Verkligheten som lärobok

Publicerad den 21 september, 2013 av Dan Frendin

Svara

Den första dagen skulle vara en dag då vi lärde känna Entebbe. Rektorn på Kisubi Mapeera tog oss först till Kasenyi. Det är en sk ”landing site” med en marknad för de som vill sälja till de som bor ute på öarna och för de på öarna som vill sälja till fastlandet. Det är också därifrån som det går båtar ut till öarna utanför Entebbe.

Här gick vi så vi fick se Entebbe på håll och en fin utsikt över Viktoria sjön. En marknad är viktig för att förstå ett samhälles behov, resurser och material och energiflöden. För att få eleverna att samla fakta från verkligheten bad vi dem att notera och dokumentera allt som de såg inne bland stånden. Det blev bl.a. frukter, en lera som användes som kosttillskott och de fiskar som såldes från Viktoriasjön: tilapia och nilaborre. . Vi såg också hur de sålde kaffebönor i små påsar gjorda av växtmaterial. De tog man och bjöd på när man fick gäster. Det stärkte relationerna. Vi hittade också urdruckna mjölkpaket som såldes som sänken till nät. De fylldes med sand och bands vid nätens nedre delar.

Efter en lunch på en restaurang som tillhörde Bugandas drottnings far åkte vi till Purpose Uganda Babies home. Det hade expanderat kraftigt sedan förra året! Nu hade de en nursery school som låg vägg i vägg med barnhemmet. Den var modern med en whiteboard och mycket olika pedagogiska hjälpmedel.

De hade också fått två kor och hade höns. När de beskrev hönsens förmåga att lägga ägg hittade vi ett intressant samband. För barnen så är ägg en viktig proteinkälla. Hönsen la dock dåligt med ägg just nu. Det berodde på att deras majs inte var så bra och stor som tidigare. En svår torka under torrtiden hade gjort att majsen var svårare att få tag på och gjorde att priset gått upp. Detta gjorde att hönsen fick ett dåligare foder och då värper de sämre. Detta gör i sin tur att barnen på barnhemmet får i sig mindre protein. Detta kan påverka barnens hälsa.

Vi avslutade dagen vid en ”cutural heritage site” ute vid flygplatsen där en klanledaren verkat som fick platsen att kallas Entebbe. Det var samma plats som vi besökte 2009 för att titta på en naturreligion-plats”. I en grotta brinner det ständigt en eld och folk från Buganda kommer varje dag för att sova i grottan

Möte i följeforskningsprojektet

Publicerad den 18 september, 2013 av Dan Frendin

Svara

Idag hade vi möte i följeforskningsprojektet i Naturkunskap. Vi gick igenom alla lärares planeringar och fick feed back från Mats Lindahl och varandra. Det vi försöker få in i vår undervisning är autenticitet genom att använda digitala verktyg.

Några lärdomar:
– Jag fick tips om att använda ”Bookcreator” när vi skall göra eböcker.
– När eleverna ska göra enkäter skall de använda Goggle forms. Då kan de få ut resultatet i diagram.
– Jag borde spela ”Spore” så jag får se hur det fungerar.
– Google har en app som gör det möjligt att ge muntlig feed back på inlämningar: ”voice comments”
– Det är skillnad på formativa samtal och formativ skriftlig bedömning. Enligt min erfarenhet ger muntliga samtal mer resultat än skriftliga.

Naturkunskap 2 – Fas 1

Publicerad den 4 september, 2013 av Dan Frendin

Idag var det dags att fortsätta min naturkunskap 2 kurs. Min klass hade kommit tillbaka från fjällen. Jag samlade dem på gräsmattan bakom skolgården igen. Vi började i ena änden av gården att gå universums historia. Allt eftersom jag gick berättade jag om de olika faserna som de skall studera. Själva universumpromenaden var en översikt över kursen och dess delar. Fas 1 var ingen lång väg. Det var punkten där allt började och 100 000 år framåt. Fas 2 tog hela gräsmattans längd i anspråk. Den pågick fram till den stora supernovaexplosionen som lade grunden för vårt solsystem. Själva solsystemets skapande var fas 3. Då hade vi precis kommit ut från gräsmattan ut på cykelvägen utanför matsalen. Där fortsatte jordens historia. Fas 4 var livets början och utveckling. Nu blev det inte så långt mellan stoppen. Ganska snart kom fas 5 med alla djuren. och när det var 6 cm kvar till nuet kom fas 6 människan. Sist fas 7 som handlar om civilisationen och där vi skall försöka få ihop alla faserna med allt det som vi läste i naturkunskap 1b.

När de sedan kom in i aulan igen fick de sin första uppgift i fas 1: Vilka tre saker var det allra viktiga som hände under big bang och alltings början? Detta får de en vecka på sig att läsa in sig på. Om en vecka vill jag veta händelserna och en motiviation till varför de tre sakerna var så viktiga.

Följeforskningsprojektet

Publicerad den 16 augusti, 2013 av Dan Frendin

Svara

Idag hade vi vårt första möte för läsåret med vårt nya följeforskningsprojekt i naturkunskap. Det går ut på se hur vi kan göra vår undervisning med autentisk med hjälp av digitala verktyg. Vi är lärare från alla enheterna i Kalmarsunds gymnasieförbund: Stagneliusskolan, Lars Kaggskolan, Jenny Nyströmskolan, Ölands gymnasium och Stage4You i Torsås.

Mats Lindahl från den didaktiska enheten på Linnéuniversitetet och Marcello Milrad från institutionen för datavetenskap på samma universitet hjälper oss att utveckla vår undervisning.

Mats började med att förklara tre olika sätt som man kan se på autenticitet.

Daniela Åkerblom och jag fick sedan ge två exempel vardera på hur vi arbetat med SSI och autenticitet. Jag tog upp arbetet med en hälsorapport och ”hållbart Fredriksskans”.

Under eftermiddagen satt vi sedan i små grupper och diskuterade olika upplägg och hur vi kan göra dem autentiska. Jag valde att titta på Naturkunskap 2 som jag kommer att ha för första gången detta läsår.

Autenticitet

Publicerad den 15 augusti, 2013 av Dan Frendin

Svara

I det följeforskningsprojekt vi startar imorgon kommer autenticitet vara huvudtemat. Hur får man undervisningen autentisk med hjälp av digitala verktyg? Det är frågan som vi skall titta på i vårt forskningsprojekt.

Här är några sätt jag tidigare sett att man kan göra.

1. Låt eleverna undersöka sig själva eller sin egen miljö.
2. Låt eleverna vara med i ett riktigt projekt och ge sina synpunkter.
3. Låt eleverna använda ”riktiga” källor som tidningsartiklar, böcker (ej läroböcker), radioprogram etc.
4. Låt eleverna publicera sitt resultat för allmänheten.

Vilka fler sätt finns det?

Att ställa frågor

Publicerad den 14 augusti, 2013 av Dan Frendin

Svara

En av grunderna i den nya naturkunskap 1b har varit att eleverna skall lära sig att ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt. Det har gjort att jag reflekterat över och försökt lära mig vilka typer av frågor det finns och hur man skall ställa frågor. Här är något av det som jag kommit fram till.

Öppna och slutna frågor

En sluten fråga är en fråga som bara har ett kort och koncist svar. Ett exempel är: ”När kom Brundtlandrapporten?” Slutna frågor är bra när man vill ha ett kort och exakt svar. En öppen fråga är ställd så att den inbjuder till en längre analys. Ett exempel är: Vilka faktorer kan påverka en hållbar utveckling?”

Googlebara och ogooglebara frågor

En googlebar fråga kan man lätt ta reda på svaret genom att googla. Ex: ”När föddes Gustav Vasa?” En ogooglebar fråga går inte att får reda på genom att googla. Ex: ”Vilken effekt har historiaundervisningen haft på ditt liv?”

Övergripande frågor och specifika frågor

När man skall börja studera ett ämnesområde kan det vara bra att eleverna skiljer på ”övergripande frågor” och ”specifika frågor”. Med övergripande frågor menar jag sådana frågor som ger en översikt. Ett exempel är: ”Vilka fysiska system behövs för att ett samhälle skall fungera?”. En specifik fråga är en fråga som reder ut en frågeställning inom ämnesområdet. Ett exempel kan vara: Hur bildas elektricitet i en solpanel?

Ytliga frågor och djupfrågor

Ytliga frågor är frågor som man ställer utan att man egentligen vill ha något uttömmande svar. Ett typexempel är: ”hur är läget?”. Där förväntas man svara ”fint” eller ”ok” eller något liknande. Man förväntas inte göra en redogörelse för läget på jorden med alla dess problem och möjligheter. En djupfråga ställer man när man lär sig eller praktiserar ”hållbar kommunikation. Det är en fråga som föds i djupet av ens inre och ”pockar” på att ställas efter att den fått mogna inom en. En djupfråga kan ställa en världsbild, ett påstående eller en process i ett helt nytt ljus. En djupfråga ställs under djup koncentration till den som djuptalar.

ISTE 2013: Sammanfattning och trender

Publicerad den 15 juli, 2013 av Dan Frendin

Jag skall nu i några bloggposter försöka att sammanfatta ISTE 2013 och spegla de trender som jag såg under konferensen.

Första några fakta om hela eventet:

– Över 13 000 deltagare
– 74 länder var representerade och 1855 var internationella konferensedeltagare
– 373 deltog virtuellt
– Över 4 500 utställningspersonal
– 499 edtech företag var representerade
– Över 1 200 volontärer hjälpte till.
– Nästan 1 100 presentatörer.
– Över 50 000 tweets använde den officiella hashtaggen #iste13 under konferensen
– 14 000 nedladdningar och aktiveringar av konferensappen med 178 000 öppningar och 18 000 timmars användning.

Ser man i stort så handlar det mesta, mer eller mindre uttalat, om att eleverna skall utveckla det man kallar ”21 st century skills”. Detta är ett antal förmågor som man tagit fram i USA och som är grunden för deras utbildningsvision. Jag har tidigare skrivit om dessa i min blogg den 20 februari i år.

Dessa förmågor är grunden i det nya utbildningsparadigmet. De behövs därför att utvecklingen går så snabbt nu att det är svårt att veta vad eleverna behöver kunna när de kommer upp i yrkes- och vuxenlivet. Därför vill man fokusera på förmågor istället som stödjer ett livslångt lärande.

Några ord som sammanfattar det nya paradigmet är kreativitet, autenticitet, relevans, kollaboration, global samverkan, engagemang, resiliens, delaktighet, individanpassat, mångfald, personligt lärnätverk, personlig lärmiljö, sociala medier samt digitalt och digitala verktyg.

Den nya tekniken lägger en grund för nya möjligheter men i allt detta nya hittar man samtidigt tidlösa principer och grundläggande känslor.

Pedagogiker och metoder som man talar om är project based learning, blended learning, passionbased learning, flipped classroom, universal design for learning (UDL), personalized learning och gamification.

ISTE 2013 – National Geographic

Publicerad den 7 juli, 2013 av Dan Frendin

Svara

Under ISTE 2013 gick jag på ett seminarie som National Geographic höll i. Det hette Community Geography, Exploration, and Mapping with National Geographic Education . Där fick vi en genomgång av några av de projekt som National Geographic leder och hur man lokalt kan arbeta med det som de tagit fram

Sean Oconnor och Patricia Norris berättade om deras kartsystem, olika ”citizen science projekt” och ”The great Nature” som är deras senaste stora projekt där man skall låta människor världen över fotografera organismer i deras närhet och lägga in i en gemensam samling med naturbilder.

National Geographic bildades 1888 för att stimulera och verka för att geografiämnet skulle få sin plats i samhället. Ett av organisationens stora mål nu med sin verksamhet är att verka för att sprida det man kallar ”geoliteracy”. Det betyder i korthet att människor skall kunna ta bra beslut i samhället grundat på en förståelse och kunskap om jorden och de geografiska faktorer som påverkar oss människor.

Föredragshållarna kom från den avdelning inom National Geographic som arbetar med utbildning: National Geographic Education. Den avdelningen har en egen hemsida där deras material finns samlat. Där kan man hitta kartor i alla dess former. De har startat ett projekt som heter ”Fieldscope” som är en plattform man kan använda för olika citizen science projekt. De har bl.a. skapat ett om Chesapeke bay områdets natur och geografi. Det finns ett projekt där man följer lövsprickningen i USA: ”Budburst” och ett annat som handlar om grodor t.ex.

På sin hemsida har NG en hel avdelning med olika interaktiva kartor över hela världen. Denna avdelning är mycket användbar i undervisningen. Där kan eleverna testa att lägga olika lager med fakta över olika delar av Världen och se hur olika saker hänger ihop.

Det finns en avdelning med ”Media” som är en samling öppna lärresurser om olika ämnen relaterade till geografi.

Det finns också en hel avdelning ”Collection” med olika material om olika teman. Bl.a. kan man hitta en hel del om migration.

Under föredraget fick vi också en genomgång av vad ”Biobliz” är för något. Man samlar experter, studerande, lärare och andra intresserade och går igenom allt som finns inom ett område under 24 timmar.

Om man undervisar i geografi, naturkunskap och biologi kan det löna sig att gå igenom deras hemsida noggrant för att hitta öppna lärresurser om det man skall undervisa om och få idéer till labbar eller undersökningar.

ISTE 2013 – Avslutande seminarier

Publicerad den 26 juni, 2013 av Dan Frendin

Svara

Att få gå runt på ISTE konferensens alla aktiviteter är något av det mest inspirerande man kan få göra som lärare. Här är det lärare som lär lärare och det är en kultur av att ”dela med sig” som gäller.

Idag var det den sista konferensdagen och jag valde att gå på ett antal intressanta seminarier. Men innan de började tog jag en runda på ”poster session” området och kom förbi ett utbildningsprojekt i Uganda. Det var en amerikansk skola som haft ett biståndprojekt med en skola i Mbale. Elever från skolan i USA skypade med en lärare där och läraren gjorde små korta YouTube klipp som beskrev livet i staden. Detta fick sedan eleverna i den amerikanska skolan att göra insamlingar mm som sedan kom eleverna på skolan i Mbale tillgodo.

ISTE 2013 – Presentation av vårt projekt

Publicerad den 25 juni, 2013 av Dan Frendin

Idag fick vi presentera vårt projekt om ”Digital citizenship” från Kalmar. Det var ett av två europeiska projekt som presenterades här i år. Jag såg ett projekt från Norge på ”poster session” igår. Deltagandet från Europa är inte så stort på ISTE.

När man talar om ”digital citizen” i USA menar de flesta hur man skall uppträda på ett bra sätt på nätet. Vi ville utvidga begreppet och visa på hur man kan få elever att bli engagerade samhällsmedborgare genom deras arbeten i undervisningen. Att öppna upp skolans väggar och låta elevernas röst ljuda ut över samhället.

Vi berättade om Daniels projekt där hans elever fick studera vargfrågan och avsluta sitt arbetsområde genom att skriva till miljöministern. Vi visade ””Hållbart Fredriksskans” där mina elever fick utveckla förslag på hur man skall göra med den gamla idrottsanläggningen som är granne med vår skola och sedan diskutera detta med projektledaren på kommunen. Radiodagböckerna efter Uganda och Sydafrikaresan var nästa projekt som presenterades. Sist men inte minst Wikipediaprojektet där våra elever på Global profil skrev artiklar om något de varit med om och erfarit under deras resa.

Vi fick många intressanta kontakter med utbildare i USA som letat upp vår ”poster session”. Bland annat kom det förbi en kvinna som i flera år försökt att utvidga begreppet ”digital citizenship” på det sätt som vi visade. Hon hade bloggat i flera år om detta. Utbildare som arbetar med ”Project based learning” sa också att de kände igen sig. De svenska lärare som var här kom också förbi så vi fick träffa dem.