Den första dagen skulle vara en dag då vi lärde känna Entebbe. Rektorn på Kisubi Mapeera tog oss först till Kasenyi. Det är en sk ”landing site” med en marknad för de som vill sälja till de som bor ute på öarna och för de på öarna som vill sälja till fastlandet. Det är också därifrån som det går båtar ut till öarna utanför Entebbe.
Här gick vi så vi fick se Entebbe på håll och en fin utsikt över Viktoria sjön. En marknad är viktig för att förstå ett samhälles behov, resurser och material och energiflöden. För att få eleverna att samla fakta från verkligheten bad vi dem att notera och dokumentera allt som de såg inne bland stånden. Det blev bl.a. frukter, en lera som användes som kosttillskott och de fiskar som såldes från Viktoriasjön: tilapia och nilaborre. . Vi såg också hur de sålde kaffebönor i små påsar gjorda av växtmaterial. De tog man och bjöd på när man fick gäster. Det stärkte relationerna. Vi hittade också urdruckna mjölkpaket som såldes som sänken till nät. De fylldes med sand och bands vid nätens nedre delar.
Efter en lunch på en restaurang som tillhörde Bugandas drottnings far åkte vi till Purpose Uganda Babies home. Det hade expanderat kraftigt sedan förra året! Nu hade de en nursery school som låg vägg i vägg med barnhemmet. Den var modern med en whiteboard och mycket olika pedagogiska hjälpmedel.
De hade också fått två kor och hade höns. När de beskrev hönsens förmåga att lägga ägg hittade vi ett intressant samband. För barnen så är ägg en viktig proteinkälla. Hönsen la dock dåligt med ägg just nu. Det berodde på att deras majs inte var så bra och stor som tidigare. En svår torka under torrtiden hade gjort att majsen var svårare att få tag på och gjorde att priset gått upp. Detta gjorde att hönsen fick ett dåligare foder och då värper de sämre. Detta gör i sin tur att barnen på barnhemmet får i sig mindre protein. Detta kan påverka barnens hälsa.
Vi avslutade dagen vid en ”cutural heritage site” ute vid flygplatsen där en klanledaren verkat som fick platsen att kallas Entebbe. Det var samma plats som vi besökte 2009 för att titta på en naturreligion-plats”. I en grotta brinner det ständigt en eld och folk från Buganda kommer varje dag för att sova i grottan