Sitter hela dagen och går igenom elevarbeten. Vill dela med mig av två av mina elevers film om drömmar bland ungdomar i Sydafrika och Sverige: A movie about dreams.
Månadsarkiv: maj 2013
Fenologi 10 maj 2013
Vid den här tiden på året händer det så mycket i naturen att varje vecka är som en ny fas i naturårets utveckling. Förra gången jag gjorde ett inlägg om fenologi var för ungefär två veckor sedan efter en exkursion till södra Öland. Då såg jag 18 nya fågelarter för första gången detta år. Idag såg jag 19 nya fågelarter för första gången i år efter en exkursion till samma område! Nu kommer en våg av tropikflyttare och de som är beroende av att insekterna kommit igång ordentligt.
Enligt radions väderleksrapport idag så har det nu varit sommar i östra Småland och på Öland. Medeltemperaturen har varit över +10 grader i fem dagar.
Av tärnorna så hade småtärna, svarttärna och kentsk tärna kommit nu. Görans dämme utanför Hulterstad är en säker lokal för svarttärna så här års. Den kentska tärnan satt på en sten på Ölands södra udde och småtärnorna satt vid stranden av Beijershamn.
Av sångarna så var nu törnsångaren vanlig på många ställen i lite större buskar. Grönsångaren sjöng vid Beijershamnsparkeringen liksom näktergal.
Vid Stenåsabadet fanns det grå- svartvit och mindre flugsnappare. Där såg vi också en brandkronad kungsfågel som uppehållit sig där i flera dagar. En stenfalk gjorde en räd bland träden men fick ingen mat vid det anfallet.
Av vadarfåglarna så var mosnäppan ny för i år. Den fanns i ett trettiotal exemplar vid Beijershamn och även i några exemplar nere vid Ottenby. Vid denna tid på året passerar också fjällpiparna på väg mot den svenska fjällkedjan. 26 exemplar stod på åkern öster om Mörbylånga samhälle.
Göken hördes på flera ställen. Bland annat nere vid Ottenby Kungsgård där även en turturduva satt i ett träd på ön i den lilla dammen.
I en av de öländska slånbuskarna vid Skärlöv satt årets första törnskata.
I Malmfjärden i Kalmar ligger nu skäggdopping, sothöna och knölsvan på sina bon och ruvar.
När det gäller blommorna så är nu vitsipporna i full blom. Vid Görans Dämme hade också gullvivorna slagit ut.
”TED är bättre än TV”
Tog en vilodag. För några dagar sedan fick jag en post på Facebook där Sir Ken Robinsson gjort en lista på de han tyckte var de tio bästa TED talks om utbildning. Dröjde mig kvar i sängen hela förmiddagen och tittade igenom dessa.
För mig har TED talks blivit något jag ser mer på än TV. Nåväl, nyheter och ett och annat underhållningsprogram när man bara vill koppla av en fredagskväll kan det väl bli men när jag vill bli inspirerad då tar jag fram min ipad och tittar på TED.
Nu har detta med spellistor på TED kommit. Sir Ken Robinson var en av de första. Men den lista som nu ligger på första plats när det gäller tittarsiffror är Bill Gates tretton favorit föredrag.
Vill man se mer om utbildning kan man titta på Sugata Mitra´s 5 föredrag om utbildning.
Jag har tidigare skrivit om Wikipedia zero. Det som nu skulle behövas är ”TED zero” dvs det skulle vara kostnadsfritt att titta på TED talks i de länder där det kostar en förmögenhet att se video på internet.
Våråskväder
Det är kväll. Vinden har mojnat. Det ser ut att bli en stilla vårkväll i maj. Skrattmåsarna står lugnt på sin lilla ö och solen börjar gå ner. Då mörknar himlen mer och mer. De gråblå molnen tar allt större del av himlavalvet i öster.
Jag tar mig utefter slingrande vägar ut i landskapet. Husen blir allt färre utefter vägen och tallarna tätnar. Vill uppleva vårkvällen så jag ställer bilen och börjar promenera. En blixt lyser upp talltopparna. Ett stilla muller rullar över skogen. Mörka moln tornar upp sig över talltopparna i skogskanten.
Luften är tät av fuktig jorddoft. Kvällsljum är temperaturen. En dubbeltrast sjunger så det ekar i tallskogen bredvid vägen. Långt i fjärran hör man ett svagt brus av trafik. Den svala kvällsluften bär ljudet flera kilometer. Då ser jag i en bred grantopp en förtätning i kronan. Det är berguven som tittar ut över marken. På håll kan jag se hur den vrider på huvudet. Den spanar av marken efter råttor och harar. Någon minut senare lyfter den sakta och den nästan svävar ut över marken. Den är helt tyst. Bara trafikbruset hörs när rödhakesången tystnat. De mörka molnen tornar upp sig. Regndropparna kommer en och en. En blixt lyser åter upp himlen. Det är årets första åskväder som lyser upp berguvens rike.
Läsplattor, Wikipedia och byutveckling i Afrika
Har tidigare skrivit om Byn Mbazzi i Uganda där Paul Kiguba och Global profil tänkte börja ett byutvecklingsprojekt med hjälp av artiklar om odling och annat som man behöver genom Lugandiska Wikipedia. Genom projektet Wikipedia zero så får man möjlighet att surfa in på Wikipedia kostnadsfritt.
Wikipedia fungerar bara på smartphones så att läsa det på den gamla typen av mobiler kommer inte att gå. Vi har också pratat om att vi i projektet skall förse fem familjer med datorer som går att ladda med solenergi. Kanske skulle det vara bättre att satsa på läsplattor med mobilabbonemang? Då skulle det inte bli så dyrt men ändå kan man läsa Wikipedia artiklar tydligt.
Sen är det inte bara odling som man kan skriva om. TASO heter en organisation som hjälper HIV/AIDS sjuka i Uganda. De gör ofta besök ute i byarna för att se om någon behöver hjälp. Genom Lugandiska Wikipedia skulle de kunna nå ut med sin information till många fler än nu!
Allmän hälsoinformation är sådant som också kan läggas ut via Wikipedia. Kanske skulle vi i projektet försöka att samarbeta med röda korset?
ISTE 2013
I lördags morse fick Jag och min kollega Daniel Åkerblom besked om att vi fått pengar från Atlas konferens för att åka till ISTE 2013 i San Antonio.
ISTE står för ”International society for technology in education” och är världsorganisationen för hur man kan utveckla och använda teknik i undervisningen. ISTE startade för 34 år sedan i Oregon på ett grillparty där några personer från Oregon university fick idéen att starta en organisation för hur teknikutvecklingen kan användas i undervisning. Det var först en liten organisation men har nu vuxit och deras stora årliga evenemang är en konferens i midsommartid. Förutom detta publicerar de böcker och ger ut en tidning i ämnet och har många olika intressegrupper som arbetar med olika frågor mellan konferenserna.
Vi var på förra årets konferens i San Diego. På årets konferens skall vi få vara med och har en programpunkt: Digital citizenship.
ISTE:s konferens brukar samla ungefär 20 000 lärare som kommit för att lära varandra det man utvecklat. I San Diego var det en mässa som hörde till själva konferensen men trots att den var nästan fem fotbollsplaner stor så upplevde man aldrig att tekniken tog överhanden. Det handlade mest om pedagogik och didaktik.
Projekt och verksamheter i det nya skolparadigmet
Under de senaste två åren har jag försökt att arbeta helt inom det nya skolparadigmet. Det har inneburit att jag fått sätta mig in i vad det innebär och kasta mig ut i en undervisningsvärld där gamla svar inte gäller längre. En skolvärld med nya frågor och nya möjligheter.
”När ett nytt paradigm kommer börjar alla om från början” säger Joel Barker i sin film ”Paradigm – mönster som styr”. Under dessa två år har jag blivit med i och startat flera nya projekt som på olika sätt bidragit med olika pusselbitar i det praktiska utvecklandet av ett nytt skolparadigm. Jag har haft stor hjälp av forskaren Mats Lindahl på Linneúniversitetet och min kollega Daniel Åkerblom som jag arbetat tillsammans med i SSI projektet som tagit den största delen av min tid de två senaste läsåren. Men mina andra kollegor i Naturkunskap på Stagneliusskolan och mina kollegor Bo Hellström, Åse Möller och Linda Wolfgang på Global Profil har varit viktiga i detta arbete. Jag har också via mina kontakter på Twitter, Google+ och Facebook fått många viktiga delar till detta arbete.
I min blogg har jag på olika sätt beskrivit dessa projekt. Här skall jag nu försöka beskriva syftena med projekten och de möjligheter som jag kan se i dem.
Socioscientific issues (SSI) i naturkunskapsundervisningen.
Arbetssättet syftar till att eleverna skall få kompetens att ta beslut i naturvetenskapliga frågor med samhällsanknytning. De lär sig att ställa frågor som går att besvara på ett vetenskapligt sätt, de lär sig att argumentera och se företeelser ur olika vinklar. De arbetar inom alla arbetsområden kollaborativt såväl som individuellt genom att löpande föra loggbok över sin läroprocess. Genom att i största möjliga utsträckning utgå från elevernas egna frågor blir undervisningen förhoppningsvis så relevant den kan bli för eleverna inom kursplanens ramar.
Genom att arbeta med en ”flipped classroom” modell där de tar till sig fakta med hjälp av öppna lärresurser som filmer, olika hemsidor, animationer mm har tiden på lektionerna mestadels använts till elevaktivt arbete. Jag som lärare har då kunnat gå runt och hjälpa dem och få mer tid till individuella samtal.
Global profil
Syftena med Global profil är flera. Genom att först förbereda sig på olika plan och sedan göra en resa till ett afrikanskt land, sprida erfarenheterna och sedan ta emot afrikanska elever i sitt eget hem får eleven perspektiv på sin kultur, utvecklas personligt och lär sig om andra människors livsvillkor. Genom att eleverna bor i familjer eller elevhem och lärare bor med lärare delar vi varandras vardag genom våra utbyten. Genom att vi är flera skolor involverade i såväl Kalmar, Entebbe och Port Shepstone har utbytet lett till ett ökat samarbete i den egna staden. Tydligast har det synts i Sydafrika där vår närvaro har lett till att gamla mönster av apartheid mjukats upp.
Genom att vi alltid är minst två lärare som undervisar har vi varje år utvecklat vårt sätt att undervisa med elevaktiva metoder. Vi har arbetat tematiskt och ämnesövergripande. Vi har hittat sätt att undervisa så att alla EU nyckelkompetenser kommer med och att alla elever får möjlighet att utvecklas.
Av alla kurser jag genomfört är denna den som gett mest resultat. Eleverna får en kunskap sprungen ur verkliga upplevelser och mycket av den kunskap de fått genom ”vanlig” skolundervisning faller på sin plats. De upptäcker att de kan göra sig förstådda på den engelska de lärt sig och de får t.ex. uppleva religion ur ett vardagligt och personligt perspektiv.
Den digitala naturkunskapen
Under projektet ”den digitala naturkunskapen” lärde sig vårt arbetslag i ämnet vilka digitala verktyg som fanns och försökte att börja tillämpa dem i undervisningen. Det framkom ganska snart att olika verktyg interagerade likt ett ekosystem. Vi förstod att det gällde att använda rätt set av verktyg till olika behov. Eftersom detta projekt genomfördes samtidigt som SSI projektet och de två projekten passade som handen i handsken kunde vi se hur viktigt det var att tänka pedagogik samtidigt som vi lärde oss alla digitala verktyg. Detta projekt var för oss inkörsporten till det nya skolparadigmet.
Genom sociala medier ökade vår kontakt enormt med andra pedagoger. Genom att andra områden i samhället har en liknande digital utveckling som skolan kunde vi t.ex. utveckla kontakter med redaktioner inom Sveriges Radio.
Genom att bjuda ner pedagoger som redan jobbat mycket digitalt kunde vi knyta viktiga kontakter med andra skolor och organisation och få värdefull inspiration. Genom att samarbeta med AV Media Kalmar län finns alla dessa föredrag kvar för de som vill se och lära.
Radion som öppen lärresurs
Genom den digitala naturkunskapen upptäckte vi radions möjligheter som kompetensutveckling för lärare och öppen lärresurs. För att sprida kunskapen om detta startade jag utvecklingsprojektet ”radion som öppen lärresurs och ljud som redovisningsform”.
Vi gjorde ett studiebesök på Sveriges Radio som hade som syfte att lära oss lärare om hur radion arbetar nu, vilka program vi kan använda i undervisningen och utveckla kontakter mellan redaktioner och lärare.
Genom det radiodagboksprojekt som vi gjorde med vetenskapsradion Klotet upptäckte vi hur metoden att göra radiodagböcker kan användas vid inlärningen. Den passar utmärkt om man skall tillämpa sk ”hållbart lärande”.
Hållbart lärande
Tillsammans med Eva Grundelius har vi börjat titta på hur förmågorna ”att djuplyssna”, ”att djuplyssna till sig själv”, ”djuptala” och ”djupfråga” kan användas för att åstadkomma ett ”hållbart lärande”. Genom att lära eleverna ett ”hållbart lärande” hjälper man dem att skilja ut kunskap från känslor och tyckande. Man lär dem att integrera ny kunskap med den de redan har. Elevernas förmåga att reflektera ökas.
Wikipedia i undervisningen
Genom att lära elever och låta dem skriva artiklar i Wikipedia så utvecklas elevernas förmåga att uttrycka sig på ett formellt sätt. De lär sig att man måste ha en referens till sin kunskap och de lär sig att kunskap är något vi skapar tillsammans.
Genom att skriva artiklar tillsammans med människor utanför skolan kan skolan bli en del av en lärandegemenskap med det omgivande samhället. Eleverna kan vara med och göra artiklar tillsammans med människor i föreningar eller andra organisationer.
I språkundervisningen kan språklärarna använda olika språkversioner av Wikipedia och låta elever t.ex. översätta artiklar från spanska Wikipedia till svenska Wikipedia och tvärtom. Elever kan få skriva artiklar om det man är intresserad av på det språk man studerar. På så sätt lär sig eleven både språk och kan gå djupare inom sitt ämnesområde.
I Global profil har vi sett att det skulle kunna gå att skriva artiklar om olika ämnen som odling, sophantering, energi och ekonomi som sedan översätts till Lugandiska Wikipedia (ett av språken i Uganda). Genom projektet Wikipedia zero får flera länder, däribland Uganda, i Afrika möjlighet att surfa in på WIkipedia gratis. På detta sätt kan Wikipedia användas inom byutveckling tack vara att många nu har mobiltelefoner ute i byarna.
Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
I vår film om min gamla biologilärare Viking Olsson vill jag förbinda det som sker nu med min egen gymnasieutbildning och den skola Viking gick i. Genom att höra Vikings minnen och tankar om den skola han gick i och hur hans biologiintresse formades vill jag få fram de tidlösa principer som bär i all god undervisning oavsett om man levde i Sverige på 20-talet och 70-talet eller i Afrika 2012.
Filmen kommer att ta fram det som behövs för framtidens entreprenöriella undervisning på ett oväntat sätt.
Naturpedagogikens betydelse
Idag hade naturmorgon ett intressant inslag om naturpedagogik. Det var Lena Näslund som intervjuade Karin Anklew som arbetat som biologilärare på min gamla gymnasieskolan Gripenskolan i Nyköping. Karin hade också startat Nyköpings naturskola och det var i anslutning till detta som hon intervjuades. Hon har alltid försökt att arbeta med ”verkligheten” som pedagogiskt verktyg. Det har varit en viktig framgångsfaktor i hennes undervisning.
Tidigare har man haft andra inslag om fördelarna med utomhuspedagogik. I augusti 2008 hade man ett inslag där forskare sett att barn lär sig bättre genom att få vara utomhus.
Detta är bara några pusselbitar som visar att det vi gör med våra elever på idrottsprogrammet är viktigt när vi tar ut dem på en tre dagars paddling och en veckas vandring i fjällen.
På Global profils resa är det extra tydligt hur mycket ”verkligheten” betyder för elevernas utveckling.
Det skulle behövas en satsning från utbildningsdepartementets sida där man tittar på hur man ska kunna få in verkligheten mer i svensk skola.
Förslag på ämnesövergripande teman: metallen koppar.
Idag hade vi ett miniseminarie om kopparbrytningen i Zambia på Global profil. Eleverna hade i läxa fått titta på filmen ”Kopparkuppen” i temaserien ”Varför fattigdom”. Filmen visar hur de rika av de rika i Schweiz tar ut vinsten från en koppargruva i Zambia där det är 80 % arbetslöshet och stor fattigdom. Hur kan Zambia som har en sådan rik naturresurs fortfarande vara ett så fattigt land? Det var en av frågorna som eleverna ställdes inför.
Här finns intressanta kopplingar man kan göra för att förstå global ekonomi. Man kan diskutera etik och miljöproblem som skapas av kopparbrytningen. Man kan titta på arbetslöshet som problem och orsaker till fattigdom.
Det går också att få in svensk historia. På 1600-talet stod Falu koppargruva för en stor del av världsproduktionen av koppar. Vad hände med vinsterna från den verksamheten? Vad kan vi lära av historien om koppar framställning och ekonomin kring den?
Koppar som grundämne i kemin är en annan ingång. Hur reagerar det och i vilka kemiska föreningar finns det med? Hur påverkar koppar levande organismer och varför? Vad kan man använda koppar till i samhället? Hur förorenad är naturen?
Ett hållbart Fredrikskans
Mina elever i naturkunskap fick idag börja att arbeta med hållbara förslag för Fredrikskans området.
Jag började redan i höstas när de kom till skolan genom att ha en fågelexkursion och gå runt Malmfjärden med dem. Vi kunde då se stora sjok med tarmalger ligga efter stränderna. Sen lät jag eleverna fånga djur, växter och alger och skriva upp dem i en artlista på i sin loggbok i Google Drive. Jag tänkte ha en vinterexkursion med dem också men fick inte tid.
Nu i maj hade jag en ny fågelexkursion så de skulle få se skillnaden mot hösten. Nu fanns det fullt med skrattmåsar på den lilla ö där de häckar. De verkar dock vara i lite mindre antal än förra och förrförra året. Det stod också några strandskator på stranden vid Rävspelet som eleverna inte såg i höstas
På den senaste halvklass lektionen fick eleverna sätta ihop tre olika näringskedjor av de arter som de hittat. Innan vi gick från lektionen satte vi ihop näringskedjorna i en näringsväv.
På teorilektionen har jag den förra veckan berättat om hur historien om hållbar utveckling sett ut. Hur vi gick från ”naturvård” till ”miljöskydd” och senare till ”hållbar utveckling”. Idag förklarade jag de fyra olika nivåerna i hållbart arbete.
Efter det fick eleverna börja med att skriva ner vilka frågor de behöver besvara när de skall bygga sin hållbara stadsdel. Jag vill lära dem att det är viktigt att ställa grundläggande frågor om det man skall göra innan man börjar att projektera.

