ISTE 2013: Sammanfattning och trender

Jag skall nu i några bloggposter försöka att sammanfatta ISTE 2013 och spegla de trender som jag såg under konferensen.

Första några fakta om hela eventet:

– Över 13 000 deltagare
– 74 länder var representerade och 1855 var internationella konferensedeltagare
– 373 deltog virtuellt
– Över 4 500 utställningspersonal
– 499 edtech företag var representerade
– Över 1 200 volontärer hjälpte till.
– Nästan 1 100 presentatörer.
– Över 50 000 tweets använde den officiella hashtaggen #iste13 under konferensen
– 14 000 nedladdningar och aktiveringar av konferensappen med 178 000 öppningar och 18 000 timmars användning.

Ser man i stort så handlar det mesta, mer eller mindre uttalat, om att eleverna skall utveckla det man kallar ”21 st century skills”. Detta är ett antal förmågor som man tagit fram i USA och som är grunden för deras utbildningsvision. Jag har tidigare skrivit om dessa i min blogg den 20 februari i år.

Dessa förmågor är grunden i det nya utbildningsparadigmet. De behövs därför att utvecklingen går så snabbt nu att det är svårt att veta vad eleverna behöver kunna när de kommer upp i yrkes- och vuxenlivet. Därför vill man fokusera på förmågor istället som stödjer ett livslångt lärande.

Några ord som sammanfattar det nya paradigmet är kreativitet, autenticitet, relevans, kollaboration, global samverkan, engagemang, resiliens, delaktighet, individanpassat, mångfald, personligt lärnätverk, personlig lärmiljö, sociala medier samt digitalt och digitala verktyg.

Den nya tekniken lägger en grund för nya möjligheter men i allt detta nya hittar man samtidigt tidlösa principer och grundläggande känslor.

Pedagogiker och metoder som man talar om är project based learning, blended learning, passionbased learning, flipped classroom, universal design for learning (UDL), personalized learning och gamification.

2 thoughts on “ISTE 2013: Sammanfattning och trender

  1. Hur skiljer man mellan utbildning och inbillning (misstolkningar, missuppfattningar, missförstånd, felaktiga/ohållbara slutsatser m.m) när man använder det nya utbildningsparadigmet? D v s hur skyddar man sig från dålig/ohållbar/okunnig argumentation, tro som är falsk, knasiga idéer, övertalningsförsök m.m.?

  2. Det är där som hållbar kommunikation kommer in som en viktig pusselbit i det nya paradigmet!
    I de svenska kursplanerna ingår källkritik som en viktig del i många kurser.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s