Wikipedias betydelse för turismen

Tänk dig att du bor i en stad i norra Sverige och tänker turista nere i södra Sverige en sommar. Vad gör du då för att ta reda på var det kan vara intressant att åka? Ett sätt som jag tror är vanligt är att man googlar på olika platser för att ta reda på vad det finns att se. Vad kommer då först i söklistan? Ofta är det Wikipediaartikeln om platsen. Om det finns någon.

Detsamma gäller turister i Europa och övriga världen. De googlar på de orter de är intresserade av och får då upp det som står på deras språkvariant av Wikipedia.

Det är därför viktigt ur turistsynpunkt hur en stad, ort, län och landskap är presenterat på Wikipedia. Det finns nu också ett projekt som heter ”Wikivoyage” där man bygger upp en reseguide. Denna skiljer sig lite i sättet att skriva från Wikipedia och räknas som ett systerprojekt.

Hur kan man då gå tillväga för att utveckla sidan om sin ort på Wikipedia?

Först måste man läsa igenom vad som står om sin ort. Det kan då också vara intressant att jämföra det som står i svenska Wikipedia med det som står i de andra språks Wikipedior som finns på de språk man behärskar.

Sen kan man börja att försöka hitta det som fattas. Man får forska fram fakta om det som inte står. Viktigt är att man hela tiden skriver ner referenser till det man hittar som kan läggas in i referenslistan på Wikipedia. Genom de fakta man hittar kan man:

  1. Skriva en helt ny artikel.
  2. Fylla på en redan befintlig.
  3. Lägga till bilder, videos och ljudinspelningar som man själv har tagit.

Innan man publicerar det man skrivit kan man bearbeta det i sin ”sandlåda” som är ett utrymme som man får på sitt Wikipediakonto där man kan skriva utkast till artiklar. Det kan läsas av andra också och på så sätt kan flera hjälpa varandra att få bra formuleringar på sina artiklar. Kanske arbetar man några stycken på en artiklar om ett speciellt område. Då är det bra att veta vad de andra skriver innan man publicerar på ”riktiga” Wikipedia.

Så här beskriver Wikipedia att man skall gå tillväga när man skriver artiklar: ”Skriv en ny artikel”

Bloggen som läromedel

Sommaren 2011 startade jag en bildblogg där jag tänkte lägga in mina naturbilder som jag tar när jag är ute i naturen och skriva en kortare text till dem. Nu blir det bara sporadiskt att jag lägger in bilder eftersom jag har denna blogg som jag skriver i varje dag. Men några av de bilder som jag lagt in under åren kan fungera bra som ett läromedel. Det är t.ex. mina bilder från vandringen från Storulvån till Sylarna och tillbaka som vi gjort under några år med Stagneliusskolans idrottsklasser.

När jag skulle välja bloggtjänst för min bildblogg så valde jag tumblr. Den är bra på flera sätt. Den är lätt att lägga in bloggposter i och när man har en blogg där kan man också följa andra bloggare. Ungefär som man följer olika personer på Twitter. När jag går in på Tumblr så får jag varje gång en bildinspiration av de bilder som de jag följer har lagt in.

Mina  elever som nu skall till fjällen på söndag kan ha nytta av de bloggposter som jag taggat med ”Sylarna”. Går man in på min blogg och söker på ”Sylarna” så kommer alla bloggposter med bilder därifrån upp. Det skapas också en speciell länk till den taggen:
http://danfrendin.tumblr.com/search/Sylarna

Här kan man se bilder på olika geologiska företeelser, olika djur och växter som vi sett under våra vandringar. Om man sedan klickar på varje bild så kommer det upp en text. Söker man på taggen ”Sylarna” i hela Tumblr så får man upp bilder som alla medlemmar i bloggtjänsten har tagit.

När eleverna sedan skall redovisa sina frågeställningar som de arbetar med skulle några kunna starta en egen tumblr blogg med egen text. Det går att lägga in ljudfiler och filmer också som bloggposter. Genom att filma och ta upp ljud med sin smartphone kan en sådan blogg bli en fin redovisning. En sådan blogg kan också sedan bli ett ”läromedel” till nästa klass som skall upp nästa år.

Open SNH

På vår facebooksida ”Radion som öppen lärresurs” lades det in en intressant länk idag. Det var en länk till ”Open SNH”. SNH står för ”samverkan för nätbaserad högskoleutbildning. Det var en sida med öppna lärresurser i Vetenskapsteori och metod.

SNH är en samverkansorganisation mellan högskolan i Gävle, Luleå tekniska högskola, Mittuniversitetet och Utbildningsradion.

Naturkunskap 2 – Hållbar kommunikation

Idag startade jag en naturkunskap 2 kurs för första gången. Jag har 38 elever på en gång. Det finns inget klassrum som tar så många elever. Därför är vi förlagda i aulan. Eftersom vädret var fint började jag kursen ute på gräsmattan. Eleverna fick börja kursen med att lära sig hållbar kommunikation genom att fundera och tala om två frågor som sammanfattar vad kursen handlar om.

De fick prova på att djuplyssna till sin egen kunskap genom att fundera över frågan: ”Vad är jag?”. När de suttit 4 minuter själva fick de gå ihop med en annan elev och prova på att djuplyssna till en annan som berättade vad den kommit fram till genom att djuptala. Efter fyra minuter fick de byta och den som talade fick lyssna och den som lyssnat fick tala.

När det var klart berättade jag för dem om vad att djupfråga innebär. De fick göra om processen med frågan ”Var kommer jag ifrån?” men med den skillnaden att de nu kunde lägga till att djupfråga när de lyssnade.

Efter de två frågeprocesserna fick de göra en praxis där de reflekterade över vad det innebar att samtala på detta sätt. De sa efteråt bl.a. att de kunde komma djupare i en fråga än vanligt men det kändes ovant att kommunicera på detta sätt.

”Vad är jag?” Den frågans svar kan börja med ”en kille”, ”en tjej” ”en människa” men gå vidare med ”mina känslor”, ”mina idéer om mig själv”, ”min syn på mig själv”. Det går att komma in på ”en själ”, ”en ande” och andra andliga eller religiösa dimensioner. Det går att se sig själv som ”atomer” och ”molekyler”, ”ett däggdjur” eller ”en levande organism”. Eftersom de var udda antal fick jag hoppa in och djuptala och djuplyssna. Jag fick en tydlig bild hur jag är en del av en ”livsström” som fördes vidare vid befruktningen och som jag själv spridit vidare när jag fick barn.

”Var kommer jag ifrån?”. Naturligtvis är jag född på en plats på jorden men all materia som  jag består av den kommer från livets kretslopp. Sen kan man fråga sig var kommer materian ifrån? Var kommer jag som art ifrån? Vilka ställen har mina släktingar inom Homo sapiens trampat?

I kursen naturkunskap 2 kommer vi att titta vidare på detta och samtidigt fortsätta att lära oss om hur man kan ställa frågor som kan besvaras vetenskapligt och hur man arbetar på ett vetenskapligt sätt och allt annat som står i kursplanen.

Vill man lära sig mer om vad hållbar kommunikation är rekommenderar jag Eva Grundelius hemsida: http://www.hallbarkommunikation.se och de böcker hon skrivit i ämnet.

Medicinprojektet på Wikipedia

Vi förbereder nu en Wikipedia utbildning för elever på Stagneliusskolan . Den 5 september kommer vi få ner John och en till från Wikimedia i Stockholm.

När jag pratade med John fick jag reda på att det pågår ett intressant medicinprojekt globalt på Wikipedia. Det är ”WikiProject Medicin”, ”Wikimedia Canada” och ”Translators without borders” som har tagit fram 25 viktiga medicinska artiklar som finns skrivna på engelska men som man försöker få översatta på så många språk som möjligt. Man vill också att de skrivs på enkel engelska.

Detta är något för språklärarna att  använda sig av. Skulle passa utmärkt på naturprogrammet.

Här är länken till projektet: http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Medicine/Translation_Task_Force

Bra mat vid fjällvandring

Sedan flera år tillbaka har åk 3 på idrottsprogrammet på Stagneliusskolan gjort en veckas vandring i fjällen vid Storulvån – Sylarna. En fråga som kommer upp varje gång är ”vilken mat skall man ta med sig”? Här kommer några tips och erfarenheter som jag gjort under årens lopp.

FRUKOST

Frukosten bör vara rejäl med lågt GI så du får en jämn blodsockernivå under förmiddag och kraft för att vandra. Färskvaror som mjölk och fil är inte att rekommendera då de är tunga och riskerar att surna. När det gäller bröd så är grovt bröd bättre än ljust. Ett bra bröd är ekologiska råghalvor som ligger förpackade två och två i tjock plast.

Margarin på brödet är inte att rekommendera. Bättre är att använda jordnötsmör, cashewpasta eller tahin.

En bra gröt som mättar och är god är bovetegröt gjord på helt bovete.

Bovete gröt (1 portion)
1 dl hel bovete
3 dl vatten
2 msk solrosfrön
1 msk hela linfrö
1 msk krossade linfrö
2 msk pumpakärnor
2 torkade fikon (eller 1/2 dl russin)

Blanda alla ingredienserna i vattnet. Skär fikonen i bitar. Koka i ca 10 minuter.
Om du inte gillar fikon kan du ta russin istället.

Fikonen eller russinen gör att gröten blir söt och god att äta utan mjölk. Den har ett lågt GI som gör att man håller sig mätt länge. Linfröna gör att förstoppning undviks.

Det bästa är att, innan man går, lägga allt som behövs för en portion i en liten plastpåse. Då behöver man bara ta fram en påse på morgonen och hälla allt i kastrullen och värma. Då vet man att man får med allt och att de kommer att räcka till det antal dagar man skall vara ute.

LUNCH OCH MIDDAG

Frystorkad mat är gjord för att vara lätt att bära och lätt att tillaga. Det finns flera märken på marknaden. De köps där friluftsutrustning säljs. Nackdelen är att de ofta är mycket dyra.

Här är några andra alternativ som är goda:

Mulligatawny – indisk linssoppa (4 portioner)
2 gula lökar
1-2 vitlöksklyftor
1 msk curry
1/2 – 1 tsk curry
1 l vatten
2 buljongtärningar
3 dl röda linser
1-2 lagerblad

Persilja om du har möjlighet att ta med.

Skala och hacka löken. Fräs lökhacket på svag värme i olja tillsammans med curryn. Slå på buljongen och tillsätt linser och lagerbladl Låt soppan koka i drygt 10 min. Strö sist över persiljan om ni har möjlighet att ta med det.

Tonfiskrisotto. 
Om ni tittar på rishyllan i ert snabbköp skall ni leta efter boil in box ris. Det är en portion ris som ligger i en kokpåse som man bara lägger i vattten och kokar så länge det står på paketet.  När man skall resa tar man ur portionspåsarna ut paketet och tar med sig precis så många portioner man planerar att äta.

När man kokar riset kan man blanda in tonfisk som är smaksatt med olika thaismaker. Titta i fiskkonservhyllan i affären så hittar ni dem. Det finns 3 eller 4 olika smaker. Detta kan man blanda i det varma kokta riset utan att behöva värma fisken. En sådan burk är lagom för en person som middag på fjället. Över allt detta strör man sedan rostad lök. Det blir jättegott!

Mbazzi, Mpigi district, Uganda

Mbazzi is situated In Mpigi district south of the road to Mityana. It is a rural village with small farms and a little market place in the central of the village. ”Mbazzi” means ”axe” and the name came from the activity of the first settlers. They made axes on the hilltop. The first settlements can be traced far back as 1830. The area was mainly covered with rainforest. The sparse homes was found at the edge of the grazing lands on the hilltops. The valleys was left as a forest resource base. In recent years the whole rainforest have been cut down.

Mbazzi 2013-14Agriculture on the hills of Mbazzi.

Mbazzi 2013-16Mosaic landscape in Mbazzi.

Mbazzi 2013-17Cattle grazing on the hillslopes of Mbazzi.

Mbazzi 2013-26Deforestation at Mbazzi. This area was a dense rainforest.

Mbazzi 2013-11In the centre of the village there is a small ”marketplace”

Mbazzi 2013-6Children at the market place.

Mbazzi 2013-2Local shop.

Mbazzi 2013-8Another shop in the village.

Mbazzi 2013-19

Mbazzi 2013-9

Mbazzi 2013-3Children of Mbazzi.

Mbazzi 2013-13Primary school at Mbazzi

Mbazzi 2013-12The one and only tractor in the village.

Mbazzi 2013Corn – one of the crops of Mbazzi.

Mbazzi 2013-27

One of the farmers in Mbazzi farmer association. Since a couple of month VI-forest has begun a project in the village. Every tuesday they meet and do work together to start agroforestry in the village. The first thing to do is to start a nursery bed for tree plants.  They will later work with the whole VI-forest koncept and start cooperations and try to build a sustainable local society in Mbazzi.

Mbazzi 2013-31New tree plants – new hope!

Mbazzi 2013-30Work with nursery beds.

Mbazzi 2013-33Nursery beds. Every tuesday the farmers in the project meets and work with this.

Mbazzi 2013-34Paul Kiguba explains for the farmers why we are here. And he explains for us what they do.

Mbazzi 2013-32Mbazzi farmer association, Vi forest project team and visitors. At the left: Mats Hannerz, forester and editor for many forest magazine in Sweden. At the right: Tibazalika Alice Eunice, capacity development officer at ”Association of Uganda Professional Woman in Agriculture and Environment.

Mbazzi 2013-21At Mbazzi Paul Kiguba will start a resourcecenter for sustainable village development via Wikipedia Luganda. He will form a group of authors that will write articles about how grow crops, develop the local economy etc. The leaders of VI forest in Masaka where interested about the idea and I hope we can develop a good and meaningful cooperation with them.

This house is meant to be the resource center. It is situated along the village road and easy to access. Paul hope he will get help with the financing of the center.  I am helping him to find interested partners in the project and sources for funding.

Mbazzi 2013-22This room will be the heart of the resource centre. Paul shows where the computers shall stand.

Mbazzi 2013-24One of the Ugandan martyrs is the patron of Mbazzi and the new resource centre.