Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

WWF och Wikimedia på Ulriksdals slott

Den kyliga fuktiga luften omgav Caroline, Jan och mig när vi gick igenom parken ner till Ulriksdals slott. Vi hade tagit T-banan mot Mörby och gått av i Bergshamra. Våra smarta mobiler fick leda oss fram genom gator och förbi förorthus.
Wikimedia och WWF-7Jan och Caroline utanför Ulriksdals slott där WWF har sitt kontor i Sverige. 

Väl framme vid den högra flygeln välkomnade en liten pandastaty oss och när vi kom in blev vi hälsade välkomna på den lilla svarta tavlan!

Wikimedia och WWF-9

 

Germund kom ner och välkomnade oss också. Vi fördes till ett gammalt fint sammanträdesrum med guldlädertapeter från 1600 talet och en vackert målad kakelugn.

Wikimedia och WWF-12

Wikimedia och WWF-17Germund, Andrea, Jan och Caroline i sammanträdesrummet.

I över en timme fick vi en mycket intressant dragning om WWF:s verksamhet.

Den andra halvan av förmiddagen handlade om hur vi skall förverkliga Mbazzi projektet så Paul och hans grupp i Uganda kan komma igång och skriva artiklar om hållbar byutveckling på Lugandiska Wikipedia.

Wikimedia och WWF-14I andra rum är möblemanget mer modernt. 

Wikimedia och WWF-20Germund 

Germund tog oss också runt lite i huset så vi fick se hur det såg ut hos WWF. Vi sa hej till honom ute på gården innan vi gick vidare in mot Bergshamra genom slottsträdgården.

Efter ett eftermiddagsmöte på Wikimedias kontor på Kungsholmen avslutades dagen med en Wikifika på Café Panorama på kulturhuset inne vid Sergels torg.

Undervisning ur ett transmediaperspektiv

För att förstå hur transmedia kan användas tror jag att det är bra att vara så konkret som möjligt. Så som jag gjorde när jag tog radioprogrammet ”Naturmorgon” som ett exempel på hur ett radioprogram skulle kunna göras utifrån ett transmediaperspektiv. Jag skall nu göra ett utkast på hur en skola skulle kunna arbeta.

När det gäller skolan är det två sätt som media kan användas:
1. För att presentera kunskap som eleven skall lära sig.
2. För att visa vad eleven lärt sig och förstått.

När en lärare skall lägga upp undervisningen ur ett transmediaperspektiv ska läraren ge olika alternativ till eleven där kunskapen kan hämtas. Det kan vara ett kapitel i en lärobok, en film, en artikel, ett radioprogram, ett blogginlägg eller annan form av media eller inspelad föreläsning. Genom att ett stoff som skall läras presenteras genom olika medier får eleven använda olika sinnen för att ta in det. Eleven kan också välja det som passar eleven bäst. Elever med läs och skrivsvårigheter kan förutom att läsa även lyssna och se. Genom att det finns möjlighet till olika källor till kunskap är ett källkritiskt förhållningssätt lättare än om man bara använder en lärobok. Det blir naturligt att alltid vara uppmärksam på en källas trovärdighet.

Använder man sig sedan av att bygga sin undervisning på verkligheten och att eleverna får intervjua människor eller gå ut och göra observationer lägger man ett autentiskt perspektiv till det transmediala.

När det sedan blir dags för eleven att visa sin kunskap och kommunicera det hen lärt sig skall det finnas möjlighet att visa den genom olika media. Antingen att det går att välja vid varje examinationstillfälle eller att eleven får prova olika sätt att redovisa under en kurs gång.

Så gör jag nu med min naturkunskap 2 kurs där eleverna för varje fas de gör skall redovisa på olika sätt som keynot presentation, webbpublicering på en site, wikipediaartikel, ljudfil, video, blogg mm.

Skolforum

Om ett par veckor är det Skolforum i Älvsjö. Varje höstlov brukar Älvsjömässan att fyllas av lärare, utställare och seminarier om skola, lärande och allt som där hör till. I år kommer vi från den sydöstra delen av Sverige att ha ett antal föreläsningar och workshop själva och tillsammans med andra från andra delar av landet.

Måndag 28 oktober

10:00 – 10:45 Wikipedia i undervisningen. Studion
John Anderson från Wikimedia kommer att berätta om Wikipedia och jag kommer att ge min syn på Wikipedias möjligheter i skolan.

11:00 – 12:00 Radion som öppen lärresurs. Studion
Marie-Louis Kristola från Klotet kommer att berätta hur vetenskapsradion Klotet arbetar för att utveckla sin publikkontakt och hur de gör sitt material tillgängligt på webben mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare använt mig av detta.

14:45 – 15:45 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12
Eva Grundelius och jag kommer att berätta om hållbar kommunikation och hur det kan bidra till ett hållbart lärande.

Tisdag 29/10

09:15 – 10:00 Radion som öppen lärresurs. Studion.
Idag är det Yasmine El Rafie som är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio som pratar om vad som sker inom radion när det gäller sociala medier och publikkontakter mm. Jag kommer att berätta hur jag som lärare arbetade med radion och programmet ”ligga med P1” som öppen lärresurs inom ämnet sex och samlevnad som nu ligger i naturkunskapen.

10:30 – 11:30 Hållbar kommunikation för hållbart lärande. K12 Repris från måndagen.

13:45 – 14:30 Den digitala naturkunskapen. A5
Ämneslaget i naturkunskap berättar om utvecklingsprojektet ”den digitala naturkunskapen”.

15:15 – 16:00 Global Profil. A8
Arbetslaget i Global Profil berättar om sina kurser och hur det är att ha ett utbyte med fyra skolor i Entebbe och fyra skolor i Port Shepstone och arbeta för lärande för hållbar utveckling.

Onsdag 30 oktober

12:15 – 13:15 Att se och beskriva verkligheten. A7
Här kommer jag att lära ut de 10 övningar jag satt samman för att lära och träna eleverna hur man kan se och beskriva verkligheten.

13:45 – 14:30 Socioscientific issues (SSI) i undervisningen. A5
Mats Lindahl, Daniel Åkerblom och jag kommer att berätta hur vi arbetat med forskningsprojektet om SSI i naturkunskapen.

14:45 – 15:45 Att se och beskriva verkligheten. A6 Repris från tidigare under dagen.

Wikipediaartikel om Uganda och Sydafrika

När vi nu kommit hem från Afrika är det dags för våra elever att skriva en Wikipedia-artikel om något ämne som de kommit i kontakt med och erfarit under resan.

När man skall skriva en sådan artikel måste man först bestämma ämne. Sen går man in i Svenska Wikipedia och tittar vad det står om ämnet. Är artikeln mycket välskriven och omfattande är det tveksamt om man som gymnasieelev kan tillföra något. Då får man välja ett annat ämne att skriva om. Finns det ingen artikel eller om den är liten och inte särskilt omfattande så passar det utmärkt att skriva om det ämnet.

Ofta handlar det om att utöka en redan befintlig artikel än att skriva en helt ny. Man får först läsa igenom det som står och sedan forska fram mer fakta och lägga till. En bra hjälp är att titta på artiklar om samma ämnen på olika språk. Kolla in den engelska versionen av Wikipedia och eventuella versioner av artikeln i den norska och danska Wikipedia.

Man får söka fakta på internet, i böcker och artiklar och vara noga med att skriva ner de referenser som man hittar sin fakta i. Alla dessa referenser skall läggas in i artikeln.

Bilder som man vill använda lägger man in i Wikimedia Commons och länkar sedan till. De får då en Creative Commons licens för att kunna användas i Wikipedia.

Under tiden man skriver sin artikel lägger man in den i sin sandlåda.

Wikipedia har en sida med tips om hur man kan gå tillväga när man skriver en ny artikel:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Skriv_en_ny_artikel

Kalmars första Wikifika

Idag var en intensiv dag. Den avslutades med Kalmars första Wikifika i Stagneliusskolan. Ett Wikifika är öppet för alla som är intresserade av att skriva i Wikipedia. Vi blev fem deltagare. Fyra av oss hade under dagen varit med om att genomföra en wikipediautbildning för mina elever i Naturkunskap 2 och Global profil åk 3 som skall åka iväg på sin resa om några veckor.

På Wikifikat gick vi laget runt och pratade om hur vi börjat skriva på Wikipedia:
– Sammanfattningar av kunskaper inför uppsatser under universitetsstudier. Sammanfattningarna bröts ner i artiklar och lades in på Wikipedia.
– Ett intresse för ett speciellt ämne parat med ett teknikintresse kan göra att man börjar att skriva.
– Skriva artikel på Wikipedia istället för ett prov i en kurs är också ett sätt att börja skriva
– Att börja skriva artiklar efter en Wikipediakurs.

Vi pratade om ett par projekt som håller på att startas upp:
– Att skriva om hållbar utveckling i Lugandiska Wikipedia i Uganda.
– Att skriva artiklar som examination i kursen Naturkunskap 2.

Vi som varit med under dagens utbildningar försökte att sammanfatta dagen och reflektera över hur man kan lägga upp en Wikipedia utbildning på bästa sätt. Här är några tankar om det:
– Eleverna klarade av att vara koncentrerade i ca 2 timmar. Sen var det svårt för dem att hålla fokus. Många blev trötta.
– De praktiska övningar som eleverna gör skulle kunna vara tre större övningar som syftar till att skriva en riktig artikel innan man lämnar utbildningen för dagen. För att kunna göra det kan eleverna innan de kommer ha fått arbeta på en artikel med referenssök och ha den i det närmaste klar när de kommer till Wikipediautbildninen.

Lärobok, e-bok och öppen lärresurs

Idag kom vi att diskutera läromedel i kollegiet och jag ombads att uttala mig om öppna lärresurser utifrån min undervisning i naturkunskap de senaste åren.

I naturkunskap 1b har jag inte använt mig av traditionell lärobok. Det har gått bra eftersom kursen har det innehåll som den har. Att använda öppna lärresurser har också gett extra dimensioner till kursen då eleverna fått tänka igenom källans trovärdighet.

Men detta betyder inte att alla kurser kan läsas utan lärobok utan vidare. Det vi har nu är extra valmöjligheter i form av traditionella läroböcker, öppna lärresurser som videofilmer, radioprogram, wikipediaböcker, hemsidor och andra digitala möjligheter. Det som blir vår nya del av lärarrollen är att välja rätt läromedel till rätt avsnitt. Det kan vara så att det finns ett kapitel i en kursbok som är så bra skrivet att det vore synd för eleverna att inte använda det. Samtidigt kan det finnas en digital resurs som vida överstiger det som finns i bokväg. Då skall man ju använda det.

Ska man ha en undervisning utan lärobok så måste man ha en pedagogik som passar till det. I naturkunskapen har ”Socio scientific issues” varit en sådan pedagogik som fungerat. Jag kan tänka mig att ett liknande upplägg med etiska dilemman skulle passa utmärkt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och historia. Där är ju också mål som källkritik viktiga.

Ett sätt att gå vidare med detta skulle kunna vara att tänka igenom följande:

1. Finns det ”kapitel” i Wikipedia som man kan använda funktionen ”skapa bok” för och ta fram en faktabas?

2. Varje ämneslag bör kolla med sina kollegor om de känner till några lärare som arbetat med öppna lärresurser i deras ämne och fråga om tips. Använd diskussionsgrupper på facebook och twitter.

3, Om man skall ha öppna lärresurser, vilken pedagogik skall man då använda?

Wikipediavolontär

När vi nu arbetar för att få igång Lugandiska Wikipedia som kanal för artiklar om praktisk hållbar utveckling  kan det bli aktuellt att skicka ner volontärer som lär ut hur man skriver artiklar. Hur skall man då lägga upp en utbildning för dessa?

Här är ett försök att skissa på en utbildningsplan.

1. Volontären behöver vara väl förtrogen med hur man skriver artiklar och filosofin bakom Wikipedia. Behöver vara inläst på den litteratur som finns om Wikipedia.

2. Volontären behöver ha byggt upp ett PLN (Personal Learning Network) med resurspersoner som har djup kunskap inom olika områden som kan rådfrågas vid behov.

3. Volontären behöver kunna hantera en digital kamera, video och ljudinsplerare och veta hur man behandlar dessa media för att de skall kunna läggas in i Wikipedia.

4. Volontären behöver kunna hantera en dator, laptop, surfplatta och mobiltelefon för att kunna hjälpa andra att komma åt Wikipedia på dessa.

5. Volontären behöver ha kunskap om landet eller länderna som de skall verka i.

6. Volontären behöver förstå hur man lägger upp ett arbete så det lever vidare av egen kraft.

Sen måste man titta på hur själva organisationen runt volontärerna ser ut.

Wikipediaförfattare

När vi nu börjar att använda Wikipedia som läromedel i gymnasiet genom att elever får skriva egna artiklar eller komplettera befintliga kan det vara bra att sätta ihop en liten checklista på vad som behövs för att man skall kunna börjar skriva.

1.Varje elev skall skapa sig ett eget konto och välja användarnamn. De flesta som skriver på Wikipedia har ett ”nickname” och använder inte sitt vanliga namn. Läraren som skall betygsätta elevens arbete måste få användarnamnet. Eleven skapar sitt användarkonto från sin dator hemma så att användarnamnet registreras på elevens eller elevens familjs IP adress. När man skapar sitt konto klickar man på ”skapa ett konto” som ligger längst upp till höger vilken sida man än är inne på. Har man redan ett konto så loggar man in på samma ställe.

Här kan man läsa om varför man skall skapa ett konto: Varför konto?

2. Det finns en introduktionskurs på Wikipedia som de elever som skall börja skriva bör läsa igenom.

3. Som en fördjupning på hur man skriver finns det sedan en manual. Manualen är indelad i tre delar; en för läsaren, en för skribenten och en för administratören.

4. När eleverna sedan börjar skriva är det bra att de börjar i sina ”sandlådor” och låter läraren titta på det som skrivits innan det publiceras.

Wikipedias betydelse för turismen

Tänk dig att du bor i en stad i norra Sverige och tänker turista nere i södra Sverige en sommar. Vad gör du då för att ta reda på var det kan vara intressant att åka? Ett sätt som jag tror är vanligt är att man googlar på olika platser för att ta reda på vad det finns att se. Vad kommer då först i söklistan? Ofta är det Wikipediaartikeln om platsen. Om det finns någon.

Detsamma gäller turister i Europa och övriga världen. De googlar på de orter de är intresserade av och får då upp det som står på deras språkvariant av Wikipedia.

Det är därför viktigt ur turistsynpunkt hur en stad, ort, län och landskap är presenterat på Wikipedia. Det finns nu också ett projekt som heter ”Wikivoyage” där man bygger upp en reseguide. Denna skiljer sig lite i sättet att skriva från Wikipedia och räknas som ett systerprojekt.

Hur kan man då gå tillväga för att utveckla sidan om sin ort på Wikipedia?

Först måste man läsa igenom vad som står om sin ort. Det kan då också vara intressant att jämföra det som står i svenska Wikipedia med det som står i de andra språks Wikipedior som finns på de språk man behärskar.

Sen kan man börja att försöka hitta det som fattas. Man får forska fram fakta om det som inte står. Viktigt är att man hela tiden skriver ner referenser till det man hittar som kan läggas in i referenslistan på Wikipedia. Genom de fakta man hittar kan man:

  1. Skriva en helt ny artikel.
  2. Fylla på en redan befintlig.
  3. Lägga till bilder, videos och ljudinspelningar som man själv har tagit.

Innan man publicerar det man skrivit kan man bearbeta det i sin ”sandlåda” som är ett utrymme som man får på sitt Wikipediakonto där man kan skriva utkast till artiklar. Det kan läsas av andra också och på så sätt kan flera hjälpa varandra att få bra formuleringar på sina artiklar. Kanske arbetar man några stycken på en artiklar om ett speciellt område. Då är det bra att veta vad de andra skriver innan man publicerar på ”riktiga” Wikipedia.

Så här beskriver Wikipedia att man skall gå tillväga när man skriver artiklar: ”Skriv en ny artikel”