Om Dan Frendin

Lärare i naturkunskap. Biolog. Skriver här om mitt livs tema: - Att föra kunskapen vidare

Examination på distans

Idag ställdes jag inför att ha examination under de nya förhållandena med distansundervisning. Eleverna skulle visa vad de kan om fyra av människans organsystem. Eleverna skulle visa sin kunskap om blodet och blodkärlssystemet, utsöndringssystemet, andningen, matspjälkningen och hur dessa system samarbetar för att  fylla  cellernas behov.  Normalt så använder vi ett digitalt verktyg som heter Digiexam där eleverna går in och skriver sina texter. När de är inne där kan de inte surfa på internet eller skriva någonting annat. Naturligtvis så får de också då lämna ifrån sig sina mobiltelefoner och man brukar sätta upp en pappersvägg på bänkarna så de inte skall se varandras datorer där de skriver. 

När nu alla är hemma går det inte att ha samma rutiner. Vi kan omöjligt kolla om de använder sin mobil och pratar med någon. 

Detta var jag tvungen att förhålla mig till samtidigt som jag vill kunna få in ett underlag för betygsättning och att de lär sig så mycket som möjligt. 

Så här möter eleverna sin lärare nu förutom genom chattar, mail och examinationer online.

Redan innan Corona-pandemin så befann sig vår civilisation i ett mycket dynamiskt och kritiskt historiskt skeende. Klimatförändringarna hade börjat ge sig till känna med omfattande extremväder, skogsbränder och smältande glaciärer vid polerna mm. Vi befann oss i den 6.e massutrotningen av biologisk mångfald. Den biologiska mångfalden som är grunden för våra livgivande system på jorden. Vi såg ungdomar som i tusental  Världen över demonstrerade för att mer åtgärder skulle göras för att förhindra de katastrofer vi kunde se komma på grund av dessa två stora miljöproblem. 

Samtidigt hade vi politiska ledare i Världen som inte trodde på vetenskap och satt ekonomi före vår gemensamma överlevnad och skyllde de mesta problemen på andra. Det fanns grupper som medvetet spred desinformation för att våra samhällen skulle brytas ner. 

Vid samma tidpunkt i historien så tog den exponentiella tekniska utvecklingen fart med artificiell intelligens, kvantdatorer mm som gjorde att vi kunde förvänta oss en mycket snabb teknisk utveckling. 

Ovanpå detta  kommer nu denna pandemi som på bara en vecka kastar in oss i en stor global samhällskris. 

Det enda vi kan veta är att samhället inte kommer att se ut som tidigare i historien. 

Då måste vi fråga oss: Vad är viktigast att vi lär våra elever i detta skede av vår civilisations utveckling? Är det att försöka lära sig fakta utantill och försöka minnas det för att kunna svara på frågor på ett prov? 

Hur gör man som lärare när man skall ha en examination under de förhållanden som är nu? 

Vid planeringen av detta områden innan vi fick distansundervisningen resonerade jag som så att det viktigaste jag ville att eleverna lärde sig var basfakta om hur organsystemen fungerar samtidigt som de lär sig att sammanfatta naturvetenskapliga texter på ett bra sätt. Jag sa till eleverna att de fick ha med sig en handskriven A4 sida med fakta om varje system när de skulle ha sin examination. Jag ville att de lärde sig att använda enkla teckningar och nyckelord för att visa hur organsystemen är byggda och vilken funktion de har. Jag ville att de skulle se hur dessa system stödjer cellernas livsprocesser.  Genom att tillåta att de fick ha med dessa sammanfattningar på examinationen la de ner sin själ i att göra dem bra!  Detta hade de arbetat med veckorna innan distansundervisningen genomfördes. 

Jag vill också att eleverna skall lära sig att samarbeta för att tillsammans utveckla sin kreativitet och träna på att hitta lösningar på de problem mänskligheten står inför. 

Allt detta som sker i världen, mina tankar om kunskap och de nya förutsättningarna gjorde att jag bestämde mig för att låta eleverna få använda alla hjälpmedel de vill för att klara uppgiften på examinationen. 

Samtidigt konstruerade jag frågan på ett sådant sätt att den var ”ogooglebar”. Dvs jag frågade inte om olika enskilda fakta utan ställde en fråga där de skulle visa att de förstår hur alla dessa system fungerar tillsammans för att ge cellernas livsprocesser vad de behöver. 

På så sätt höjde jag deras kunskap genom att de under examinationen fick sätta ihop de delar som de arbetat med på lektionerna. 

Jag hoppades också att eleverna skulle hjälpa varandra att komma på så många bra svar som möjligt genom att kommunicera med den moderna tekniken och kunna hitta och hämta fakta från bra och trovärdiga källor om de behövde.

Förutom frågan om organsystemen frågade jag dem hur de tänkt när de tagit hjälp av olika hjälpmedel och på vilket sätt de samarbetat med andra för att klara av att lösa uppgiften så bra som möjligt. 

När de skrivit examinationen fick de en utvärdering där de fick skriva ner sina tankar om hur det var att examineras på detta sätt och vad de erfarit när de skrev examinationen. 

Hur var deras reaktion då? Detta skall jag sammanfatta i min blogg imorgon! 

Första dagen med distansundervisning

Idag var den första dagen då vi för första gången skulle genomföra våra lektioner på distans. Igår fick alla elever komma in och hämta sina läroböcker och annat material och förbereda sig på de nya rutinerna.

Det var lite spänning på morgonen innan lektionerna skulle börja. Skulle alla Google system fungera när massor av andra länder också skulle använda dem samtidigt? 

Jag skulle använda Google Classroom och Google Hangout Meet för att genomföra undervisningen. 

När min första lektion började klickade jag in mig på mitt digitala klassrum och inom en minut var alla mina elever också inloggade. Detta skulle varit en lektion då vi skulle haft laboration men det gick inte nu. Istället hade jag igår spelat in en film där jag visade alla steg i labben som de skulle gjort om vi inte haft distansundervisning. 

Kvällen innan hade jag också lagt ut alla dokument som de behöver för att kunna skriva en bra labbrapport. Det var en labbhandledning, en rapportmall, en checklista vid labbrapportskrivning och ett dokument om hur man skriver källförteckningar och källhänvisningar. 

Min instruktionsfilm om krasselabben.

Jag gav en kort introduktion vad de skulle göra och sedan började de att läsa igenom alla instruktioner, tittade på filmen och började att skriva. Om de hade frågor kunde de fråga mig direkt genom sina mikrofoner i sina datorer eller skriva i en chatt. 

Medan de skrev kunde jag gå in och titta på vad de skrev och hann ge feedback till alla under lektionens gång. 

Den första lektionen gick över förväntan. 

Likadant var det med de andra lektionerna jag hade under dagen. Alla eleverna var närvarande via sina hem. De loggade in i tid och jag kunde gå in i deras dokument och se vad de skrev och ge kommentarer efter att jag haft en kort inledning.

En skillnad som jag märkte var att jag var mycket tröttare efter dessa digitala lektioner jämfört med mina vanliga. Jag får mer energi av eleverna när jag möter dem på riktigt och jag rör mig mycket mer i klassrummet. Det var lite jobbigt att sitta still och koncentrera sig så länge och titta in i en dator hela tiden. 

I morgon kommer en ny utmaning. Då skall mina elever skriva en examination som de förberett i några veckor. Men hur skall man undvika fusk när alla sitter hemma och skriver och jag inte kan kolla dem? Mitt svar på detta är att man måste tänka helt nytt! 

Jag berättar hur det gick imorgon! 

Paradigmskifte igen!

Jag började att skriva denna blogg 2013 när Stagneliusskolan som jag jobbar på var mitt i ett paradigmskifte. Just då slog digitaliseringen igenom på bred front inom gymnasieskolan och jag ville skildra hur detta paradigmskifte påverkade mig som lärare, vad jag gjorde i min undervisning och sätta in det i ett större sammanhang. Jag trodde då att jag bara skulle få vara med om ett stort paradigmskifte i min profession under mitt yrkesverksamma liv och skrev då under det året ett blogginlägg varje dag för att dokumentera det.

Idag den 18 mars 2020 så har den svenska gymnasieskolan gått över i ett nytt paradigm över en natt! Igår meddelande Stefan Löfvén och Anna Ekström att regeringen och Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla svenska gymnasieskolor och Universitet går över till distansundervisning tills vidare på grund av coronavirus-pandemin.

Eftersom vi under sju år arbetat med datorer och digital undervisning så kände de flesta av oss lärare att detta skulle inte vara något större problem. Vi har tekniken på plats sedan länge och eleverna är inkörda på digital undervisning. Visst blir det annorlunda att inte träffas alla i klassrummet och visst innebär det en massa extraarbete. Visst kommer några elever få det svårare att bara arbeta hemifrån men i det stora hela känns det som att vi har kontroll över situationen och känner en viss tillförsikt att vi kommer klara detta.

Jag tror att den svenska gymnasieskolan aldrig kommer bli sig lik efter detta. Vi kommer få erfarenhet av fördelar respektive nackdelar att jobba på distans så när vi sedan kan komma tillbaka till det ”normala” igen så kommer vi ha en mycket bredare erfarenhet av hur vi kan undervisa. Hur skall vi klara av att det kommer saknas 65 000 lärare i den svenska skolan om några år om vi inte löser detta med någon form av distansundervisning?

Enligt många forskare så står vi nu också mitt i den exponentiellt tekniska utveckling som kommer att gå mycket fort. Peter Diamandis som startat Singularity University i Silicon Valley säger att vi på ett år kan få en lika snabb utveckling som under hela 1900-talet!

Samtidigt ser vi en eskalerande temperaturökning på jorden med extremväder, skogsbränder mm. Greta Thunberg har i över ett år sagt att vi borde agera i panik för att rädda jorden och sluta flyga mm. Nu sker allt detta på bara någon vecka! En av dem som fick ta beslutet att ställa in massor av flyg var också paradoxalt nog Donald Trump när han införde inreseförbud för europeer i USA!

Kanske kommer denna pandemi göra att vi på bara några veckor får se ett nytt samhälle växa fram där nya paradigm löser de samhällsproblem vi har. Vi kanske ser början på en gigantisk omställning som kommer gå väldigt fort!

Då har vi lärare en stor uppgift att fylla att lotsa våra ungdomar ut i det nya livet!

Det är en intressant tid vi lever i nu.

Men jag är beredd. Har förberett mig i flera år.

Ska berätta mer de dagar som kommer.

Att undervisa med livsplaner i gymnasieskolan

Under läsåret 2017/2018 påbörjade jag mitt projekt att undersöka och utveckla hur man kan undervisa med hjälp av livsplaner. 

I mitt projekt lät jag eleverna i Naturkunskap 1b och 2 ta fram vilka livskategorier de har och lära sig att prioritera dem. Inom ramen för kursen naturkunskap 1b fick de skriva och utveckla tre allmänna livsplanekategorier för ungdomar i deras ålder: ”hälsa och välbefinnande”, ”socialt liv” och ”kärlekrelationen”. När man arbetar med livsplaner i undervisningen är det viktigt att man betonar för dem att man arbetar med allmänna möjliga optimala planer för ungdomar i deras ålder. Det blir tydligt när man använder dem i sex och samlevnadsundervisningen. Vill man ha hjälp med sin privata livsplan så skall man skaffa sig en mentor. Exempel på mentorer inom kategorien ”hälsa och välbefinnande” är skolsköterskan, läkaren, den personliga tränararen eller nutritionisten.

Men som lärare har vi också en roll som mentor när det gäller att hjälpa dem övergripande med sin skoltid.  Jag och min kollega, som var mentorer i åk 1, lät eleverna ta fram sina personliga livsplanekategorier inom följande områden: ”jobb och karriär” och ”skola och utbildning”

Eleverna uppskattade arbetet med livsplaner och alla sa vid läsårets slut att det var det viktigaste de lärt sig under första året på gymnasiet.

Jag har nu påbörjat ett arbete där jag utvecklar livsplanearbetet så att flera ämnen kan samarbeta inom olika kategorier som berör dem. I kategorin ”hälsa och välbefinnande” kan t.ex. ämnena naturkunskap, idrott och hälsa och psykologi bidra med olika delar.

Livsplanerna hjälper eleverna att förstå vad de skall ha kunskaperna till i deras i liv. Det hjälper eleverna att få motivation för sina studier och gör utbildningen relevant för dem.

 

Presentation på Slideshare om mitt utvecklingsarbete: 

https://www.slideshare.net/danfrendin/livsplaner-i-undervisningen

 

Here is a short presentation in English about the research project:

https://dfrendin.com/lifeplans/

 

Att göra en livsplan.

För snart ett år sedan gjorde jag min första livsplan. Jag hade hört en intervju med Michael Hyatt som precis skulle komma ut med en bok om hur man gör en livsplan. Jag köpte både boken och ljudboken och satte av en hel dag uppe i stugan i Värmland där jag koncentrerat tog fram och skrev ner min plan. Det tog ungefär 10 timmar.

Det var en intressant och mycket givande erfarenhet. Jag har sedan dess regelbundet tittat igenom och även reviderat min plan för att den skall vara levande och hjälpa mig att få balans och rätt prioriteringar i mitt liv.

Vad är en livsplan? 

En livsplan är ett kort skrivet dokument på 5-15 sidor. Det är skrivet av dig och för dig. Dokumentet beskriver hur du vill bli ihågkommen och utifrån det vilka som är dina viktigaste livsområden eller ”livskonton” som man kan kalla det. I livsplanen prioriterar du dina konton, går igenom syftet med dem och hur din vision för dem ser ut. Sen gör du en handlingsplan för hur du skall få det liv du vill ha.

Varför ska man göra en livsplan?

Det finns flera argument för varför man skall göra en livsplan:

  1. Du får en översikt över och en ökad medvetenhet om vad som är viktigt i ditt liv.
  2. Du blir med medveten om vad du vill prioritera i ditt liv utifrån den livssituation du befinner dig i.
  3. När du tänkt igenom och reflekterat över detta kan du lättare säga nej till det som är oviktigt för dig och bara tar din tid och säga ja till det som du verkligen vill. Du kan få en bättre balans i ditt liv. 
  4. Du ser nya möjligheter lättare när du har en medveten vision för ditt liv.
  5. Du får en större klarhet över vad du vill förändra i ditt liv och hur du kan göra det.

Hur hänger detta samman med din yrkesroll?

Ditt yrke är en stor del av ditt liv men det ingår i en helhet. När denna helhet fungerar bra är det större chans att jobbet även fungerar bra och vice versa. När du gör en livsplan får du ett verktyg att skapa en bra balans mellan de olika delarna av ditt liv.

Att medvetet reflektera över sin livsplan gör att du kan känna en större mening med ditt liv. Ser du till att fylla ditt liv med meningsfulla aktiviteter och vardagliga händelser är det mycket troligare att du får det liv du vill ha.

Här är en länk där du kan beställa boken ”Living Forward” där författarna Michael Hyatt och Daniel Harkavy  beskriver livsplanprocessen om du vill veta mer: https://livingforwardbook.com/

Här är en intervju med författarna om boken och processen att göra en livsplan: https://www.youtube.com/watch?v=JVx1LnZLybU

Här är en intervju med Michael Hyatt om ”Living Forward” med Lewis Howes: https://www.youtube.com/watch?v=8jLozTDloAk

 

 

Konsten att äta frukost

Frukosten skall ge mig en bra grund för dagen. Den skall ge mig energi för de 5-6 närmaste timmarna innan det är dags för lunch och förse cellerna med alla livsnödvändiga ämnen.

Frukosten innehåller följande:

Protein till mina muskler och allt annat i kroppen som är uppbyggt av protein. Basen för mitt protein är två ägg. Till det lägger jag till och varierar olika dagar med yoghurt/A-fil, nötter, rostbiff, skinka, rökt kalkon, chiafrön eller sardiner.

Kolhydrater, som skall ge energi till min kropp, får jag framför allt av havre, bär och frukt. Genom att äta riktig frukt (ej juice) tillsammans med gröt och protein frigörs blodockret långsamt och gör att jag inte får några toppar eller dalar i mitt blodsocker.

Fett som bygger upp nervsystemet, ger energi och löser de fettlösliga vitaminerna varierar jag varje dag mellan nötter, krossade linfrö, solrosfrö, pumpafrö eller avokado. Genom att äta sardiner får jag också i mig omega-3 fett. Jag tar regelbundet extra tillskott av krill-olja och ”Udo´s choice”. Enligt nya fakta som jag såg idag så går livsmedelsverket ut och varnar för att äta krossade linfrö. Tills jag vet mer om detta kommer jag ta bort dem från min frukostmeny. 

Mineraler behövs för olika livsprocesser där hormoner och enzymer är med. De behövs för uppbyggnad av skelett och tänder samt är bl.a. viktiga i nervernas funktion och saltbalansen i kroppen. Genom att rosta havret (250 grader i 4 minuter i ugnen) till min gröt frigörs mineralerna lättare i grynen och kroppen kan ta till sig dem bättre. Mineraler finns också i t.ex nötter och frön.

Fibrer är viktigt att tarmarna får. Det finns både vattenlösliga och icke vattenlösliga fibrer. De hjälper till att portionera ut blodsockret i lagom portioner och de är också viktiga för tarmfloran av bakterier. Fibrer får jag i mig genom att äta riktig frukt (ej juice) och havregryn eller chiafrön. Jag tar alltid lite extra linfrön eller psyllium frön i gröten eller chiapuddingen.

Vitaminer som också behövs för olika livsprocesser får jag framför allt från bär, frukt och ägg. Kött innehåller också B-vitaminer.

Antioxidantbildande ämnen och ämnen som ger hormesis kan förutom frukt och bär också vara olika kryddor som gurkmeja, ingefära, kanel, kakao och kardemumma. Jag varierar mitt intag av kryddor genom att ta olika kryddor i gröten eller chiapuddingen varje dag.

Jag tar också regelbundet Chlorella genom att lösa upp en tesked av det gröna pulvret i ett glas vatten. Chlorella innehåller mycket klorofyll och har en avgiftande verkan. Jag varierar genom att dricka spirulina de dagar som jag inte tar chlorella. Spirulina innehåller både mineraler och vitaminer.

Till frukosten dricker jag kaffe eller grönt te utifrån de principer som jag skrivit om i tidigare blogginlägg.

p1040780

Grunden i min morgongröt är rostat havre. Havre innehåller inte lika mycket gluten som andra sädeslag. Jag har alltid lite fett i som t.ex. krossat linfrö som på bilden eller varierar med pumpafrön, solrosfrön, krossade nötter eller en avokado. Har alltid psylliumfrö eller okrossad linfrö till. Sen så varierar jag kryddningen mellan kanel (som syns på bilden till höger), kardemumma, ingefära, nejlika eller gurkmeja.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

Till varje frukost tar jag en tallrik frukt och bär som jag varierar varje dag. Det kan vara blåbär, björnbär, grantaäpple. mango, äpple, apelsin, banan eller andra frukter och bär allt utifrån säsong.

p1040823

När jag kokat gröten lägger jag den över frukten och äter den tillsammans med frukten.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

Ett alternativ till gröten är chiapudding som jag gör av en halv skål yoghurt/A-fil där jag lägger 30 gram chiafrön och 15 gram rostat havre. Jag fyller på med frukt, min fettranson som jag brukar ta till gröten och extra fibrer i form av psylliumfrön eller okrossade linfrö. Sist strör jag i kakaopulver eller någon krydda. Jag rör ihop allt och tillsätter lite vatten. Sen får detta stå i kylskåpet över natten innan jag äter det på morgonen.

p1040811

Grunden för min proteindel av frukosten är två stora ägg. Till det brukar jag lägga lite rökt kalkon, rostbiff eller sardiner. Till äggen tar jag gärna lite dillmajonäs och Seltin för jag tycker det är gott.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan nötter.

Jag tar alltid en portion nötter till frukost. Om jag inte får protein genom yoghurt/A-fil så tar jag en hel näve blandade nötter. Annars blir det ca 10 paranötter eller motsvarande mängd andra nötter som pistagenötter, mandlar. cashew, hasselnötter och pekan -nötter.

p1030502

Till dessa ingredienser dricker jag kaffe eller grönt te som jag varierar emellan. Här är ett exempel på en frukost från i somras där jag lagt till lite hästkorv i proteindelen.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Här är ännu ett exempel från en frukost i somras då det fanns tillgång till färska hjortron. Till denna frukost drack jag macha-te.

Autofagi – vad är det?

Efter att jag skrivit det förra blogginlägget om att dricka grönt te funderade jag på vad nästa blogginlägg skulle handla om för att lägga en grund för kommande inlägg. Jag bestämde mig för att skriva om autofagi som är en av de grundläggande processerna jag arbetat med de senaste månaderna för att öka min energi och mitt välbefinnande.

Innan jag hann börja skriva på inlägget tillkännagavs 2016 års Nobelpris i fysiologi och medicin: Yoshinori Ohsumi. Han fick priset för hans banbrytande forskning om autofagi!

Autofagi betyder ”självätning”. Det är den process i cellen där utslitna delar och material bryts ner för att återanvändas i nya komponenter. Cellen kan också med hjälp av autofagi ta hand om bakterier och virus. Det är en basal fysiologisk process för den protein vi äter räcker inte för kroppens behov. Vi måste återanvända det som finns i våra celler.

En dubbemembranstruktur som heter ”autofagosom” sluter sig kring det som skall brytas ner och för det till lysosomen där själva nerbrytningen sker.

Autofagi upptäcktes redan i början av 1960-talet då man hittade en liten organell i cellerna man kallade lysosom. Man förstod att den hade som uppgift att bryta ner ämnen men man förstod inte vidden av detta vilken stor betydelse denna lilla del av cellen hade. Det var Yoshinori Ohsumi som lade grunden för att förstå autofagin i några viktiga artiklar som publicerades 1992 och 1993 när han hittade gener som styrde denna process. Sen dess har forskningen gått vidare och sett kopplingar till olika sjukdomstillstånd mm. Att vi inte pratat så mycket om detta i Sverige beror på att det inte forskats särskilt mycket på det i vårt land.

Autofagin kan påverka olika cancerformer och sjukdomar i nervsystemet som Alzheimers.

I Ari Whittens ”The Energy Blueprint” är autofagin en av hörnstenarna. Det styr cellgenerationen som behöver vara effektiv.

Vad gör jag då varje dag för att min autofagi skall fungera? Autofagin behöver ett fastefönster på 12-14 timmar varje dag för att fungera optimalt. När jag började att äta enligt ”Bright Line Eating” så blev mitt sista mål för dagen ungefär vid sextiden på kvällen. Sen åt jag ingenting förrän vid sex eller sjutiden på morgonen efter 12-13 timmar. Susan Pierce Thompson berättade i sin bootcamp att man brukar få en tydlig energiökning efter ca 90 dagar. Min kom efter 120 dagar då jag bara måste börja röra på mig mer! Hon kunde inte förklara varför bara att det brukar vara så för alla som går igenom BLE. Det var Ari Whitten som kunde förklara att det var autofagi som låg bakom detta!

Autofagin startar när halten av aminosyror är låg i blodet. Om man dricker ett stort glas vatten direkt när man vaknar på morgonen så förbättrar man autofagin eftersom aminosyra-koncentrationen blir lägre då.

Här är några källor som berättar om Yoshinori Ohsumis arbete och autofagi:

Sveriges radios ”Vetandets värld”

Wall Street Journal

Nobelkommitten om 2016 års nobelpris i fysiologi och medicin

Svt om Autofagi