Beethoven, Bach, Bartok och Haydn

En måndagkväll i Kalmar. Det har varit ganska intensivt nu ett långt tag. Ibland måste jag bara ta ledigt och ta det lugnt. Ikväll blev det en sådan kväll. Min dotter bjöd ut mig på en lite försenad överraskningsfödelsedagspresent. Det blev en konsert på Slottet med Camerata Nordica.

Instrumenten stäms. Jag läser i programmet att de skall spela Beethoven. Det kommer minnesbilder från min barndom då jag satt på vinden hemma i Oxelösund och tecknade ett porträtt av min stora idol Beethoven på en plywoodskiva. Jag gömde det längst in på kallvinden bland stenull och reglar. Kanske ligger det kvar där än idag?

Orkestern kommer in och de börjar med Wilhelm Friedeman Bachs sinfonia i F dur. En otrolig närvaro hos musikerna och en publik som vet att man inte applåderar mellan satserna gör att det blir en täthet och koncentration i musiken som inte går att uppleva genom en cd eller spotify. Vi som lyssnar tas med i musiken och blir ett med det energifält som skapas i Gröna salen.

Sen blir det en av Haydns violinkonserter! En lätthet och intensitet som vederkvicker.

Paus

Bela Bartoks ungerska danser sveper förbi som en vind. Sen kommer Beethoven. De avslutar sin konsert med Grosse Fuge. Ett monumentalt verk för stråkar. Musikerna kämpar med tonerna! De spelar tung musik. Musik som måste upplevts som mycket modern när den uruppfördes i början på 1800 talet.

Vad var det för kunskap som Beethoven ville föra vidare med sin notskrift över den ljudupplevelse han komponerat och som orkestern nu tolkar? Beethovens själsliga erfarenheter? Livskänslor? Den kreativa kraften?

Vi cyklar hem i den kyliga och fuktiga kvällen. Uppfyllda av något det är svårt att sätta ord på.

Transmedia och vår gemensamma framtid

Ibland får man vara med om föreläsningar som får en att förstå bättre och sätta ord på det man är inne i just nu. Får en att förstå och se på ett klarare sätt.

Så var det i somras när jag hörde Jason Ohler tala om transmedia på ISTE 2013. Allt sedan jag blev med i Klotets storredaktion har jag följt utvecklingen inom radio. Alla program har en blogg eller hemsida på Sveriges radios hemsida. Fler och fler program har en facebooksida och twitter. Nu har Klotet också börjat med animerade filmer om växthuseffekten. Efter att ha hört Ohler så ser jag att detta är exempel på transmedia. Genom facebook får Klotets redaktion kontakt med sina lyssnare och lyssnarna blir på så sätt delaktiga i programmets framtagande. Historierna sänds i etern men blir också små artiklar med bild på hemsidan. Ligga med P1 jobbar på ett liknande sätt. Sveriges Radio i sin helhet har också en egen facebook sida.

Vad vi ser här är att program kommer inte bara ut i etern utan i flera andra media. Inte minst sociala media.

När jag prenumererade på Svd Insikt för ett tag sedan kunde jag se både video och höra ljud i min ipad-tidning.

Detta var bara några nedslag i den transmediautveckling som jag kan se inom media.

Samma sak sker inom skolan. Många av de nya arbetssätt som kommer med digitaliseringen; projectbased learning, SSI, peronalized learning mm bygger på en ökad elevaktivitet där eleverna får in sin kunskap genom olika media och kan visa den genom olika. En föreläsning kan idag ersättas av ett radioprogram, en streamad film från AV medias katalog, en enspelad föreläsning på You tube eller en artikel på internet. En elev kan visa sin kunskap genom ett ljudklipp, en video eller en skriflig rapport eller blogg.

Detta var en kortfattad sammanfattning av den transmediautveckling som jag kan se inom utbildningsväsendet.

Detta gör att media och utbildning kan komma att närma sig varandra. Inte minst så har mediakunniga mycket att lära ut till lärare på deras kompetensutvecklingsdagar.

Det transmedia gör är att mediakonsumenter kommer närmare mediaproducenterna och de får en mer gemensam framtid.

Eleverna blir mer aktiva att skapa sin kunskap och det gör att lärare och elever får en mer gemensam framtid. Lärarna kommer att arbeta ”närmare” eleverna. De blir mer coacher och mentorer.

Det som berättas i medier är historier från livet. Om vi nu ser framför oss ett ökat samarbete mellan olika medier vilka historier vill vi då höra? Eller vilka historier skulle vi behöva berätta?

En historia som behöver berättas är just den om ”vår gemensamma framtid”. Det var med en rapport med samma namn som Gro Harlem Brundtland satte igång arbetet med en hållbar utveckling i världen. Året var 1987. Fem år senare kom Riokonferensen. För något år sedan slog det mig att de elever som jag har i undervisning nu, de var inte ens födda när Riokonferensen var. De som var med och satte igång denna rörelse i FN börjar att bli gamla. Det skulle behöva göras djupintervjuer med Brundtland, Strong och de andra för att den process som de var med att starta blir dokumenterad.

Runt om i världen görs det massor som för den hållbara utvecklingen framåt. Allt sådant behöver det berättas om i radio, i tidningar och i TV.

Transmedia behövs för vår gemensamma framtid.

Home

Hade en liten filmafton hemma ikväll. Tittade på filmen Home av Yann Arthus-Bertrand. Han har flugit över en mängd länder och avlägsna ställen på jorden och fotograferat och filmat. Han har gett ut boken ”Jorden sett från ovan”.

Filmen Home berättar om livets utveckling på jorden till väldigt vackra bilder. Sen går den över till att visa en mängd olika miljöproblem med bilder som jag inte sett på andra ställen. Det känns som om filmen ger en mycket mer nyanserad bild av tillståndet i världen än någon annan film. Vi får se den nedhugna regnskogen på Borneo som ersatts av palmoljepalmer eller eukalyptusträd. Oljesanden i Canada, den täta trafiken i Lagos och Los Angeles, träsken i Afrika, växthusen i Spanien och mycket mera visas i storslagna filmbilder. En bild som sätter sig på näthinnan är de stora flockarna av boskap som går på mark där det inte växer ett grässtrå. Liknar lite de boskapshjordar som jag såg i Kalifornien sommaren 2012 i San Jaquin dalen.

Filmen slutar dock med hoppfulla exempel som gör att man inte känner sig helt utan lösningar på problemen när man sett den.

När jag sett filmen känner jag att det behövs nya tag och nya strategier för att få en snabbare fart på hållbarhetsprocesserna på jorden. Media har en viktig roll. Fick idag ett mail från en journalist som förbereder Fajkon i Göteborg. Jag tror att transmedia är ett sätt att gå vidare; transmedia och vår gemensamma framtid.

En oväntad fin lektion

Försöker komma ikapp med allt som behöver göras efter att ha varit bortrest i två veckor. Det har känts ganska stressigt. Att då plötsligt få ha en lektion som kändes som en av de finaste i min gymnasielärarkarriär gjorde mig glad idag.

Den nya gruppen i Global profil har fått titta på vad som format deras identitet. I ett par veckor har de skrivit en liten uppsats om det. Idag skulle de redovisa sina erfarenheter av att skriva om det.

Jag hade en grupp på ca 10 elever och vi satt runt ett bord tillsammans. Var och en fick gå igenom vilka faktorer som format deras identitet, om de haft några kulturmöten som format den och vilka källor som gav en nyanserad bild av deras identitet.

Det blev en lektion där alla kunde vara personliga utan att det blev för djupt. Vi kunde se likheter och skillnader mellan olika stadsdelar i Kalmar och olika delar av Öland. För en del var det en kulturkrock bara att komma från södra Öland in till Kalmar.

Eleverna berättade fina berättelser om vad deras föräldrar betytt för dem och hur intressen format dem till att bli det de är. Platser och intressen kan också höra ihop. I Färjestaden spelar många innebandy t.ex.

Genom att intervjua föräldrar och vänner kunde en del få en mer nyanserad bild av vad som format deras identitet.

Google apps

I mitt sökande efter bra öppna lärresurser återupptäckte jag idag Googles appar som man kommer åt när man laddat ner Google Chrome. Går man in i ”butiken” och klickar på ”education” så hittar man en hel del. Det finns fysiologi appar, periodiska system, historiska kartor, celler och mycket mer och det mesta verkar vara gratis.

”3D solar system web” heter en app som presenterar solsystemet på ett bra sätt. Man kan trycka på planeternas namn så zoomas de in och en röst berättar fakta om dem.

Science Penguin heter också en app som innehåller artiklar i olika ämnen.  Den har en avdelning för astronomi t.ex.

Beyond the LMS

Idag lyssnade jag på ett webinarium från OER Sverige: Beyond the LMS

Estländaren Mart Laanpere berättade om sin forskning om lärplattformar och vad som kommer efter dem. Det intressanta var att han kallade det som kommer efter för ”digital learning ecosystems” och jämförde sambanden mellan de digitala verktyg vi har idag med ett ekosystem där olika verktyg är väldigt nära sammankopplade till olika roller eller behov och påverkas av den omgivande miljön. Olika verktyg kan också konkurrera med varandra likt arterna i ett organismekosystem.

Det var också intressant att se att OER Sverige ändrat formen på sitt webinarium. Nu hade de ingen stor chat samtidigt som talaren föreläste. Sen gjorde man två stopp i föreläsningen där man bad om olika respons. På så sätt kunde man ge föreläsaren fullt fokus och chatten blev sedan mycket mer tydligare när man satte av tid då deltagarna bara skulle chatta.

Länken till webinariet är fritt att sprida.

Daglig träning

Den här bloggen var tänkt som ett tidsdokument över ett år i en lärares liv som är mitt i paradigmskiftet mellan det traditionella sättet att undervisa och ett nytt sätt som den digitala utvecklingen gjort möjlig. Men oavsett vilken metod eller arbetssätt man använder är den dagliga motionen och träningen en viktig del för att orka med.

Jag försöker att träna en timme om dagen på mitt gym. Jag går på ett gym som heter Nordic Club men som skall byta namn till Wellnes studio.

Idag tränade jag body pump. Det är ett grupp-pass där man jobbar med skivstångsövningar till musik. Andra dagar går jag på gruppdanserna Sh´bam, Body jam och Zumba fitness. Någon gång emellanåt tar jag ett spinningpass eller ett pass i Global Yoga.

Förutom gymmet försöker jag att komma ut varje helg åtminstone i några timmar i naturen. Då blir det oftast fågelskådning på Öland. Men ibland tar jag mig en tur till Bottorp eller Vesslö vassar och Värsnäs på Kalmarsidan. Det kan också bli en skogspromenad i Böleskogarna utanför Rockneby.

Skulle jag inte göra den träningen skulle jag nog inte orka med lärarjobbet.

Att se och beskriva verkligheten

I min ungdom under skoltiden lärde jag mig biologi genom att teckna. När jag t.ex suttit och tecknat skäggdoppingar i en skäggdoppingkoloni i Stjärnholmsviken utanför Oxelösund så ville jag läsa om fåglarna. Ville lära mig mer om deras liv. Och när jag läst och lärt mig mer så ville jag ut och teckna av dem igen och se och observera det jag lärt mig. På så sätt gick teckningsintresset hand i hand med intresset i biologi. Tecknandet lärde mig att se. Många gånger kände jag att det jag inte tecknat av hade jag inte sett.

Några år senare när jag gjorde en resa genom Alaska hittade jag en bok av Clare Walker Leslie som beskrev den kunskapsprocess som jag gått igenom. Den hette ”Naturedrawing – a tool for learning”. Hon hade också utvecklat några övningar som lärde en att öva upp iakttagelseförmågan. Inspirerad av hennes bok har jag under åren tagit fram 10 övningar som tillsammans gör att man förstår iakttagelseprocessen på ett djupare plan och hur olika sätt att beskriva verkligheten kompletterar varandra. Genom övningarna förstår man också bättre skillnaden på ett vetenskapligt och konstnärligt sätt att beskriva verkligheten.

I vetenskapens gryning kom Aristoteles på att ”observation” följt av ”struktur” och sedan ”analys” är grunden för ett vetenskapligt arbetssätt. Konsten börjar också med ”observation”, att se. Observationen är både vetenskapens och konstens början. När nu ”estetisk verksamhet” är borttaget från gymnasiet som kärnämne eller ”gymnasiegemensamt ämne” som det nu heter är det ännu viktigare att vi i de andra ämnena får med lite av essensen från det ämnet. Genom att använda teckningen som redskap för seendet kan undervisningen i naturkunskap ge eleverna en dimension till att förstå verkligheten genom.

Skolforum

Om ett par veckor är det Skolforum i Älvsjö. Varje höstlov brukar Älvsjömässan att fyllas av lärare, utställare och seminarier om skola, lärande och allt som där hör till. I år kommer vi från den sydöstra delen av Sverige att ha ett antal föreläsningar och workshop själva och tillsammans med andra från andra delar av landet.

Måndag 28 oktober

10:00 – 10:45 Wikipedia i undervisningen. Studion
John Anderson från Wikimedia kommer att berätta om Wikipedia och jag kommer att ge min syn på Wikipedias möjligheter i skolan.

11:00 – 12:00 Radion som öppen lärresurs. Studion
Marie-Louis Kristola från Klotet kommer att berätta hur vetenskapsradion Klotet arbetar för att utveckla sin publikkontakt och hur de gör sitt material tillgängligt på webben mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare använt mig av detta.

14:45 – 15:45 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12
Eva Grundelius och jag kommer att berätta om hållbar kommunikation och hur det kan bidra till ett hållbart lärande.

Tisdag 29/10

09:15 – 10:00 Radion som öppen lärresurs. Studion.
Idag är det Yasmine El Rafie som är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio som pratar om vad som sker inom radion när det gäller sociala medier och publikkontakter mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare arbetade med radion och programmet ”ligga med P1” som öppen lärresurs inom ämnet sex och samlevnad som nu ligger i naturkunskapen.

10:30 – 11:30 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12 Repris från måndagen.

13:45 – 14:30 Den digitala naturkunskapen. A5
Ämneslaget i naturkunskap berättar om utvecklingsprojektet ”den digitala naturkunskapen”.

15:15 – 16:00 Global Profil. A8
Arbetslaget i Global Profil berättar om sina kurser och hur det är att ha ett utbyte med fyra skolor i Entebbe och fyra skolor i Port Shepstone och arbeta för lärande för hållbar utveckling.

Onsdag 30 oktober

12:15 – 13:15 Att se och beskriva verkligheten. A7
Här kommer jag att lära ut de 10 övningar jag satt samman för att lära och träna eleverna hur man kan se och beskriva verkligheten.

13:45 – 14:30 Socioscientific issues (SSI) i undervisningen. A5
Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag kommer att berätta hur vi arbetat med forskningsprojektet om SSI i naturkunskapen.

14:45 – 15:45 Att se och beskriva verkligheten. A6 Repris från tidigare under dagen.

Gymnasiemässa

Varje läsår har sin cykel och vid denna tid på året är det dags för den årliga gymnasiemässan. Då visar alla gymnasier upp sina utbildningar och lärare och elever berättar för intresserade niondeklassare och deras föräldrar om de program de går på.

Jag har alltid tyckt att det är trevligt att stå på dessa mässor. Vi lärare och elever blir för en dag ett och berättar stolt om det vi gör om dagarna i skolan.
Nuförtiden kallar man det för ”marknadsföring” och det är sant. Visst är det viktigare nu än tidigare att en skola marknadsför sina program men samtidigt är det också en viktig information till de som ska sluta högstadiet och ta ett sina första viktigt beslut i livet: vilken utbildning ska de välja?