staty  ställa sig i situationen att man var en soldat som avrättade skolungdomar. Sen fick man ställa sig i skolungdomarnas ställe och tänka sig in i hur det var att få gevären riktade mot sig.

Hela kvällens föredrag var ett fint exempel på hur journalister och lärare kan samarbeta för att bygga en bättre framtid. Journalisten tar fram och producerar aktuellt material om olika händelser för att få fram sanningen så tydligt som möjligt och ur flera vinklar. Läraren driver sedan läroprocessen med eleverna så de kan ta till sig materialet på ett bra sätt.

Radion som öppen lärresurs – lägesrapport

I vintras startade vi utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs” för att sprida idéer och kunskap om hur radion kan användas i lärarjobbet och undervisningen. Grunden för projektet var studieresan till Sveriges Radio i Stockholm. Vi var ett ganska stort gäng som fick möjlighet att stifta bekantskap med olika redaktörer och höra hur man tar fram radioprogram nuförtiden och tar hjälp av sociala medier för att underlätta kommunikationen mellan redaktion och lyssnare. En förutsättning för att vi skulle kunna göra besöket var att vi lovade att vi skulle sprida kunskapen om hur man kan använda radion i sitt jobb som lärare till andra skolor i Sverige.

När vi kommit hem tog jag kontakt med Sveriges Radio P4 Kalmar för att få till ett studiebesök där också för att få mer kunskap om lokalradion. Till det besöket kunde ingen av de som var med i Stockholm komma utan det blev en helt ny grupp av lärare.

I projektet låg det också att få hjälp av Alastair Creelman på Linnéuniversitetet att få en inblick i hur det ser ut internationellt med radion som öppen lärresurs. Alastair föreslog att vi skulle ha med det på ett webbinarium. Den 27 maj hade vi det och förutom jag och Alastair så deltog Yasmine El Rafie från Sveriges Radio och eleverna Hanna Marelius och Rut Näsman.

Hannas, Ruts och min presentation på Webbinariet har sedan legat till grund för en artikel som i dagarna blir publicerad i tidskriften ”Datorn i utbildning”. Vi jobbar också med en artikel på engelska till tidskriften ”Learning and leading” som är ISTES tidskrift. Den fick vi förfrågan om att skriva efter att Daniel Åkerblom, Mats Lindahl och jag bland annat presenterat radiodagboksprojektet under vår ”postersession” om ”digital citizenship” på ISTE 2013 i San Antonio.

När jag tog kontakt med Skolforum för att höra om de var intresserade av ett föredrag om ”radion som öppen lärresurs” så ville chefen för skolforum ha två föredrag! 28/10 berättade Marie-Louise Kristola och jag om detta och 29/10 Yasmine El Rafie och jag. Båda dessa föredrag filmades men än så länge är det bara föredraget den 29/10 som är utlagt på Skolforums Bambuserkanal.

Torsdagen den 14 november kommer jag att ha ett föredrag på AV Media där jag sammanfattar och sätter in radion som öppen lärresurs i ett transmediaperspektiv. Paulina Bäckström, fd elev på Stagneliusskolan, kommer också vara med och berätta om hur det var att göra radiodagböcker.

Beethoven, Bach, Bartok och Haydn

En måndagkväll i Kalmar. Det har varit ganska intensivt nu ett långt tag. Ibland måste jag bara ta ledigt och ta det lugnt. Ikväll blev det en sådan kväll. Min dotter bjöd ut mig på en lite försenad överraskningsfödelsedagspresent. Det blev en konsert på Slottet med Camerata Nordica.

Instrumenten stäms. Jag läser i programmet att de skall spela Beethoven. Det kommer minnesbilder från min barndom då jag satt på vinden hemma i Oxelösund och tecknade ett porträtt av min stora idol Beethoven på en plywoodskiva. Jag gömde det längst in på kallvinden bland stenull och reglar. Kanske ligger det kvar där än idag?

Orkestern kommer in och de börjar med Wilhelm Friedeman Bachs sinfonia i F dur. En otrolig närvaro hos musikerna och en publik som vet att man inte applåderar mellan satserna gör att det blir en täthet och koncentration i musiken som inte går att uppleva genom en cd eller spotify. Vi som lyssnar tas med i musiken och blir ett med det energifält som skapas i Gröna salen.

Sen blir det en av Haydns violinkonserter! En lätthet och intensitet som vederkvicker.

Paus

Bela Bartoks ungerska danser sveper förbi som en vind. Sen kommer Beethoven. De avslutar sin konsert med Grosse Fuge. Ett monumentalt verk för stråkar. Musikerna kämpar med tonerna! De spelar tung musik. Musik som måste upplevts som mycket modern när den uruppfördes i början på 1800 talet.

Vad var det för kunskap som Beethoven ville föra vidare med sin notskrift över den ljudupplevelse han komponerat och som orkestern nu tolkar? Beethovens själsliga erfarenheter? Livskänslor? Den kreativa kraften?

Vi cyklar hem i den kyliga och fuktiga kvällen. Uppfyllda av något det är svårt att sätta ord på.

En oväntad fin lektion

Försöker komma ikapp med allt som behöver göras efter att ha varit bortrest i två veckor. Det har känts ganska stressigt. Att då plötsligt få ha en lektion som kändes som en av de finaste i min gymnasielärarkarriär gjorde mig glad idag.

Den nya gruppen i Global profil har fått titta på vad som format deras identitet. I ett par veckor har de skrivit en liten uppsats om det. Idag skulle de redovisa sina erfarenheter av att skriva om det.

Jag hade en grupp på ca 10 elever och vi satt runt ett bord tillsammans. Var och en fick gå igenom vilka faktorer som format deras identitet, om de haft några kulturmöten som format den och vilka källor som gav en nyanserad bild av deras identitet.

Det blev en lektion där alla kunde vara personliga utan att det blev för djupt. Vi kunde se likheter och skillnader mellan olika stadsdelar i Kalmar och olika delar av Öland. För en del var det en kulturkrock bara att komma från södra Öland in till Kalmar.

Eleverna berättade fina berättelser om vad deras föräldrar betytt för dem och hur intressen format dem till att bli det de är. Platser och intressen kan också höra ihop. I Färjestaden spelar många innebandy t.ex.

Genom att intervjua föräldrar och vänner kunde en del få en mer nyanserad bild av vad som format deras identitet.