Profilbild för Okänd

Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Global profil möter musikprofilen och dansare

Idag avslutade vi dagen med att äta tillsammans för att sedan gå på konsert i Skeppets aula och höra musikprofilen spela och sjunga. När konserten var slut visade dansutbildningen på Jenny Nyströmskolan upp en kavalakad av jazzdanser genom tiderna.

Dans Global profil 2013

När föreställningarna var slut var det dags för alla att dansa schottis. Det blev både par-schottis och fyramanna-schottis till fiolmusik. Sen blev det traditionell Ugandisk dans och zuludans och olika improviserad dans så som det kan bli när människor från olika kulturer träffas.

Att skapa kultur är att leva.

Dans Global profil 2013-2

Dans Global profil 2013-3 Dans Global profil 2013-4

Dans Global profil 2013-5 Dans Global profil 2013-6 Dans Global profil 2013-7 Dans Global profil 2013-8 Dans Global profil 2013-9

Svensk och Bugandisk bastu

Global profil april 2013

Igår kom vara delegationer från Sydafrika och Uganda på sin utbytesresa till Kalmar. 2 lärare och 4 elever från Entebbe respektive Port Shepstone. Eleverna bor hos elever och lärarna bor hos lärare.

Paul från Uganda bor hos mig och ska följa mig i mitt liv under två veckor. Precis som vi gör när vi är i Uganda respektive Sydafrika.

Idag var det en officiell välkomstceremoni för våra gäster på Lars Kaggskolan där vår rektor Carl-Peter Linden hälsade alla välkomna. På eftermiddagen blev alla fotograferade av Hans Olofsson i Jenny Nyströmskolans fotostudio. När det var klart försökte jag lära och hjälpa dem att skapa var sin wordpressblogg. Det var svårt för det krånglade med fleras mailadresser. Man måste komma åt sin mailadress om man skall kunna aktivera sin blogg. Men de flesta fick i alla fall sin blogg tillslut.

Global profil april 2013-2

Under middagen pratade vi med Paul, som har en resefirma, hur man skulle kunna lägga upp en 10 dagars resa i Uganda för att se intressant natur och kultur i landet.

Som avslutning på dagen tog jag med Paul på Sh´bam på Nordic Club. Han blev alldeles begeistrad av detta träningskoncept och såg stora möjligheter om det skulle kunna gå att arrangera liknande dansträning för eleverna i hans skola i Entebbe.

När vi duschat tog vi en svensk bastu på gymmet.  Det var första gången han satt i en Nordisk bastu. Då fick jag höra hur de badar bastu i Buganda. För det finns även där! Buganda är det största kungariket i Uganda. Det kungarike som Entebbe och Kampala ligger i. De tar en stor kittel och fyller den med vatten och ca 15 olika örter. Vattnet med örterna kokas i 30 minuter så det bildas mycket vattenånga med örtessenser. Då tar man att stort lakan och sveper det över sig själv och kitteln med kokhett vatten. Sen sitter man där under lakanet och andas in örtångorna. Men blir mycket varm och svettas rikligt. Detta används som medicinsk behandling mot malariasymtomen bl.a. och gör att man tillfrisknar fortare.

Fenologi – läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar

Beijershamn 14 april 2013-5Södra maderna i Beijershamn

Idag var det en av de första riktiga vårdagarna. Kylan och snön har hållit sitt grepp över Kalmar länge nu men de senaste dagarnas regn och lite mildare väder har gjort att den snö som legat kvar och isen i Kalmarsund försvunnit fort.

Beijershamn 14 april 2013-2Den gallrade ekskogen i de östra delarna av Beijershamn området

Jag och Mats Hannerz tog en tur till Beijershamn utanför Färjestaden för att se hur långt våren kommit. Det verkar som om många av våra vårfåglar bara väntat in en varmare väderlek för nu hade de kommit på bred front. Skogen ljöd av rödhakar och bofinkar. Ute på sandreveln stod över tjugo skärfläckor, ett par myrspovar och flera strandskator. Krickor såg vi i hundratal och borta vid vassgömslet i de norra delarna av området hörde vi minst sex olika sjungande sävsparvar. Totalt såg jag 18 nya arter för året: rödhake, taltrast, rödvingetrast, skogsnäppa, gransångare, kungsfågel, sävsparv, snösparv, skärläcka, större strandpipare, ljungpipare, kärrsnäppa, rödbena, myrspov, mindre sångsvan, kricka och trana.

Beijershamn 14 april 2013-6 Sävsparv i vassen

Beijershamn 14 april 2013-8 Gravänder på den norra maden

På vägen hem åkte vi förbi Vickleby ädellövskog där den första blåsippan tittade upp genom de ljusbruna, torra löven.

Läran om hur djur och växter uppträder under årets växlingar kallas för fenologi. Detta är en vetenskap som fått lite av en renässans de sista åren pga klimatförändringarna. Det har blivit allt viktigare att hålla koll på hur djur och växter anpassar sig och uppträder när det övergripande klimatet på jorden blir varmare.

En grupp forskare i Sverige har startat ”Naturens kalender” som ett ”citizen science” projekt där var och en som har tillräckliga kunskaper kan bidra till kunskapen om fenologin.

På det kanske största ”citizen science” projekt vi har i Sverige, artportalen, kan man också se hur t.ex. fynden av blommor och fåglar utvecklas under året. Så här på våren är det kul att t.ex. följa tranan eller någon annan vårfågel och få en animerad karta där man ser hur fynden ökar och breder ut sig över landet allteftersom tiden går. Titta här: artportalens fenologi. 

Detta kan man låta eleverna använda för att följa med i vårens framryckning.

6 april handlade naturmorgon i P1 om fenologi. Här går det att höra programmet igen: naturmorgon 6 april

De mänskliga rättigheterna – vad alla i skolan i lag skall främja.

”Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.”

5§ Skollag (2010:800)

Som jag skrev igår nämns de mänskliga rättigheterna tre gånger i de första paragraferna av skollagen som togs 2010. En gång i §4 och två gånger i §5. Skrivningen är inte vag utan väldigt tydlig: vi SKA främja de mänskliga rättigheterna!

Skolan är en del av hela det svenska samhällets mål att förverklliga de universella mänskliga rättigheterna.

Hur gör vi det då? För det första är det inte bara lärarna som skall göra det utan ”alla som verkar inom utbildningen”. Vi lärare ska naturligtvis ta upp det i vår undervisning men hela organisationen med rutiner och arbetssätt skall utgå från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheterna togs 1948. Men under begreppet ”de mänskliga rättigheterna” finns det 10 till universella konventioner. Det finns också 6 internationella konventioner som rör större områden på jorden som t.ex. ”Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter” från 1981 och ”Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna från 2000.

1993 instiftade FN en högkommissarie för mänskliga rättigheter som är en universell kontrollfunktion som skall övervaka att de mänskliga rättigheterna följs.

2006 etablerades FN:s råd för mänskliga rättigheter som ligger under generalförsamlingen.

Wikipedia har en bra översiktsartikel om de mänskliga rättigheterna som är en bra början när man skall sätta sig in i dem och få en historisk bakgrund.

Ungdomar för mänskliga rättigheter har också en enkel översikt över mänskliga rättigheters framväxt historiskt från Cyrus 539 f.kr via Magna Charta 2015, Petition of rights 1628, Förenta staternas oavhängigförklaring 1776 och den franska förklaringen om människans och medborgarens rättigheter 1789 fram till den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna 1948.

På FN:s högkommissaries hemsida kan man hitta hela texten till den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna på svenska.

Den går också att läsa på Svenska FN förbundets sida där mycket annat som rör rättigheterna står.

Den svenska regeringen har en egen webbplats för de mänskliga rättigheterna. Där förklaras de på olika sätt. Bland annat finns det en förklaring på lätt svenska. Det står också t.ex. vart man skall vända sig om man anser att någon av ens mänskliga rättigheter blivit kränkt.

Det arbetas på olika nivåer för att de mänskliga rättigheterna skall garanteras. Sveriges kommuner och ländsting (SKL) arbetar systematiskt med att stärka arbetet. För skolans del är deras arbete för barn rättigheter intressant. De har precis gett ut en handledning de kallar ”Gör barn starkare”.

”Globalportalen” heter en sida som tar upp globala frågor utifrån de mänskliga rättigheterna.

”Godheten” och skolans uppdrag

I onsdags fick jag möjlighet att se ”Godheten” av Stefan Jarl. Den hade kommit till Kalmar med hjälp av ett privat initiativ och via doc lounge Kalmar hade jag blivit inbjuden till Biostaden där den visades. Många av Kalmars politiker hade blivit inbjudna och flera bekanta ansikten från lokaltidningarnas sidor såg jag bland publiken.

Filmen hade ingen direkt handling utan var mer ett föredrag med Tommy Berggren och ett antal ekonomiska experter och forskare som uttalade sig om de klyftor som vuxit i samhället. De talade om bankernas stora vinster, om bonusar och mycket av det som vi hör dagligen om i radio och TV. Pratet varvades med naturbilder, olika stads- och samhällsbilder och blev en intressant och tankeväckande helhet.

Under den senaste månaden har jag stött på minst två andra filmer eller TV program som tar upp samma ämne.

På UR ligger serien ”varför finns fattigdom” som tagits fram av 70 olika nationella publik service TV-bolag. Programmet ”Den amerikanska mardrömmen” tar upp samma fråga men ur ett Amerikanskt perspektiv.  Där speglas den stora klyftan mellan fattiga och rika som ökat mer och mer de senaste åren.

På UR ligger också ”Systemfel som hotar världen” som jämför det som sker nu i USA med vad som hände innan romarriket föll. Man talar om neoklassisk ekonomi och hur de rikaste rika lever i en slags socialism där samhället går in och räddar deras banker gång på gång.

Jag la in denna film som en länk på facebook och berättade att jag sett Godheten. Inom någon timme hade jag fått ännu mer länkar till liknande program.

Zetigeist heter en filmtrilogi av Peter Joseph som också handlar om dagens ekonomiska system och vad man kan göra åt det.

Fick en intressant Youtube länk till David Sloan Wilssons föredrag om ”compassion and altruism” ur ett evolutionärt perspektiv. På 45 minuter går han igenom hur medkänsla och altruism har varit viktigt i vår mänskliga utveckling och han berättar om intressanta experiment från djurvärlden som belyser denna fråga.

Fick också en länk till en artikel om en ekonomisk torped som hoppat av och avslöjat metoder som USA haft för att få makt över olika länder och deras tillgångar:

Hur skall jag som lärare förhålla mig till detta?

Det som slår mig är att jag sedan den nya gymnasielagen börjat gälla och jag undervisat i den nya naturkunskapskursen 1b börjat med att lära eleverna ställa frågor. Jag har ingen lärobok som säger vad som är rätt. Jag låter eleverna gå igenom en läroprocess där jag lär dem hitta fakta själva utifrån egna frågor inom ett bestämt område. Just förmågan att ställa bra frågor har jag lyft fram på ett nytt och mer framträdande sätt än tidigare eftersom kursplanen säger så.

Utifrån det filmerna visar så tror jag att detta är helt rätt väg. Vi måste ha medborgare som kan ställa de rätta frågorna. Medborgare som lärt sig att ta reda på fakta och bedöma dess trovärdighet och relevans. Medborgare som kan se på en sakfråga ur flera olika perspektiv och vinklar. Vi behöver också medborgare som kan lösa problem på ett kreativt sätt.

Skollagens paragraf nr 5 säger följande:

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utifrån skollagen finner jag stöd för att jag ska ta upp den problematik som Stefan Jarl belyser i sin film och som alla de andra filmerna och artikeln också gör som jag nämnt här.

Jag skall ge eleverna kompetens och verktyg för att kunna se igenom det som gör våld på de mänskliga rättigheterna. Jag skall ge eleverna självförtroende och en bas för goda mänskliga relationer i ett solidariskt samhälle.

Hur skolan kan utvecklas med hjälp av permakultur principerna

Ordet permakultur kommer från ”permanent + kultur”. Det är en kunskap som utvecklats under de senaste decennierna där man försöker utforma hållbara bosättningar och samhällen. Genom att dra nytta av gamla generationers och kulturers kunskap, ny forskning och försöka efterlikna naturens mönster har man kommit fram till ett antal principer som kan vara till hjälp. Det finns exempel på bosättningar och mindre samhällen i alla världsdelar som använt sig av dessa principer.

Här har jag försökt visa hur man kan använda dessa principer för att utveckla en organisation som t.ex. en skola. Många av dessa principer kan man karaktärisera som strukturerat ”sunt förnuft”.

Utvecklingsprocessen

Processsen där man tar fram en ny organisation eller utvecklar en som redan finns följer
fyra steg:
1. Observation
2. Analys
3. Design
4. Genomförande

1. Observation
Innan man börjar utveckla eller ändra på saker är det viktigt att man gör en noggrann observation av det som skall utvecklas eller förändras. Målet är att få en så sanningsenlig och noggrann nulägesbeskrivning som möjligt.

Några frågor man kan ställa sig är:
Vilka är huvudprocesserna och stödprocesserna till dem?
Hur är läget?
Vilka är problemen?
Vilka är möjligheterna?
Vilka behov har man?
Vilka resurser har man tillgång till?
Vad har gjorts tidigare?
Vilka är intressenterna?

När det gäller en skola kan man försöka få fram:
Hur ser eleverna på sin skola?
Hur ser lärarna och alla andra medarbetare på den?
Hur ser föräldrarna på den?
Hur ser det omgivande samhället på den?

Innan man sedan går vidare i nästa fas behöver man strukturera sina observationer så man får en god överblick över situationen.

2. Analys
I denna fas behöver problem och möjligheter omformas till visioner. Visionerna måste konkretiseras och bli tydliga. Man behöver undersöka vad som behöver hända för att visionerna skall kunna bli verklighet. Här går man också igenom vilka av visionerna som passar organisationen eller verksamheten.

Frågor man kan ställa sig är:
Vad behöver existerande verksamhet för stöd för att fortsätta och att utvecklas?
Hur kan vi stoppa alla läckage (av elever, pengar, energi, förtroende etc.)?
Vilka nya verksamheter kan utvecklas som går i linje med det som redan finns?

3. Design
Utifrån en sann verklighetsbeskrivning och en önskvärd framtid tar man fram en passande organisation och en handlingsplan. Här kan man ha en god hjälp av permakulturprinciperna.

I denna fasen lägger man också upp projektbeskrivningar och planer för det som skall utvecklas.

4. Genomförande
Under genomförandet är det bra att ha kontrollstationer så vi ser att vi är på väg åt rätt håll och kan korrigera kursen.

Permakulturprinciperna

Här nedan följer några av permakulturprinciperna. De är formulerade så att de skall passa arbetet med en organisation och en skolan.

1. Anpassa designen av organisationen utifrån miljön, människorna och de lokala förutsättningarna.
Vilka är intressenterna i verksamheten? Vilka behov har de? Vilka resurser har vi? Hur ser det omgivande samhället ut?

2. Mångfald
Flera huvuden med olika bakgrund tänker bättre än ett. Alla kan/ser lite, ingen kan/ser allt. Hur kan vi ta tillvara mångfalden i erfarenhet, kultur och kunnande inom såväl kollegiet, barnen och föräldrarna?

3. Varje element skall ge till flera funktioner
Genom att försöka se hur varje sak i skolan kan ge till olika behov ökas meningsfullheten. Varje resurs tas tillvara på ett bättre sätt.

4. Varje funktion skall stödjas av flera element
Vilka behov finns i verksamheten och hur kan de täckas från flera källor? Om behoven täcks från olika håll minskar verksamhetens sårbarhet.

5. Sträva efter effektiv energiplanering
Hur används alla resurser på ett optimalt sätt? Gör vi rätt från början och rätt sak i rätt ordning?

6. Använd mänskliga resurser
Detta gör skolan redan i stor grad.

7. Ta vara på och lagra resurser.
Notera alla tips, idéer, tankar, information, lösningar och metoder. Ta reda på och ta vara på allas samlade kompetens. Var rädd om medarbetares, elevers och föräldrars engagemang.

8. Kanteffekten
Det är när olika människor och grupper av människor möts som nya idéer och lösningar uppstår. Skapa möten och mötesplatser. Se till att lärare får undervisa tillsammans då och då.

9. Använd små och långsamma lösningar
Utveckling sker ofta i små steg och mognad måste få ta den tid det behövs.
Hur kan man med små förändringar försöka göra största möjliga nytta?

10. Bygg upp en mogen organisation
Sträva efter en organisation där medarbetare och elever tar ansvar och har kommit långt i sin personliga utveckling. Detta är väl egentligen hela skolans syfte? Att hjälpa eleverna att bli mogna ansvarstagande samhällsmedborgare. Skapa en organisation eller skola där en tillitsfull kultur odlas.

11. Förändringar av godo
Naturen ändras ständigt. Träna upp ändringskompetens och flexibilitet.

12. Samodling – vilka element inne eller utanför organisationen kan stötta olika saker i organisationen. Integrera hellre än särskilja.
Vilka strategiska samarbetspartners kan skolan ha?

13. Var sak och människa på sin plats och i sin tid. Allt och alla behövs. Var uppmärksam på timing och när rätt tid är inne för olika saker.

14. Använd förnybara resurser
Glädje, omtanke och kärleksfull omsorg skapar bara mer av detsamma.

15. Glöm inte skörda! Känn igen och ta emot lösningarna när de kommer. De kanske inte kommer i den form man tänkte sig.

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Grundmodul i miljökunskap för arbetsmarknadsutbildningar

Fortsätter beskrivningen av historien om AmuGruppens miljöutbildningar på 90-talet.

I juli 1993 så gick AMU-gruppen över från att vara en myndighet till att bli ett statligt ägt aktiebolag. Under våren 1993 hade vi som var intresserade av miljö och fanns på olika enheter runt om i landet sett till att vi fick starta ett miljöutbildningsprojekt. Vi ville utveckla moderna miljöutbildningar i det nya bolaget. Det nya AmuGruppen var indelat i olika dotterbolag och jag blev ansvarig för att utveckla miljöutbildningarna i AmuGruppen Småland.

Nu började det kännas meningsfullt att arbeta på AmuGruppen. Jag kunde se att jag hade en uppgift att fylla och ett så stort bolag som AmuGruppen kunde nå ut till och påverka många. ”Tänk om vi kunde få in ett miljötänk på alla arbetsmarknadsutbildningar i Sverige” tänkte jag och flera av mina kollegor ute i landet. Det skulle kunna få en stor verkan. Vi skulle då kunna bidra till att skapa ett kretsloppsamhälle och samtidigt vara med och skapa nya jobb.

Vi satte igång och utvecklade och provade oss fram på de utbildningar vi sålde. Mycket utveckling inom utbildningområdet sker i löpande arbete. Man får en idé och testar den och modifierar den lite nästa gång osv. Det är sällan man först utvecklar något färdigt och sedan kör man det på det sättet år från år. Visst kan man behöva en tid för att ta fram ett koncept men sedan filar man på det och ser till att det passar målgruppen.

När jag nu går igenom mina gamla filer så har jag hittat beskrivningen till ”grundmodulen” som vi kallade utbildningsavsnittet som vi tänkte skulle ingå i alla arbetsmarknadsutbildningar. Så här ser beskrivningen ut:

Planeten jorden;
Förutsättningar för liv,
Livets uppkomst,
Syresättning av atmosfären,
Ozonskiktet,
Liv upp på land,
Fotosyntes och cellandning,
Grundläggande energiprinciper.
Naturens kretslopp ex. kolet, vattnet.
Ekosystem
Människan och teknosfären. Linjära resursflöden.
Ett uthålligt samhälle – kretsloppsprincipen.
Lokal Agenda 21
Miljöproblem ur Miljöbasen:
-Uttunning av ozonskiktet
-Klimatförändringar
-Effekter av marknära luftföroreningar
-Försurning av mark och vatten
-Utarmning av växter och djur
-Övergödning av sjöar och hav

Jag kommer ihåg att jag brukade börja med att gå livets utveckling. Mätte upp 4,5 meter och rörde mig framåt i lektionssalen och gick igenom alla faser som livet gått igenom på jorden. Om det var varmt ute kunde jag gå 450 m istället ute. Ja och hade man mer tid på sig kunde jag gå 4,5 km med eleverna. Jorden är ca 4,5 miljarder år gammal så det var därifrån dessa siffror kom. Med detta sätt kan man visa hur jorden successivt renats av växterna, fått en atmosfär som lett till ett ozonskikt som sedan gjorde det möjligt för livet att gå upp på land.

Efter det brukade jag låta eleverna göra ”uppdraget”. Wolgang Brunner presenterade i slutet av 80 talet en övning som gick ut på att man skulle inreda ett rymdskepp som skulle vara ute i rymden i 6 tusen år. Genom att låta olika grupper tänka igenom allt som man måste ha med sig och hur man skulle göra skeppet självförsörjande på mat och andra behov så lärde sig kursdeltagarna grundläggande kretslopp och ekologi. Den efterföljande diskussionen kunde vara mycket intressant att följa när de olika grupperna fick redovisa vad de kommit fram till. Detta är nog en av de mest genialiska övningar som jag kommit i kontakt med under min lärarkarriär. Eleverna aktiverar all den förståelse de har om kretslopp och får in ny kunskap i ett sammanhang.

Jag brukade visa de grundläggande naturlagarna efter det genom att visa att ”allting sprids” när man droppar en droppe en vattenskål och att ”ingenting försvinner”. Jag visade det geologiska kretsloppet med sand och en sandsten samt vindens kretslopp med en hårtork och vattnets med en bunke vatten. Livets kretslopp fick symboliseras med en krukväxt.

För att sedan visa flöden och hur man kan få dem till kretslopp i ett samhälle brukade jag gå igenom material och energiflöden genom ett hushåll. Alla vet hur ett hushåll fungerar och de olika flödena blir då kopplade till en vardaglig företeelse. När man gått igenom flödena genom ett hushåll är det lättare att sedan titta på dem och förstå dem i ett företag.

Det ingick alltid ett ”kapitel” om Agenda 21 och vad som var nytt med det sättet att tänka. Hur det gamla miljötänkandet hade utvecklats med ”hållbar utveckling”

Sist så gick jag igenom miljöproblemen enligt något som hette ”miljöbasen” som var en pärm med grundläggande fakta om miljöproblemen.

Så gjorde jag för 20 år sedan. Hur skiljer det sig från hur jag undervisar nu? För det första så undervisar jag inte på arbetsmarknadsutbildningar längre men både uppdraget och livets utveckling följde med länge. Nu försöker jag istället att hitta etiska dilemman kopplade till det som jag skall lära ut. Jag försöker hjälpa eleverna att själva ställa frågor och att sedan lösa frågorna. Att se en fråga ur flera olika vinklar är viktigt och att förstå den vetenskapliga processen.

Det som inte finns med längre är Agenda 21. Den verkade glömmas bort i början av 2000 talet. Den ersattes av milleniemålen. Men processen har levt vidare även om den inte är lika intensiv som den var i Sverige i mitten av 90 talet. I somras var det Rio20+ som var en uppföljning av Riokonferensen 1992.

Projektledarkurserna för ALU projekten i miljövård 1993 – 1995

Här fortsätter historien om AmuGruppens miljöutbildningar.

När den första arbetsmarknadskursen i miljökunskap var slut hösten 1992 och de första ALU projekten hade sjösatts hade jag inget jobb längre på AmuGruppen. Jag var timanställd och fick bara de timmar som arbetsförmedlingen köpt.

Min chef hade nu ändrat uppfattning om AmuGruppen och miljö. Han insåg att miljökurser låg i tiden och kunde se en del miljöprojekt som skulle behöva göras i samhället i form av ALU. Han gav mig en veckas anställning för att jag skulle kunna försöka att sälja in någon mer miljökurs. Han föreslog att jag skulle titta på hela Småland.

Jag såg stora möjligheter att göra projektledarkurser för ALU projekt i miljö. Jag visste att det fanns massor av olika projekt som skulle behöva göras i samhället men som saknade medel och människor. Mina tankar var ungefär så här: Tänk om de som nu ställts utanför arbetsmarknaden kunde, under sin arbetslösa tid, få bygga upp ett nytt kretsloppsamhälle som ger nya ”gröna jobb”. På så sätt skulle arbetslösa ses som en tillgång istället för ett problem för samhället. Jag såg massor av behov som skulle kunna fyllas om vi bara hjälpte intresserade med lite relevant utbildning i miljö och kunskaper i projektledning.

Nu var det bara så att i riktlinjerna för ALU så stod det att det inte fick vara med någon utbildning i anslutning till det. Jag började i alla fall att skissa på lite kortare miljöutbildningar än den som vi genomfört i Kalmar. Jag tänkte 4 – 6 veckor i första hand.

I ett av de första ALU projekten i Kalmar var det Handelsanställdas förbund som var huvudman. De spred idén till andra län och kommuner i Småland. De påverkade bl.a. arbetsförmedlingschefen i Älmhult. Han hörde av sig till mig och ville ha ett förslag på upplägg på en miljökurs som skulle utbilda miljöinformatörer. Han hade också talat med skolan i Älmhult som vill göra ett projekt med närmiljön runt kommunens skolor.

På fredagen den sista veckan som jag hade kvar av min anställning ringde arbetsförmedlingschefen i Älmhult och beställde en miljökurs för de projekt de hade i kommunen. Han struntade i att det stod i bestämmelserna att det inte fick vara någon kurs i anslutning till ALU. Detta gjorde att man senare tog bort den bestämmelsen eftersom det fick massor av människor i meningsfulla projekt. Där ser man vad bra det kan vara med människor som törs ha civil olydnad.

Det kändes lite speciellt att få ha den första ALU kursen i miljö i Linnés hemtrakter. När Älmhultskursen var klar hade idén spritt sig och fler arbetsförmedlingschefer ville ha miljökurser till sina kommuner. Så var det i Småland i alla fall och på västkusten. Min kollega Christina Klang-Jonasson i Strömstad lyckades sälja in flera i kommunerna i Bohuslän, Dalsland och Halland. I Skåne och norra Sverige gick det inte alls. Där gick länsarbetsnämnden inte med på att köpa in den typen av kurser. I Stockholm hade Idétorget mutat in idén så där var det de som genomförde dem.

När vi kom fram till sommaren 1995 hade vi fått igång en hel mängd med miljöprojekt i kommunerna. Det sågs så intressant att AmuGruppen blev nerbjuden till EU parlamentet i Bryssel för att prata om utbildningarna och projekten. Jag fick en kvarts taltid. Trotts att det fanns simultantolkar ville jag hålla det på engelska. Men det var inte så lätt att hitta alla engelska arbetsmarknadspolitiska ord. Att yrkesutbildning heter ”vocational training” var inte så svårt. Men hur översätter man ALU projekt? Det visade sig att det fanns en svensk-engelsk ordbok med arbetsmarknadsord så jag fixade talet. Det var en upplevelse att få stå i Europaparlamentet och tala och få talet översatt till flera olika språk samtidigt.

De ALU projekt som vi gjort utbildningar till och som jag tog upp och berättade kort om var följande:

Kalmar
– Miljöinformation i affärer
– Ekologiskt jordbruk
– Naturvård
– Fiskevårdsprojekt
– Ekoturism
– Ekologiskt boende
– Benchmarking mot andra kommuners Agenda 21 arbete
– Lokalt Agenda 21 arbete

Borgholm
– Restaurering av fornminnen
– Miljöanpassade campingplatser
– Lokalt Agenda 21 arbete

Vimmerby
– Naturvård
– Återvinning
– Miljöinformation i affärer

Växjö
– Miljöinformation i affärer

Tingsrd
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer

Älmhult
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer
– Skolan och närmiljön

Markaryd
– Miljöinformation till allmänheten
– Skolan och närmiljön

Ljungby
– Miljödrama i förskolan
– Miljövänligt byggande
– Miljöinformation till allmänheten
– Transport av farligt gods

Vaggeryd
– Plan för restprodukter
– Ekoturism
– Transport av farligt gods
– Skogsplanering

Gamleby
– Ekoteam (GAP)
– Botanisk undersökning
– Återvinning av batterier
– Kompostprojekt

Vetlanda
– Kretsloppskonsulter

Sävsjö
– Kretsloppskonsulter

Jönköping
– Lokalt Agenda 21 arbete
– Miljöinformation i grundskolan
– Agenda 21 och kompostering i åldringsvården
– Miljöinformation i församlingar och kyrkadministration.
– Miljögifter på golfbanor
– Miljöinformation i bostadsrättsföreningar
– Komposteringsprojekt
– Ersättningsmaterial i små företag
– Miljöarbete på hotell och restaurang
– Ekologisk odling av blommer
– Produkter på bensinstationer
– Miljöinformation i affärer
– Miljöinformation i föreningar
– ”Miljö ön Visingsö”
– Selektiv rivning av byggnader

Strömstad
– Hushållskemikalier
– Miljöinformation på campingplatser
– Kompostering
– Botanisk undersökning

Tanum
– ”Ekocenter” för miljöinformation
– Ekologiska lägenheter
– ”Tingvall center för tillämpad teknik”
– Kompostering och återvinning

Ed
– Miljöutställning
– Företags expo av ekoprodukter
– Ekologiskt demonstrationshus
– Förnyelsebar energi
– Vattenvård
– Undersökning av produkter i affärer

Bengtsfors
– Förnyelsebar energi
– Pappersåtervinning
– Ekokläder
– Allmän miljöinformation

Laholm
– Miljöinformation i skolor och affärer
– Miljöinformation i byar, kyrkor och mindre samhällen
– Cykla till jobbet
– Turistinformation

Halmstad
– Miljöinformation i skolor, affärer och bensinstationer
– Miljöpolicy i skolor
– Miljöinformation i tvättstugor

Hylte
– Information i ålringsvården och samhällsföreningar
– Kompost
– Kemiprojekt
– Miljöinformation i affärer

Falkenberg
– Kompostering
– Minimera restprodukter
– Miljöinformation till invandrare i tvättstugor
– Miljöinformation till hushåll och bensinstationer
– Miljöutställning
– Miljöcafé

Varberg
– Återvinning av byggmaterial
– Miljö och småbåtar
– Källsortering i bostadsområden
– Kemiska produkter i skolor
– Allmän miljöinformation

Kungsbacka
– Miljöinformation till hushåll
– Miljöutställning
– Affär för återvinningsprodukter

AmuGruppens miljöutbildningar – så började det

I början och mitten av 90-talet arbetade jag på AmuGruppen i Kalmar. Jag undervisade först i matematik och svenska för invandrare. När jag började som timanställd hette det AMU-gruppen och var en statlig myndighet som huvudsakligen bedrev arbetsmarknadsutbildning. Myndigheten hade funnits sedan 1986 och hade bildats av det som förut kallats arbetsmarknadsutbildningar (AMU).

Jag frågade mig ganska ofta vad jag gjorde där. Hade ju utbildat mig till biolog och matematik var inte mitt starka ämne. Men det var ganska roligt att undervisa invandrare i matematik och det kändes meningsfullt. Jag hade också timmar på Stagneliusskolan 91-92 i naturkunskap och biologi så jag fick i alla fall lite nytta av min biologutbildning.

Jag försökte övertala min chef 1991 att få bli AMU-gruppens miljöansvarige. ”Miljö är inget vi skall syssla med” fick jag till svar.

Men i början av 90 talet hände det mycket på miljöfronten i samhället. Överhuvudtaget så hände det mycket i Världen och samhället. Berlinmuren hade fallit 1989 och Sovjet föll i bitar 1991. Det fanns en framtidstro och en öppenhet för ett nytt och bättre samhälle.

1988 hade Naturskyddsföreningen givit ut boken ”handla miljövänligt” och man började att se hur varor och inte bara fabriker kunde påverka naturen. Det gav oss konsumenter förståelse för vilken makt vi hade när vi köpte olika varor. Detta marknadstryck påverkade också givetvis de företag som tillverkade varorna. Just vid denna tiden handlade det mycket om klorblekt papper och miljövänliga tvättmedel.

En av säljarna på AMU-gruppen hade på våren 1992 övertalat chefen för arbetsförmedlingen i Kalmar att begära in en kurs i Miljökunskap för arbetslösa. När det var dags att ha informationsmöte och berätta för möjliga kursdeltagare om vilka kurser som gick att välja fick säljaren inte ta upp miljökursen. Han ”råkade” dock säga: ”ja så hade vi också miljökursen, men den skulle vi ju inte visa”. ”Har ni en miljökurs” sa då en av de arbetslösa som var på mötet. ”Ja vi har bett att få in ett förslag på en miljökurs men vi tänkte inte köra den” fick arbetsförmedlingschefen erkänna. ”Varför inte” var det någon som sa. ”Jag vill gärna gå en miljökurs”, ”Jag med”, ”och jag med” hördes det från flera i rummet.

Vår säljare fick ihop en hel kurs på det mötet och eftersom det var ett så stort intresse så fick vi köra igång. Det var en av de första kurserna i miljö som AMU-gruppen anordnat och en av de första arbetsmarknadskurserna i miljö i Sverige.

Kursen var på 12 veckor och gick hösten 1992. Här är något av vad den innehöll:
Vision, kreativitet och förändring
Grundläggande ekologi
Kretsloppsamhället
Projektarbete

Mot slutet av kursen så skulle deltagarna hitta något projekt att arbeta med. Jag hade visionsövningar med dem och försökte få dem att hitta något som de tyckte var intressant att arbeta med. Jag hade ingen aning om hur deras projekt skulle finansieras.

Men så en dag kom min chef och sa till mig att det var något nytt på gång i arbetsmarknadspolitiken. Det hette ”arbetslivsutveckling” och förkortades ALU. Det finansierade och möjliggjorde för ideella föreningar att få arbetslösa att göra olika jobb för dem. Jobb som annars inte skulle blivit gjorda.

På så sätt fick vi t.ex. en grupp som informerade om miljövänliga tvättmedel. En annan grupp arbetade med ekoturism och gjorde ”Vasastigen” från slottet och ut till ”Vasa stenen” ute på Stensö där Gustav Vasa gick iland. Fortfarande kan man se skyltarna utefter vägarna och stigarna dit.

Dessa grupper var några av de första ALU projekten i landet.

Samtidigt i Nacka hade en organisation som hette ”Idétorget” också haft en liknande idé och startade ALU projekt i miljö samma vecka.

Synkronicitet kallas det!