Washington – Smithsonian Natural History Museum

Washington 2013-9Elefant i Rotundan som är ingången till samlingarna.

Idag blev det en heldag på Smithsonian Natural History Museum.

Vi gick upp tidigt så vi skulle kunna vänta utanför en halvtimme innan de öppnade så vi skulle komma in fort. Alla Smithsonians museum är det gratis inträde på men man får gå igenom en säkerhetskontroll innan man får gå in så det kan ta lite tid för de tittar igenom alla väskor noggrant.

Innan vi gick in gick vi igenom den fjärilsträdgård som de byggt utefter ena sidan av museet. Där blommade det för fullt och blomdoften var tät. Några fjärilar och bin såg vi.

Natural History Museum-4Fjärilsträdgården utanför museet. 

Väl inne följde vi livets utveckling från de första cellerna fram till vår egen utveckling som människor. Vi fick bl.a. se en monter från tidsåldern ediacra som var i slutet av prekambrium. Det var en tid då predatorer inte fanns på jorden.

Natural History Museum-5Ediacra.

Avdelningen om människans utveckling var en av de bästa på museet. Där fanns en fin pedagogiks förklaring av hur vi blev människor och det fanns massor av bilder, vaxdockor och skallar som förklarade sambanden.

Natural History Museum-11

Natural History Museum-14

Natural History Museum-13 Natural History Museum-12Delar av utställningen om människans historia.

Natural History Museum-8 Fossillabbet.

Natural History Museum-16En av montrarna i mineralsamlingen.

Natural History Museum-15 Hopediamanten

Natural History Museum-17Blåval.

 

Washington – Nära, vardagligt och maktcentrum

Fick gå upp klockan 04:00 för att hinna med ett tidigt plan till Paris. Där blev vi försenade några timmar och kom inte iväg förrän efter klockan ett till Washington. Vi flög över England, sydligaste spetsen av Grönland och sedan ner över östra USA.

Flygplatsen Washington Dulles låg ganska långt utanför staden. Faktiskt i en annan delstat: Virginia. Men vi var inne på en timme och vårt hotell låg väldigt centralt. Bara 10 minuters gångväg till Vita Huset, The Mall och alla de museer som vi ville se.

Washington 2013 Vita Husets framsida

Washington 2013-3Vita Husets baksida

Så fort vi lagt in vår packning på hotellet gick vi ut för att äta och att se staden. Vi hittade en fin liten salladsbar som hette Cosi. När vi var mätta gick vi ner mot Vita huset. Det låg mitt inne i centrala Washington. Utanför grindarna spelade några ungdomar landhockey med rullskridskor. Människor flanerade eller joggade genom den stora öppna plats som ligger nedanför presidentens bostad ner mot obelisken. Vita Huset var mycket mindre än jag föreställt mig men obelisken mycket större. Från Obelisken gick ”The Mall” ner mot Capitoleum. Utefter kanterna låg det museum efter museum som tillhörde ”Smithsonian”. Det var Mueum of American history, Naturl history museum, American art museum, Space and aircraft och många fler.

Washington 2013-4Obelisken

Washington 2013-7The Mall med Capitoleum. Baseballspel.

Washington 2013-8Capitoilum

Vi gick ner mot dammen nedanför Capitolium. Där simmade en familj med gräsänder. Annars så såg vi mest starar, gråsparvar och tamduvor. Det var också en och annan Robin och brunhuvad Cowbird.Washington 2013-6Gräsandfamilj i Capitoliums spegelbild

Naturkunskap – Följeforskningsprojektet

Idag startade vi följeforskningsprojektet inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Forskarna Mats Lindahl och Marcello Milrad från Linnéuniversitetet kommer att följa naturkunskapslärarna inom förbundet och vara bollplank och forska på hur vi omformar vår pedagogik när vi fått en dator per elev. Marcello kommer att hjälpa till att ta fram den mjukvara och hårdvara vi ev kommer att behöva.

Projektet kommer att ha som tema ”autenticitet i undervisningen”.

Som första del av projektet kommer Daniel Åkerblom och jag att åka till ISTE 2013 i San Antonio för att berätta om det vi gjort så här långt inom projektet ”Den digitala naturkunskapen” och ”SSI – projektet”. Vi kommer att ha möjlighet att välja av över 700 seminarier och workshops. Konferensen kommer att ge många intressanta kontakter.

Klockan 17:00 åkte tåget mot Köpenhamn ut från perrongen på Kalmar station. Strax innan nio åt vi dansk pölse på Kastrup innan vi tog oss till hotellet alldeles utanför flygplatsen.

Tornseglarna svirrar över de röda danska tegeltaken. Jasmindoften ligger tung över trädgårdarna. Sommarens resor har börjat!

Naturkunskap 1b – några reflektioner kring loggboken

Under två år har jag nu använt loggbok istället för prov. Jag har också haft andra examinationer som argumenterande uppsats, muntlig redovisning mm. Förra läsåret fick eleverna skriva loggbok på papper och lämna in. Jag kollade dem, gav feedback och gav sedan tillbaka dem. Eleverna fick sedan sätta in dem i en pärm med alla andra papper som de fick. Det året hade inte eleverna någon egen dator utan vi lånade datorer ur ”Fort Knox” vagnarna.

I år när eleverna har en egen dator har loggboken legat på Google Drive. Jag har haft alla loggböckerna samlade i en mapp. De är namngivna med klass, efternamn, förnamn loggbok och ämne i nämnd ordning. Detta gör att alla dokument lägger sig själv i bokstavordning. Lätt att hålla ordning på! Det går också att bestämma vilka andra som skall kunna se loggböckerna genom att ge behörighet till hela mappen.

Med jämna mellanrum har eleverna fått skriva reflektioner över vad de lärt sig, skriva in svar på uppgifter mm. Viktiga frågor har de haft möjlighet att gå tillbaka till och komplettera. Just detta att kunna kolla vad de kan i nuet, genom att allt de skriver finns kvar och tidsatt i historiken, och vad de kan komplettera med gör Google Drive till ett av de bästa hjälpmedel jag har i undervisningen.

Om eleverna är noga med att skriva datum på inläggen så kan de lätt följa sin inlärningsprocess. Loggbok i Google Drive gör processen synlig! Många av mina elever var imponerade av deras eget arbete och hur mycket de skrivit under läsåret.

Man kan också kräva att det de skriver skall vara rätt. När man examinerar med traditionellt prov kan man ofta bli godkänd även om 45 % är fel som man skriver. Vilken banktjänsteman skulle få ha kvar sitt jobb om hen bara gjorde 55 % rätt av alla transaktioner. För att inte tala om piloter!

Genom att de får beskriva sin kunskap i löpande text tränar de sig på att uttrycka sig varje lektion. De som har svårt att skriva och behöver hjälp med det skulle kunna upptäckas tidigare och få den hjälp de behöver.

Loggboken kan också användas för att lägga in bilder! Vill man att de skall rita en teckning kan de göra det och den kan sedan fotograferas av med deras mobiltelefoner och klistras in. På så sätt fick eleverna digiscopa i mikroskopet och sedan lägga in en bild på ett mossas blads celler.

Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Ännu en student och lärarnas sommarfest.

Studenten Kagg 2013-4Den här veckan är full av studentfirande. I onsdags var det Jenny Nyströmskolan som hade studentfirande, i går Stagneliusskolan och idag Lars Kagg skolan. På alla dessa skolor har vi elever på Global profil.

Vi lärare ville vara med och fira våra elever genom att hänga på ett jordklot med en fin gruppbild från den resa de var med på. Idag fick jag hänga på de sista två eleverna som gick på Lars Kagg.

Alla de tre skolorna gör olika. Idag hade Lars Kagg-eleverna sin avslutning i domkyrkan. Sen gick de till sin skola med fanor i spetsen. Vid tvåtiden sprang de sedan ut för att möta sina anhöriga.

Studenten Kagg 2013-8

Studenten Kagg 2013-9

På kvällen var det dags för den årliga sommarfesten för lärarkollegiet. Vi samlas då i vår matsal och äter en bit, avtackar de som skall sluta, dricker lite kaffe och sedan går vi hem eller har efterfest på något passande ställe som lärarrum eller musiksal.

Sommarfest 2013-2

Sommarfest 2013

Detta år var det Grekiska föreningen som stod för maten. När vi samlats utanför matsalen luktade det gott av grillat lammkött, entrecote, biffstek och kyckling. Till det fick vi sedan tsatsiki, potatis och grekisk sallad.

I år så var det dags att avtacka Joppe Wiberg som nu går i pension. Först höll rektor ett tal och gick igenom hans arbetslivsmeriter. Efter honom höll Peter Hultsberg ett fint och personligt tal som lockade till många skratt.

Sommarfest 2013-7 Sommarfest 2013-12

Efter talen höll Joppe själv ett tacktal till alla.

När vi sedan druckit vårt kaffe gick vi ut i den varma försommarnatten. För oss lärare är det bara några dagar kvar nu innan vi får gå på sommarlov.

Studentexamen

En blogg som handlar om hur vi för vår kunskap vidare måste också få med den stund då eleverna är färdiga med den kunskapsfas de varit i under den tid de blir vuxna: studentexamen.

Idag tog treorna studenten vid den skola som jag huvudsakligen arbetar i. Den skola där de flesta eleverna som gick det andra året i Global profil detta läså. De som var med på resorna i september och oktober 2012. Vi lärare som haft dem ville visa vår uppskatting av dem genom att hänga en jordglob runt deras hals innan de sprang ut. Alla fick också stipendie för gott kamratskap och för att de varit goda representanter för sin skola.

Studenten Stagg 2013-3

 

Studenten Stagg 2013-4

 

Studenten Stagg 2013-7

 

Studenten Stagg 2013-6

 

Studenten Stagg 2013-9

 

Studenten Stagg 2013-10

 

Studenten Stagg 2013-11

 

Studenten Stagg 2013-15

 

Studenten Stagg 2013-17

Tornrör och Dröstorp ödeby

Vi är nu inne i elevernas sista vecka i skolan. Imorgon tar våra treor studenten. Den här tiden är för en lärare ofta full av arbete. Den sista veckan har jag jobbat från 7:00 på morgonen till 24:00 på kvällen 7 dagar i sträck. Ibland har huvudet värkt när jag lagt mig. Alla loggboksanteckningar och inlämningar ska gås igenom en sista gång. Elever som inte lämnat in allt skall kontaktas.  Betygskonferenser skall hållas mm.

Idag när vi skulle ha ämneslagsmöte med naturkunskapslärarna gjorde vi det i form av en vandring på Alvaret. Man tänker bra när man går och att få fika tillsammans i ”Prästgropen” i försommarsolen gör att man trivs. Vi har alltid mycket att prata om när vi träffas och ofta går jag inspirerad från våra möten.

Idag tog Fredrik Bjerding med oss till Tornrör. Det ligger nära Skarpa Alby österut på Alvaret från Färjestaden sett. Vid Tornrör ligger det en dolin som kallas ”Prästgropen”. En bit från den ligger en liten vattensamling som har ett stort stim med guldfisk. Det har varit guldfisk där i över 30 år. Vi såg ett stort stim med ”guldröda” och mer bruna varianter.

Tornrör

 

Tornrör-2

Sånglärkorna sjöng hela tiden över alvarsmarken. En ängshök flög förbi. Det var en fin utfärgad hane. På marken blommade krutbrännare och ängsnycklar. Majvivorna var redan utblommade.

Vi hittade en väg som vi följde ut över Alvaret och efter några kilometer var vi framme vid Dröstorps ödeby. De var en gammal by från 1700-talet som övergavs så sent som  1950 sägs det. En beskrivning av byn kan läsas här: Dröstorps ödeby.

Tornrör-5

 

Tornrör-7

 

Tornrör-8

Hämplingar kantade vår väg tillbaka till bilarna.

Talsyntes

När vi detta läsår införde en dator per elev fick alla en inbyggd talsyntes i sin dator. De flesta vet nog inte om den och behöver den inte men för elever som har dyslexi är det ett viktigt hjälpmedel.

Man går in i inställningar under ”ljud” och ställer in sin talsyntes. Man kan välja mellan en kvinnoröst (Alva) eller en mansröst (Oskar). Sen kan man gå in på vilken internetsida som helst som har text och markera det man vill ha uppläst. Man klickar med två fingrar på  det i blått markerade området och får då upp en meny där det bl.a. står ”tal”. Man klickar på ”tal” och sedan ”börja tala” så läser rösten upp det som står.

Det är detta som gör att dyslexielever har en fördel med att använda öppna lärresurser på internet för de kan få dessa texter upplästa. Det går inte med en vanlig bok. På så sätt kan eleven både höra och läsa texten samtidigt. Då går det oftast lättare att förstå.