Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

National Geographic och National Arboretum

När det sedan blev måndag fick vi gå upp tidigt. Vi hade ställt bilen utanför hotellet som låg mitt i staden på 21 gatan och efter 06:30 kunde vi inte stå kvar där. Vi åkte några kvarter ner mot den 17 gatan och ställde bilen i ett parkeringshus för att sedan sätta oss i några timmar på ett cafe´ och åta frukost.

Klockan 10 öppnade National Geographic museum som var vårt nästa mål. Vi fick börja på en utställning om Kosmos. Universums historia berättad som ett dygn. Man känner igen idén från läroböckerna. Sen kom vi in på själva  organisationens utställning. Den började med ett rum där alla omslag till alla nummer av tidskriften satt. Efter denna korridor av foton beskrevs National Geographics historia och sedan alla projekt. Det är många olika projekt som organisationen driver. Jag kunde se Geno 2.0 som jag skrivit om tidigare i min blogg. Det fanns projekt för utdöende språk, utdöende djur och mycket, mycket mera som gjorts genom tiderna.

National Geographic 2014 Daniel utanför National Geographics huvudkontor och museum i Washington

National Geographic 2014-16 Museet innehöll förutom organisationens historia beskrivningar av alla dess olika projekt.

National Geographic 2014-10 National Geographic 2014-7

National Geographic 2014-5Vid ingången gick vi förbi alla framsidor på tidskriften sedan start.

Det fanns också en specialutställning om guld i Peru.

På eftermiddagen innan vi lämnade Washington så körde vi in på National Arboretum. Där finns en av USA:s största samlingar av bonsai-träd. Det gick en vägslinga som man kunde följa och stanna här och där och se ”magnoliaskogar”, asiatiska träd,  alla ”delstatsträd”, kolonner från Capitolium, en örtträdgård och mycket mer.

Natioanl Arboretum Washington 2014-19Natioanl Arboretum Washington 2014-18Ingången till utställningen av bonsaiträd gick genom två portar.

Natioanl Arboretum Washington 2014-11 Natioanl Arboretum Washington 2014-12 Natioanl Arboretum Washington 2014-16 Natioanl Arboretum Washington 2014-15 Natioanl Arboretum Washington 2014-13Bonsaiträd på National Arboretum

Natioanl Arboretum Washington 2014-3Mourning dove i ett träd inne i trädgården.

Efter vårt besök på National Arboretum styrde vi resan söderut.

Bland spioner, presidenter och minnesmärken

Efter en god frukost på ”The Dinner” i Gaithersburg åkte vi in till Washington. Det var en fin och lummig liten väg in till centrum. Den gick parallellt med en kanal genom grönskande lövskog.

Efter att vi parkerat bilen i ett parkeringshus gick vi till ”The international spy museum”, ett museum om allt som har att göra med spioner; hur de tränas, vad det innebär att vara spion, alla spiongrejor som finns  och spioner från alla tider. Vi fick börja besöket med att ta en annan identitet och memorera ”vår” nya livshistoria. Vi fördes sedan in i ”spionskolan” där vi genom olika utställningar fick lära oss alla knep och finesser man behöver kunna som spion. Hur man gömmer meddelanden, hur man tar mikrofilmer av viktiga dokument och hur man ändrar utseende mm. När ”skolan” var genomgången kom det några rum med ”spionhistoria”. Kardinal Richelieu var en av historiens största ”spymasters”. Hur spioneriet påverkat andra världskriget var också mycket intressant! Inte visste jag att Josephine Baker var storspion. Ingen misstänkte att hon hade hemliga meddelanden gömda bland sina baner!

Sen gick vi in i Smithsonian museum of American art. Här fanns det många magnifika landskapsbilder och en porträttsamling av alla amerikanska presidenter och andra kända amerikaner. Två svenskar fanns med bland alla porträtt! Gissa vilka? Jo John Ericsson och Ingrid Bergman. Det fanns till och med en modell av Monitor, den första båten med en propeller som Ericsson designade, som avgjorde amerikanska inbördeskriget.

Alla nationella museer runt ”The Mall” är gratis.

Mitt i ”The Mall” står den stora obelisken som är ”Washington Memorial”

Washington 2014 The Mall-9 Washington 2014 The Mall-62Washington Memorial

Eftermiddagen gick vi runt och tittade på alla minnesmärken på ”The mall”. Denna gång gick vi till den delen där Lincoln Memorial är. Vi ville se platsen där Martin Luther King höll sitt berömda tal. Det var alldeles fullt med folk i trappan upp. Vi hittade platsen ganska snabbt. Det var mitt på den översta platån. Inne i ”templet” fanns en jättestaty av Abraham Lincoln. Slaveriets avskaffade tittade alltså ner på Martin Luther King när han hölls sitt tal!

USA 2014-24USA 2014-19 Lincoln Memorial

USA 2014-26 Washington Memorial med spegeldammen och trappan där Martin Luther King höll sitt tal.

USA 2014-28 Platsen där Martin Luther King stod när han höll sitt tal finns utmärkt högst upp i trappan.

USA 2014-16 USA 2014-11USA 2014-14Vietnam War Memorial där alla som dödats i kriget fått sitt namn inristat

Innan Lincoln Memorial gick vi förbi ”Vietnam War Memorial”. Det var en svart vägg nere under gräsmattan där namnen på alla stupade stod. Lite längre bort stod en målad staty av tre amerikanska soldater.

Efter Lincoln Memorial kom vi fram till ”Korea War Memorial”. Det bestod av ett antal soldater i regnponcho som kom gående ut genom träden. Väggen bredvid dem var inristade porträtt av människor från Korea och övriga världen.

USA 2014-30Washington 2014 The Mall-34 Washington 2014 The Mall-32

Washington 2014 The Mall-35Korea War Memorial

Längst bort vid Potomac floden stod det relativt nya ”Martin Luther King Memorial”. Det var ett stort berg som klyfts och längst fram ur den del som klyvt bergen kom han fram genom klippan. Hela platsen inrammades med en böjd vägg som var full av citat.

Washington 2014 The Mall-39Mot Martin Luther King Memorial

USA 2014-43USA 2014-39Martin Luther King Memorial

När vi skulle gå tillbaka upp mot hotellet gick vi förbi Vita huset. Presidenten verkade vara aktiv denna dag. Det var avstängt allra närmast och vi fick se huset från en längre distans än tidigare. Uppe på taket såg vi flera vakter och nere bland buskarna gick det beväpnade poliser.

Washington 2014 The Mall-64 Washington 2014 The Mall-68USA 2014-69VIta huset.

Men på framsidan var vägen lugn och som vanligt stod det mycket folk och tittade in genom staketet och många promenerade sakta förbi.

USA 2014 – Resan börjar

Vi sitter nu i ett hus i Gaithersburg i Maryland. Första stoppet på vår resa är hos Peter Tunon, en gammal parallellklasskompis från högstadiet i Oxelösund och gymnasiet i Nyköping. Vi bjöds på en rejäl ”american barbecue” med revbensspjäll  och cajunkrabbröra. Lite svenskt i form av gravalad lax blev det också.

USA 2014-4Peter Tunon utanför sitt hus i Gaithersburg.

Resan började redan i fredags då Daniel Åkerblom och jag tog tåget ner till Kastrup för att övernatta på hotell Dan. Vi brukar få göra det innan vi åker till USA för planet går så tidigt så vi hinner inte ner från Kalmar på morgonen. Klockan 6:55 lyfte planet sedan på lördagsmorgonen mot Paris. Där hade vi två timmar på oss att leta upp Air France plan till Washington. Det var en stor ”dubbeldeckare” en Airbus A380 med ca 500 passagerare. Det var nog det största plan jag flugit med.

Efter vår grillfest tog vi oss en lite promenad i omgivningarna med eldflugor och vitsvanshjortar.

 

Naturkunskap 2 – Fas 7 Civilisationen

Den sista fasen knyter ihop hela kursen. Alla skall här jobba individuellt.

 

Jag började här med att gå igenom materia och energi. Gick sedan vidare med de tre termodynamiska lagarna och naturliga stegets systemvillkor. Elevernas uppgift var sedan att beskriva grundprinciperna för materia och energi på jorden. I den andra delen skulle de sedan beskriva hur de skulle hantera materia och energi i deras framtida boende om det skulle vara så hållbart som möjligt. Den sista delen handlade om att konstruktivt gå igenom hur hela kursen i naturkunskap 2 skulle kunna gjorts på ett bättre sätt. Detta med utgångspunkt av innehållet.

För att ingen skulle missförstå uppgiften hade jag ett 10 minuter långt skypesamtal eller Google hangout med eleverna. Ville få erfarenhet av hur det fungerar att handleda elever via internet. Det fungerade bra men var väldigt tidsödande när jag pratade med dem en och en. Skulle ha handlett dem gruppvis istället.

När jag läste igenom elevernas tredje uppgift som handlade om den konstruktiva kritiken fick jag mycket bra svar. Jag kopierade och klistrade in alla kommentarer i ett pagesdokument. Det blev 17 sidor långt!

Naturkunskap 2 – Fas 6 Människans organsystem

Under senare delen av våren har det varit mycket att göra. Jag har inte hunnit med att beskriva mitt upplägg av Naturkunskap 2 när vi läste det men nu skall jag skriva ikapp så att allt blir dokumenterat.

I fas 6 så handlar gruppuppgiften om att grupperna skall beskriva alla av de stora organsystemen i människokroppen: transportsystemet, signalsystemen (hormonsystemet och nervsystemet)n och sinnena, rörelsesystemet, fortplantningssystemet, utsöndringssystemet och andningssystemet. Grupperna fick ganska detaljerade instruktioner om vad som skall vara med. Alla arbeten publicerades på klassens webbpubliceringssite.

Den individuella uppgiften gick ut på att skriva inlägg i en egen hälsoblogg. Eleverna skulle först bemöta ett ovetenskapligt påstående om hälsa på ett vetenskapligt sätt. De andra inläggen skulle handla om de olika organsystemen och hur en livstil skulle se ut där organsystemen mår så bra som möjligt. De flesta eleverna jobbade två och två. Jag gick igenom och lärde dem hur de arbetar i Blogger. De flesta använde sedan den men några valde att använda en annan bloggleverantör.

 

En minnesstund för Viking Olsson

 

Viking Olsson 2012

Vi samlas och hälsar på varandra utanför Pelles Lusthus i Nyköping. Vi får programmet i vår hand. Det pryds av en bild av Vikings händer som håller i en liten talgoxeunge. När det är dags leds vi in i ett stort runt, ljust, rum. Fågelsång fyller rummet som om vi gick in i en lugn vårmorgon. På ena väggen projiceras en av Vikings bilder från Gryts skärgård. Den visar en nyss uppdragen roddbåt på ett skär och solen glimmar i de små krusningarna på vattenytan. Kistan som står framför bilden är prydd med murgröna som ringlar sig runt den och på sidorna ligger blommande slån. Det ligger skira, ljust gröna, björkkvistar med nyss utslagna löv, lite mossa och en liten trädbit från skogen runt hans fotografi som står på kistan. Sex ljus brinner vid hans sida och på golvet ligger kransarna. Allt är så vackert! Det var i storspovens tid han fick somna in. När våren kommit och allt liv kommer tillbaka.

Det här är Vikings minnesstund. Han känns väldigt närvarande. Som om han när som helst skulle hoppa i roddbåten och åka vidare till en annan ö för att ringmärka fåglar. Men Viking har nu somnat in stilla och vi har samlats för att ta ett sista farväl.

Anita Olsson-Laine höll en kort inledning innan Johan Sebastian Bachs ”Air” fyllde rummet efter fågelsången.

Nils Kjellberg höll ett minnestal. Vikings många sidor och gedigna kunskap togs upp. I en lågmäld ton mejslades bilden av en människa fram som förstått grunden för vår överlevnad på jorden och ägnat sitt liv åt att få andra att förstå och att se skönheten i det.

Under Griegs ”The Last Spring” som följde talet fylldes jag av sorgen men också av det vackra som strålade från fotot och allt liv som omgärdade kistan. Det naturliga med döden och livet som eviga följeslagare. Det var som om allt som Viking stått för blev så påtagligt och jag kände att jag förstod honom. Under hela min ungdom sökte jag mig också till skärgårdens klippor likt de som var på den bild som följde honom till hans sista farväl.  Han lärde mig grunderna för de livgivande systemen på vår planet under sina lektioner och det är det jag för vidare till mina elever.

Nils Kjellberg fortsatte med att läsa Vikings egna ord om ”Gryt” ur boken Svenska smultronställen. Viking behärskade det svenska språket och den korta beskrivningen visade Vikings förmåga att med några få meningar förmedla ”själen” i ett av hans ställen på jorden.

Musiken ”Dainte Davie” följde. Anita Olsson-Laine sa några korta avskedsord och Lars- Erik Larssons pastoralsvit fick avsluta ceremonin.

Fågelsången fyllde rummet igen och vi satt tysta, mindes och fylldes av livets och dödens närhet. Sakta gick vi fram en och en och sa ett sista farväl vid kistan.

När alla tagit farväl samlades vi och åt en måltid tillsammans. En efter en höll ett litet tal om vad Viking betytt för dem. Det var korta kärnfulla tal från hans släkt, vänner och andra som Viking betytt mycket för.  Ett av de starkaste av alla tal höll en av hans barnbarn. ”Viking fick ett långt liv som han fyllde med viktiga saker och meningsfullhet. Även om jag inte går i hans fotspår så lärde han mig att jag skall försöka fylla mitt liv med för mig viktiga saker och meningsfullhet”

Inför minnestunden skrev jag en Wikipediaartikel om Viking. Här är en kort sammanfattning av Vikings liv och gärning. Jag hoppas att detta bara är början på en längre levnadsbeskrivning som många fler bygger på och lägger till om det som Viking gav under sitt liv.

Viking Olsson född 7 december 1921 i Bath i England, död 8 april 2014 i Nyköping, var en svensk pedagog, ornitolog, naturvårdare, forskare, föreläsare, författare och naturfotograf.

Biografi

Viking Olsson föddes i Bath i England där fadern drev ett institut för svensk gymnastik. Han visade tidigt ett stort intresse för naturen och hans farfar tog med honom och visade fåglarna i landskapet runt Bath[1]. Han flyttade till Sverige 1929 när båda hans föräldrar fick anställning som gymnastiklärare på Viggbyholmsskolan utanför Stockholm. Viggbyholmskolans lärare använde en kreativ pedagogik som var viktig för Viking Olssons utveckling. Den kom att påverka hans syn på kunskap och det sätt han själv undervisade på under större delen av sitt liv. [2] Under sin ungdomstid på 1930- och 1940-talet gjorde Viking Olsson långa cykelturer genom landet. Han lade på det sättet grunden för en gedigen kunskap om den svenska naturen och speciellt dess fågelfauna.

På 1940-talet började Viking Olsson att leda fågelexkursioner för allmänheten i Stockholmstrakten. Detta blev början på hans pedagogiska karriär. Han studerade biologi vid Stockholms universitetunder andra världskriget, under avbrott när han blev inkallad till militärtjänst i Norrland. Viking Olsson tog en filosofie licentiat i zoologi och fick en examen i zoologi, botanik och geografi. Han fick sitt provår som lärare på Norra Latin i Stockholm och har sedan dess arbetat i NynäshamnFärgelandaValdemarsvikFinspång och Nyköping[1].

1947 debuterade Viking Olsson som författare med boken ”Lilla djurboken”. Den följdes av ”Naturen som hobby” 1950 där han var en av huvudredaktörerna. Hans genombrott som fågelboksförfattare kom 1956 med boken ”Fåglarnas år” där man som läsare får inblick i fåglarnas liv under årets fyra årstider. Denna bok följdes sedan av ”Fåglar i närbild” 1960. Viking Olsson har under hela sitt liv lyft fram betydelsen av miljön runt fåglarna, vilket syns i ”Kustens fåglar” 1966, ”Barrskogens fåglar” 1969 och ”Lövskogens och kulturlandskapets fåglar” 1971. Viking Olsson har också en barnbok i sin produktion. 1960 kom boken ”Kliff och Klaff reser till havet” som han gjorde i samarbete med sina två döttrar.

Redan när han var 15 år 1936 började Viking Olsson att ringmärka fåglar. Mellan åren 1936 till 2007 ringmärkte han totalt 34 563 fåglar[1]. I sin licentiat avhandling studerade han kattugglahäger,ormvråk och gråtrut[3]. Den art som han arbetat mest med under sitt liv är berguven. Han följde populationen av berguv i sydöstra Sverige under flera decennier[4] och hans forskning har bidragit till att berguven nu har en mycket mer livskraftig stam i Sverige[1]. Viking Olsson gjorde också forskningsstudier på varfågel och törnskata. Han inventerade djurlivet i Muddus nationalpark[5]Nedre Dalälven, Källskären, Hävringe och Hartsö skärgård i Södermanland och han följde t.ex. fågelfaunan på Röskären i Östergötlands skärgård i över 50 år[1]. Viking Olsson var hedersmedlem iSveriges Ornitologiska förening[6]

1937 började Viking Olsson att dokumentera naturen med hjälp av fotografier.[1]. Under sitt liv publicerade han många av sina bilder i sina böcker och artiklar. 1966 var Viking Olsson med och grundade föreningen Naturfotograferna[7].

Viking Olsson medverkade flera gånger i radioprogrammet ”Naturmorgon[8][9]

 Bibliografi

  • Lilla djurboken 1947
  • Naturen som hobby 1950 (huvudredaktör)
  • Kort handledning i fågelskydd 1955
  • Fåglarnas år’ 1956
  • Fåglar i närbild 1960
  • Kliff och Klaff reser till havet 1960
  • Märkningar och återfynd av svenska gräsänder, Anas platyrhynchs L: Recoveries of marked Swedish mallards, Anas platyrhynchos 1960
  • Fågelskydd 1962
  • Året om i fågelmarkerna 1963
  • Kustens fåglar 1966
  • Fågelholkar 1965
  • Barrskogens fåglar 1969
  • Lövskogens och kulturlandskapets fåglar 1971
  • Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L), i sydöstra Sverige 1979
  • Naturgåtor 1994 (redaktör)

Flera av Viking Olssons böcker har kommit ut i nytryck sedan de publicerades första gången.

Källor

  1. ^ [a b c d e f´Eneberg, Malén (2012): Viking värnar djur och natur. Södermanlands Nyheter 12 januari 2012.
  2. ^ Olsson, Viking (2008): ”Mångfalden” ur ”En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972”. Mandatus bokproduktion. Umeå.
  3. ^ Olsson, Viking (1958): Dispersal migration, longevity and death causes of Strix aluca, Buteo buteo, Ardea cinerea and Larus argentatus : a study based on recoveries of birds ringed in Fenno-Scandia. Acta vertebratica 0065-1680 ; 1:2. Almquist och Wiksell. Stockholm
  4. ^ Olsson, Viking (1979): Studies on a population of eagle owls, Bubo bubo (L.), in southeast Sweden :Undersökningar inom en population av berguv, Bubo bubo (L.), i sydöstra Sverige. Swedish wildlife research, 0349-5116 ; 11:1. Svenska jägareförbundet. Stockholm.
  5. ^ Olsson, Viking; Sjörs, Hugo & Quennerstedt, Nils (1960): Muddus. Sveriges Nationalparker. Stockholm
  6. ^ http://www.sofnet.org/sveriges-ornitologiska-forening/om-sof/sofs-utmarkelser/ läst 14 april 2014
  7. ^ http://www.naturfotograferna.se/foereningen läst 17 april 2014
  8. ^ http://t.sr.se/Rri9XK sänt 19 april 2014
  9. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1027&artikel=5840481 sänt 19 april 2014.

Vidare läsning

  • En otrolig tigerkaka – en bok om Viggbyholmskolan 1928 – 1972. Kapitlen ”En möjlighet?” och ”mångfald”.

Mot Nordkap 71° Nord

I september förra året fick min son Fredrik min ryggsäck, mitt gamla tält och min varma sovsäck. Med det och lite mer packning tog han tåget till Tromsö och fick inom två veckor fast jobb och bostad.

När det nu blev påsklov och vi hade ledigt i en vecka passade jag på att hälsa på honom. Jag tog flyget den 24 april från ett varmt och blommande Stockholm. När planet närmade sig fjällkedjan såg man att den fortfarande var snötäckt.

Nere i Tromsö hade en stor del av snön smält bort och i det regn som pågick gick avsmältningen allt fortare.

Vi hyrde en bil från flygplatsen. Det fick bli en liten Peugeot som vi och vår packning precis fick plats i. Vi åkte först till Jekta köpcenter där Fredrik jobbar, tittade in på hans jobb och åt en laxburgare efter det.

Vi började vår resa genom att ta E8 söderut. Vi hade fått ett tips om att ta en genväg från Fagernes till Breivikeidet och sedan ta en färja över till Svensby. Den färgan kostade 132 NOK. Från Svensby åkte vi till Lyngseidet och tog en färja till över till Oldersdalen. Den kostade 182 NOK men tog också 45 minuter att åka. Med dessa färjor tjänade vi in åtskilliga mil.

Färden norrut gick till Djupvik och vidare till Storslett. I den lugna fjorden vi åkte förbi kunde vi se gråtrutar, havstrutar och små flockar med ejder. På en av åkrarna ner mot vattnet gick det en flock grågäss. Nere bland blåstången kunde man se en och annan strandskata. Men annars var det ganska fågelfattigt. En och annan skata och kråka flög över vägen och korp kunde också ses.

Mellan Storslett och Sörströmmen går vägen över ett fjällområde som heter Kvaenangsfjellet. Om det är dåligt väder så stänger ”Statens vegvesen” av vägen och man kan bara ”åka kolonn” genom området. För att kolla om vägen är fri kan man ringa till ”Statens vegvesen” och få information. Här i detta område verkar det som om vägmyndigheterna har en mycket mer nära kontakt med de som kör på vägen. Förhållandena kan ändra snabbt så det är bra att ha gott om tid på sig när man åker dessa väger under höst vinter och vår. Det var inte bara vid Kvaenangsfjellet som det fanns bommar. De fanns på flera ställen utefter vägen.

Färden fortsatte mot Langfjordbotn, Storsandness och Talvik. Det började bli mörkt. Ungefär 19:30 så börjar skymningen och tar ca tre timmar så vid 22:30 så var det natt. Men det var inte kolmörkt för det. Landskapet sveptes in i ett grått ljus som gjorde turen magisk. Vi ringde till en camping i Alta och hörde om de hade några lediga campingstugerum. På Wislöfs camping hade de en prisvärd ”hytte” som vi bokade.

Nordnorge april 2014-36 Skymning vid Langfjorden.

Nordnorge april 2014-3-2När skymningen gick över i natt badade landskapet utefter Langfjorden i ett grått magiskt ljus.

Nordnorge april 2014-4-2Vid Kåfjord upplysta bro hade det grå skymningsljuset gått över i ett mer blått nattljus.

Innan Alta åkte vi över den upplysta bron vid Kåfjord innan vägen gick in i en tunnel. I Alta svängde vi in på vägen mot Kautokeino och åkte en liten bit utefter Alta älven innan vi kom fram till vår ”hytte”.

Dagen efter, den 25 april, gick vi upp halv sju och var i väg kvart över åtta. Campingen var fin och vi kunde äta en god frukost innan vi åkte. Färden norrut gick över Sennanfjället. Det var mycket snö kvar ute i markerna men vägen var bar. Vid Olderfjord kom vi fram till vatten igen.  Det låg några sångsvanar i en vik. Porsangerfjorden låg framför oss. Molnen började spricka upp och solen kom fram. Det var nästan vindstilla och fjorden låg spegelblank där vägen ringlade fram utefter stranden. På ett ställe kunde vi se tumlare dyka och simma omkring. Det var ett mäktigt landskap vi åkte igenom! Här och var såg vi rena beta på den bara tundran nere vid stranden.

Nordnorge april 2014-6-3Hus utefter Porsangerfjorden

Vid det andra Kåfjord, innan vi kom fram till Mageröy, åkte vi ner i en över sex kilometer lång tunnel under ett sund. Vägen gick svagt brant neråt tills vi nått ”botten” och vägen började sakta att stiga öppet. Vi kunde känna hur trycket i öronen ändrades precis som de gör när man startar eller landar med ett flygplan.

Honningsfjord låg fint inne i en skyddad vik på den östra sidan av Mageröy. Vi fortsatte upp mot Skarsvåg där vägen till Nordkapsklippan går. Tyvärr kom vi en halvtimme försent till ”kolonnköringen” till vägens ände. Den går bara klockan 11:00 och 12:00 på vintern. Även fast vädret var bästa tänkbara så fick man bara köra in på den vägen tillsammans i en kolonn.

Nordnorge april 2014-2Några av de nordligaste bosättningarna på den europeiska kontinenten på Nordkap.

 

 

 

Nordnorge april 2014-4Fredrik vid Europas ände. Den nordligaste halvön på Mageröya i Nordkap kommun. 

 

 

 

 

Nordnorge april 2014-3”Här ligger den nordligaste udden på den europeiska kontinenten”

Vi fortsatte fram till Skarsvåg. Det var en liten fiskeby med en liten fiskhamn. Innanför vågbrytarna låg det en stor flock med gråtrut, tretåig mås och havstrut.

Nordnorge april 2014-6Tundraplatån i de centrala partierna av Mageröya. 

Tundran på Nordkap-platån var helt snöklädd med metertjock snö. Nere vid havsstranden var det mer snöfritt. Vi åkte ner mot Gjesvaer och när vi kom i backen ovanför utbredde det sig en liten övärld med Gjesvaerstappen i bakgrunden. Vattnet i de inre vikarna var alldeles blankt och det låg spridda flocka med eder och trutar runt om. På en torkställning hängde det massor av fisk. Vi åkte ner för att se om det fanns någon restaurant öppen men allt var stängt. Det fanns dock ställen som var öppna under turistsäsongen. Där utgick också fågelsafaris.

Nordnorge april 2014-18Gjesvaer, ett litet fiskesamhälle på Mageröyas västra kust. I bakgrunden syns Gjesvaeartappen som är en av Norges största fågelberg.

 

Nordnorge april 2014-24Gjesvaer, Nordkap kommun, Finnmarks fylke.

Nordnorge april 2014-19Fisken hänger på tork. 

Nordnorge april 2014-27Gjesvaers fiskhamn. Härifrån utgår fågelsafaris ut till Gjesvaerstappen på somrarna.  

Jag tog upp min tubkikare och tittade ut mot Gjesvaerstappen och såg en svärm av alkor som flögrunt bergsbranterna. En havsörn svävade mitt ibland dem. Antagligen var det lunnefåglar som börjat att häcka i hålorna i branterna.

Vi åkte igenom byn och började sedan vår återresa. Vi stannade till i Honningsvåg och åt lunch. Lite stekt torsk med potatis och smält smör med lök i kostade 175 kr. En Hurtigruttbåt som vi sett i Tromsö innan låg i hamn när vi kom men var borta när vi ätit färdigt. 

Nordnorge april 2014-7Honningsvåg. Hurtigrutten har precis kommit i hamn. Denna stad räknas som världens nordligaste belägna stad.  

På vägen tillbaka var vädret inte lika stilla och soligt. Molnen förtätades mer och mer och det började att blåsa upp. Vi kom fram vid sjutiden till Alta igen och tog in på samma campingplats som dagen innan. Nu fick vi en finare stuga till samma pris som den natten innan. Innan det blev mörkt tog vi oss en tur genom Alta och tittade bl.a. på dess nybyggda moderna kyrka.

Lördagen den 26 april åkte vi vidare samma väg hem mot Tromsö. Alla bommarna var öppna och vägen var mycket fin att köra. Nu tog vi inte färgan vid Oldenburg utan följde E6:an runt alla fjordarna och kom förbi Skibotn, Nordkjosbotn och Fagernes innan vi körde upp på bron vid Ishavskyrkan i Tromsö och var tillbaka.

Nordnorge april 2014-34Berg efter att vi passerat Oldenburg på väg hem till Tromsö

Naturkunskap 2 – Fas 5 djurens utveckling

I veckan som gick utvärderade vi fas 5 i naturkunskap 2 kursen. Fas 5 hade som vanligt två uppgifter; en gruppuppgift och en individuell.

Gruppuppgift
För betyget E skulle varje grupp göra en Wikipediaartikel om en djurgrupps organsystem. Jag gick igenom svenska Wikipedia innan vi startade och hittade några djurgrupper som hade en väldigt liten artikel:
Daggmaskar
Mollusker
Sjöstjärnor
Benfiskar
Grodjur
Sköldpaddor
Ödlor
Krokodiler

De organsystem som de skulle beskriva var:
Matspjälkningsorganen
Andningsorganen
Blodet och blodomloppet inklusive hjärtat
Utsöndringsorganen
Sinnen och nervsystem
Rörelseapparat
Hormonsystem
Fortplantningssystem

De flesta grupperna delade upp arbetet genom att de tog ett par organsystem var och beskrev. Vi använde oss av nya och gamla zoologiböcker från vårt referensbibliotek såväl som engelska Wikipedias artiklar om djurgruppen. För att se om vi hittade några fina bilder som var copyrightfria gick vi ner i vårt skolmuseum och letade bland de gamla skolplanscherna. Vi hittade några men de var ganska slitna och inte så informativa.

När alla gjort ett utkast till artikel i ett Google drive dokument hade vi en tvärgruppsredovisning där en från varje grupp bildade nya grupper. I den redovisningen gick de igenom organsystem för organsystem och redogjorde för hur de såg ut i den ordning som djurgrupperna utvecklats. De fick då en liten inblick i hur organsystemen utvecklats.

För att de skulle förstå grunden för systematiken gick jag i början av fas 5 igenom grundläggande embryologi så de skulle förstå vad de olika groddbladen ger upphov till i ett djur.

För C och A skulle de beskriva djurens utveckling från en encellig organism till människa.

Individuell uppgift
Den individuella uppgiften bestod i att genomföra och rapportera en labb där vi analyserade monosackarider med hjälp av Trommers prov. Eleverna fick undersöka mjölk och äpple.

UNESCO mobile learning week – symposium day 2

Onsdagen fortsatte med paneldebatter och workshop. En stor del av tiden ägnade jag åt att nätverka med de som jag funnit intressanta.

Efter lunch tog jag mig en tur för att titta på all konst som finns runt om i byggnaden. Har finns Picasso, Miro, La Corbuiser m.fl.

Här är några iakttagelser från dagarna här i UNESCO:

Det verkar som om det amerikanska sättet att beskriva ”21:th century skills” är det sätt de flesta använder för att beskriva vad moderna utbildningar skall leda till över hela världen nu. Ingen pratar om ”EU:s nyckelkompetenser”. Alla pratar ”21:th century skills”

Nya saker som jag inte sett tidigare är roboten för lågstadieelever. Genom att dra en ”penna” över en text så kan roboten säga det som står. På så sätt kan mindre elever träna läsning.

En erfarenhet som alla verkar ha gemensamt är att man först skall tänka ”vad vill jag uppnå i klassrummet”, ”vilka pedagogiska mål har jag som lärare?”. Sen skall man se vilken teknik passar bästa att använda.

I många länder får man använda den teknik som finns tillhands. Därför har man enkla mobiler i Pakistan och länder söder om Sahara i Afrika. Trots deras enkelhet så fungerar de att få ut utbildningsmaterial på.

Vilka sätt kan man arbeta med mobilt lärande?

Här är de sätt som jag fick höra exempel på under dagarna på UNESCO:

1.Material som lektionsplaneringar, öppna lärresurser som videoklipp, ljudfiler, bilder och vanliga textfiler mm läggs upp på en Wiki eller någon annan typ av hemsida och lärare kan nå dem via ett Wifi och ladda ner dem på sin dator eller se på strömmande.

2. Material som filmer, ljudinspelningar och skrivna filer läggs in på billiga sd-kort som sedan distribueras till de som skall lära sig. När de sätter in sd korten i sina enkla mobiler av den gamla sorten blir mobilerna till ”mediaspelare” och ”läsplattor” och eleven kan ta till sig innehållet lätt och fritt!

3.I avlägsna områden kan man jobba med satelitsända lektioner som filmas centralt och sänds ut via satelituppkoppling till skolor som ligger så avlägset att det är svårt för lärare att nå dit.

4. I områden som inte har internet kan man skapa ett lokalt internet med en liten server där själva utbildningsmaterialet ligger. Med hjälp av en router kan sedan det innehållet spridas ut till alla mobiltelefoner. läsplattor eller datorer som finns inom routerns räckvidd. Både router, mobiler och datorer kan laddas med hjälp av solpaneler.

UNESCO mobile learning week – Symposium day 1

Började dagen med en ”petit dejeuner” på Café Cambronne. Fransman efter fransman kommer in och beställer kaffe med en croissant. Jag ville ha lite mer så jag beställde en liten baguette  och färskpressad apelsinjuince. Säger man inte att man vill ha en stor kaffe så får man en liten En leverantör av grönsaker till kafeé. som också är en restaurant, kommer in med lite trälådor med sallad, gurka och tomater. Plötsligt öppnar sig golvet och en stor ”hiss” kommer upp vid sidan av borden. Leverantören ställer in grönsakerna och hissen rör sig sakta ner tills två luckor slagit igen och allt ser ut som vanligt igen.

Jag kommer ganska tidigt till symposiet. Går runt och tittar på utställarna som har börjat plockat upp sina saker.

Sal 2 som vi alla samlas i först är helt full av folk! Jag får sätta mig på stolsraden bakom de som får sitta vid borden.

UNESCO:s generalsekreterare Irina Bokova hälsar oss välkomna via en video. Sen kommer så korta tal av olika personer som har anknytning till UNESCO och mobilt lärande: 
Mr Qian Tang, assisterande generalsekreterare för utbildning i UNESCO.
Mr Markus Terho, chef för Nokias hållbarhetsarbete.
Mr Jong-Pil Bae, vise president i ”Convergence Business Office SK Telecom tillsammans med Ms Shabnam Shanani, Global Strategic Alliance EMEA, Houghton Mifflin Harcourt.
Mr Frederic Masse, vice president i EMEA Government relations
Mr John Davies, vice president i ”Sales and Marketing group and General Manager of World ahead program, Intel.
En samling med sponsorer alltså som på detta sätt får tid att presentera vad de gör.

Om gårdagen var dagen då vi gläntade på dörren till vad mobilt lärande är och hur det kan gå till så var dagens genomgångar en exposé över möjligheterna och massor av exempel som jag aldrig hört talas om.

Jag träffade Francesc Pedro och han berättade att detta var det tredje året i rad som UNESCO genomfört denna vecka för mobilt lärande. Första året kom det bara en liten grupp människor. Andra året omkring 80 personer och nu hundratals! Den stora sal vi samlades i under tisdagen var helt full! I de mindre rummen som de olika ”sessions” höll till räckte stolarna inte till utan folk fick stå utefter väggarna för att få plats.

Det land som verkar kommit längst med mobilt lärande är Filippinerna. Med deras över 7100 öar så är det inte så lätt för alla barn att ta sig till en skola. Genom ett projekt för mobilt lärande har de nått en miljon barn som hade väldigt svårt att komma till en skola. De kunde också fortsätta sin skolgång fortare efter orkanen än många andra i landet berättade Stephanie Orlino som arbetat med projektet

Här är en länk: http://www.futuregov.asia/articles/2013/sep/26/mobile-education-1-million-philippine-out-school-y/

Ett intressant projekt heter ”gesci” som genomförts i Tanzania och Kenya där man genom ett projekt i mobilt lärande kunnat höja kunskaperna i naturvetenskap och matematik.

Här är en länk till det projektet: http://www.gesci.org/

I Thailand har man genomfört ett stort läsplatte projekt där över två miljoner läsplattor delats ut till landets förstaklassare:otpc

Commonwelth of Learning hade ett intressant projekt för den afrikanska landsbygden. Man hade en liten portabel server med utbildningsmaterial som var kopplad till en lite router. På så sätt kunde man distribuera läromaterial till alla elevers mobiltelefoner utan att behöva en internetuppkoppling! Projektet heter Aptus Classroom Without Walls

Förutom dessa projekt presenterades projekt från Turkiet, Ghana, Nigeria, Mexico, Pakistan, Senegal, Kina, Singapore, USA, Costa Rica och Sydafrika. Det enda svenska projektet som presenterades var Emelie Öhrn från Ale kommun som berättade om sina erfarenheter av att kommunen infört 1-1 datorer i hela grundskolan.

Det var väldigt intressant att se rektorn från Beijing Royal School tala sig varm för läsplattor och mobiler i skolan! De hade ökat läskunnighet och skrivförmågan i engelska tydligt efter att de haft sina mobila verktyg i mindre än ett år! Han sa också att de fått in mer kreativitet i skolan.

Det enda projektet som berörde miljöfrågor tydligt var projektet ”Planet earth – scientific independence for Africa”  från The Planet Earth Institute. Man visade hur man arbetade med en öppen lärresurs om gruvbrytning av kvicksilver. Den skulle visa gruvarbetarna hur man skyddade sig mot skador i arbetet.