Månadsarkiv: april 2013

Att utveckla utbildningar – några erfarenheter

Publicerad den av
3

Hur sker utveckling av utbildningar? Hur kan man underlätta och skapa skolutveckling?

Jag skall här ge lite tankar om detta ämne och ta upp utbildningen ”Praktisk samhällsekologi” som ett exempel.

För flera år sedan hörde jag Björn Ulvaeus och Benny Andersson berätta om ABBAs utveckling i radio. De sa att varje ”epok” i deras musikaliska utveckling var en epok i sig men också samtidigt steget innan nästa epok. Det började med ”Hep Stars” och ”Hootenanny singers” sen blev det ”ABBA-perioden” för att sedan gå över i ”musikalperioden”. I varje ”epok” utvecklar man något som man sedan tar med sig som en grund till nästa.

Så har det varit för mig när det gäller utbildning också. Den aktiva fältbiolog perioden gick över i biologistudierna och arbetet med den översiktliga naturinventeringen av Oxelösunds kommun där jag fick sammanfatta allt jag lärt mig om naturen i min hemkommun. Studieperioden gick över i mitt första större arbete som biologisk illustratör där jag fick sammanfatta all min förvärvade kunskap i biologi i två läroböcker för gymnasiet. Denna period ledde mig in på sökandet efter ”människokunskapen” som en grund i gymnasieutbildningen. Efter att under flera år arbetat i olika ”människoyrken” hamnade jag inom utbildningsvärlden igen som timanställd på AmuGruppen och Stagneliusskolan i Kalmar. På Amugruppen arbetade jag från 1989 till 1997. Några av de viktigaste koncepten som jag tog fram där har jag berättat om i de senaste dagarnas blogginlägg.

Utvecklingen av koncepten kunde ske på olika sätt:
1. Man fick en förfrågan från arbetsförmedlingen eller någon annan kund och satte ihop en utbildning utifrån det. Det man inte själv kunde ta fick de som hade kompetens för det genomföra. Ibland fick man hyra in konsulter som tog vissa delar.
2. Vi köpte in oss på ett färdigt koncept som t.ex. ”Det naturliga stegets” miljöutbildning och blev certifierade miljöutbildare på deras sätt att utbilda.
3. Vi arbetade två och två på större utbildningar och kunde då få ihop två olika kompetenser till en unik mix. På så sätt kompetensutvecklade vi varandra och förbättrade våra koncept varje gång vi var i olika par.
4. Vi fick tid för att ta fram ett koncept och material till det utifrån marknadsundersökningar som vi gjorde.

Jag har i tidigare blogginlägg berättat om hur det gick till när konceptet ”Praktisk samhällsekologi” kom till och genomfördes i Aneby kommun. Jag skall här analysera lite mer noggrant vad det var som inspirerade mig till själva upplägget.

Praktisk samhällsekologi – historik

Utbildningen i praktisk samhällsekologi är en syntes av flera olika erfarenheter, ”utvecklingsspår” och inspiration från olika böcker.

Böcker – viktiga inspirationskällor

Ekologisk företagsledning (Winter; början av 90-talet)
Avgörandets epok 1990 –99 (Erwin Laszlo 1988)
Tro på framtiden (Koskinen 1992)

Utbildningar

Arbetsmarknadskurser i AmuGruppens regi
– Utvecklandet av en ”grundmodul” i grundläggande miljökunskap som skulle ingå i alla längre yrkesutbildningar som AmuGruppen genomförde.
– Global Action Plan (GAP) som en grund för månadslånga miljökurser i ”Kunskapens träd”. Totalt 11 st genomfördes av Annika Fonseca på AmuGruppen i Kalmar 1993 – 1994.
– Miljökurser för att starta upp ALU projekt i miljö som jag berättat om i tidigare blogginlägg. Totalt startades ca 100 miljöprojekt upp av kurser av AmuGruppen Småland och AmuGruppen Väst. Kurser hölls bl.a. i Vetlanda, Sävsjö, Jönköping, Vimmerby, Gamleby, Ljungby, Älmhult, Kalmar och Växjö.
– Miljöutbildningskoncept i Gamleby mellan AmuGruppen Småland och Valstadskolan i mitten av 90-talet där Stefan Simmeborn var uppdragsledare.

Övriga utbildningar
– Uppdragsutbildningar för företag och kommuner 1993 – 1997 genomförda av AmuGruppen.
– ”Kaospiloterna” i Århus.
– Den tvååriga permakulturutbildningen ”Global Gardener” som utvecklats och drevs av Jesper Saxgren på Koldings folkhögskola i Danmark

Utvecklingsprojekt

AmuGruppens utvecklingsprojekt för miljöutbildningar 1993 – 1996.
AmuGruppens organisationsutvecklingsprojekt ”Bolero” 1994
BEENET (Baltic Environment Education Network) tillsammans med Högskolan i Kalmar.

Samhällsprojekt

Ekokommunprojektet i Sverige 1983 – ff. Speciellt från 1992 då Aneby blev ekokommun.
Utvecklingen av ISO 14 000 1996 –ff och EMAS 1993 – ff
Agenda 21 processen 1992 – ff

Vid framtagandet av den första utbildningsplanen och ansökan bestod gruppen som kontinuerligt följde utvecklingen och kom med förslag till innehåll av planchefen Anders Adolfsson i Aneby kommun, Näringslivssamordnaren Hans Hellsten, rektorn Bertil Målqvist på KOMVUX och säljaren Bo Edlund från AmuGruppen.

För innehållet konsulterades också bl.a. kollegor från AmuGruppen, Bertil Thermaenius för permakulturdelen, Marilyn och Alexander Mehlman samt Anna Tengkvist för GAP avsnittet.
Helheten sågs över av Rolf Arnemo från Högskolan i Kalmar.

För utvecklingen av denna utbildning krävdes alltså:
1. Inspiration från böcker
2. Erfarenhet från utveckling och genomförande av olika kurser själv och tillsammans med andra kollegor.
3. Erfarenhet av utvecklingsprojekt
4. Benchmarking genom studiebesök och kännedom om andra utbildningar
5. Ett brett nätverk av olika organisationer och personer
6. Förmåga att samarbeta och samverka. Detta var kommunerna på Höglandet vana vid.
7. Att det var ”rätt tid” dvs att det fanns ett behov i samhället av denna typ av utbildning
8. Att det fanns ett politiskt beslut att KY utbildningar skulle prövas.

Om man skall översätta detta till skolans värld idag så skulle man kunna säga att följande punkter är viktiga:
a. Vi måste få tid till att läsa och att gå på kurser kontinuerligt för kompetensutveckling, benchmarking och inspiration.
b. Vi måste få möjlighet att vara fler än en lärare på lektionerna då och då för att utveckla varandra och vår verksamhet.
c. Vi måste arbeta med utvecklingsprojekt.
d. Var och en måste skapa sig ett personligt nätverk genom att åka på konferenser, studiebesök och genom sociala medier.
e. Vi måste kontinuerligt arbeta i projekt där vi samarbetar. Att göra resor med eleverna till fjällen eller att paddla i Alsterån är två goda exempel på sådana projekt som skapar ett bra samarbete mellan lärare och elever.
f. Vi måste hålla oss ajour med befintlig och kommande lagstiftning på vårt område så vi kan utnyttja alla möjligheter.
g. Vi bör ha goda kontakter med skolpolitiker så vi kan påverka skolpolitiken.

Grundmodul i miljökunskap för arbetsmarknadsutbildningar

Publicerad den av
Svara

Fortsätter beskrivningen av historien om AmuGruppens miljöutbildningar på 90-talet.

I juli 1993 så gick AMU-gruppen över från att vara en myndighet till att bli ett statligt ägt aktiebolag. Under våren 1993 hade vi som var intresserade av miljö och fanns på olika enheter runt om i landet sett till att vi fick starta ett miljöutbildningsprojekt. Vi ville utveckla moderna miljöutbildningar i det nya bolaget. Det nya AmuGruppen var indelat i olika dotterbolag och jag blev ansvarig för att utveckla miljöutbildningarna i AmuGruppen Småland.

Nu började det kännas meningsfullt att arbeta på AmuGruppen. Jag kunde se att jag hade en uppgift att fylla och ett så stort bolag som AmuGruppen kunde nå ut till och påverka många. ”Tänk om vi kunde få in ett miljötänk på alla arbetsmarknadsutbildningar i Sverige” tänkte jag och flera av mina kollegor ute i landet. Det skulle kunna få en stor verkan. Vi skulle då kunna bidra till att skapa ett kretsloppsamhälle och samtidigt vara med och skapa nya jobb.

Vi satte igång och utvecklade och provade oss fram på de utbildningar vi sålde. Mycket utveckling inom utbildningområdet sker i löpande arbete. Man får en idé och testar den och modifierar den lite nästa gång osv. Det är sällan man först utvecklar något färdigt och sedan kör man det på det sättet år från år. Visst kan man behöva en tid för att ta fram ett koncept men sedan filar man på det och ser till att det passar målgruppen.

När jag nu går igenom mina gamla filer så har jag hittat beskrivningen till ”grundmodulen” som vi kallade utbildningsavsnittet som vi tänkte skulle ingå i alla arbetsmarknadsutbildningar. Så här ser beskrivningen ut:

Planeten jorden;
Förutsättningar för liv,
Livets uppkomst,
Syresättning av atmosfären,
Ozonskiktet,
Liv upp på land,
Fotosyntes och cellandning,
Grundläggande energiprinciper.
Naturens kretslopp ex. kolet, vattnet.
Ekosystem
Människan och teknosfären. Linjära resursflöden.
Ett uthålligt samhälle – kretsloppsprincipen.
Lokal Agenda 21
Miljöproblem ur Miljöbasen:
-Uttunning av ozonskiktet
-Klimatförändringar
-Effekter av marknära luftföroreningar
-Försurning av mark och vatten
-Utarmning av växter och djur
-Övergödning av sjöar och hav

Jag kommer ihåg att jag brukade börja med att gå livets utveckling. Mätte upp 4,5 meter och rörde mig framåt i lektionssalen och gick igenom alla faser som livet gått igenom på jorden. Om det var varmt ute kunde jag gå 450 m istället ute. Ja och hade man mer tid på sig kunde jag gå 4,5 km med eleverna. Jorden är ca 4,5 miljarder år gammal så det var därifrån dessa siffror kom. Med detta sätt kan man visa hur jorden successivt renats av växterna, fått en atmosfär som lett till ett ozonskikt som sedan gjorde det möjligt för livet att gå upp på land.

Efter det brukade jag låta eleverna göra ”uppdraget”. Wolgang Brunner presenterade i slutet av 80 talet en övning som gick ut på att man skulle inreda ett rymdskepp som skulle vara ute i rymden i 6 tusen år. Genom att låta olika grupper tänka igenom allt som man måste ha med sig och hur man skulle göra skeppet självförsörjande på mat och andra behov så lärde sig kursdeltagarna grundläggande kretslopp och ekologi. Den efterföljande diskussionen kunde vara mycket intressant att följa när de olika grupperna fick redovisa vad de kommit fram till. Detta är nog en av de mest genialiska övningar som jag kommit i kontakt med under min lärarkarriär. Eleverna aktiverar all den förståelse de har om kretslopp och får in ny kunskap i ett sammanhang.

Jag brukade visa de grundläggande naturlagarna efter det genom att visa att ”allting sprids” när man droppar en droppe en vattenskål och att ”ingenting försvinner”. Jag visade det geologiska kretsloppet med sand och en sandsten samt vindens kretslopp med en hårtork och vattnets med en bunke vatten. Livets kretslopp fick symboliseras med en krukväxt.

För att sedan visa flöden och hur man kan få dem till kretslopp i ett samhälle brukade jag gå igenom material och energiflöden genom ett hushåll. Alla vet hur ett hushåll fungerar och de olika flödena blir då kopplade till en vardaglig företeelse. När man gått igenom flödena genom ett hushåll är det lättare att sedan titta på dem och förstå dem i ett företag.

Det ingick alltid ett ”kapitel” om Agenda 21 och vad som var nytt med det sättet att tänka. Hur det gamla miljötänkandet hade utvecklats med ”hållbar utveckling”

Sist så gick jag igenom miljöproblemen enligt något som hette ”miljöbasen” som var en pärm med grundläggande fakta om miljöproblemen.

Så gjorde jag för 20 år sedan. Hur skiljer det sig från hur jag undervisar nu? För det första så undervisar jag inte på arbetsmarknadsutbildningar längre men både uppdraget och livets utveckling följde med länge. Nu försöker jag istället att hitta etiska dilemman kopplade till det som jag skall lära ut. Jag försöker hjälpa eleverna att själva ställa frågor och att sedan lösa frågorna. Att se en fråga ur flera olika vinklar är viktigt och att förstå den vetenskapliga processen.

Det som inte finns med längre är Agenda 21. Den verkade glömmas bort i början av 2000 talet. Den ersattes av milleniemålen. Men processen har levt vidare även om den inte är lika intensiv som den var i Sverige i mitten av 90 talet. I somras var det Rio20+ som var en uppföljning av Riokonferensen 1992.

Projektledarkurserna för ALU projekten i miljövård 1993 – 1995

Publicerad den av
2

Här fortsätter historien om AmuGruppens miljöutbildningar.

När den första arbetsmarknadskursen i miljökunskap var slut hösten 1992 och de första ALU projekten hade sjösatts hade jag inget jobb längre på AmuGruppen. Jag var timanställd och fick bara de timmar som arbetsförmedlingen köpt.

Min chef hade nu ändrat uppfattning om AmuGruppen och miljö. Han insåg att miljökurser låg i tiden och kunde se en del miljöprojekt som skulle behöva göras i samhället i form av ALU. Han gav mig en veckas anställning för att jag skulle kunna försöka att sälja in någon mer miljökurs. Han föreslog att jag skulle titta på hela Småland.

Jag såg stora möjligheter att göra projektledarkurser för ALU projekt i miljö. Jag visste att det fanns massor av olika projekt som skulle behöva göras i samhället men som saknade medel och människor. Mina tankar var ungefär så här: Tänk om de som nu ställts utanför arbetsmarknaden kunde, under sin arbetslösa tid, få bygga upp ett nytt kretsloppsamhälle som ger nya ”gröna jobb”. På så sätt skulle arbetslösa ses som en tillgång istället för ett problem för samhället. Jag såg massor av behov som skulle kunna fyllas om vi bara hjälpte intresserade med lite relevant utbildning i miljö och kunskaper i projektledning.

Nu var det bara så att i riktlinjerna för ALU så stod det att det inte fick vara med någon utbildning i anslutning till det. Jag började i alla fall att skissa på lite kortare miljöutbildningar än den som vi genomfört i Kalmar. Jag tänkte 4 – 6 veckor i första hand.

I ett av de första ALU projekten i Kalmar var det Handelsanställdas förbund som var huvudman. De spred idén till andra län och kommuner i Småland. De påverkade bl.a. arbetsförmedlingschefen i Älmhult. Han hörde av sig till mig och ville ha ett förslag på upplägg på en miljökurs som skulle utbilda miljöinformatörer. Han hade också talat med skolan i Älmhult som vill göra ett projekt med närmiljön runt kommunens skolor.

På fredagen den sista veckan som jag hade kvar av min anställning ringde arbetsförmedlingschefen i Älmhult och beställde en miljökurs för de projekt de hade i kommunen. Han struntade i att det stod i bestämmelserna att det inte fick vara någon kurs i anslutning till ALU. Detta gjorde att man senare tog bort den bestämmelsen eftersom det fick massor av människor i meningsfulla projekt. Där ser man vad bra det kan vara med människor som törs ha civil olydnad.

Det kändes lite speciellt att få ha den första ALU kursen i miljö i Linnés hemtrakter. När Älmhultskursen var klar hade idén spritt sig och fler arbetsförmedlingschefer ville ha miljökurser till sina kommuner. Så var det i Småland i alla fall och på västkusten. Min kollega Christina Klang-Jonasson i Strömstad lyckades sälja in flera i kommunerna i Bohuslän, Dalsland och Halland. I Skåne och norra Sverige gick det inte alls. Där gick länsarbetsnämnden inte med på att köpa in den typen av kurser. I Stockholm hade Idétorget mutat in idén så där var det de som genomförde dem.

När vi kom fram till sommaren 1995 hade vi fått igång en hel mängd med miljöprojekt i kommunerna. Det sågs så intressant att AmuGruppen blev nerbjuden till EU parlamentet i Bryssel för att prata om utbildningarna och projekten. Jag fick en kvarts taltid. Trotts att det fanns simultantolkar ville jag hålla det på engelska. Men det var inte så lätt att hitta alla engelska arbetsmarknadspolitiska ord. Att yrkesutbildning heter ”vocational training” var inte så svårt. Men hur översätter man ALU projekt? Det visade sig att det fanns en svensk-engelsk ordbok med arbetsmarknadsord så jag fixade talet. Det var en upplevelse att få stå i Europaparlamentet och tala och få talet översatt till flera olika språk samtidigt.

De ALU projekt som vi gjort utbildningar till och som jag tog upp och berättade kort om var följande:

Kalmar
– Miljöinformation i affärer
– Ekologiskt jordbruk
– Naturvård
– Fiskevårdsprojekt
– Ekoturism
– Ekologiskt boende
– Benchmarking mot andra kommuners Agenda 21 arbete
– Lokalt Agenda 21 arbete

Borgholm
– Restaurering av fornminnen
– Miljöanpassade campingplatser
– Lokalt Agenda 21 arbete

Vimmerby
– Naturvård
– Återvinning
– Miljöinformation i affärer

Växjö
– Miljöinformation i affärer

Tingsrd
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer

Älmhult
– Miljöinformation i affärer och bensinstationer
– Skolan och närmiljön

Markaryd
– Miljöinformation till allmänheten
– Skolan och närmiljön

Ljungby
– Miljödrama i förskolan
– Miljövänligt byggande
– Miljöinformation till allmänheten
– Transport av farligt gods

Vaggeryd
– Plan för restprodukter
– Ekoturism
– Transport av farligt gods
– Skogsplanering

Gamleby
– Ekoteam (GAP)
– Botanisk undersökning
– Återvinning av batterier
– Kompostprojekt

Vetlanda
– Kretsloppskonsulter

Sävsjö
– Kretsloppskonsulter

Jönköping
– Lokalt Agenda 21 arbete
– Miljöinformation i grundskolan
– Agenda 21 och kompostering i åldringsvården
– Miljöinformation i församlingar och kyrkadministration.
– Miljögifter på golfbanor
– Miljöinformation i bostadsrättsföreningar
– Komposteringsprojekt
– Ersättningsmaterial i små företag
– Miljöarbete på hotell och restaurang
– Ekologisk odling av blommer
– Produkter på bensinstationer
– Miljöinformation i affärer
– Miljöinformation i föreningar
– ”Miljö ön Visingsö”
– Selektiv rivning av byggnader

Strömstad
– Hushållskemikalier
– Miljöinformation på campingplatser
– Kompostering
– Botanisk undersökning

Tanum
– ”Ekocenter” för miljöinformation
– Ekologiska lägenheter
– ”Tingvall center för tillämpad teknik”
– Kompostering och återvinning

Ed
– Miljöutställning
– Företags expo av ekoprodukter
– Ekologiskt demonstrationshus
– Förnyelsebar energi
– Vattenvård
– Undersökning av produkter i affärer

Bengtsfors
– Förnyelsebar energi
– Pappersåtervinning
– Ekokläder
– Allmän miljöinformation

Laholm
– Miljöinformation i skolor och affärer
– Miljöinformation i byar, kyrkor och mindre samhällen
– Cykla till jobbet
– Turistinformation

Halmstad
– Miljöinformation i skolor, affärer och bensinstationer
– Miljöpolicy i skolor
– Miljöinformation i tvättstugor

Hylte
– Information i ålringsvården och samhällsföreningar
– Kompost
– Kemiprojekt
– Miljöinformation i affärer

Falkenberg
– Kompostering
– Minimera restprodukter
– Miljöinformation till invandrare i tvättstugor
– Miljöinformation till hushåll och bensinstationer
– Miljöutställning
– Miljöcafé

Varberg
– Återvinning av byggmaterial
– Miljö och småbåtar
– Källsortering i bostadsområden
– Kemiska produkter i skolor
– Allmän miljöinformation

Kungsbacka
– Miljöinformation till hushåll
– Miljöutställning
– Affär för återvinningsprodukter

AmuGruppens miljöutbildningar – så började det

Publicerad den av
Svara

I början och mitten av 90-talet arbetade jag på AmuGruppen i Kalmar. Jag undervisade först i matematik och svenska för invandrare. När jag började som timanställd hette det AMU-gruppen och var en statlig myndighet som huvudsakligen bedrev arbetsmarknadsutbildning. Myndigheten hade funnits sedan 1986 och hade bildats av det som förut kallats arbetsmarknadsutbildningar (AMU).

Jag frågade mig ganska ofta vad jag gjorde där. Hade ju utbildat mig till biolog och matematik var inte mitt starka ämne. Men det var ganska roligt att undervisa invandrare i matematik och det kändes meningsfullt. Jag hade också timmar på Stagneliusskolan 91-92 i naturkunskap och biologi så jag fick i alla fall lite nytta av min biologutbildning.

Jag försökte övertala min chef 1991 att få bli AMU-gruppens miljöansvarige. ”Miljö är inget vi skall syssla med” fick jag till svar.

Men i början av 90 talet hände det mycket på miljöfronten i samhället. Överhuvudtaget så hände det mycket i Världen och samhället. Berlinmuren hade fallit 1989 och Sovjet föll i bitar 1991. Det fanns en framtidstro och en öppenhet för ett nytt och bättre samhälle.

1988 hade Naturskyddsföreningen givit ut boken ”handla miljövänligt” och man började att se hur varor och inte bara fabriker kunde påverka naturen. Det gav oss konsumenter förståelse för vilken makt vi hade när vi köpte olika varor. Detta marknadstryck påverkade också givetvis de företag som tillverkade varorna. Just vid denna tiden handlade det mycket om klorblekt papper och miljövänliga tvättmedel.

En av säljarna på AMU-gruppen hade på våren 1992 övertalat chefen för arbetsförmedlingen i Kalmar att begära in en kurs i Miljökunskap för arbetslösa. När det var dags att ha informationsmöte och berätta för möjliga kursdeltagare om vilka kurser som gick att välja fick säljaren inte ta upp miljökursen. Han ”råkade” dock säga: ”ja så hade vi också miljökursen, men den skulle vi ju inte visa”. ”Har ni en miljökurs” sa då en av de arbetslösa som var på mötet. ”Ja vi har bett att få in ett förslag på en miljökurs men vi tänkte inte köra den” fick arbetsförmedlingschefen erkänna. ”Varför inte” var det någon som sa. ”Jag vill gärna gå en miljökurs”, ”Jag med”, ”och jag med” hördes det från flera i rummet.

Vår säljare fick ihop en hel kurs på det mötet och eftersom det var ett så stort intresse så fick vi köra igång. Det var en av de första kurserna i miljö som AMU-gruppen anordnat och en av de första arbetsmarknadskurserna i miljö i Sverige.

Kursen var på 12 veckor och gick hösten 1992. Här är något av vad den innehöll:
Vision, kreativitet och förändring
Grundläggande ekologi
Kretsloppsamhället
Projektarbete

Mot slutet av kursen så skulle deltagarna hitta något projekt att arbeta med. Jag hade visionsövningar med dem och försökte få dem att hitta något som de tyckte var intressant att arbeta med. Jag hade ingen aning om hur deras projekt skulle finansieras.

Men så en dag kom min chef och sa till mig att det var något nytt på gång i arbetsmarknadspolitiken. Det hette ”arbetslivsutveckling” och förkortades ALU. Det finansierade och möjliggjorde för ideella föreningar att få arbetslösa att göra olika jobb för dem. Jobb som annars inte skulle blivit gjorda.

På så sätt fick vi t.ex. en grupp som informerade om miljövänliga tvättmedel. En annan grupp arbetade med ekoturism och gjorde ”Vasastigen” från slottet och ut till ”Vasa stenen” ute på Stensö där Gustav Vasa gick iland. Fortfarande kan man se skyltarna utefter vägarna och stigarna dit.

Dessa grupper var några av de första ALU projekten i landet.

Samtidigt i Nacka hade en organisation som hette ”Idétorget” också haft en liknande idé och startade ALU projekt i miljö samma vecka.

Synkronicitet kallas det!

Wikipedia zero

Publicerad den av
1

I Afrikanska och många Asiatiska länder är det dyrt att surfa på internet. Det kan kosta över 10 % av ens månadslön om man surfar mycket. Ofta får man betala för hur mycket data man laddar hem. Men nu går det att gå in på Wikipedia kostnadsfritt via sin mobil för 330 miljoner mobilanvändare världen över. Detta är tack vare ett projekt som heter ”Wikimedia zero” .

Wikimedia foundation är en ideell organisation som driver Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks  och många andra Wikiprojekt. I Wikipedia zero har olika mobiloperatörer ingått avtal med Wikimedia foundation och ser då till att Wikipedia går att se kostnadsfritt .

I många utvecklingsländer har många människor den enda tillgången till internet genom sin mobil. Förutom att det kan vara dyrt att surfa är en långsam uppkoppling också ett problem i dessa länder.

Telefonoperatörerna är med på två sätt:
a) de ger kostnadsfri tillgång till mobilversionen av Wikipedia och den lättare textversionen utan bilder.
b) i vissa fall är bara den lätta versionen av WIkipedia utan bilder kostnadsfri.

Om man som användare råkar klicka på en insatt länk som går utanför själva wikipedia så kommer det upp en varningstext att det börjar kosta igen.

Uganda fick Wikipedia zero den 4 april 2012. Alltså för nästan prick ett år sedan!

Det har inte kommit till Sydafrika än men flera studenter och skolor trycker på och försöker få sina mobilleverantörer att införa projekt zero.

Här är lite olika artiklar om projektet:
Wikipedia for non smartphones is brilliant. Here´s why.
Getting wikipedia to the people who need it most.
Wikipedia plans to expand mobile access around the globe with new funding.
Students wants free mobile Wikipedia

Här är en presentation av projektet:
Wikipedia zero pdf presentation

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Publicerad den av
1

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

Wikifika i Stockholm

Publicerad den av
Svara

Det är första torsdagen i en ny månad. Då brukar det vara Wikifika i Stockholm. Så även denna torsdag. Jag har anmält mig på den speciella sida som finns för detta:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wikifika

Där kan man se vilka träffar som är på gång i Sverige. Jag läser att det är Wikifika i Göteborg den 8 april,  Wikipub i Stockholm den 17 april och Wikilunch i Sundsvall den 19 april. Det finns också planerade studiebesök på Centrum för Näringslivshistoria i Stockholm. Att skriva i Wikipedia verkar likna en sorts föreningsverksamhet men på ett annorlunda sätt. Det som får dessa människor att samlas är idén om att kunskap skall vara fri och förmedlas av alla som har intresse för det.

Alla som skriver på Wikipedia gör det ideellt. Wikimedia är den organisation som stödjer Wikipedia genom att t.ex. lära upp nya författare.

Jag har letat mig upp på Café Panorama på Kulturhuset. Är lite tidig. Känner bara två Wikipedianer här i staden och ingen av dem ser jag. Tittar mig runt men ser ingen skylt eller någon större samling vid något bord som kunde vara Wikipedianer.

Efter ett tag kommer en man fram till mig och frågar om jag skall till Wikifikat. Nu ser jag ett mindre gäng som samlats vid ett bord. Det stämmer med den beskrivning jag fått av Wikipedianer. De flest är män som skriver artiklar där. Gruppen vid bordet är alla män. Vi beställer mat eller kaffe och jag har hamnar mittemot chefen för Wikimedia. Nu är också skylten uppe: ”Wikipedia den fria encyklopedin”. Genast är vi inne i intressanta samtal om upphovsrätt, hur man skall tänka när man skriver skriver artiklar, hur man scannar in bilder mm.

Jag kommer bl.a. i samspråk med en Wikipedian som har en av mina elevers artiklar på sin bevakningslista. Det handlar om artikeln om ”manlig omskärelse”. Det är tydligen ”redigeringskrig” när det gäller den. Några vill att artikeln skall heta ”manlig könsstympning” och andra tycker att ”manlig omskärelse” är ett mer korrekt ordval.

Genom att trycka på en stjärna ovanför en artikel man är intresserad av kommer artikeln automatiskt på ens bevakningslista. Detta förutsatt att man har ett konto och ett användarnamn på Wikipedia.

Eftersom jag är nykomling i Wikipediavärlden får jag många uppmuntrande råd. Stämningen är trevlig och man känner verkligen att det finns ett gemensamt intresse i gruppen. Några av deltagarna har skrivit över flera hundra artiklar. Några andra är precis som jag nybörjare. Det finns tydligen en grupp psykologi intresserade som håller på att arbeta med artiklar om psykiska störningar och vill ha hjälp med detta.

Om man har bidragit med mycket artiklar, sett till att ta bort klotter, deltagit och/eller medlat i redigeringskonflikter mm så kan man bli vald till administratör. Detta blir man på ett år i taget och väljs om om man har skött sitt ”jobb” väl. Administratörer väljs via nätet löpande. Så varje vecka är det ofta någon som det skall röstas om. Administratörer kan t.ex. ta bort artiklar och blockera användare som skriver olämpliga saker eller klottrar.

Wikipedia är en ”merokrati” där man väljs utifrån sina meriter och sitt omdöme.

Om mindre än tre veckor kommer vi att ha en konferens om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi som sitter vid min ände av bordet går igenom hur man kan tänka när man skall lägga upp det temat och vi lägger en grund för en strategi. Jag bestämmer mig för att försöka skriva ett utkast till diskussionsunderlag till mötet den 21 april på Naturhistoriska riksmuseet.

Hemma hos – Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik

Publicerad den av
Svara

Nationellt resurscentrum_-5

En gång om året brukar det ligga en almanacka i mitt lärarfack. Den är full av tips om vad man kan göra på sina lektioner i biologi. Den kommer från Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik. Idag åkte jag till centret för att ta reda på bakgrunden till det och vad de har för uppdrag.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik.

Nationellt resurscenter för biologi och bioteknik

Britt-Marie Lidesten tar emot mig när jag hittat fram genom korridorerna på Biomedicinskt centrum i Uppsala och kommit fram till korridor 8. Där, längst in i korridoren, finns det tre kontorsrum där centret har sitt huvudkvarter. Det är kopplat till institutionen för biologisk grundutbildning vid Uppsala Universitet men har ett nationellt uppdrag från utbildningsdepartementet.

Britt-Marie Lidesten

Britt-Marie Lidesten

”Centret skall ge stöd och inspiration till hela skolan från förskola till gymnasiet i ämnet biologi och bioteknik”, säger Britt-Marie medan vi fyller våra koppar med kaffe inför vår pratstund.

”Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik är ett av fem resurscenter i de naturvetenskapliga ämnena. Resurscentret för kemi ligger i Stockholm, fysik i Lund, teknik i Linköping och matematik i Göteborg” får jag veta av Britt-Marie. ”Resurscentret för biologi startade 2002 och hade 10 års jubileum förra året.

Centret får sina grundanslag från utbildningsdepartementet men bygger mycket av sin verksamhet på extra anslag för olika projekt. Ofta är det skolverket som beställer.

”Man kan säga att resurscentret vilar på fyra olika ben” säger Britt-Marie. ”Först har vi vår tidskrift Bi-lagan och vår almanacka. Bi-lagan kommer ut tre gånger per och är full av artiklar med tips på vad man kan göra på sina biologilektioner.

Det andra benet är våra kurser. Vi har något vi kallar bioresursdagar som är 2 dagar för gymnasielärare och 1 dag för grundskollärare. Där går vi igenom olika saker man kan göra på sina lektioner. De innehåller mycket laborationer. Vi har också haft kurser med Artdatabanken och SLU.”

Britt-Marie nämner också NO biennalerna som de anordnar vartannat år. Nu närmast kommer de att vara i Växjö i april, Umeå i oktober och Karlstad i oktober.

Det tredje benet är ett webbprojekt. Det som de har arbetet med hittills är ett projekt för klass 1-6 i grundskolan.

Fjärde benet är externa uppdrag. Ett exempel på det är att de gjorde material mm till Linnéjubileet för några år sedan. Det kan också gälla att vara remissinstans för t.ex. olika styrdokument. Det senaste projektet som de skall dra igång är en beställning från Kungliga vetenskapsakademin där de skall titta på hur skolan kan arbeta med etiska dilemman kopplade till GMO.

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Bi-lagan och material till Linnéprojektet

Totalt är de tre personer som jobbar på centret förutom den hjälp med administrativa uppgifter som de får från institutionen för biologisk grundutbilning. Två av dessa delar på en tjänst och jobbar 50 % inom den vanliga skolan också

UNESCO – FN-årtiondet för lärande för hållbar utveckling 2005- 2014

Publicerad den av
1

Året är 2002 och det är 10 år efter Riokonferensen där Agenda 21, Riodeklarationen, Klimatkonventionen, konventionen för biologisk mångfald och Skogsprinciperna togs. Det är en uppföljningskonferens i Johannesburg i Sydafrika. Göran Person har just gått upp i talarstolen. Han är en av flera stats- och premiärministrar som har ”presenter” med sig till världen. Han överraskar alla med att inbjuda till en konferens för lärande för hållbar utveckling i Sverige.

På mötet i Johannesburg beslutades det också att uppmana FN att 2005-2014 skulle vara en dekad för ”Education for sustainable development”

Det är nu april 2013 och jag sitter på Uppsala Centrals café med Carl Lindberg som varit särskild rådgivare till Svenska Unescorådet sedan 2005. Det är två år kvar av denna dekad. Vad har då skett?

Carl Lindberg

Carl Lindberg

Det var Carl som tillsammans med dåvarande kollegor på utbildningsdepartementet fick ansvara för och arrangera konferensen för lärande för hållbar utveckling i Göteborg i maj 2004. Man kunde bjuda in aktörer på området från inte mindre än 75 olika länder , ca 120 av dem kom från länder som Sverige då gav bistånd till genom Sida. Man hade även bestämt att bara 120 fick komma från Sverige av de 350 delegaterna för att få en god global spridning av deltagandet. Detta blev ett av startskotten för dekaden för lärande för hållbar utveckling.

Unesco är FNs organisation för samarbete mellan länderna inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation/information. Svenska Unescorådet är ett råd som har till uppgift att företräda Unesco i Sverige och samtidigt ge råd till regeringen som företräder Sverige i Unesco. Sverige bidrar med finansieringen av mycket av Unescos arbete för Education for Sustainable Development vid huvudkontoret i Paris.

Carl Lindberg blev år 2004 invald i den högnivågrupp inom UNESCO som var rådgivare till de som arbetar med frågan om lärande för hållbar utveckling inom FN organet. Han arbetade bl.a. i den gruppen med att följa upp vad som hände i de olika länderna. Totalt besökte han 25 olika länder för att främja arbetet med lärande för en hållbar utveckling.

Några Internationella initiativ

UNECE – FN:s regionala kommitté för Europa och Nordamerika tog 2005 en strategi för utbildning för hållbar utveckling.

Tyskland är ett av de länder som tidigast beslutade sig för att stödja ESD och har sedan starten arbetat mycket med att få in hållbar utveckling i sitt utbildningssystem.

Japan har också genom ett gräsrotsarbete och stöd från sin premiärminister redan vid konferensen i Johannesburg gett frågan tyngd i sitt land.

Svenska initiativ

Sverige inrättade 2007 ett ”Institut för lärande för hållbar utveckling” via Sida tillsammans med högskolan på Gotland i Visby: SWEDESD.

8 lärosäten har skapat GRESD som är en forskarskola om utbildning och hållbar utveckling som har sitt säte i Uppsala. De har 16-19 doktorander kopplade till sin verksamhet.

Skolverket har utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” som alla skolformer i Sverige kan ansöka om att få utifrån ett antal kriterier.

Två av varandra oberoende regeringar I Sverige har i högskolelagen slagit fast att högskolorna skall främja en hållbar utveckling.

Svenska OMEP har ett projekt där man skall främja arbetet för hållbar utveckling inom förskolan.

Skåne och Västsverige har skapat ”Regional centers of Expertise”, regioner där utbildningsinstitutioner samarbetar med t ex botaniska trädgårdar och , studieförbund för att främja utbildning för hållbar utveckling. Att starta RCE över världen bestämdes i samband med mötet i Johannesburg 2002.

Början på fortsättningen

Nu är det mindre än 2 år kvar av dekaden för lärande för hållbar utveckling. 2015 går också tiden för milleniemålen ut. Nu står vi inför att ta nya tag vad det gäller hållbar utveckling på jorden. Som jag ser det så är dekaden bara början på arbetet med att utveckla lärande för en hållbar utveckling. Ett sätt för världen att få igång arbetet.

Nu återstår att lägga grunden för ett brett arbete inom alla utbildningsformer och inom alla ämnen inom undervisningsväsendet. 

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Publicerad den av
2

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!