Svårigheter

Att föra in ett nytt arbetssätt och nya digitala verktyg är inte lätt. Fast jag hade haft en muntlig genomgång och gjort en skriftlig instruktion till hur man skriver enkäter i Google formulär så hade eleverna stora svårigheter att skriva och skicka iväg sina enkäter idag.

Detta gjorde det än tydligare för mig att det man säger till eleverna lär de sig inte. Inte ens om det står skriftligt. Det är när de gör saker som de lär sig.

När det blir svårt eller de inte riktigt fattar vad de skall göra så börjar de titta på fotbollsfilmer på sina dator, prata om annat och tappa focus. Detta gör de istället för att diskutera ämnet och rapporten och försöka klura ut vad som är bästa sätt att gå vidare medan de väntar på att jag skall komma fram till dem och förklara för dem hur de skall göra.

Nu behövs nog några inspelade genomgångar på hur en rapport är uppbygd och hur man kommer fram till vad som skall stå där.

Google formulär

Mina årskurs ett klasser i Naturkunskap 1b arbetar nu för fullt med att undersöka hälsa ur olika aspekter. Det ingår i deras uppgift att de skall göra en enkät till några klasser på skolan och ta reda på ungdomars vanor och kunskap kring träning, droger, sömn, konsumtion och strålning för att nämna några exempel. Förra året fick de trycka ut enkäterna på papper och sedan delade jag eller min assistent ut dem till klasserna. De fick sedan sitta och sammanställa resultaten på sina datorer.

I år använder vi Google forms istället. Man går först in och ställler sig i en mapp på Google Drive där man vill att resultaten skall komma. Sen klickar man på ”skapa”. Det kommer upp en ruta där man får välja tema. När man valt tema ska man kryssa i om man vill att de som svarar skall vara anonyma eller inte.

Sen skapar man de frågor som man vill ställa. Det kan röra sig om flertext eller löpande text och flera andra typer av frågemodeller. När man är klar kan man skicka den till de man vill ska göra enkäten.

När sedan alla svarat så gör programmet om alla svar till tabeller och diagram i den mapp som man stod i från början.

Igår skickade en av mina ettor ut enkäterna med sin epost. Skall bli spännande att se om det fungerar.

Naturkunskap 2 – Fas 2 redovisning

Idag hade vi redovisning av gruppuppgiften i fas 2. Varje grupp skulle göra ett pecha kucha föredrag om vad som sker i stjärnorna. Av alla 8 grupperna så var det bara en som klarade av att göra en riktig pecha kucha: 20 bilder i 20 sekunder.

Alla grupperna hade fått med stjärnornas processer men med lite olika noggrannhet. Alla hade med proton – proton processen där väte slår ihop sig till helium. De flesta fick med att ämnen upp till järn bildas i de röda jättarna. Bara några fick med att ämnen tyngre än jårn bildas i supernovaexplosionerna.

Den enskilda uppgiften skall jag kolla av imorgon i den ena halvklassgruppen.

Wikipediaartikel om Uganda och Sydafrika

När vi nu kommit hem från Afrika är det dags för våra elever att skriva en Wikipedia-artikel om något ämne som de kommit i kontakt med och erfarit under resan.

När man skall skriva en sådan artikel måste man först bestämma ämne. Sen går man in i Svenska Wikipedia och tittar vad det står om ämnet. Är artikeln mycket välskriven och omfattande är det tveksamt om man som gymnasieelev kan tillföra något. Då får man välja ett annat ämne att skriva om. Finns det ingen artikel eller om den är liten och inte särskilt omfattande så passar det utmärkt att skriva om det ämnet.

Ofta handlar det om att utöka en redan befintlig artikel än att skriva en helt ny. Man får först läsa igenom det som står och sedan forska fram mer fakta och lägga till. En bra hjälp är att titta på artiklar om samma ämnen på olika språk. Kolla in den engelska versionen av Wikipedia och eventuella versioner av artikeln i den norska och danska Wikipedia.

Man får söka fakta på internet, i böcker och artiklar och vara noga med att skriva ner de referenser som man hittar sin fakta i. Alla dessa referenser skall läggas in i artikeln.

Bilder som man vill använda lägger man in i Wikimedia Commons och länkar sedan till. De får då en Creative Commons licens för att kunna användas i Wikipedia.

Under tiden man skriver sin artikel lägger man in den i sin sandlåda.

Wikipedia har en sida med tips om hur man kan gå tillväga när man skriver en ny artikel:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skriv_en_ny_artikel

Att komma hem igen

Efter att ha varit ute på en sådan resa som vi gör i Global Profil är även hemkomsten något som vi måste lära eleverna att kunna hantera.

Under två veckor har eleverna och vi varit med om händelser, kulturkrockar, intryck mm så det känns som om man varit ute en månad. Många elever går igenom en mognadsprocess snabbt och ser på sin egen kultur på ett nytt sätt.

Ofta är man full av saker som man vill berätta och ens omgivning orkar kanske bara höra en liten del. Sen vill en vänner och kollegor prata om sig själva istället.

Vi försöker under kursens gång ge eleverna en så nyanserad bild av Uganda eller Sydafrika genom våra resor. När de kommer hem möts de av sina släktingars och vänners stereotypa bilder av ”Afrika”.

Detta pratar vi alltid igenom med eleverna när vi är på väg hem och förbereder dem på att kunna hantera.

Tre kunskapsvägar

Hur skall man få kunskap om livet i en by? Denna utmaning var det som våra elever ställdes inför när de kom till Mbazzi i Uganda och som den andra halvan av Globil profil just nu arbetar med i Tintown i Sydafrika.

Under arbetet i Uganda reflekterade jag över detta och kom fram till att det finns tre ”kunskapsvägar” att följa.

Den första är den ”vetenskapliga” vägen. Då läser man in sig på allt som går att läsa om byn. Man använder vetenskapliga metoder att undersöka den utifrån det ämnesområde som man vill studera: antropologiskt, sociologiskt, ekologiskt eller historiskt t.ex.

Den andra vägen är den ”Journalistiska” vägen. Då intervjuar man de människor som bor där och låter dem och deras berättelser spegla livet i byn. Man gör en ”dokumentär”. Det var det som vi tänkte när vi sa åt våra elever att göra ”porträtt” och intervjua människorna i byn.

Den tredje vägen är den ”litterära” vägen. Då intervjuar man flera personer i byn och utanför. Sen sätter man ihop flera av de intervjuer som man gjort och skapar en fiktiv person. En person som inte finns i verkligheten men som är ”ihopsatt” av allt det man fått reda på genom flera intervjuer och observationer. Man kan sätta in denna fiktiva person med andra fiktiva personer och hitta på en berättelse som speglar livet i en by. På detta sätt får man en både levande och ”sann” bild av livet i byn.

Hemresa från Uganda

Årets resa till Uganda med Global profil är över. Två veckor med kulturmöten, ugandisk mat, en tropisk fauna och flora och massor av nya människor har gått mot sitt slut. Att vara lärare på en sådan resa är något helt annat än att vara lärare på ”vanliga” lektioner. Totalt har vi som varit lärare haft lektionsföreläsning högst en timme var. Att vara lärare på en sådan här ”journey” kräver en hel del annat.

Först så är de personliga kontakterna med de därnere a och o. Ett gott samarbete och samförstånd med de i de andra skolorna är en förutsättning för att lyckas. Möjlighet till en gemensam planering är viktigt. Det har vi fått när de andra skolorna varit på besök hos oss. Jag hade också möjlighet att åka ner till Uganda i somras vilket gjorde att jag kunde besöka den by vi skulle specialstudera och träffa lokala ledare. Vi fick också möjlighet till att lägga upp programmet mer i detalj tillsammans en månad innan vi kom ner.

Som lärare skapar man en pedagogisk process med de examinationsuppgifter man ger eleverna och det program man lägger upp. Examinationsuppgifterna skall vara elevaktiva och ge utrymme för eleven att hitta något att skriva eller berätta om som känns viktigt och intressant. Sen stöttar man detta genom personliga samtal med eleverna enskilt eller samtidigt under de studiebesök som man gör gemensamt. Man får ta gemensamma middagar, stunder av väntan på flygplatser eller ”håltider” i det program man har. Det är viktigt att ha en tanke och en röd tråd i de studiebesök man gör.

På årets resa var besöket i Mbazzi huvudpunkten. Dagarna innan besöket fick eleverna stifta bekantskap med det Ugandiska samhället genom att besöka en marknad på en sk ”landing site”. De fick en översikt över floran genom att gå igenom Entebbes botaniska trädgård. En kväll på N´dere troup gav dem en insyn i den Ugandiska kulturen och speciellt betydelsen av deras danser. Innan de började arbeta med förberedelserna för Mbazzibesöket fick de också en eftermiddag och en förmiddag i den ”vanliga” undervisningen på de skolor där de bor. Att först börja att bo i en familj för att sedan efter den första helgen flytta ut till elevhemmen var också menat att ge dem en introduktion i de Ugandiska samhället.

När de sedan planerade och genomförde besöket i Mbazzi gjorde de det i nära samarbete med eleverna i Entebbe som är med i de ”Global profile klubbar” som de har på skolorna. Eftersom inte alla bybor i Mbazzi pratar engelska behövde våra svenska elever hjälp av sina ugandiska ”klasskompisar”. På detta sätt fick vi till ett fint samarbete mellan eleverna från våra olika länder.

Genom att samlas dagen efter fick eleverna sammanställa och gå igenom med varandra allt de fått höra. Eftersom eleverna i de olika grupperna om ”Integration”, ”hälsa” och ”resurser” varit utspridda i olika ”intervjugrupper” behövde de berätta för varandra vad de fått reda på och se till att dela bilder och information.

Resten av tiden gick sedan åt till att sätta in allt de fått se i ett större sammanhang. Vi gjorde en träsktur utanför Mpigi för att eleverna skulle se hur de såg ut och hur fisket gick till. Det finns mer än savanner i Afrika! Vi besökte ett par byar utanför Masaka som WWF arbetar med i sitt arbete för ett hållbart avrinningsområde runt Viktoriasjön. Vi besökte en Vi skogen skola i Gomba utanför Mpigi. Resan dit gjorde att vi fick se en större del av Mpigidistriktet. De kunde också jämföra skolorna i Mbazzi med denna skola och de skolor de själva bott på.

Genom besöket på Bugandas parlament, Kabakas palats och Amins tortyrkammare fick eleverna en större förståelse för Ugandas kultur och historia. Alla dessa besök skapade frågor hos eleverna som de sedan ställde till de ugandiska lärare och elever de mötte senare.

Att besöka en marknad, en snabbmatsrestaurang och ett snabbköp var också en del av att ge en nyanserad bild av Uganda.

Sista dagen innan avresan fick vi en fin genomgång av SIDA personal på den svenska ambassaden. Det blev en bra sammanfattning på dagsläget i Uganda såväl politiskt som kulturellt. Våra elever kunde få svar på frågor som de ställt tidigare under resan.

Kulturuppvisning på Kisubi Mapeera

Idag var det sista dagen i Entebbe på årets resa med Global Profil. Den avslutades med ett ”culture event” där alla skolorna uppträdde med danser. Alla skolor som är med i vårt projekt uppträdde med danser, dikter eller sång. Intressant att se hur Ugandierna kan uttrycka historier och små berättelser i sina danser.

Att vår nya gymnasieskola tagit bort estetisk verksamhet som ett gymnasiegemensamt ämne känns torftigt. Skolorna i Uganda visar vikten av en levande kulturell verksamhet.

Vi försökte så gått vi kunde med en gemensam gruppdans vi också i vår svenska grupp. Det fick bli en blandning av zumba fitness och Sh´bam till Pitbulls ”Hey baby (drop it on the floor)”.

Sveriges ambassad i Kampala

Efter att ha studerat en vanlig by på Ugandas landsbygd, sett flera intressanta biståndsprojekt och träffat organisationer som arbetar för hållbar utveckling i Uganda fick vi idag en mycket intressant genomgång av det politiska läget i Uganda.

Det var Martin Nilson och Cecilia Chrona som tog emot oss. Båda arbetar som handläggare på SIDA inom ambassaden.

Tidsresa: Freedom tree i Entebbe 1954

Denna dag ägnades åt året 1954, en dag i september. Folk hade samlats vid den öppna platsen runt ”Kirundu tree” i Entebbe. Guvernören i protektoratet Uganda, Andrew Coven, skulle komma och berätta varför han skickat Kabaka
Muteesa II i exil i London. En grupp musiker spelade på trummor och xylofon. Folk dansade runt och gladdes. En annan grupp skrev paklat.

(fortsättning följer)