Ett personligt lärnätverk är de personer som man har till hands att fråga eller diskutera med om det är något man behöver veta eller prata igenom. Det kan också vara ett nätverk av personer som förser en med fakta, information och mer analyserad kunskap.

För en lärare var det förr främst kollegiet på skolan som var ens nätverk tillsammans med ens gamla kurskamrater från studietiden och lite nytt folk man lärt känna sedan man börjat jobba. Författare som då och då kom ut med nya böcker eller artiklar kunde också förse lärare med nya idéer och kunskap.

En av de saker som kännetecknar det nya utbildningsparadigmet är att det nu går att skapa ett lärnätverk som både är stort och omfattande och innehåller de bästa experterna i världen. Du kan också få ta del av deras insikter varje dag var du än befinner dig bara du har din smartphone med dig. Det som gör detta möjligt heter bloggar, Twitter, Facebook och Google+.

Mina erfarenheter av hur man skapar ett sådant nätverk skall jag beskriva här.

Bloggar
Olika källor är bra för olika kunskap. Skall man få reda på vad som händer i utbildningsvärlden när det gäller digital utveckling så är det oftast bloggar man får gå till för att få kunskap. Eftersom bloggar är en del av den digitala utvecklingen så är det inte så konstigt.

Det man skall göra för att bygga upp sitt nätverk av bloggare är att först hitta en som bloggar inom det kunskapsområde man är intresserad av. Oftast följer bloggare andra bloggare så tittar man i marginalen till en blogg kan man ofta hitta andra som kan vara intressanta att följa också.

För att få en översikt av de bloggar man följer kan man lägga in deras RSS flöden i en RSS läsare som t.ex. Netvibes. Då kan man lättare titta igenom det senaste snabbt. Har man en egen blogg kan man också lägga in bloggar man följer där.

Inom ämnet naturkunskap finns det inte så många bloggare. Men en som jag följt länge är Linn Gustavsson. Hon har bloggen ”Jakten på den perfekta lektionen” där hon skriver om hur hon utvecklar sin undervisning. Den har jag fått många bra tips i!

Alastair Creelman t.ex. har också en blogg ”Flexspan” där han redogör för sin omvärldsbevakning inom IT och utbildning.

Twitter
Twitter är en sk mikroblogg där man bara får använda 140 tecken. Den använder bloggare för att sprida sina bloggposter. Det är med Twitter som man bäst hittar intressanta bloggar. Eftersom alla ser allt och kan följa alla är det bara att söka på en känd expert eller annan person som besitter de kunskaper man vill ta del av. När man hittat hen kan man följa den personen och ta del av det som Twittras ut. Går man sedan in och tittar vem han eller hon följer eller de som följer personen ifråga så kan man hitta fler att följa. På detta sätt kan man få tips och råd från hela världen varje dag rakt ner i sin smartphone eller dator.

Twitter är nog det digitala verktyg som jag har fått mest information ifrån och hittat mest spännande bloggar och hemsidor.

Vill man söka efter något använder man en sk hashtagg (#). Man sätter # framför det som man vill söka. Vill man hitta tweetar om t.ex. betygsbedömning skriver man #betygsbedömning i sökrutan. Då får man upp alla som twittrar om det.

Här är några exempel på twittrare som twittrar om det nya utbildningsparadigmet som jag följer och som ofta har intressanta saker att komma med:

Länkskafferiet – söktjänst med 4500 digitala lärresurser
Sir Ken Robinson – känd föreläsare
Åsa Petersson – projektledare inom folkbildningen med flexibelt lärande
Stefan Pålsson – omvärldsbevakare av bl.a. den digitala utvecklingen inom skolan
Steven W. Anderson – en av världens främsta twittrare om digitalt lärande
Alastair Creelman – omvärldsbevakare av e-learning på Linnéuniversitetet

Facebook
Ju längre jag varit med i Facebook ju mer använder jag den i min omvärldsbevakning. Den är en viktig del i mitt lärnätverk. Dels så lägger flera av mina kollegor ut intressanta länkar och dels finns det intressanta sidor att följa. Genom att följa Vetenskapsradion Klotets sida har jag i ett par år varit med i deras ”storredaktion” och fått ta del av vad de gör. De är min  bästa omvärldsbevakare av miljöområdet.

Det finns också ett par sidor som tar upp det nya utbildningsparadigmet: ”Förändra skolsverige” och ”Flippa klassrummet”.

Google+
Google+ liknar Facebook men du bestämmer själv vilka du vill sända de olika posterna du lägger ut till. Man lägger sina kontakter i cirklar som man sedan använder när man skall lägga ut en länk , foto eller något annat man vill dela med sig av.

Här kan man också försöka hitta experter inom sitt område och se vilka de har i sina cirklar. På så sätt kan man hitta många intressanta personer som man kan lägga in i sina egna cirklar och följa.  Allt som dessa lägger ut ”publikt” kan man sedan se.

På senare tid kan man också bilda grupper i Google+. Jag är t.ex. med i ”Science on G+”, ”IT i skolan”, ”Skollyftet”, ”Datorstött lärande” och ”Advances in Medicine and Biology”. Genom dem får man många intressanta länkar och intressant information och kan följa diskussioner som förs.