Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

UNESCO mobile learning week – workshop

UNESCO january 2014 Innovative learning environment-3

I arrived to UNESCO headquarter at eight when they should open. I woman from France had just arrived. We where not allowed to get in. When we where waiting two woman from Virginia in USA came and a group of teachers from Johannesburg. We had to wait for badges, the security man said. Finally a team of asian people came running in the corridor and we could go in and get scanned. Well our things got scanned as in a security hall at an airport.

The opening of the day was a short introduction and welcome in one of the big halls. I was amazed of how big mobile learning seemed to be around the world!

Then we had five different workshop to go to. I went to a workshop about a teacher training tool called OER4School. it has been used to develop teacher training in subsaharan countries for example. It was made on a wiki and available for everybody.

Björn Hassler from Cambrigde University in UK was leading the workshop. He talked about how important it was to first talk pedagogy and then how to use technology. In subsaharan countries it was a big challenge to first change the way teachers teach. Much of the ”teaching” was ”say after me – pedagogy”. Students say after the teacher but don´t really understand. To develop the way of teaching was first priority! When introducing technical devices he said it was very important to look at learning gain and cost.

Pedagogic approaches he talked about was interactive pedagogy, project based learning and inquiry based learning. It had to be a pedagogy for big classes in subsaharan countries. Classes with 80-100 students are not rare.

Here you can see some of the units:

There is also al lot of resources for different subjects. For teachers in secondary school there was a catalog  with OER in science. 

This homepage is very useful in the Swedsih schools as well as in subsaharan countries!

In the afternoon i visited a workshop about ”mobile learning teacher´s toolkit: A window into teacher training”.  The most interesting in the afternoon was to talk to a lady from open university in UK. We where sitting next to each other and made all the group work together in the afternoon. She worked on a project in english teaching in Bangladesh. They used very simple mobile phones with 8 GB sd card loaded with audio and video material for english studies. It was made of local teachers in the native language and english.

Open University seems to have a lot of knowledge about mobile learning and could be a good partner in future projects.

After the workshop I took a little walk to the Eiffel tower and back to my hotel.

Sorgen och glädjen – hållbar lycka

Det finns en psalm som jag ofta i livet återkommer till. Vi sjöng den på min fars begravning. Den liksom sammanfattar livet. När det går riktigt bra för en och livet leker så tror jag man skall se upp så man inte tror man är odödlig och att högmod tar vid. När man är riktigt ledsen och misslyckandena hopas då skall man inte heller tro att man inte är någonting värd och falla ner i depression. Hållbar lycka tror jag vi kan nå när vi inte är beroende av att det går bra för oss eller att vi inte går ner oss när motgångarna kommer. Vi behöver det ”andliga” i vår tillvaro, ett tillstånd över det värdsliga, där vi kan finna frid. Där friden är där finner vi den hållbara lyckan.

1. Sorgen och glädjen de vandra tillsamman,
medgång och motgång här tätt följas åt.
Skyar och suckan med solsken och gamman
skifta alltjämt på vår jordiska stråt.
Jorderiks gull
stoft är och mull.
Himlen allen är av salighet full.

2. Nyckfull är lyckan till ynnest och tycke,
sorgen tar säte i konungens barm.
Ofta ett bröst under kosteligt smycke
gömmer sin oro och hemliga harm.
Var man har sitt:
hårt eller blitt.
Himlen allena är sorgerna kvitt.

3. Välde och rikedom, visdom och ära,
ungdom och hälsa i blomstrande år
högt över allt sina huvuden bära,
yvas och vissna och bida sin bår.
Sist skall också
allting förgå,
himmelens salighet ensam bestå.

4. Skönaste rosor på törnbusken glöda,
ljuvaste örter ha tärande gift,
kinden kan blomstra, fast hjärtat vill blöda,
sällsamt kan skickelsen ändra sin skrift.
Brusande skär
hota oss här,
himlen allena oss trygghet beskär.

5. Ångest skall föda det hopp som oss gläder,
plåga skall vändas i hälsa och bot,
armodet skrudas i rikaste kläder,
svagheten resas på fastaste fot.
Ondskan skall stå
fängslad i vrå.
Detta allena kan himlen förmå.

6. Hur än min lycka och lott kunna falla,
efter Guds vilja de falle mig till.
Avund må tömma sin giftiga galla,
världen bedriva sitt ränkspel därtill.
Sorgen skall dö,
sällhetens frö
springa i blomma på himmelens ö.

Svensk Psalm (1937:365)

Mobilt lärande – en introduktion

Tänkte i denna bloggpost samla lite olika resurser när det gäller mobilt lärande

Engelska Wikipedia har en bra översikt över vad mobilt lärande är och hur det vuxit fram.

Ett av UNESCO:s projekt inom utbildning handlar om mobilt lärande. UNESCO har också en sida som tar upp många användbara länkar. En av dessa länkar är ”Mobile learning portal”. 

UNESCO har också gjort en stor serie med publicationer om mobilt lärande i världen: UNESCO mobile learning Publikations.

Jan Hylén har i en artikel i ”Datorn i utbildning” sammanfattat UNESCO:s rapportserie om mobilt lärande: Mobiler vänder upp och ned på gamla sanningar om IT i skolan.

Eriksson mfl har haft ett Leonardoprojekt för att titta på hur man kan få in mobilt lärande i ”vanlig” undervisning: Incorporating mobile learning in to mainstream education

Detta projekt har också tagit fram en guide i ämnet: Mobile learning – a practical guide.

När jag sökte på ”mobile learning” hittade jag en annons för en lärplattform som var framtagen för att fungera lika bra på en smartphone som på en dator: Xtractor

Hittade en avhandling om hur man designar utomhuslektioner med mobilt lärande.

I Malmö har man också startat en yrkeshögskoleutbildning på distans för mobilt lärande.

ISTE har en online kurs i mobilt lärande.

Internet i Afrika

För en ca vecka sedan hörde jag ett inslag på Vetandets värld på Sveriges Radio: ”Internet en språngbräda för Afrika”. Där berättade man om hur dyrt det är med internet söder om Sahara men att utvecklingen kommer att gå snabbt. Internet byggs ut för fullt och det finns callcenter i Dakar som har hand om färdtjänst i Sverige. Om ett par år kommer säkert de flesta också ha smartphones.

Jag fick sedan höra om en som bodde i Senegal och som menade att det finns risk att man kommer att använda internet mest till sociala medier och porr.

Detta tycker jag visar att projektet med lugandiska Wikipedia är än viktigare! Kan vi få igång en folkrörelse för att sprida kunskap om praktisk hållbar utveckling på det lokala språket och det blir det som man förknippar med internet så banar vi upp spår som sedan andra lättare kan gå. Det kan många gånger vara svårt att gå i obanad terräng. Men om några trampat upp några enkla stigar så följer folk dem istället för att gå på andra ställen. Det är dessa stigar som nu skapas i Uganda med det lugandiska Wikipediaprojektet.

Vägar till internationellt arbete

Här är olika vägar man kan gå för att arbeta internationellt.
  1. Om man vill jobba på UD som diplomat kan man söka till UDs diplomatprogram, en traineutbildning – se www.regeringen.se- efter att först ha skaffat sig en akademisk grundutbildning. Det kan vara samhällsvetare,  statsvetare, nationalekonom, jurist eller någon annan utbildning som ger en grund i de frågor som man kommer att arbeta med som diplomat. Det fungerar ungefär som en läkares AT tjänstgöring. Sen kan man bli placerad vid UD eller någon ambassad ute i världen
  2. Om man vill arbeta praktiskt med bistånd kan man skaffa sig en utbildning som har den kompetens som behövs inom olika biståndsprojekt. Det kan vara sjuksköterska, läkare, agronom eller jägmästare, ingenjör, lärare t.ex. Man kan själv se till att skriva om internationellt samarbete inom sina uppsater och mot slutet av utbildningen ansöka om stipendium att få göra en ”minor field study” (MFS). När man är färdig med sin utbildning söker man sig till de organisationer som bedriver biståndsprojekt. Se tex hemsidor från FN, Röda Korset, Rädda Barnen och Forum Syd samt privata konsultbolag.
  3. Vill man arbeta mer administrativt med bistånd inom t.ex. Sida bör man ha en akademisk utbildning, exempelvis ett program som t.ex. ”Internationella relationer”,ett samhällsvetarprogram med internationell inriktning, miljö etc. Det kan också vara bra att kolla upp vad de olika lärosätena har för specialisering. Lunds Universitet kan t.ex. mycket om mellersta östern. Inom sitt program gör man förslagsvis ett utlandsår på något utländskt universitet och man ser också till att söka stipendium för en ”minor field study” (MFS)
  4. Sen finns också vägen inom handel om man vill arbeta internationellt. Då skaffar man sig en utbildning som krävs för att arbeta inom företagsvärlden och söker sig till företag som arbetar inom den del av världen man är intresserad av att arbeta i.
  5. Den femte vägen till att arbeta och verka internationellt är forskning. Då specialiserar man sig inom det område som man har sina intressen i. Ser till att få göra en ”minor field study” inom det geografiska område man vill arbeta. Man väljer ett doktorandämne där man gör fältstudier inom det område man vill verka inom. Sen bygger man upp kontakter inom den akademiska världen så man kan vara gästforskare eller så småningom gästprofessor.
För alla dess fem vägar är det viktigt att man parallellt med den utbildning man går också lär sig det språk som talas inom det geografiska område som man skulle vilja jobba i. I Sydamerika är spanska och portugisiska viktigt. I Afrika bör man kunna franska om man skall arbeta i de fransktalande delarna osv. Engelska är alltid viktigt att man behärskar bra.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Conference in UNESCO – Technology and education in developing countries

Francesc Pedro, chief of section at Section for Teacher Development and Education at UNESCO talked about the urgent need for education in developing countries:

  • 61 million children is not in primary school
  • 1,7 million additional teachers is needed in the world
  • 775 million is illiterate and two thirds are women.

He said that technology can foster education development and transformation but there is a need for a holistic policy environment. Technology in education is like a swiss knife. It can be usefull in many ways but you can also harm yourself on it if you are not carefull.

He means that pedagogy is the key for success. UNESCO has one objective. Teachers need to be empowered to facilitate:

  • more learning
  • better learning
  • different learning

There are four pillars:

1. Policies. Technology policies contextualised in realistic education policies.
2. Teachers. Teacher training institutions need to be willing to transform.
3. Mobile learning. This is a windows of opportunity now
4. OER. Use of it can promote innovation.

There are a lot of challenges in developing countries:

    • Affordability
    • Capacity
    • Inclusion
    • Content
    • Quality assurance
    • Monitoring and assessment
    • Complexity of the policy environment

What works? There are three requiments:

    • Access
    • Usability
    • Utility

The best example of success so far is in system and school management.

To succed there are three things that is needed to get with technology in education

  • Engagement
  • Convenience
  • Productivity

The work UNESCO do in mobile learning is presented on the UNESCO homepage

Conference in UNESCO – Youth, ICT and Education

Mark West is a young scientist from Stanford University that work in UNESCO with ICT. He showed us a video of a future classroom made by Intel. After the film he tried to see wich pilars the vision stand on. Here is the list:

  • Personalized learning
  • Anytime – anywhere learning
  • Immediate feedback and formative assessment
  • New and wider communities of learners
  • Seamless learning across devices
  • Teacher as facilitator and expert mentor
  • Greater collaboration and projectbased learning. Learners learn best by
    doing.
  • Expand the reach and equity of education
  • Situated learning

Then he talked about three areas where ICT can be of big help:

  • Minimize educational disruption in conflict and disaster areas.
  • Improve administration with ”big data”
  • Cost efficienty. You get more with less money.

Konferens i UNESCO – om Erasmus+

EU:s strategi som togs vid milleniskiftet, den sk ”Lissabonstrategin” har ersatts av en strategi som heter ”Europa 2020”. I den lyfter man fram fyra fokusområden:

  1. Arbetsmarknad
  2. Innovation
  3. Social integration
  4. Utbildning.

Erasmus+ är ett verktyg för att förverkliga EU:s strategiska mål.

I Erasmus+ har man slagit ihop många av de gamla programmet i ett stort program. De tre  aktiviteterna som man kan söka medel för är:

  1. Mobilitet
  2. Samarbetsprojekt
  3. Stöd för policyförändring

Det nya med Erasmus+ är att enskilda personer inte kan söka längre. Det är skolan som söker för ett antal mobiliteter. För att få söka måste en skola upprätta en ”European development plan” eller en plan för hur skolans internationella arbete skall se ut. I ansökan skall man sedan ange vilka behov som tillgodoses genom utbytet eller samarbetet.

En ny möjlighet är också att andra organisationer än skolor kan vara med i ansökan.

Konferens i UNESCO – om OECD och UNESCO

Det hela började med en lunch i UNESCO:s huvudkontor på sjunde våningen. Högre upp kan man inte komma i denna byggnad som ser ut som tre parenteser mot varandra i modern 50-tals arkitektur. Som utsikt har man en av de finaste vyerna mot Eiffeltornet.

Peter Beckert som är ordförande i stiftelsen ”Datorn i utbildning” hälsade alla välkomna liksom en av representanterna från ”IKT i uddanelsen” från Norge som också är med och arrangerar denna konferens.

Först ut var Marie-Helen Almborg som tillhör Sveriges delegation vid OECD och UNESCO. Hon berättade om vad OECD och UNESCO är för något. Sen fyllde Gry Höeg Ulverud och Lars Nerdrum från den norska delegationen i med mer fakta. Här följer en sammanfattning av deras  presentation av organisationerna.

OECD (The Organisation for Economic Co-operation and Development)

OECD startade 1948 och då hette den OEEC och var en organisation som skulle samordna Marschallhjälpen efter andra världskriget. 1961 vidgades organisationen och fick sitt nuvarande namn.

Det är 34 medlemsländer i OECD. För att få vara med måste man vara ett demokratiskt styrt land och ha marknadsekonomi. Sverige kom med 1961. Huvudkontoret ligger i Paris och har 2500 anställda. Ministerrådet är det högsta styrande organet.

OECD sysslar med datainsamling (t.ex ”Education at a glance), jämförande studier (t.ex. PISA undersökningen), Utvärdering och granskning samt forskning (t.ex. Innovative learning environments for education). Huvudsyftet är att skapa välstånd i sina medlemsländer.

OECD har 13 direktorat och 400 kommitéer. Den årliga budgeten ligger på 2,6 miljarder kronor. De som handhar utbildning är direktoratet för ”Education and skills”. Under dem ligger CERI som är en viktig forskningsinstitution. De sysslar också med förskolefrågor och olika undersökningar (AHELO, PIAAC, PISA och TALIS)

Organisationen ger ut ungefär 250 publikationer om året.

Den svenska delegationen består av en ambassadör, 3 utsända diplomater, 5 lokalanställda och 2 praktikanter.

UNESCO (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organisation)

UNESCO grundades 1945 för att verka för fred genom kultur, utbildning och forskning. De har 195 medlemsländer. De senaste länderna som kom med i organisationen var Sydsudan och Palestina. När Palestina kom med drog USA och Israel in allt ekonomiskt stöd till organisationen vilket gjorde att man fick 25 % mindre att röra sig med vilket har påverkat UNESCO:s verksamhet mycket. Det högsta beslutande organet är  UNSESCO:s generalförsamling.

Sverige har varit medlem sedan 1951. Det är 58 medlemmar i styrelsen, bl.a. Sverige. organisationen har 1800 anställda. Huvudkontoret ligger i Paris men förutom det finns det ett 50 tal fältkontor runt om i världen. 

Utbildning är en stor fråga för organistationen.

Den svenska delegationen består av en utsänd diplomat, 2 lokalanställda och en praktikant. Den svenska delegationen sitter som alla andra delegationer inte i huvudbyggnaden utan i en särskild ”delegationsbyggnad”.