Naturkunskap 1b – Att tänka på inför nästa läsår

Idag satt jag betygen för eleverna jag haft i naturkunskap 1b. Jag ser att flera inte klarat kursen utan fått förlängd kurs eller F. Skälen till detta är lika olika som det finns elever. Det som jag kan se är att när man arbetar på det nya sätt som jag gör så kommer olika problem i dagen som inte syns så väl när man arbetar mer traditionellt. När man som jag har låtit eleverna skriva loggbok och uttrycka sin kunskap i löpande text är det förstås väldigt svårt för dem som har skrivsvårigheter. TIdigare kunde de eleverna klara sig igenom en kurs för de behövde bara svara med enkla ord i ett prov eller med rätt 1, X eller 2. Nu syns en sådan svårighet mycket tydligare.

Flera av de som jag nu gett förlängd kurs har den typen av inlärningssvårigheter och behöver längre tid på sig och att man sitter med bara dem eller några få och förklarar noggrant vad man skall göra. Sen finns det naturligtvis många andra orsaker också.

Men känner man problemet nu så går det att jobba med det i andra ämnen och på så sätt kan eleven bli hjälpt att se hur det går att komma över svårigheterna. Det tar säkert lite tid men det är väl investerad tid.

Vad har jag då lärt mig under detta året när det gäller att undervisa i Naturkunskap med socioscientific issues? Vad skall jag tänka på till nästa år?

1. Jag tror att jag skall ha samma ordning på det olika ämnesområdena: hälsa och livstil, cellen, evolution och genteknik under höstterminen och sex och samlevnad samt hållbar utveckling under våren.

2. Jag skall hålla mycket noggrannare koll på de med prokrastineringsbeteende och att deadline hålls. Jag tror att jag skall införa zoner i schemat där ingen kommer vidare om man inte gjort klart det man ska ha gjort fram till den dagens datum.

3. Tydligheten ska bli bättre. Jag skall göra en Google site där både utbildningsmål, program för lektionerna och uppgifterna skall stå.

4. Jag skall införa ljudredovisningar där eleverna får spela in podcasts eller radiodagböcker som examinationer.

5. Jag skall komplettera loggboksskrivandet med kortare gruppdiskussioner där eleverna muntligt få berätta om vad de skrivit.

6. Ska försöka hitta alternativa möjligheter för de elever med särskilda behov. Utöka samarbetet med speciallärarna.

7. Ska försöka börja att utveckla ”personalized learning”

Naturkunskap 1b – några reflektioner

När jag var på ISTE 2012 i San Diego förra sommaren lyssnade jag på Aron Sams och Jonathan Bergman när de berättade om flipped classroom. De sa att de flesta av deras elever hade klarat undervisningen bättre efter att de infört sin nya metod. Men Jonathan Bergman betonade att metoden inte var någon ”silverbullet”, en mirakelmetod, som gjorde att alla klarade kursmålen. Efter hans gamla undervisningssätt var det ungefär 10 % som inte klarade sig. Efter att ha arbetat med flipped classroom var det också ungefär 10 % som inte blev godkända.

Ungefär så ser det ut att vara för mig också när jag nu har arbetat med SSI och min variant av flipped classroom. För de flesta har det gått bättre än tidigare. Jag har nått elever som jag tidigare inte skulle haft särskilt bra kontakt med och kunnat hjälpa dem. De flesta andra elever tycker att detta nya sätt att arbeta är bättre än det traditionella om man får tro utvärderingarna. De elever som varit aktiva och velat ha hjälp har jag kunnat hjälpa.

Men det är flera elever som behövt ett annat sätt att undervisa på. Det är de elever som har stora luckor sedan tidigare i sin kunskap, inte kan det svenska språket så bra än, de med prokrastineringsbeteende (”uppskjutarbeteende), de med dyslexi som inte självmant kommer och vill ha hjälp och de med ”fuskarbeteende”. De sista veckorna har det blivit tydligt hur några elever satt i system att låta andra hjälpa dem med loggboken så de skall slippa tänka så mycket själva eller helt enkelt klara det. Dessa elever skulle behöva sitta i lugn och ro nere i resurskorridoren och komma på studietid och få hjälp av mig när jag kan  ge mig tid att hjälpa ett litet antal elever.

Det blir allt tydligare för mig att inte en metod eller arbetssätt kan hjälpa alla. Jag kan försöka följa nya bärande principer i undervisningen för de flesta elever som t.ex. autenticitet, relevans och elevaktivitet men detta måste kompletteras med andra principer och arbetssätt för elever med särskilda behov. Därför ser jag som mitt mål nu att utveckla det som kallas för ”personalized learning”, individanpassad inlärning där man försöker hitta den metod och arbetssätt som passar individuellt. Jag hoppas att kunna hitta kontakter och sätt att arbeta med det på ISTE 2013 nästa vecka.

Ännu en student och lärarnas sommarfest.

Studenten Kagg 2013-4Den här veckan är full av studentfirande. I onsdags var det Jenny Nyströmskolan som hade studentfirande, i går Stagneliusskolan och idag Lars Kagg skolan. På alla dessa skolor har vi elever på Global profil.

Vi lärare ville vara med och fira våra elever genom att hänga på ett jordklot med en fin gruppbild från den resa de var med på. Idag fick jag hänga på de sista två eleverna som gick på Lars Kagg.

Alla de tre skolorna gör olika. Idag hade Lars Kagg-eleverna sin avslutning i domkyrkan. Sen gick de till sin skola med fanor i spetsen. Vid tvåtiden sprang de sedan ut för att möta sina anhöriga.

Studenten Kagg 2013-8

Studenten Kagg 2013-9

På kvällen var det dags för den årliga sommarfesten för lärarkollegiet. Vi samlas då i vår matsal och äter en bit, avtackar de som skall sluta, dricker lite kaffe och sedan går vi hem eller har efterfest på något passande ställe som lärarrum eller musiksal.

Sommarfest 2013-2

Sommarfest 2013

Detta år var det Grekiska föreningen som stod för maten. När vi samlats utanför matsalen luktade det gott av grillat lammkött, entrecote, biffstek och kyckling. Till det fick vi sedan tsatsiki, potatis och grekisk sallad.

I år så var det dags att avtacka Joppe Wiberg som nu går i pension. Först höll rektor ett tal och gick igenom hans arbetslivsmeriter. Efter honom höll Peter Hultsberg ett fint och personligt tal som lockade till många skratt.

Sommarfest 2013-7 Sommarfest 2013-12

Efter talen höll Joppe själv ett tacktal till alla.

När vi sedan druckit vårt kaffe gick vi ut i den varma försommarnatten. För oss lärare är det bara några dagar kvar nu innan vi får gå på sommarlov.

Studentexamen

En blogg som handlar om hur vi för vår kunskap vidare måste också få med den stund då eleverna är färdiga med den kunskapsfas de varit i under den tid de blir vuxna: studentexamen.

Idag tog treorna studenten vid den skola som jag huvudsakligen arbetar i. Den skola där de flesta eleverna som gick det andra året i Global profil detta läså. De som var med på resorna i september och oktober 2012. Vi lärare som haft dem ville visa vår uppskatting av dem genom att hänga en jordglob runt deras hals innan de sprang ut. Alla fick också stipendie för gott kamratskap och för att de varit goda representanter för sin skola.

Studenten Stagg 2013-3

 

Studenten Stagg 2013-4

 

Studenten Stagg 2013-7

 

Studenten Stagg 2013-6

 

Studenten Stagg 2013-9

 

Studenten Stagg 2013-10

 

Studenten Stagg 2013-11

 

Studenten Stagg 2013-15

 

Studenten Stagg 2013-17

Tornrör och Dröstorp ödeby

Vi är nu inne i elevernas sista vecka i skolan. Imorgon tar våra treor studenten. Den här tiden är för en lärare ofta full av arbete. Den sista veckan har jag jobbat från 7:00 på morgonen till 24:00 på kvällen 7 dagar i sträck. Ibland har huvudet värkt när jag lagt mig. Alla loggboksanteckningar och inlämningar ska gås igenom en sista gång. Elever som inte lämnat in allt skall kontaktas.  Betygskonferenser skall hållas mm.

Idag när vi skulle ha ämneslagsmöte med naturkunskapslärarna gjorde vi det i form av en vandring på Alvaret. Man tänker bra när man går och att få fika tillsammans i ”Prästgropen” i försommarsolen gör att man trivs. Vi har alltid mycket att prata om när vi träffas och ofta går jag inspirerad från våra möten.

Idag tog Fredrik Bjerding med oss till Tornrör. Det ligger nära Skarpa Alby österut på Alvaret från Färjestaden sett. Vid Tornrör ligger det en dolin som kallas ”Prästgropen”. En bit från den ligger en liten vattensamling som har ett stort stim med guldfisk. Det har varit guldfisk där i över 30 år. Vi såg ett stort stim med ”guldröda” och mer bruna varianter.

Tornrör

 

Tornrör-2

Sånglärkorna sjöng hela tiden över alvarsmarken. En ängshök flög förbi. Det var en fin utfärgad hane. På marken blommade krutbrännare och ängsnycklar. Majvivorna var redan utblommade.

Vi hittade en väg som vi följde ut över Alvaret och efter några kilometer var vi framme vid Dröstorps ödeby. De var en gammal by från 1700-talet som övergavs så sent som  1950 sägs det. En beskrivning av byn kan läsas här: Dröstorps ödeby.

Tornrör-5

 

Tornrör-7

 

Tornrör-8

Hämplingar kantade vår väg tillbaka till bilarna.

Talsyntes

När vi detta läsår införde en dator per elev fick alla en inbyggd talsyntes i sin dator. De flesta vet nog inte om den och behöver den inte men för elever som har dyslexi är det ett viktigt hjälpmedel.

Man går in i inställningar under ”ljud” och ställer in sin talsyntes. Man kan välja mellan en kvinnoröst (Alva) eller en mansröst (Oskar). Sen kan man gå in på vilken internetsida som helst som har text och markera det man vill ha uppläst. Man klickar med två fingrar på  det i blått markerade området och får då upp en meny där det bl.a. står ”tal”. Man klickar på ”tal” och sedan ”börja tala” så läser rösten upp det som står.

Det är detta som gör att dyslexielever har en fördel med att använda öppna lärresurser på internet för de kan få dessa texter upplästa. Det går inte med en vanlig bok. På så sätt kan eleven både höra och läsa texten samtidigt. Då går det oftast lättare att förstå.

Kanotrugby

Idag var den årliga kanotrugbyn för Stagneliusskolans idrottsklasser. Spelet går ut på att  två lag med fem kanoter i vardera laget ska kasta ner en plastkon för det andra laget med en stor plastboll. Plastkonen står på respektive lags strand. Med stor plastboll menar jag verkligen en STOR boll.

Det kämpas hårt om bollen och många kanoter kapsejsar. Det är väldigt roligt att se hur modiga alla eleverna är när det gäller att paddla och kämpa. De är inte alls rädda för att hamna i vattnet.

Men så har de tränat också. I slutet av ettan så får alla idrottselever göra en tre dagars paddling i Alsterån där forspaddling ingår. Där tränas deras vilja och balans i kanoterna upp.

Genom att följa eleverna på idrottsprogrammet i flera år har jag sett vilken betydelse en sådan aktivitet som paddling är för deras utveckling av vilja och balans.

Kanotrugby 2013-11

Kanotrugby 2013-12

Kanotrugby 2013-10 Kanotrugby 2013-13

 

Kanotrugby 2013-18 Kanotrugby 2013-17 Kanotrugby 2013-16 Kanotrugby 2013-15 Kanotrugby 2013-14