Denna helgen var det Tempo dokumentärfestival i Stockholm. En helg full med dokumentärfilmer från hela världen. I en liten mörk källarlokal på Hornstull Strand alldeles under Liljeholmsbron hade radiodokumentärerna sin tid på söndagseftermiddagen.
Det var första gången jag var på en föreställning med radiodokumentärer. I salen stod det soffor, plaststolar och i mitten låg det en massa stora kuddar. När det var dags att börja hade salen fyllts med människor som satt och låg i den stora kuddhögen.
Short Dox Radio
Den föreställning jag gick på hette ”Short Dox Radio” och var en genre som funnits i tre år. Den startades av professor Bengt Bok som inspirerats av en dansk dokumentärserie från millenieskiftet där varje avsnitt varit en minut. I ”Short Dox Radio” är avsnitten högst tre minuter långa.
Under föreställningen spelades 10 dokumentärer upp efter varandra. Det hela var också en tävling och den vinnande dokumentären handlade om en mellanstadieklass där läraren självsvåldigt grupperat om eleverna i sina bänkar på ett sätt som eleverna inte gillade. Trots elevernas protester hade läraren inte låtit eleverna sitta som de ville.
Det var förvånansvärt hur mycket som kunde sägas på tre minuter. Det var en spännande föreställning.
Jag tror att detta lilla formatet på en dokumentär skulle passa utmärkt att ha som en alternativ redovisningsform på gymnasiet.
Efter föreställningen fick jag en pratstund med Bengt Bok. Han är professor på Stockholms dramatiska högskola, det som förut hette ”Dramatiska institutet”. Han är aktuell med en ny bok som kommer ut nästa vecka och som heter ”Den dokumentära dramaturgin”. Han har tidigare gett ut boken ”Möte med den andre” som handlar om intervjuteknik.
