Kanotrugby

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14 

 

 

 

Naturkunskap 1b – digitala verktyg

Under läsåret som gått har vi för första gången haft en dator till varje elev. Därför har vi kunnat använda de digitala möjligheterna fullt ut.

Här är en genomgång på vilka digitala verktyg som jag använt med eleverna.

Facebook
För varje klass som jag undervisar har jag skapat en sluten grupp. Där ger jag eleverna information om vad som händer, lägger ut intressanta länkar till det vi läser om eller bara handleder dem. Behöver jag nå någon elev snabbt så skickar jag meddelande genom facebook. Det kan man göra utan att vara ”vän” med dem. Det är det absolut snabbaste och säkraste sättet att nå dem förutom via mobiltelefon och sms. Facebookgruppen är utmärkt att ha också när eleverna vill ställa frågor då de jobbar hemma. Då ser alla vad jag svarat alla.

Mail
Mailen har jag framför allt använt när jag skall maila grupper av elever eller enskilda elever.

Google Drive Dokument
Detta är det i särklass mest använda digitala verktyget i min undervisning. Där låter jag eleverna skriva sin loggbok. VI har skapat ett dokument för varje elev där alla loggboksanteckningar läggs in. De skall skrivas så att det senaste alltid hamnar längst upp så man hittar det först. Där kan jag gå in och kommentera eleverna direkt i dokumentet och de behöver inte lämna in sina anteckningar. De är redan ”inlämnade” så fort de är skrivna! Om man namnger alla dokument på samma vis som t.ex. ”SA12C Efternamn, förnamn loggbok Nk” då lägger sig dokumenten i bokstavsordning. Jag har skapat ett mappsystem där jag sparar alla loggboksanteckningar för sig och pågående grupprapporter för sig. Genom att lägga t.ex. alla grupprapporter i en och samma mapp kan man bestämma vilka som skall se allt som läggs in i den mappen. Jag har en mapp där alla ser allt. Då kan eleverna följa varandra och lära av varandra på ett nytt sätt.

Google Drive Forms
När jag nu i slutet av terminen skulle göra utvärdering av kursen lärde jag mig hur man gör utvärderingar i Google forms. Det var väldigt smidigt. Alla svar la sig snyggt och prydligt precis som jag ville ha dem och allt sammanställde sig själv.

Diigo
Under höstterminen lärde jag eleverna att samla bokmärken i Diigo så de skulle lätt kunna hitta de referenser de vill få fram igen. Jag startade också en grupp där vi tillsammans kan samla bokmärken.

iPhoto
Eftersom iPhoto är förinstallerat på våra datorer lär jag eleverna att justera bilder i efterhand och att förminska dem så de inte blir så ”tunga. De får träna på att lägga in bilder i loggboken.

Quicktime player
När eleverna skall spela in en ljudfil eller ett filmklipp använder de flesta Quicktime player eftersom det är det radio och video programmet som är uppladdat på datorn när de får den.

Naturkunskap 1b – Autenticitet

En av de principer som jag försöker använda och utveckla i det nya utbildningsparadigmet är autenticitet. Att arbeta med SSI är ett sätt att få in det i undervisningen. Med ”autenticitet” menar jag att jag försöker att utgå från verkligheten så mycket jag kan. Global Profil är ett gott exempel som bygger på autenticitet när vi åker ner till Uganda och Sydafrika och bor i deras hem och upplever deras kultur innifrån.

Autenticitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra undervisningen relevant,  meningsfull och intressant. Jag skall i detta blogginlägg försöka förklara hur jag i de olika arbetsområdena i Naturkunskap 1b försöker få in autenticitet.

Hälsa och livsstil
Genom att eleverna får göra en undersökning av olika problem inom hälsa- och livsstil när det gäller den egna eller andra klasser på skolan blir uppgiften autentisk. På detta sätt kan man göra skoluppgifter autentiska: man låter eleverna undersöka verkligheten i skolan.

Cellen
När jag skall introducera arbetsområdet om cellen låter jag eleverna titta på verkliga celler genom mikroskop. Detta läsår fick de se ett mossblad och jag lärde dem att digiscopa, dvs fotografera av mosscellerna genom mikroskopet, med sina mobiltelefoner. De flesta fick riktigt fina bilder och kände sig proffsiga. De hade fotograferat av verkligheten!

Jag gör också en labb om osmos när vi läser om cellen. Labbar är på sätt och vis ett sätt att undervisa genom verkligheten.

Grunderna i evolution
Inom detta område låter jag dem vara två yrken inom evolutionsforskningen. Först får de pröva på att vara taxonom. De får föreställa sig att de är Linné strax innan han ger ut ”Systema naturae” och ska försöka att komma på ett bra system för att organisera djur genom att de får ett hundratal arter på kort.

Det andra yrket de får prova på är paleoantropolog och då får de samla fakta om utdöda människoarter och träna sig att tolka och kritiskt granska olika sätt att visa människans utveckling.

Vi har köpt in ett antal skallar av utdöda människoarter i naturlig storlek. Detta är inte verkligt men kommer så nära verkligheten man kan inom skolans ramar.

Det är svårt att göra evolutionsundervisninen autentisk eftersom den många gånger handlar om utdöda organismer. Då får man försöka låta eleverna forska så autentiskt det går med de resurser man har till förfågande.

Genteknik
Genom att göra en GMO debatt med roller som finns i verkligheten kan man simulera verkligheten. Det är en variant av autenticitet. Eleverna får sätta sig in i aktörer som agerar ”på marknaden” och träna sig i att argumentera för det som de står för. Eleverna tränas i att sätta sig in i en annan roll, förstå den och uttrycka den. De lär sig att argumentera med vetenskapen som grund.

Sex och samlevnad
Här gjorde jag undervisningen autentisk igen genom att eleverna fick sammanställa det de tyckte var ”manligt” och ”kvinnligt”, vad de tyckte en bra relation är och de fick ställa frågor till det motsatta könet om sex och samlevnad. Jag utgick från deras verklighet och deras frågor och fick in det som kursplanen kräver genom att börja där eleverna befann sig i sin verklighet.

Hållbar utveckling
Genom att låta eleverna arbeta med ett område som kommunen just nu har exploateringstankar om och samrådsmöten mm så fick eleverna vara samhällsmedborgare med egna synpunkter utifrån hållbar utveckling. Deras förslag till hållbar stadsdel presenterades för kommunens projektledare eller filmades för att senare skickas in. På så sätt blir eleverna redan när de går i gymnasiet engagerade samhällsmedborgare som yttrar sig över kommunens exploateringsplaner.

Naturkunskap 1b – Hållbar utveckling

Jag börjar första halvklass lektionen på hösten med att fånga vattenorganismer i kanalen utanför vår skola. Vi har fördelen att ha en kanal och en fjärd som heter Malmfjärden alldeles utanför skolbyggnaden. Vi behöver bara gå fem meter för att hitta maneter, sanmusslor, hjärtmusslor och andra vattendjur. I början av hösten så ligger också en brygga kvar så det går att komma en bit ut i kanalen.

Den andra halvklasslektionen går jag med eleverna runt Malmfjärden och tittar på växtlighet och fåglar. I september ser man också ofta stora sjok med tarmalger ligga utefter stränderna. Övergödningsproblematiken är tydlig.

Jag ser till att de har skrivit en artlista som jag säger åt dem att spara. Sen går jag vidare med hälsorapporten som de börjat med på helklasslektionerna.

När det blir april tar jag med dem ut på en exkursion till för att se på fåglarna i fjärden. Då har skrattmåsarna kommit och sothönor och skäggdoppingar har börjat att häcka. Då introducerar jag dem också i deras sista uppgift i kursen naturkunskap 1b: hållbar utveckling. De skall få göra ett förslag på hur man skapar en hållbar stadsdel på en av uddarna som går ut i Malmfjärden: Fredriksskans idrottsanläggning.

Eftersom mina elever är idrottselever och de flesta av dem tränar fotboll så är det deras egna område som de skall göra exploateringsplaner för. Uppgiften är autentisk därför att  just nu så är området ”ute på remiss” för hur det skall exploateras. Jag talade med samhällsbyggnadschefen i kommunen och hon tyckte det var en bra idé att involvera ungdomarna i detta projekt.

De fick först komma på vilka viktiga frågor man skulle ställa sig innan man börjar att exploatera ett område. Sen fick de tänka ut olika förslag.

Förslagen filmade jag sedan och när en av klasserna skulle redovisa kom projektledaren för kommunens planering av området och lyssnade.

Som sin sista examination fick de göra en självrättande loggboksanteckning om olika exploateringars påverkan på växthuseffekten eller liknande fråga.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

f) Hållbart samhällsbyggande

Roligt att vi fick undersöka ett verkligt ställe.

Kul med många idéer och visioner.

Väldigt bra att få reda på vad som händer i ex. naturen när man bygger.

Mindre roligt men ändå viktigt ämne.

Svårt men bra samarbete och bra resultat.

Intressant.

Ganska roligt.

Ingen kommentar.

Bra att lära sig om. Dock var uppgiften i grupp inte så jätterolig.

Det var roligt. Kan påverka samhället.

Viktigt, kul men man måste verkligen tänka till. Ser hur allting påverkas av varandra.

Lite flummigt, men samtidigt roligt då man får leka lite i sina tankar.

Bra med grupper, kanske lite kort arbete.

Lite tråkigt men skapligt.

Ett svårt ämne.

Roligt sätt att jobba på och man lärde sig mycket när vi själva skulle göra ett hållbart samhälle.

Det var ett kul arbete som var en av det roligaste som gjordes under hela kursen. Väldigt lärorikt.

Svårt men kul.

Lite rörigt i början men tog sig sen.

Svårt att veta vad du ville få fram med vad man skulle göra.

Kul att man fick komma på hur man ville att det skulle se ut.

Kändes lite konstigt som att vi inte riktigt förstod vad exakt som skulle ske på detta område. Tror inte att man tittade så mycket på konsekvenserna.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Ett ganska stort projekt på lite tid.

Onödigt.

Kul att vi fick sätta oss in i Fredriksskansområdet för där känner man ändå till mycket.

Det var roligt och bra med grupparbete. Då får man fler åsikter.

Naturkunskap 1b – Sex och samlevnad

Jag började med att dela in klasserna i en tjejgrupp och en killgrupp som jag använde mig av på grupptimmarna. De fick börja med att fundera över vad en bra relation är. Detta fick de arbeta med genom att djuplyssna till sin egen kunskap, djuptala, djuplyssna till andra och djupfråga. Jag sammanfattade vad de kommit fram till på tavlan och vi sammanställde det i var sitt dokument; ett vad tjejerna tyckte var en bra relation och en vad killarna tyckte.

Under dessa grupptimmar fick också killarna i två av mina klasser förbereda frågor till tjejerna och tvärtom.

På en helklasstimme tittade vi sedan gemensamt på hur killar och tjejer såg på en bra relation. Vi kunde konstatera att de tyckte ganska lika. På en annan lektion fick de sedan sätta sig i en ring och jag läste upp de frågor som de ville ställa till varandra. I en av klasserna fick alla svara laget runt. Ville man inte svara fick man säga ”pass”. I en annan klass valde eleverna att först prata sig samman i killgruppen och i tjejgruppen och sedan svarade en talesman eller taleskvinna för hela gruppen på frågorna.

På en annan helklasstimme delade jag in dem i mindre tjej- respektive killgrupper. De fick då besvara frågan ”vad är kvinnligt” respektive ”vad är manligt”. Grupperna fick redovisa i storgrupp för varandra och allt sammanställdes på tavlan och sedan i ett dokument.

Parallellt med detta lät jag eleverna studera olika öppna lärresurser i sex och samlevnad. Jag började med att de fick titta igenom arkivet till radioprogrammet ”Ligga med P3”. Deras uppgift var att hitta ett program som hade ett innehåll som de tyckte var viktigt för ungdomar i deras ålder att veta och att sedan göra en kort recension av det.

Efter det fick de gå igenom http://www.umo.se, http://www.rfsu.se, http://www.svt.se, wikipedia och http://www.ur.se och beskriva vad man kan hitta när det gäller sex och samlevnad. De fick i uppgift att göra en sammanställning av detta på valfritt sätt. Flera valde att göra en ljudinspelning eller videoföredrag genom Quick time player på sin dator.

Under tiden som de tittade igenom sidorna så skulle de leta efter bra etiska dilemman inom sex och samlevnad. De skulle beskriva dilemmat kort och ge några vinklar på det. Jag sammanställde sedan alla etiska dilemman och presenterade dem för eleverna. De fick då välja valfritt dilemma att förjdupa sig i tillsammans. De arbetade med detta drygt en vecka och redovisade sedan deras resultat för varandra.

Efter redovisningen fick alla sätta sig enskilt och reflektera över hur det de kommit fram till i gruppen harmonierade med de mänskliga rättigheterna.  De fick söka på ”srhr” för att få en grund att utgå från.

Så här tyckte eleverna om arbetsområdet:

Sex sidor om sex. Tycker det var mer som källkritik än sex och samlevnad. Det var intressant att prata killar och tjejer i ring.

Bra upplägg här med för att man hörde både killars och tjejers synpunkt. Men kanske skulle göra något mer.

Alltid roligt att höra andras åsikter/svar (frågestunden).

Roligt. Kul idé med frågor.

Bra och viktigt område som vi tog oss igenom på ett bra sätt.

Intressant att vi tittade på relationer för det brukar man aldrig titta på.

Bra sak vi jobbade med. Speciellt sidorna.

Svårt innan man kom igång. Lätt att hitta fakta.

Kul att ställa frågor till killarna.

Lite svår uppgift.

Svårt arbetssätt.

Också detta var bra!

Kändes som att vi jobbade mest med källkritik, dock bra redovisning med podcast.

Bra att spela in film. Presentationen går då att fixa fram och tillbaka med tills man blir nöjd.

Kul och spännande.

Intressant för det rör frågor som vi kanske behöver svar på.

Bra att jämföra sidor.

Nyttigt, men man visste redan mycket.

Fint upplägg.

Roligt att arbeta om. Roligt att ställa frågor till tjejerna.

Kul med frågorna. Annars inga synpunkter.

Ett lärorikt och kul arbete, mycket lärorikt.

Nyttigt och bra kunskap.

Tycker detta var en väldigt rolig kurs. Vi fick ställa frågor till killarna och sen tvärtom. Djuplyssna var också väldigt bra då man fick prata om hur andra tänkte och tyckte.

Tråkigt att jobba med hemsidor och relationer. Vi kunde gjort andra saker som vi skrev upp i början.

Naturkunskap 1b – Genteknik

I den del av kursen som skall innehålla diskussion kring genteknik valde jag detta år att diskutera GMO.

Efter att eleverna fått en introduktion om cellen och evolution satte jag igång förberedelserna för en debatt om GMO.

Först skapade jag nya studiegrupper utifrån ambitionsnivå. Eleverna fick vid en utvärdering före jul skriva vilket betyg de strävade efter. Efter att ha haft dem en termin kände jag dem också mycket bättre och kunde lättare se vilka som skulle passa ihop. Jag gick med detta ifrån idéen om ”basgrupper”. Basgrupperna skall finnas för ett socialt mål. Vi hade sett i vårt forskningsprojekt att det gick mycket bättre för eleverna att lära sig och att få relevant hjälp om de var ungefär lika i ambition. Därför skapade vi ”studiegrupper” istället.

Uppgiften de fick var att de skulle ha en debatt mellan Monsanto, indiska bönder, Greenpeace, gentekniknämnden, forskare, EU och USA. Jag bestämde och gav grupperna en av dessa roller. Dessa skulle sedan samlas och diskutera frågan: ”skall vi tillåta GMO inom jordbruket på jorden?”.

Grupperna fick börja med att ställa sig vilka frågor de behövde svara på för att klara uppgiften. De fick i uppgift att göra ett gemensamt Google Drive dokument där de sammanställde allt de tog reda på. Detta dokument delade de med mig och jag la in det i en mapp där alla kunde se allt. På så sätt kunde de följa varandras arbete och förbereda bra frågor och synpunkter på varandras argument.

Jag trodde de skulle se det som en hjälp i sitt arbete men en del grupper började ”mörka” med vad de kom fram till så att de andra inte skulle kunna se allt. De ville också kunna överraska i debatten så vad jag förstod så tog de inte upp allt.

När de var klara för debatt delade jag upp klassen i två halvor där två från varje grupp fick representera sin roll. På så sätt fick fler chansen att prata. Jag lät alla först få ett inledningstal på ca 3 minuter där de fick säga sina grundargument. Sen släppte jag ordet fritt och de fick ställa frågor till varandra. Debatten var stundtals mycket intensiv. När debattämnena kändes uttömda lät jag varje grupp få ett slutord.

Så här tyckte eleverna om detta arbetssätt:

Jätteroligt. Lite svårt i början med debatten var rolig.

Detta hade jag i nian och en gång tycker jag nog är lagom ändå fast det är en sån stor grej. Kul för dom som inte haft det förut.

Intressant och roligt med debatt.

Bland det roligaste fast dålig gruppindelning. Debatten var bra.

Roligt med debatten men svårt att jobba med.

Roligt med debatt.

Ingen kommentar.

Intressant. Dock lite krångel med om man var för eller emot GMO. Det blev lite oklart.

Helt ok.

Lärorikt men svårt.

Roligt att köra en debatt och gå in för sin roll och åsikter.

Mycket bra med debatt.

Bra projekt och bra genomfört.

Viktig och intressant uppgift.

Bra att vi fick göra en debatt. Det var roligt och man lärde sig mycket.

Väldigt kul arbete. Var verkligen en rolig grej att ha en debatt om det man jobbat med.

Roligt med debatt. Lite annorlunda men mycket kul.

Det var väldigt rörigt innan man verkligen kom igång men när vi kom till debatten gick det ganska bra.

Roligt område med debatt. Lärorikt.

Väldigt intressant. Visste inget om det från början. Debatten var riktigt rolig. Du borde fortsätta göra detta nästa år.

Ett bra grupparbete och kul med debatter.

Här började vi komma in i rätt grupper. Vi jobbade med personer som hade samma mål i betygen så det fanns mer vilja och roligare att jobba. Debatten var kul.

Det var intressant. Har aldrig hört om GMO innan. Det var jättekul att ha en debatt.

Kul med diskussion.

Roligt med debatt.

GMO och upplägget på GMO var mycket bra! Jag lärde mig mycket och det var mycket bra med debatten.

Bra med grupparbete och roligt med debatt. Lärorikt.

 

Naturkunskap 1b – Evolution och människans utveckling

I kursplanen för naturkunskap 1b står det att eleven ska kunna diskutera genteknik utifrån evolutionära synpunkter och människans utveckling. För att kunna göra det så måste kursen innehålla grundläggande kunskap om detta.

Jag börjar detta kapitel med att låta eleverna göra en övning som jag kallar ”Att vara taxonom”. De skall tänka sig att de är Carl von Linné strax innan att han ger ut ”Systema Naturae” De får ett hundratal kort med tecknade djur. Deras uppgift blir att  systematisera dessa djur. De skall komma på något bra sätt att gruppera dem. De flesta grupper går då efter några viktiga karaktärer som päls, fjädrar, antal ben etc. Många utgår också från var de lever som t.ex. ”landlevande” eller ”havslevande”. När alla gjort sina system får de redovisa dem för varandra och hur de tänkte. Jag brukar ta upp vikten av Linnés arbete och att det var grunden för att senare i historien förstå att de grupper som man oftast får fram när man gör en systematisering är släkt med varandra. Detta var den grund som utvecklingsläran senare utvecklades ur. Nutida systematik går ut på att ta reda på släktskap och hur arter utvecklats.

Under en lektion får de sedan ta reda på vad grundläggande begrepp inom evolutionen står för. Jag har också en genomgång av hur Darwin tänkte och hur man idag ser på hur arter bildas.

I år provade jag två olika sätt att beskriva organismernas utveckling. Några grupper fick titta på en film via AV media som tog upp hur evolutionen fungerar (Ramp höjdare: evolution) och sammanfatta filmen. En annan grupp fick kortfattat skriva hur utvecklingen gått till från bakterie till människa.

För att förstå hur man ser på människans utveckling har jag tagit fram en övning som jag kallar ”att vara paleoantropolog”. Den bygger på att eleverna får jämföra två olika sätt att visa människans utveckling och beskriva likheter och skillnader. De får sedan gå in på sidan http://www.becomminghuman.org och skriva in fakta om 8 olika urmänniskor i en matris. De får titta på när arten levde, vad den åt, vilken levnadsmiljö den levde i och hjärnstorlek. Sist så får de titta igenom ”Genographic project” och se hur man med hjälp av DNA analyser kan ta reda på hur Homa sapiens spridit sig över jorden.

Så här tyckte eleverna om detta arbetsområde:

Bra för att man lärde sig mycket fast det var svårt.

Ett område jag aldrig jobbat om innan. Lite svårt att förstå.

Kul men kunde visat mer film (jag lär mig lättare så).

Kommer inte ihåg så mycket förutom att det var ganska tråkigt. Det hade nog gått att göra på ett roligare sätt.

Helt okey.

Nytt för mig och bra ämne.

Kändes konstigt.

Har aldrig jobbat med innan så lite svårt.

Var ett långt arbete som gick hyfsat bra och var hyfsat kul.

Var väldigt mycket att ta in men det var ett att jobba på som gjorde det lättare.

Intressant.

Det var tråkigt. Du kan göra det bättre.

Bra, lärde mig mycket.

Svårt men kul och intressant.

Helt ok.

Kul. Hade gjort det innan, så hade koll på det mesta

Ingen kommentar.

Kommer inte ihåg.

Rolig fakta och intressant.

Det var hätigt. Nyttig info.

Sånt här tycker jag är jättekul och intressant men bara om man håller sig på en lagom nivå i ämnet. Superintressant att se hur vi såg ut från början och hur vi utvecklats under tiden.

Tråkigt, inte så intresserad av detta.

 

Naturkunskap 1b – cellen

För att kunna förstå grunderna i genetik och fysiologi så måste man ha en grundläggande kunskap om cellen. Jag började detta område med att eleverna fick titta i mikroskåp på ett mossblad. De fick försöka få in en tillräcklig förstoring och sedan fotografera av det de såg med sina mobiltelefoner; sk digiskoping. De fick ofta oväntat fina bilder. När de lagt in bilden i sin Google drive loggbok fick de skriva det de såg.

Sen gjorde jag en osmoslabb med potatisstavar som lades i olika koncentrationer av sockerlösning. Den labben har många praktiska moment som att väga och mäta. Labben redovisades också i en labbrapport

För att lära sig alla organeller fick de rita en cell med alla dess delar och sedan fotografera av den och lägga in den som bild i sin loggbok.

Som sista celluppgift fick de skriva om cellens funktioner utifrån dess organeller.

Så här tyckte eleverna om detta avsnitt:

Roligt att vi fick kolla på celler. Kommer inte ihåg att vi jobbade så mycket med detta.

Cellen var en mindre intressant grej för min del. Väldigt komplicerat för det är så väldans många ord/namn som man inte förstod.

Det sämsta ämnet.

Tyckte det var svårt och krångligt.

Kommer inte ihåg.

Intressant men för litet område.

Detta kunde jag sen innan. Var dock kul ändå.

Tråkigt.

Vet ej.

Roligt, spännande.

Kunde redan detta.

Tyckte att det var mest som en repetition av 9:an fast det var lättare att förstå.

Lite svårt men fungerade bra.

Onödigt.

Ont om tid. Man hann inte göra klart. Ibland var det svårt att hitta rätt svar på en fråga.

Man kunde redan det mesta då man jobbat om det i nian. Men ändå en bra repetition.

Tyckte detta var lite meningslöst då det kändes som att vi bara var tvungna att göra något så det blev att titta på cellen.

Jag kommer inte ihåg så mycket utav detta området men jag har för mig att vi bara gick igenom det lite snabbt. Hann aldrig få grepp om hur ett mikroskop fungerar t.ex.

Det var häftigt att kolla i mikroskop och försöka ta bilder med hjälp av mikroskopet.

Inget speciellt.

Onödigt att jobba så mycket  med det. Nästan alla har gått igenom det väldigt mycket i grundskolan.

Lite repetition från nian men nu gick vi in längre. Kul att ta en egen bild och se hur de vanligen ser ut.

Naturkunskap 1b – hälsa och livsstil

När våra elever kom i augusti när läsåret började var de från första lektionen indelade i basgrupper. Dessa grupper gällde i alla ämnen och var gjorda av mentorerna. De var gjorda så att eleverna skulle lära känna så många nya klasskamrater som möjligt. Elever som vi såg komma från samma stadsdel eller samhälle satte vi i olika grupper. Dessa basgrupper gjorde att ingen kom utanför en gruppgemenskap och att man lärde känna nya kamrater från första dagen i skolan.

Jag valde att börja naturkunskapen med området ”hälsa och livstil”. Tyckte att det passade eftersom jag har idrottsklasser. Då får de direkt börja med det område som de redan kan en hel del om och som de är intresserade av.

Varje basgrupp fick välja ett av följande ämnesområden eller komma på något område själva:

Kost
Träning
Sömn
Strålning
Alkohol
Tobak
Konsumtion

En av grupperna i en klass valde sex som sitt område.

Varje grupp grupp arbetade sedan om sitt område. I uppgiften de fick ingick att de skulle hitta fakta om sitt område genom att söka på internet. Sen skulle de göra en enkätundersökning bland elever på skolan hur deras område såg ut när det gällde ungdomars livsstil på skolan. De kunde t.ex. undersöka tobaks och alkoholvanor, träningsvanor och sömnvanor. De fick göra enkäten i sin egen klass och/eller i andra klasser som jag fixade åt dem. Detta gjorde att de dels fick inblick i ett hälsoområde men också lärde känna andra ungdomars vanor. Det blev att bra sätt för dem att lära känna sin nya skola.

Resultatet från deras faktasökande och enkätundersökningar fick de redovisa i form av en skriftlig rapport. Svenskan har inte längre rapportskrivning så naturkunskapen får vara ett av de ämnen där de får träna sig på det sättet att uttrycka kunskap. För många var det första gången som de skrev en rapport. Eftersom de arbetade i basgrupper kunde de hjälpas åt att lära sig det. Rapporten skrev de i Google Drive dokument som jag lagt in i en mapp där alla kunde se allt. På det sättet kunde de följa varandras arbete.

När de sedan var klara med sin rapport fick de redovisa sitt arbete i tvärgrupper. Då fick alla gruppmedlemmarna beskriva sitt arbete för andra.

När tvärgruppsredovisningarna var klara hade jag en lektion där eleverna i sin loggbok fick skriva hur de skulle kunna skapa en egen hälsosam livsstil. De fick ha tillgång till allas rapporter och hela internet. När de skrivit färdigt sin reflektion så sa jag åt dem att de fick lägga till och utveckla det de skrivit i loggboken. Detta är en fråga som de kommer ha med sig hela sitt liv och som de kommer att förstå mer och mer om allteftersom de läser olika ämnen och utvecklas i sin idrott. Detta är en av fördelarna med loggbok i Google Drive; eleverna kan gå tillbaka och skriva mer när de lärt sig mer. En fråga kan följa med dem under hela kursen.

Vad tyckte då eleverna om denna uppgift? Här är vad de skrev i utvärderingen förra veckan.

Vad har du för synpunkter på följande arbetsområden:
Hälsorapporten

Kul arbete! Gillar att skriva om mig och hälsa och vad jag kan göra bättre. Lärt mig också vad man kan göra bättre osv.

Det var intressant.

Bra att börja med när man är en idrottsklass.

Det var ett bra arbete, men eftersom att det var i början på terminen så kände man inte dom man arbetade med och eftersom det var ett så stort område hade man velat våga lite mer.

Tyckte den var flummig. Att det skulle varit lite mer fokus på uppgiften. Men det är ett bra sätt att börja kursen på.

Det var en bra början. Även ett bra ämne då vi faktiskt är en idrottsklass.

Bra arbetsområde. Man lärde sig nya saker och det var intressant. Lite svårt i början.

Kunde fått mer tid till att skriva.

Det var mycket lärande. Se hur kroppen påverkas även ser vad klasskompisarna och andra tycker i olika frågor.

Detta var kul och lärorikt, det gick snabbt och var kul.

Var lite svårt att förstå vad man skulle göra eftersom det var första uppgiften som jag jobbat på det här sättet.

Lätt att lära sig om.

Det var bra men försök att hålla reda på allt. Har nästan fått F på den av dig fast du satte C så kolla hela pappret innan du bestämmer dig!

Bra att börja kursen med grupparbete, koppling till hälsa och idrott (som vi tycker om).

Kul och intressant.

Det var roligt att börja naturkunskapen med detta. Också meningsfullt.

Den var bra, man fick lära in sig vad som är en bra hälsa.

Ingen kommentar.

Ganska svår.

Jag tyckte det var bra med hälsorapporten. Bra att vi började med det på kursen.

Bra grupp och det roligaste arbetet.

Kunde mycket redan innan men det är bra att vi lär oss. Väldigt bra att lära ut om detta då det är viktigt

Intressant och bra.

Det var kul för man lärde sig mycket om att kombinera kost och träning. Men det var lite jobbigt med för det var så mycket eftersom det finns så mycket om detta ämne.

Det gick bra och det var ett bra system.

Kommer inte ihåg.

Minns inte

Att examinera utan prov – så tycker eleverna.

Sen jag började undervisa med SSI (socioscientific issues) och använda öppna lärresurser har jag inte använt prov som examination längre. Under min egen gymnasietid så hade inte heller min biologilärare Viking Olsson prov med oss. Vi fick oförberedda läxförhör, muntliga läxförhör, skriva labbrapporter och göra arbeten t.ex.

På varje område som vi läser så har jag haft en grupp- och en individuell redovisning. Det genomgående individuella examinationsunderlaget har loggboken varit. Den har de fört i ett Google Drive dokument. Ofta har de fått skriva under lektionstid. Viktiga frågor som t.ex. hur de skall lägga upp sin livsstil för att få en bra hälsa har de fått gå tillbaka till och fylla på under hela kursen allt eftersom de lärt sig mer i mitt ämne eller i något annat. Förutom loggboken har de fått göra labbrapport, argumenterande uppsats och olika muntliga redovisningar. När de studerade sex sidor om sex så fick de välja fritt hur de ville redovisa. Flera valde då att spela in en ljudredovisning som ett radioprogram.

Eftersom jag inte har så mycket föreläsningar tillbringar jag mer tid i samspråk med eleverna ute i klassrummet. Jag upplever att jag har fått en helt annan elevkontakt på detta sättet och har ett mycket bättre betygsunderlag än tidigare.

Vad tycker då eleverna om detta sätt att examinera? Jag frågade en av mina klasser följande fråga:

”Vad har du för synpunkter på att vi inte använde prov som examination utan loggbok, argumenterande uppsats, muntliga och skriftliga redovisningar etc. ”

Följande svar fick jag:

Mycket bra!

Helnöjd med detta! Känns som kunskapen sitter kvar längre.

Också väldigt bra. Man lär sig saker ändå och måste ta mycket mer eget ansvar. Lite roligare med när man nu ser hur mycket man egentligen skrivit i loggboken.

Detta tycker jag är jättebra. För där kan man alltid gå in och lägga till saker så att man lär sig det. Det blir liksom inte bara att man nötar in något för stunden.

Bra det med. Skönt att ha ett ämne som är annorlunda.

Bättre för då har man även allt samlat på en sida och man kan också dela uppgifter med andra.

Väldigt bra! Man behövde inte lägga ner så mycket tid på plugg hemma.

Loggboks idén är bra men det funkade inte så bra. Annars överlag var det ett jättebra sätt att jobba på.

Bra för jag gillar att jobba i grupper. Och skönt utan prov så man slipper plugga skiten ur sig.

Lättare att skjuta upp på saker. Jag föredrar prov.

Som sagt, nytt lärosätt som man inte känner sig bekväm med. Föredrar prov.

Jag tyckte det var mycket bra, man tyckte det var roligt och man kunde inte missa något som man gör om man har prov.

Dåligt. Man får inte visa helt och hållet hur bra/dålig man var på en viss sak. Utan betyget beror på en loggbok? Detta var inte bra enligt mig.

Kan vara lättare att visa vad man kan på prov. Men annars toppen.

Det tycker jag är väldigt bra. Det är så det är ute i arbetslivet sen.

Bra!

Tror det är rätt bra om du verkligen har koll på individerna. Prov ger en mer individuell bedömning.

Bra. Känns bättre än prov.

Även bra och dåligt på denna. Jag hade velat ha ett mellanting då man ibland har prov och ibland skriver en text då vissa saker passar bättre i provform.

Smart arbetssätt. Dock tyckte jag att vissa delar var lite svårare att lära sig under detta arbetssätt. Man får inte lika mycket fakta.

Det var bra tror jag om vi hade fått lite mer tid när vi skrev.

Svårt att anpassa sig till loggboken, tog ett tag att komma igång.

Jag tycker det är bättre då vi inte puggar in kunskaper och sedan glömmer utan nu sitter dem kvar längre. Vi får redovisa det vi lärt oss på ett helt annat sätt. Loggboken kan vara klurig ibland men oftast inte. Ibland var det många uppgifter på samma gång vilket gjorde att det var svårt att hänga med.

Skönt! Men det känns annorlunda eftersom man inte är jättevan med att jobba på det sättet.

Det tyckte jag var bra för det blir lite variation i undervisningen.

Det var skönare på sätt och vis, det gjorde det inte lika svårt, på något sätt.

Funkar bra.

Mycket bra!

Jag har alltid gillat det men nu tycker jag att man borde variera, för att jag gillar när man får klart att man kan det. Sedan vill jag veta vad man ligger och vad man hade kunnat göra bättre! Hur skall man annrs kunnat utveckla sig?

Alltså jag tycker det är bra men då måste det vara noggrannare. Nu har det varit många gånger man inte vet att det skulle ligga i loggboken sen nu skall det plötsligt ligga där och då kommer man inte ihåg. Det behöver vara tydligt vad/hur man ska skriv i loggboken! Skriftliga redovisningar = bra