Idag kom vi att diskutera läromedel i kollegiet och jag ombads att uttala mig om öppna lärresurser utifrån min undervisning i naturkunskap de senaste åren.

I naturkunskap 1b har jag inte använt mig av traditionell lärobok. Det har gått bra eftersom kursen har det innehåll som den har. Att använda öppna lärresurser har också gett extra dimensioner till kursen då eleverna fått tänka igenom källans trovärdighet.

Men detta betyder inte att alla kurser kan läsas utan lärobok utan vidare. Det vi har nu är extra valmöjligheter i form av traditionella läroböcker, öppna lärresurser som videofilmer, radioprogram, wikipediaböcker, hemsidor och andra digitala möjligheter. Det som blir vår nya del av lärarrollen är att välja rätt läromedel till rätt avsnitt. Det kan vara så att det finns ett kapitel i en kursbok som är så bra skrivet att det vore synd för eleverna att inte använda det. Samtidigt kan det finnas en digital resurs som vida överstiger det som finns i bokväg. Då skall man ju använda det.

Ska man ha en undervisning utan lärobok så måste man ha en pedagogik som passar till det. I naturkunskapen har ”Socio scientific issues” varit en sådan pedagogik som fungerat. Jag kan tänka mig att ett liknande upplägg med etiska dilemman skulle passa utmärkt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och historia. Där är ju också mål som källkritik viktiga.

Ett sätt att gå vidare med detta skulle kunna vara att tänka igenom följande:

1. Finns det ”kapitel” i Wikipedia som man kan använda funktionen ”skapa bok” för och ta fram en faktabas?

2. Varje ämneslag bör kolla med sina kollegor om de känner till några lärare som arbetat med öppna lärresurser i deras ämne och fråga om tips. Använd diskussionsgrupper på facebook och twitter.

3, Om man skall ha öppna lärresurser, vilken pedagogik skall man då använda?