Kategoriarkiv: Hållbart lärande

Varför är ”estetisk verksamhet” viktigt?

Publicerad den av
Svara

I min ungdom tecknade jag mycket. Jag gick igenom Åke Skölds teckningskurs när jag gick i femte klass. När jag kom till kapitlet som handlade om att teckna fåglar följde jag med min klasskamrat Claes ut till Stjärnholmsviken i Oxelösund och tecknade skäggdoppingar. Detta gjorde att jag blev nyfiken på att lära mig mer om fåglar. När jag läste om dem i böcker hemma ville jag ut och teckna det jag lärt mig. Ju mer jag var ute och tecknade ju mer ville jag lära mig. Teckningen var det som drev mig till att lära om naturen. Teckning och kunskapsinhämtande gick hand i hand.

När man tecknar tränar man upp sin observationsförmåga. Observation är grunden för det vetenskapliga tänkandet enligt Aristoteles. Jag kände ofta att om jag inte tecknat av ett föremål hade jag inte ”sett” det.

Att teckna natur är ett sätt att uppleva naturen. Man sitter stilla och naturen kommer till en. Vid många tecknarstunder upplevde jag mig som ett med naturen.

När man tecknar och målar tränar man fokusering. Handen och hjärnan arbetar ihop.

Howard Gardner heter en amerikansk proffessor i psykologi som skrivit om ”de multipla intelligenserna”. Två av de åtta intelligenser som han hittat går in under ämnet ”estetisk verksamhet”: musikalisk rytmisk intelligens och visuell spatial intelligens. När vi inte har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne i gymnasiet berövar vi våra ungdomar från att träna en fjärdedel av sin intelligens.

EU:s vision över den vad som bör ingå i utbildning i Europa tar upp 8 nyckelkompetenser. Den åttonde av dessa är ”kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer”. Varför skall inte svenska ungdomar få hela den kompetens som EU förespråkar?

Motsvarigheten till EU:s 8 nyckel kompetenser i USA är det man kallar ”21:st century skills”. Där är ”konst” ett av de kärnämnen som man tar upp.

Genom den digitala revolutionen går vi mot en mer transmedial skola. Eleverna får inte bara sin kunskap från text. Ljud och bild är också mycket viktiga och eleverna behöver lära sig att uttrycka sig genom olika medier för att förstå dem fullt ut. Att inte ge svenska gymnasieungdomar grundläggande kunskap och erfarenhet av estetiska processer i skolan är att undanhålla dem från viktig kompetens.

Att den svenska gymnasieskolan inte längre har estetisk verksamhet som obligatoriskt ämne är ännu ett tecken på en skola i förfall. När jag kommit till skolor i Uganda och Nicaragua är det bl.a. genom dans och musik de visat sin mänskliga glädje och kunskap.

Handbok för vardagsekologi

Publicerad den av
Svara

Någon gång på 80 eller 90-talet kom det en bok som hette ”Handbok för vardagsekologi”. Den försökte att lära ut hur man på ett praktiskt sätt kunde leva ett ”ekologiskt liv”. Den är sedan länge slutsåld i pappersupplagan. När jag idag sökte på internet så hittade jag en digital utgåva som är några år gammal. Den kan vara en inspiration till det arbete som skall påbörjas i Uganda där den lugandiska versionen av Wikipedia skall fyllas med artiklar om praktisk hållbar byutveckling. Kanske kan denna svenska bok ge inspiration till några artiklar:

http://www.alternativ.nu/handbok/handbok/vad_ar.html

Att börja terminen med hållbar kommunikation

Publicerad den av
1

De senaste veckorna har jag gått igenom mina elevers loggböcker inför de skriftliga omdömena som ska ges vid denna tid på terminen. Jag har då läst igenom de utvärderingar de gjorde på hållbar kommunikation som vi hade de första veckorna. Vi gick ut på gräsmattan bakom skolan och de fick öva på att djuplyssna, djupfråga, djuplyssna till sin egen kunskap och djuptala.

Här är några av svaren jag fick när jag frågade dem vad de lärt sig av att träna hållbar kommunikation på frågan ”hur ser ditt liv ut om 10 år?”

”Man lyssnade verkligen på vad personen sa och man bildade sin egen uppfattning i huvudet utan att man själv avbröt kompisen. Genom att bara en av personerna berättade hamnade man i deras värld och kunde se allt framför sig. Det vi gjorde var väldigt lugnande och man kände sig klar i huvudet efteråt.”

”Detta tyckte jag var mycket lärorikt. Framför allt för att jag blev mer och mer säker på vad jag vill göra i framtiden och för att jag nu vet hur jag ska göra för att klara av mina mål jag har. Det dök även upp nya saker som jag inte tänkt på tidigare. En nyttig lektion!”

”Jag tror iallafall att det är en väldigt nyttig uppgift och kommer man verkligen bara in i sina egna tankar kan det bli hur bra som helst. Jag hade lite problem med det men tyckte ändå att det var en en bra övning.”

”Det var väldigt intressant att höra den andras berättelse. Man lär sig lyssna och visa respekt. Det viktiga är att låta personen prata till punkt och all uppmärksamhet riktas till just den personen. Det är kul för man kan få nya idéer när man lyssnar på någon och att alla är så olika med sina berättelser och drömmar om framtiden. Man lär sig att se saken från andra sidor och tänker till lite extra, man lär sig också att kommunicera med varandra. Det var bra att man fick ställa en fråga när den andra var färdig som man funderat på, det var intressant.”

”Vad har detta sätt att tala för fördelar?: Man får säga vad man tänker på utan att bli avbruten och man får säga vad man verkligen tycker och tänker för den som djuplyssnar kan inte döma en. Vad kan det ge dig?: Självförtroende, att våga säga det man tycker.”

”Där lärde jag mig att tala om nästan precis allt jag hade på hjärnan och berätta om mina tankar om frågan. Jag lärde mig också att ta mig själv på större allvar än jag kanske gjort annars.”

”För det första fick jag reda på massor av saker om mig själv, vad jag vill göra osv sånt som jag alltid har vetat att jag ville uppleva/göra men som jag aldrig riktigt tänkt på. Jag fick också lära känna mina klasskompisar lite bättre. Det är alltid kul!

”Sen så lärde jag mig också att ibland kanske man inte ska kommentera eller fråga utan låta personen tala klart och sedan fråga efteråt.”

 

 

Lärare och journalist driver toleransarbete i fd Jugoslavien

Publicerad den av
Svara

Idag fick jag träffa läraren Masa och journalisten Maja som samarbetar med att driva ett förståelse och toleransprojekt i fd Jugoslavien. Anledningen till att de kom till Torslunda skola ikväll är att de är med i ett tidsreseprojekt tillsammans med länsmuseet i Kalmar. De berättade med inlevelse om olika projekt.

Ett av Projekten var ”C31 Centre for Developing Childrens Rights Culture”.  I det projektet hade man tagit fram en metod där man lät barn och ungdomar som varit eller är flyktingar att prata om deras liv utifrån en 3D karta. På den kartan fick de symboliskt bygga modeller av de ställen där de bott och sedan berätta om dem för att på så sätt bearbeta det som de varit med om.

Maja hade jobbat med ”Foundation independent Media” där man tog fram olika dokumentärer och mediaproduktioner för att visa sanningen om vad som hände på Balkan. Dessa kunde sedan vara en grund i de undervisningsprocesser som Masa sedan tog fram. ”Telling a story is a part of the healing process” var ett citat de visade under kvällen. ”To listen, to be heard, to understood”

Ett intressent projekt var också ”Museum of the past for the future – history heritage for ww2 as a platform for education for human rights and tolerance”. Där lät man elever gå igenom en läroprocess där de fick sätta sig in i olika personers öde under andra världskriget och se på vad som hände från olika vinklar. De fick bl.a. med hjälp av en staty  ställa sig i situationen att man var en soldat som avrättade skolungdomar. Sen fick man ställa sig i skolungdomarnas ställe och tänka sig in i hur det var att få gevären riktade mot sig.

Hela kvällens föredrag var ett fint exempel på hur journalister och lärare kan samarbeta för att bygga en bättre framtid. Journalisten tar fram och producerar aktuellt material om olika händelser för att få fram sanningen så tydligt som möjligt och ur flera vinklar. Läraren driver sedan läroprocessen med eleverna så de kan ta till sig materialet på ett bra sätt.

Praktiskt ekologiskt samhälle

Publicerad den av
Svara

(The bloggpost is in english after the swedish version)

På senare delen av 90 talet utvecklade jag en tvåårig kvalificerad yrkesutbildning i praktisk samhällsekologi. Den genomfördes på Ekotopia i Aneby under några år.  Den gick ut på att eleverna lärde sig att miljöanpassa samhället från hushåll till hela regioner. Fokus låg på internationella metoder som Global Action Plan (GAP), permakultur, lokalt agenda 21 arbete, internkontroll av arbetsmiljön, kvalitetsarbete (ISO 9000) och miljöledningssystem (EMAS och ISO1400).

När jag besökt VI-skogen i Uganda har jag känt att deras utbildningskoncept för bönder och byar har haft samma grundtanke: att lära ut praktiska sätt att få en hållbar utveckling på individ, familj och samhällsnivå.

Hur skulle en utbildning i praktisk samhällsekologi kunna se ut idag med de nya möjligheter som digitaliseringen ger? Jag har sett att den idé som min vän Paul Kiguba har för att få ut kunskap om hållbar byutveckling i Uganda kan vara en grund. Att använda Wikipedia som kunskapskanal är bra för den kan nå ut till många. Genom att använda lokala språks WIkipedia kan den förstås av många och kan vara en öppen lärresurs för skolorna i ett land. Genom Wikipedia kan både teoretisk kunskap spridas såväl som praktisk. Text kan förtydligas med bilder och video. Genom Wikipedia zero kan kunskapen spridas kostnadsfritt i de länder det är väldigt dyrt att surfa.

När jag pratade med Paul om detta vände han på ”Praktisk samhällsekologi” till ”Praktiskt ekologiskt samhälle”. Först tyckte jag det lät lite bakvänt men sen förstod jag att utbildningskonceptet nu fått en ny innebörd. Från att vara ett ”ämne” blev det ännu tydligare en kunskapsprocess för att praktiskt skapa ett ekologiskt samhälle.

Nästa steg kan vara att få Wikiversity fritt inom Wikipedia zero. Då kommer det kunna att gå att lägga ut hela kurser som kan presentera pedagogiska upplägg för att få till sig kunskapen på ett bra sätt.

Wikiböcker skulle kunna skrivas i ämnet.

En bloggportal eller rankinglista för bloggar som skriver om hållbar utveckling skulle kunna tas fram. Det kanske redan finns?

Det skulle behöva tas fram en serie av MOOC:ar som behandlar olika delar av hållbart samhälle

Genom de tankar som Jane McGonigal har om hur spel kan användas för att få i gång verkliga projekt för att lösa världsproblem borde det kunna gå att designa ett antal spel som får en stor del av våra ungdomar att ta sig an att praktiskt skapa lokala hållbara lösningar i sina samhällen.

Ett stort antal radio och TV bolag var med och gjorde serien ”Why poverty” som nu ligger på UR:s hemsida. Det skulle behöva göras en lika stor serie om hållbara lösningar världen över: ”How sustainability” eller ”Our common future” för att anspela på Brundlandrapporten  där begreppet ”hållbar utveckling” fördes ut i världssamfundet.

Grunden i en världsomspännande kurs i  ”praktisk ekologiskt samhälle” och ”praktisk samhällsekologi” skulle kunna vara Wikipedia. Artiklar skrivs av både experter och praktiskt kunniga. Sen kompletteras det med ett stort antal öppna lärresurser. Pedagogiska upplägg presenteras i form av MOOC eller i Wikiversity. Allt detta görs internationellt men presenteras på lokala språk. Dataspel tas fram för att engagera och kreativt utveckla processen mot ett hållbart samhälle.

PRACTICAL ECOLOGY SOCIETY

In the late 90 ‘s, I developed a two-year advanced vocational training in practical society ecology . It was conducted on Ekotopia in Aneby for some years. The students learned how to ”greening” society from households to entire regions. The focus was on international methods like Global Action Plan (GAP ) , permaculture , local Agenda 21 work, internal control of health and safety, quality assurance ( ISO 9000) and environmental management systems ( EMAS and ISO1400 ) .

When I visited the VI Agroforestry and WWF in Uganda, I felt that their training concept for farmers and villages had the same basic idea: to teach practical ways to achieve sustainable development at the individual , family and community level.

How would an education in practical society ecology look like today with the new opportunities in the digital age? I have seen that the idea my friend Paul Kiguba have with the luganda Wikipedia project in Uganda can be a pilot project for a foundation. Using Wikipedia as a knowledge channel is good because it reach out to many . By using local -language Wikipedia it can also be understood by many and can be an open educaion resource for schools in a country. By Wikipedia , both theoretical knowledge as well as practical can be spread. Text can be clarified with pictures and videos. By Wikipedia zero knowledge can be disseminated free of charge in the countries where it is very expensive to surf on internet.

When I talked to Paul about this, he turned ” Practical society ecology ” to ” Practical ecology society .” At first I thought it sounded a little backwards , but then I realized that thetraining concept has now taken on a new meaning. From being a ” subject” , it became even clearer a knowledge process to practically create an ecological society .

The next step may be to get Wikiversity free within Wikipedia zero . It will then be able to  spread courses that can present teaching plans that bring out the knowledge in a good way .

Wiki Books could be written on the subject.

A blog portal or ranking list for blogs that write about sustainable development could be developed. It might already exist?

A series of MOOC:s dealing with various aspects of sustainable community can be created.

Through the thoughts that Jane McGonigal has about how games can be used to launch real projects to solve world problems, it should be possible to design a number of games that get people to take on  practical local sustainable solutions in their communities.

A large number of national broadcasting companies was involved in the serie ”Why poverty”.  A series on sustainable solutions around the world : ”How sustainability” or ” Our common future ” in order to allude to Brundlandrapporten  should be produced .

The foundation of a world course in ” practical ecology society ” and ” practical society ecology ” could be Wikipedia . Articles can be written by experts and practicals. Then it could be supplemented with a large number of open educational resources . Teaching plans presented in the form of MOOC or Wikiversity . All this is done internationally , but are presented in local languages ​​. Computer games are being developed to engage and creatively develop the process towards a sustainable society

Djuplyssning och djuptalande

Publicerad den av
Svara

Denna vecka har jag haft tvärgruppsredovisning med mina ettor som läser naturkunskap 1b. De har arbetat med att undersöka olika områden inom hälsa och gjort en enkel enkätundersökning om det området bland elever på skolan. Genom att de undersöker sin egen skola och den värld de lever i får jag in autenticitet i undervisningen.

Det de gjort är att de fått berätta för varandra det som de kommit fram till i sina rapporter. Jag sa till dem innan de började att den som berättar skulle djuptala och alla andra i tvärgruppen djuplyssna. Det fungerade över förväntan och alla grupper jobbade bra! Nåväl några av eleverna hade lite svårt att sitta still men överlag gick det mycket bra. När de var klara med sina redovisningar fick de diskutera hur man kan lägga upp en hälsosam livstil som samtidigt inte förstår för någon annan i ett annat land. En av grupperna fick titta på konsumtion och försöka sätta sig in i hur vårt val av produkter kan påverka andra människors hälsa i andra delar av världen. På så sätt kan man förklara begreppet hållbar utveckling när det gäller hälsa: ”Det gäller att skapa en livstil som är hälsosam för en själv samtidigt som den inte förstör jorden”

Tankar om Wikipedias betydelse

Publicerad den av
Svara

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

Skolforum

Publicerad den av
Svara

Om ett par veckor är det Skolforum i Älvsjö. Varje höstlov brukar Älvsjömässan att fyllas av lärare, utställare och seminarier om skola, lärande och allt som där hör till. I år kommer vi från den sydöstra delen av Sverige att ha ett antal föreläsningar och workshop själva och tillsammans med andra från andra delar av landet.

Måndag 28 oktober

10:00 – 10:45 Wikipedia i undervisningen. Studion
John Anderson från Wikimedia kommer att berätta om Wikipedia och jag kommer att ge min syn på Wikipedias möjligheter i skolan.

11:00 – 12:00 Radion som öppen lärresurs. Studion
Marie-Louis Kristola från Klotet kommer att berätta hur vetenskapsradion Klotet arbetar för att utveckla sin publikkontakt och hur de gör sitt material tillgängligt på webben mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare använt mig av detta.

14:45 – 15:45 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12
Eva Grundelius och jag kommer att berätta om hållbar kommunikation och hur det kan bidra till ett hållbart lärande.

Tisdag 29/10

09:15 – 10:00 Radion som öppen lärresurs. Studion.
Idag är det Yasmine El Rafie som är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio som pratar om vad som sker inom radion när det gäller sociala medier och publikkontakter mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare arbetade med radion och programmet ”ligga med P1” som öppen lärresurs inom ämnet sex och samlevnad som nu ligger i naturkunskapen.

10:30 – 11:30 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12 Repris från måndagen.

13:45 – 14:30 Den digitala naturkunskapen. A5
Ämneslaget i naturkunskap berättar om utvecklingsprojektet ”den digitala naturkunskapen”.

15:15 – 16:00 Global Profil. A8
Arbetslaget i Global Profil berättar om sina kurser och hur det är att ha ett utbyte med fyra skolor i Entebbe och fyra skolor i Port Shepstone och arbeta för lärande för hållbar utveckling.

Onsdag 30 oktober

12:15 – 13:15 Att se och beskriva verkligheten. A7
Här kommer jag att lära ut de 10 övningar jag satt samman för att lära och träna eleverna hur man kan se och beskriva verkligheten.

13:45 – 14:30 Socioscientific issues (SSI) i undervisningen. A5
Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag kommer att berätta hur vi arbetat med forskningsprojektet om SSI i naturkunskapen.

14:45 – 15:45 Att se och beskriva verkligheten. A6 Repris från tidigare under dagen.

Gymnasiemässa

Publicerad den av
Svara

Varje läsår har sin cykel och vid denna tid på året är det dags för den årliga gymnasiemässan. Då visar alla gymnasier upp sina utbildningar och lärare och elever berättar för intresserade niondeklassare och deras föräldrar om de program de går på.

Jag har alltid tyckt att det är trevligt att stå på dessa mässor. Vi lärare och elever blir för en dag ett och berättar stolt om det vi gör om dagarna i skolan.
Nuförtiden kallar man det för ”marknadsföring” och det är sant. Visst är det viktigare nu än tidigare att en skola marknadsför sina program men samtidigt är det också en viktig information till de som ska sluta högstadiet och ta ett sina första viktigt beslut i livet: vilken utbildning ska de välja?

Naturkunskap 2 – Hållbar kommunikation

Publicerad den av
Svara

Idag startade jag en naturkunskap 2 kurs för första gången. Jag har 38 elever på en gång. Det finns inget klassrum som tar så många elever. Därför är vi förlagda i aulan. Eftersom vädret var fint började jag kursen ute på gräsmattan. Eleverna fick börja kursen med att lära sig hållbar kommunikation genom att fundera och tala om två frågor som sammanfattar vad kursen handlar om.

De fick prova på att djuplyssna till sin egen kunskap genom att fundera över frågan: ”Vad är jag?”. När de suttit 4 minuter själva fick de gå ihop med en annan elev och prova på att djuplyssna till en annan som berättade vad den kommit fram till genom att djuptala. Efter fyra minuter fick de byta och den som talade fick lyssna och den som lyssnat fick tala.

När det var klart berättade jag för dem om vad att djupfråga innebär. De fick göra om processen med frågan ”Var kommer jag ifrån?” men med den skillnaden att de nu kunde lägga till att djupfråga när de lyssnade.

Efter de två frågeprocesserna fick de göra en praxis där de reflekterade över vad det innebar att samtala på detta sätt. De sa efteråt bl.a. att de kunde komma djupare i en fråga än vanligt men det kändes ovant att kommunicera på detta sätt.

”Vad är jag?” Den frågans svar kan börja med ”en kille”, ”en tjej” ”en människa” men gå vidare med ”mina känslor”, ”mina idéer om mig själv”, ”min syn på mig själv”. Det går att komma in på ”en själ”, ”en ande” och andra andliga eller religiösa dimensioner. Det går att se sig själv som ”atomer” och ”molekyler”, ”ett däggdjur” eller ”en levande organism”. Eftersom de var udda antal fick jag hoppa in och djuptala och djuplyssna. Jag fick en tydlig bild hur jag är en del av en ”livsström” som fördes vidare vid befruktningen och som jag själv spridit vidare när jag fick barn.

”Var kommer jag ifrån?”. Naturligtvis är jag född på en plats på jorden men all materia som  jag består av den kommer från livets kretslopp. Sen kan man fråga sig var kommer materian ifrån? Var kommer jag som art ifrån? Vilka ställen har mina släktingar inom Homo sapiens trampat?

I kursen naturkunskap 2 kommer vi att titta vidare på detta och samtidigt fortsätta att lära oss om hur man kan ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt och hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt och allt annat som står i kursplanen.

Vill man lära sig mer om vad hållbar kommunikation är rekommenderar jag Eva Grundelius hemsida: http://www.hallbarkommunikation.se och de böcker hon skrivit i ämnet.