Short Dox Radio

Denna helgen var det Tempo dokumentärfestival i Stockholm. En helg full med dokumentärfilmer från hela världen. I en liten mörk källarlokal på Hornstull Strand alldeles under Liljeholmsbron hade radiodokumentärerna sin tid på söndagseftermiddagen.

Det var första gången jag var på en föreställning med radiodokumentärer. I salen stod det soffor, plaststolar och i mitten låg det en massa stora kuddar. När det var dags att börja hade salen fyllts med människor som satt och låg i den stora kuddhögen.

Short Dox Radio

Short Dox Radio

Den föreställning jag gick på hette ”Short Dox Radio” och var en genre som funnits i tre år. Den startades av professor Bengt Bok som inspirerats av en dansk dokumentärserie från millenieskiftet där varje avsnitt varit en minut. I ”Short Dox Radio” är avsnitten högst tre minuter långa.

Under föreställningen spelades 10 dokumentärer upp efter varandra. Det hela var också en tävling och den vinnande dokumentären handlade om en mellanstadieklass där läraren självsvåldigt grupperat om eleverna i sina bänkar på ett sätt som eleverna inte gillade. Trots elevernas protester hade läraren inte låtit eleverna sitta som de ville.

Det var förvånansvärt hur mycket som kunde sägas på tre minuter. Det var en spännande föreställning.

Jag tror att detta lilla formatet på en dokumentär skulle passa utmärkt att ha som en alternativ redovisningsform på gymnasiet.

Efter föreställningen fick jag en pratstund med Bengt Bok. Han är professor på Stockholms dramatiska högskola, det som förut hette ”Dramatiska institutet”. Han är aktuell med en ny bok som kommer ut nästa vecka och som heter ”Den dokumentära dramaturgin”. Han har tidigare gett ut boken ”Möte med den andre” som handlar om intervjuteknik.

Sex, samlevnad och SSI

I det nya gymnasiet (Gy11) ingår sex och samlevnad som ett av de centrala innehållen i naturkunskap 1b. Sedan en vecka tillbaka har jag startat upp detta arbetsområde.

På halvklasstimmarna har jag börjat med att ha tjejerna för sig och killarna för sig. De har fått träna på att djuplyssna till sin egen kunskap, djuplyssna till varandra, djuptala och djupfråga utifrån frågan ”vad är en bra relation” och ”hur skapar man en bra relation”. Lite längre fram skall jag blanda killarna och tjejerna även på halvklasslektionerna

Jag inledde arbetet på helklasstimmarna med att de fick sitta i tjejgrupper och killgrupper och skriva ner vad de tycker är manligt respektive kvinnligt. Jag sammanställde svaren på tavlan och vi avslutade lektionen med att titta på två kortare filmer om vad det är som bestämmer könet.

Just nu har jag ett behov av att prata enskilt med varje elev för att gå igenom hur de har arbetat och hur de ligger till betygsmässigt. Därför behöver jag låta dem arbeta med en övning där de arbetar självständigt i två veckor på helklasslektionerna.

Jag har gett dem följande uppgift:

Gör en sammanställning av bra källor om sex och samlevnad som finns på internet. Titta igenom källorna, sammanfatta vad de tar upp. Gör en ”recension” av dem. Lyft fram några delar som du tycker är speciellt bra. Gör en källkritisk analys av dem.

 De källor du skall arbeta med är:

UMO: http:/umo.se

RFSU: http://www.rfsu.se

Ligga med P3: http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=3940

Sveriges Television: http://svt.se

Utbildningsradion och AV Media: http://ur.se och http://beta.sli.se

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org

Er sammanställning kan redovisas som ett radioprogram, en rapport, en tidningsartikel eller en video (inspelad via t.ex. Quick time player).

Under tiden som du arbetar med denna sammanställning skall du leta efter etiska dilemman. När du är klar med sammanställningen skall du ge förslag på ett etiskt dilemma som du tycker att ni skall arbeta med i klassen

Ett etiskt dilemma är ett ”fall” (”case”), ett ”problem” eller en öppen ”frågeställning” som har många svar och kan belysas ur många synvinklar och nivåer; ur samhällssynpunkt såväl som individsynpunkt. Ett etiskt dilemma innehåller målkonflikter och kan ställa gängse värderingar och normer under debatt.

Ett etisk dilemma inom naturkunskapen skall också ha en naturvetenskaplig koppling och kunna förstås ur ett naturvetenskapligt perspektiv.

Till det etiska dilemmat skall du skriva en text med avsikt att förklara varför detta etiska dilemmat är viktigt att arbeta med.

GMO och SSI

”Ska vi tillåta GMO i livsmedelsproduktionen i världen?”

Det var den fråga som eleverna fått gå till botten med de senaste månaderna i min undervisning i Naturkunskap 1b på Samhällsprogrammet Beteendevetenskap. De redovisade sitt resultat i form av en debatt och en enskild argumenterande uppsats.

Efter jullovet då vi påbörjade arbetet med frågan delade vi in dem i nya studiegrupper om ca 4 personer i varje grupp. Denna gång gick vi ifrån basgrupperna. Vi insåg att om grupperna hade en likartad ambition i sitt arbete skulle de fungera bättre. När vi utvärderade det arbete som eleverna gjort med hälsorapporten frågade vi dem också i en enkät hur deras ambition när det gäller naturkunskapen såg ut. Utifrån dessa svar, och det faktum att vi nu kände eleverna bättre, gjorde vi de nya grupperna.

Varje grupp fick sätta sig in i en roll som är kopplad till ämnet och den aktuella frågan. De roller som de fick sig tilldelade var.

1. Monsanto, det stora internationella företaget som forskar fram och skapar många av de GMO grödor som finns i världen.

2. Indiska bönder som använt Monsantos grödor och misslyckats med det. Över 17 000 fattiga bönder har tagit livet av sig för de inte sett någon utväg ur sin skuldtyngda situation.

3. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) representerar de svenska bönderna.

4. Forskare

5. Greenpeace

6. USA med den nuvarande administrationen.

7. EU

Vid debatten fick varje roll ha ett öppningsanförande. Sedan vidtog den allmänna debatten och ordet släpptes fritt. Det kunde börjar lite trevande men sedan tog i debatten fart. Många av eleverna kunde debattera med en väldig inlevelse.

De elever som var sjuka under debatt dagen och de som inte sa så mycket eller inte verkade kunna sin roll fick göra en uppsamlingsdebatt när alla klasserna var klara med sina ordinarie debatter.

Efter debatten fick var och en skriva en argumenterande uppsats i samma fråga där de skulle ange tre argument för och tre mot samt underbygga dem med fakta. Sedan skulle de ta egen ställning i frågan och motivera den.

Efter arbetet utvärderade vi arbetet först individuellt där var och en fick uppskatta sin del av det gemensamma arbetet och reflektera över sitt lärande. Sen fick grupperna sätta sig och göra en grupputvärdering av arbetet. Då måste de bli eniga om t.ex. hur mycket var och en bidragit till arbetet.

Hälsa och SSI

I min undervisning i naturkunskap försöker jag att undervisa med SSI (Socioscientific issues); etiska dilemman. Det är också en del av Linnéuniversitetets forskning inom samma ämne och ämnesdidaktikern Mats Lindahl följer min och min kollega Daniel Åkerbloms undervisning sedan ett och ett halv år tillbaka.

Läsåret började jag med ett hälsoarbete för eleverna. Vi delar in eleverna från första början i basgrupper med 4-5 personer i varje grupp. Dessa grupper fick i uppgift att fördjupa sig i inom ett område av hälsa. De kunde välja på kost, sömn, träning, tobak, alkohol, droger, konumtion och en grupp även sex.

De får själva bestämma vilka frågeställningar de skall undersöka men de skall titta på området ur samhälls-, individ- och miljöperspektiv.

De skall göra en undersökning och få in den i den rapport de sedan skriver. De flesta gör en enkätundersökning men även olika träningsmetoder kan t.ex. också testas i verkligheten och redovisas.

Som ”lärobok” använder de internet och söker efter fakta på hemsidor och i bloggar Eleverna skriver sin rapport tillsammans i ett Goggle Drive dokument. Dessa Google Drive dokument samlar jag i en mapp där alla kan se allt. På så sätt kan de följa varandras arbete.

När de skrivit klart sin hälsorapport är det gruppredovisning. Alla grupper splittras och redovisar i tvärgrupper. Timmen efter gruppredovisningen är det aktuellt med en individuell redovisning. Denna gör de i en loggbok som ligger i ett Google Drive dokument. De får skriva om hur de skapar en hållbar hälsosam livsstil de närmaste 10 åren. Alla får sitta en timme och skriva på datorn. När jag sedan tittat på dem och har betygsamtal säger jag till dem att de får fylla på denna fråga under hela läsåret.

Radiodagbok

När vi i Global Profil var i Uganda och Sydafrika i höstas gjorde några av våra elever radiodagböcker. Det var efter en idé av Vetenskapsradion Klotets producent Johan Bergendorff. Han kom ner till Kalmar i början av september 2012 och lärde oss hur man spelar in så att det skall bli en bra kvalitet på inspelningen. Tre av våra elever fick delar av sina radiodagböcker sända i ett inslag 19 december 2012.

När vi idag handledde eleverna i deras projektarbete slog det mig att det de gjort när de talat in sina radiodagböcker var att de djuplyssnat till sig själva och djuptalat, två av de fyra förmågorna i ”hållbart lärande” som tagits upp i denna blogg tidigare.

10 februari gjorde jag ett översiktligt blogginlägg om ”hållbart lärande”.

Den 18 februrari skrev Eva Grundelius om ”hur skall vi definiera hållbart lärande” där hon bl.a. beskrev vad det innebär att ”djuplyssna till sig själv” och att ”djuptala”. En kort beskrivning av förmågorna finns också på hennes hemsida: Hållbar kommunikation. En beskrivning av hur man utför dessa förmågor finns i: Grundelius, Eva (2012): Helt överens!, Liber AB. Malmö.

Det jag insåg idag var att göra radiodagböcker är ett utmärkt sätt att träna ”djuplyssning till sig själv” och att ”djuptala”. När man gör det förstnämnda försöker man att komma åt den kunskap man har inom sig. Man reflekterar på ett fokuserat sätt. När man ”djuptalar” förmedlar man denna kunskap högt på ett sätt som gör att ny kunskap kan komma till och den kunskap man redan har förtydligas och integreras.

Vem äger en allmän blogg?

I den nya digitala eran uppkommer nya ”problem” och omständigheter som man kan hamna i. Omständigheter man inte ens kunde tänka sig att man skulle kunna hamna i tidigare. Då måste man ta ett kliv bakåt och försöka se på ”problemet” lite från ovan för att komma fram till vad som är rätt.

Processer går jättefort jämfört med tidigare och det kan vara många inblandade. Många som man dessutom inte känner utan får ha tillit till eller inte.

En fråga eller problem som kan dyka upp är: ”Vem äger en gemensam blogg?”

Om man startar en blogg som är tänkt som en ”allmän” blogg där alla som vill skall få komma in med sina synpunkter, förslag och idéer och man bjuder in flera olika personer att  bli administratörer vem äger då denna blogg?

Är det den som har startat bloggen och angett syftet med den?
Är det den som har köpt domänen som den styrdes om till?
Är det de personer som varit aktiva på bloggen de senaste två veckorna som skall få bestämma vad den skall användas till?

Vad är viktigast för ägarskapet? Är det initiativet? Är det den som betalat med pengar? Är det den som betalat med nedlagd tid eller engagemang?

Det finns säkert fler perspektiv på denna fråga. Skriv gärna och kommentera?

Skolvåren – igen!

Idag tog skolvåren ny fart! I fredags intervjuades min kollega Daniel Åkerblom av Sveriges Radio P4 Kalmar. Idag på morgonen sändes inslaget vid halv åtta tiden då folk i Kalmar var på väg till sina jobb.

Här kan man lyssna på inslaget: Uppror mot skolpolitiken startade i Kalmar.

I en av bilarna som var på väg in till Kalmar satt Karin Ahlgren som är reporter på SvT Smålandsnytt. När hon hört inslaget ringde hon upp oss när hon kom till jobbet. Eftersom jag inte hade några lektioner före lunch fick jag ställa upp för en intervju.

Här kan man läsa om och se inslaget: Skolvåren är här.

Jag förklarade för reportern att skolvåren uppstått över hela Sverige på olika sätt. Det är ett exempel på synkronicitet. I inslaget verkar det som om det var jag som startade skolvåren. Det stämmer när det gäller själva bloggen men den har bara fångat in ”rörelsen” eller de aktiviteter som redan var på gång över hela landet.