Naturkunskap 2 – Hållbar kommunikation

Idag startade jag en naturkunskap 2 kurs för första gången. Jag har 38 elever på en gång. Det finns inget klassrum som tar så många elever. Därför är vi förlagda i aulan. Eftersom vädret var fint började jag kursen ute på gräsmattan. Eleverna fick börja kursen med att lära sig hållbar kommunikation genom att fundera och tala om två frågor som sammanfattar vad kursen handlar om.

De fick prova på att djuplyssna till sin egen kunskap genom att fundera över frågan: ”Vad är jag?”. När de suttit 4 minuter själva fick de gå ihop med en annan elev och prova på att djuplyssna till en annan som berättade vad den kommit fram till genom att djuptala. Efter fyra minuter fick de byta och den som talade fick lyssna och den som lyssnat fick tala.

När det var klart berättade jag för dem om vad att djupfråga innebär. De fick göra om processen med frågan ”Var kommer jag ifrån?” men med den skillnaden att de nu kunde lägga till att djupfråga när de lyssnade.

Efter de två frågeprocesserna fick de göra en praxis där de reflekterade över vad det innebar att samtala på detta sätt. De sa efteråt bl.a. att de kunde komma djupare i en fråga än vanligt men det kändes ovant att kommunicera på detta sätt.

”Vad är jag?” Den frågans svar kan börja med ”en kille”, ”en tjej” ”en människa” men gå vidare med ”mina känslor”, ”mina idéer om mig själv”, ”min syn på mig själv”. Det går att komma in på ”en själ”, ”en ande” och andra andliga eller religiösa dimensioner. Det går att se sig själv som ”atomer” och ”molekyler”, ”ett däggdjur” eller ”en levande organism”. Eftersom de var udda antal fick jag hoppa in och djuptala och djuplyssna. Jag fick en tydlig bild hur jag är en del av en ”livsström” som fördes vidare vid befruktningen och som jag själv spridit vidare när jag fick barn.

”Var kommer jag ifrån?”. Naturligtvis är jag född på en plats på jorden men all materia som  jag består av den kommer från livets kretslopp. Sen kan man fråga sig var kommer materian ifrån? Var kommer jag som art ifrån? Vilka ställen har mina släktingar inom Homo sapiens trampat?

I kursen naturkunskap 2 kommer vi att titta vidare på detta och samtidigt fortsätta att lära oss om hur man kan ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt och hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt och allt annat som står i kursplanen.

Vill man lära sig mer om vad hållbar kommunikation är rekommenderar jag Eva Grundelius hemsida: http://www.hallbarkommunikation.se och de böcker hon skrivit i ämnet.

Medicinprojektet på Wikipedia

Vi förbereder nu en Wikipedia utbildning för elever på Stagneliusskolan . Den 5 september kommer vi få ner John och en till från Wikimedia i Stockholm.

När jag pratade med John fick jag reda på att det pågår ett intressant medicinprojekt globalt på Wikipedia. Det är ”WikiProject Medicin”, ”Wikimedia Canada” och ”Translators without borders” som har tagit fram 25 viktiga medicinska artiklar som finns skrivna på engelska men som man försöker få översatta på så många språk som möjligt. Man vill också att de skrivs på enkel engelska.

Detta är något för språklärarna att  använda sig av. Skulle passa utmärkt på naturprogrammet.

Här är länken till projektet: http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_Task_Force

Bra mat vid fjällvandring

Sedan flera år tillbaka har åk 3 på idrottsprogrammet på Stagneliusskolan gjort en veckas vandring i fjällen vid Storulvån – Sylarna. En fråga som kommer upp varje gång är ”vilken mat skall man ta med sig”? Här kommer några tips och erfarenheter som jag gjort under årens lopp.

FRUKOST

Frukosten bör vara rejäl med lågt GI så du får en jämn blodsockernivå under förmiddag och kraft för att vandra. Färskvaror som mjölk och fil är inte att rekommendera då de är tunga och riskerar att surna. När det gäller bröd så är grovt bröd bättre än ljust. Ett bra bröd är ekologiska råghalvor som ligger förpackade två och två i tjock plast.

Margarin på brödet är inte att rekommendera. Bättre är att använda jordnötsmör, cashewpasta eller tahin.

En bra gröt som mättar och är god är bovetegröt gjord på helt bovete.

Bovete gröt (1 portion)
1 dl hel bovete
3 dl vatten
2 msk solrosfrön
1 msk hela linfrö
1 msk krossade linfrö
2 msk pumpakärnor
2 torkade fikon (eller 1/2 dl russin)

Blanda alla ingredienserna i vattnet. Skär fikonen i bitar. Koka i ca 10 minuter.
Om du inte gillar fikon kan du ta russin istället.

Fikonen eller russinen gör att gröten blir söt och god att äta utan mjölk. Den har ett lågt GI som gör att man håller sig mätt länge. Linfröna gör att förstoppning undviks.

Det bästa är att, innan man går, lägga allt som behövs för en portion i en liten plastpåse. Då behöver man bara ta fram en påse på morgonen och hälla allt i kastrullen och värma. Då vet man att man får med allt och att de kommer att räcka till det antal dagar man skall vara ute.

LUNCH OCH MIDDAG

Frystorkad mat är gjord för att vara lätt att bära och lätt att tillaga. Det finns flera märken på marknaden. De köps där friluftsutrustning säljs. Nackdelen är att de ofta är mycket dyra.

Här är några andra alternativ som är goda:

Mulligatawny – indisk linssoppa (4 portioner)
2 gula lökar
1-2 vitlöksklyftor
1 msk curry
1/2 – 1 tsk curry
1 l vatten
2 buljongtärningar
3 dl röda linser
1-2 lagerblad

Persilja om du har möjlighet att ta med.

Skala och hacka löken. Fräs lökhacket på svag värme i olja tillsammans med curryn. Slå på buljongen och tillsätt linser och lagerbladl Låt soppan koka i drygt 10 min. Strö sist över persiljan om ni har möjlighet att ta med det.

Tonfiskrisotto. 
Om ni tittar på rishyllan i ert snabbköp skall ni leta efter boil in box ris. Det är en portion ris som ligger i en kokpåse som man bara lägger i vattten och kokar så länge det står på paketet.  När man skall resa tar man ur portionspåsarna ut paketet och tar med sig precis så många portioner man planerar att äta.

När man kokar riset kan man blanda in tonfisk som är smaksatt med olika thaismaker. Titta i fiskkonservhyllan i affären så hittar ni dem. Det finns 3 eller 4 olika smaker. Detta kan man blanda i det varma kokta riset utan att behöva värma fisken. En sådan burk är lagom för en person som middag på fjället. Över allt detta strör man sedan rostad lök. Det blir jättegott!

Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.

En stad utan bilar

Klockan är halv sju på morgonen. Jag och min son Fredrik går in mot Kvarnholmen och Kattrumpan i Kalmar. Vi ser cyklist efter cyklist ta sig in mot centrum. Inte en enda bil! Folk går och cyklar! Alla drar sig mot Elevatorkajen. Där går det ett lämmeltåg av atleter ut på piren och ner i vattnet. Det är Ironman idag!

Hela kajen och alla gator är fyllda av folk. Atleter från över 30 nationer deltar i tävlingen.

De allra duktigaste på triathlon får starta först i en liten grupp. Alla andra står i vattnet och väntar på att få starta. Får lite känslan av ”Trandansen” vid Hornborgasjön. ”Pang”! Alla ger sig iväg! Det ser ut som en stor gnu hjord som tar sig fram genom Serengetis floder under höstvandringen.

Under dagen är Ängöleden helt avstängd. Folk kantar gatorna. Från min lägenhet på Ängö hör jag kommentatorerna prata i högtalarna.

Detta är sannerligen en folkfest!

Följeforskningsprojektet

Idag hade vi vårt första möte för läsåret med vårt nya följeforskningsprojekt i naturkunskap. Det går ut på se hur vi kan göra vår undervisning med autentisk med hjälp av digitala verktyg. Vi är lärare från alla enheterna i Kalmarsunds gymnasieförbund: Stagneliusskolan, Lars Kaggskolan, Jenny Nyströmskolan, Ölands gymnasium och Stage4You i Torsås.

Mats Lindahl från den didaktiska enheten på Linnéuniversitetet och Marcello Milrad från institutionen för datavetenskap på samma universitet hjälper oss att utveckla vår undervisning.

Mats började med att förklara tre olika sätt som man kan se på autenticitet.

Daniela Åkerblom och jag fick sedan ge två exempel vardera på hur vi arbetat med SSI och autenticitet. Jag tog upp arbetet med en hälsorapport och ”hållbart Fredriksskans”.

Under eftermiddagen satt vi sedan i små grupper och diskuterade olika upplägg och hur vi kan göra dem autentiska. Jag valde att titta på Naturkunskap 2 som jag kommer att ha för första gången detta läsår.

Autenticitet

I det följeforskningsprojekt vi startar imorgon kommer autenticitet vara huvudtemat. Hur får man undervisningen autentisk med hjälp av digitala verktyg? Det är frågan som vi skall titta på i vårt forskningsprojekt.

Här är några sätt jag tidigare sett att man kan göra.

1. Låt eleverna undersöka sig själva eller sin egen miljö.
2. Låt eleverna vara med i ett riktigt projekt och ge sina synpunkter.
3. Låt eleverna använda ”riktiga” källor som tidningsartiklar, böcker (ej läroböcker), radioprogram etc.
4. Låt eleverna publicera sitt resultat för allmänheten.

Vilka fler sätt finns det?

Att ställa frågor

En av grunderna i den nya naturkunskap 1b har varit att eleverna skall lära sig att ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt. Det har gjort att jag reflekterat över och försökt lära mig vilka typer av frågor det finns och hur man skall ställa frågor. Här är något av det som jag kommit fram till.

 

Öppna och slutna frågor

En sluten fråga är en fråga som bara har ett kort och koncist svar. Ett exempel är: ”När kom Brundtlandrapporten?” Slutna frågor är bra när man vill ha ett kort och exakt svar. En öppen fråga är ställd så att den inbjuder till en längre analys. Ett exempel är: Vilka faktorer kan påverka en hållbar utveckling?”

 

Googlebara och ogooglebara frågor

En googlebar fråga kan man lätt ta reda på svaret genom att googla. Ex: ”När föddes Gustav Vasa?” En ogooglebar fråga går inte att får reda på genom att googla. Ex: ”Vilken effekt har historiaundervisningen haft på ditt liv?”

 

Övergripande frågor och specifika frågor

När man skall börja studera ett ämnesområde kan det vara bra att eleverna skiljer på ”övergripande frågor” och ”specifika frågor”. Med övergripande frågor menar jag sådana frågor som ger en översikt. Ett exempel är: ”Vilka fysiska system behövs för att ett samhälle skall fungera?”. En specifik fråga är en fråga som reder ut en frågeställning inom ämnesområdet. Ett exempel kan vara: Hur bildas elektricitet i en solpanel?

 

Ytliga frågor och djupfrågor

Ytliga frågor är frågor som man ställer utan att man egentligen vill ha något uttömmande svar. Ett typexempel är: ”hur är läget?”. Där förväntas man svara ”fint” eller ”ok” eller något liknande. Man förväntas inte göra en redogörelse för läget på jorden med alla dess problem och möjligheter. En djupfråga ställer man när man lär sig eller praktiserar ”hållbar kommunikation. Det är en fråga som föds i djupet av ens inre och ”pockar” på att ställas efter att den fått mogna inom en. En djupfråga kan ställa en världsbild, ett påstående eller en process i ett helt nytt ljus. En djupfråga ställs under djup koncentration till den som djuptalar.

Att hitta lokala utvecklingsmöjligheter

När man har fått en översikt och förståelse av samhället som man studerar kan man börja att ta fram utvecklingsmöjligheter. Här följer två sätt som man kan tänka och arbeta på.

Det första kan man kalla ”goda exempel”- metoden. Man ger sig ut och letar efter goda hållbara exempel på de verksamheter som man hittat i byn. I Uganda kan det t.ex. vara att åka till Vi-skogens mönsterjordbruk i Masaka och studera de andra projekt som de driver. Där kan man hitta alternativa sätt att odla, få lokal energi och att finansiera sina verksamheter t.ex. Man kan läsa böcker och artiklar och söka på internet på sökorden ”alternativ energi”, ”ekobyar”, lokal livsmedelsförsörjning” eller andra ord. Sen sätter man ihop de bästa alternativen och beskriver en möjlig utveckling.

Det andra är ”back-casting” – metoden. Då utgår man från de problem som man hittat i samhället. Man tar problemen och omformar dem till visioner: hur skulle det se ut om problemen skulle vara helt lösta? Sedan ”ställer man sig i visionen” och ”tittar tillbaka till nuet” och försöker se vilka händelser eller aktiviteter som gjorde att visionen förverkligades. På så sätt får man identifierat en serie händelser som kan göra att visionen kan förverkligas. Alla dessa aktiviteter kan man sedan sätta samman i en plan.

När man sedan ser vägen framför sig kan man fråga sig: vilket är det första steget jag kan ta nu för att börjar förverkligandet av det hållbara lokalsamhället?

Att studera ett lokalsamhälle

Hur skall man lära elever att förstå hur ett lokalsamhälle fungerar i ett hållbarhetsperspektiv?

Här är några tankar om detta utifrån mina erfarenheter från undervisning och resor.

Förberedelse
Först måste eleverna få tankeverktyg för att kunna ställa de rätta frågorna. De frågor som verkligen täcker in komplexiteten i ett samhälle men också ger en överblickbar bild. Man kan börja med att låta eleverna fundera över följande frågor:

1. Vilka fysiska behov finns det i samhället?
2. Vilka sociala behov finns det i samhället?
3. Vilka ekonomiska behov finns det i samhället?

Sen kan eleverna fortsätta att fundera över:

4. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de fysiska behoven?
5. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de sociala behoven?
6. Vilka system finns det i samhället som försöker lösa de ekonomiska behoven?

Fortsatta frågor kan vara:

7. Vilka ”roller” eller ”yrken” finns det i samhället?
8. Vilka organisationer verkar där?

Sen behöver eleverna tränas i observation och dokumentation. Deras sätt att se och beskriva verkligheten behöver tränas. Här är det bra att ha ett transmediaperspektiv. Eleverna får lära sig att dokumentera med flera olika media som bild, video, ljud och att skriva i olika genre.

Innan man sedan ger sig ut i samhället behöver man ha förberett det genom att vi lärare och våra samarbetspartners ser till att de som skall intervjuas är förberedda och tillfrågade innan. Att man har en plan för hur många man kan komma till varje person eller familj som skall intervjuas och hur grupperna som skall intervjua är ihopsatta. Behövs det tolkar? Man kan också behöva tänka igenom hur själva intervjutillfället skall se ut. Skall man bjuda på något att äta? Skall man ha med sig någon present? Om man bara kommer och intervjuar kan det upplevas som om man bara kommer och tar. De kanske lägger en halv dag av sin tid som de inte kan arbeta på och få in inkomst på. Detta måste man ha i åtanke och på något sätt ge något tillbaka.

Innan grupperna ger sig ut på sina intervjuer måste de ha gått igenom vilka frågor de skall ställa utifrån de grundläggande frågeställningarna ovan.

Fältarbetet och insamlandet av fakta
När eleverna intervjuar är det viktigt att de lärt sig att lyssna. Ska de ställa några följdfrågor utifrån de svar de fått? Är det något svar som behöver förtydligas? Ett vanligt fel man kan göra som intervjuare är att bara beta av de frågor som man har på sitt papper utan att egentligen lyssna på svaren. Att fråga ”Varför?” efter ett svar kan vara ett sätt att få den som intervjuas att berätta mer och ger en än mer nyanserad bild av det man undrar om.

Efterarbete
När man sedan kommer tillbaka från fältarbetet är det viktigt att man strukturerar sitt material. Ser till att renskriva det man skrivit innan man glömmer. Har man gjort ljud- och videoinspelningar behöver man märka filerna så man kan hitta dem lätt och att alla fakta som namn, datum och plats finns på dem. Det är också bra om man namnger bilder så att man om ett halvår kommer ihåg vad det var man fotograferade.

För att göra en analys över hur hållbart samhället är kan man se på de fakta man fått in genom en riktningsanalys. Här är Eva Grundelius riktninganalys som togs fram för att hjälpa Sveriges kommuner att göra sin verksamheter hållbara i början av 1990 talet.

1. Använder man förnyelsebara energikällor effektivt? Undviker man att göra sig beroende av ohållbara energikällor, t.ex. fossila bränslen och kärnkraft.

2. Ökar mångfald och resursuppbyggnad?

3. Skapas slutna kretslopp för materia?

4. Håller man sig inom gränserna för vad naturen och människan tål?

5. Löser man fler problem samtidigt i ett hållbarhetsperspektiv, utan att skapa nya?

6. Tillämpar man försiktighetsprincipen? 

Grupperna behöver sedan bestämma hur man skall publicera sitt material. Ska man göra en artikel i någon tidskrift eller tidning? Skall man göra en rapport? Passar det att publicera i en ”Blurp”- bok? Ska man göra en utställning eller passar det bättre att redovisa i en bildföreläsning? Finns det något av det man fått fram som kan lämpa sig att skriva en Wikipediaartikel om? Finns det någon Wikipediaartikel som skulle kunna utvecklas mer utifrån det som eleverna upplevt och lärt sig?

Att förhålla sig till det man lärt sig och sett
När dokumentationen färdigställs är det också viktigt att ta upp en diskussion om hur man som elev och lärare skall förhålla sig till det som man fått veta. Kan och vill vi agera på något sätt för att bidra till en hållbar utveckling? Ska vi starta en intresseförening för det lokalsamhälle vi studerat för att ta göra insamlingar eller annat som kan stödja de utvecklingsmöjligheter som finns där? Kan vi inspirera någon redan befintlig organisation eller församling att arbeta för att samla in medel för till utvecklingsprojekt.