”TED är bättre än TV”

Tog en vilodag. För några dagar sedan fick jag en post på Facebook där Sir Ken Robinsson gjort en lista på de han tyckte var de tio bästa TED talks om utbildning. Dröjde mig kvar i sängen hela förmiddagen och tittade igenom dessa.

För mig har TED talks blivit något jag ser mer på än TV. Nåväl, nyheter och ett och annat underhållningsprogram när man bara vill koppla av en fredagskväll kan det väl bli men när jag vill bli inspirerad då tar jag fram min ipad och tittar på TED.

Nu har detta med spellistor på TED kommit. Sir Ken Robinson var en av de första. Men den lista som nu ligger på första plats när det gäller tittarsiffror är Bill Gates tretton favorit föredrag. 

Vill man se mer om utbildning kan man titta på Sugata Mitra´s 5 föredrag om utbildning.

Jag har tidigare skrivit om Wikipedia zero. Det som nu skulle behövas är ”TED zero” dvs det skulle vara kostnadsfritt att titta på TED talks i de länder där det kostar en förmögenhet att se video på internet.

Läsplattor, Wikipedia och byutveckling i Afrika

Har tidigare skrivit om Byn Mbazzi i Uganda där Paul Kiguba och Global profil tänkte börja ett byutvecklingsprojekt med hjälp av artiklar om odling och annat som man behöver genom Lugandiska Wikipedia. Genom projektet Wikipedia zero så får man möjlighet att surfa in på Wikipedia kostnadsfritt.

Wikipedia fungerar bara på smartphones så att läsa det på den gamla typen av mobiler kommer inte att gå. Vi har också pratat om att vi i projektet skall förse fem familjer med datorer som går att ladda med solenergi. Kanske skulle det vara bättre att satsa på läsplattor med mobilabbonemang? Då skulle det inte bli så dyrt men ändå kan man läsa Wikipedia artiklar tydligt.

Sen är det inte bara odling som man kan skriva om. TASO heter en organisation som hjälper HIV/AIDS sjuka i Uganda. De gör ofta besök ute i byarna för att se om någon behöver hjälp. Genom Lugandiska Wikipedia skulle de kunna nå ut med sin information till många fler än nu!

Allmän hälsoinformation är sådant som också kan läggas ut via Wikipedia. Kanske skulle vi i projektet försöka att samarbeta med röda korset?

Radion som öppen lärresurs: Ligga med P3

Vi har nu avslutat avsnittet om sex och samlevnad i Naturkunskap 1b. I detta avsnitt har en av mina ambitioner varit att presentera och låta eleverna få ta del av bra öppna lärresurser i ämnet. Jag vill att de skall ha bra sidor som de kan gå till de närmaste åren för att hitta fakta och få insikter.  I vårt projekt ”Radion som öppen lärresurs” fick jag tips av Yasmine El Rafie om P3:s program inom sex och samlevnad: Ligga med P3. De har både en hemsida och facebooksida om man vill följa det som de tänker ta upp i sina program.

En av de första uppgifter som mina elever fick var att gå igenom Ligga med P3:s arkiv av radioprogram i olika ämnen och lyssna igenom ett program som har ett ämne som de tycker ungdomar i deras ålder bör veta. De skulle också göra en kort recension av programmet där de talade om vad det handlade om och varför det kan vara viktigt för ungdomar att lyssna på programmet.

På detta sätt fick ungdomarna en översikt av vad det finns för olika ämnen som programmet tagit upp och både jag som lärare och eleverna får en insikt i vilka program och ämnen som dagens elever tycker är intressanta. Vi har sammanställt vilka program de tog upp och alla deras kommentarer. Denna sammanställning, där alla mina klassers kommentarer blandats och skrivits utan namn, läggs ut på vår gemensamma lärplattform.

Här skall jag visa de program som de tog fram och hur många elever som tipsat om just det programmet. Min kollega Anders Alinder har hjälpt mig att sammanställa allt:
– Robert tipsar om sexställningar (8 elever)
– Sexuella trakasserier på jobbet. (5 elever)
– Kyssar, kyssar, kyssar! Hur är den ultimata kyssen? (3 elever)
– Vad fan är en stark kvinna? (3 elever)
– Svårt att slappna av vid sex (3 elever)
– Sex på jobbet – men var? (3 elever)
– Jag har problem med min ”bullkuk” (2 elever)
– Han hade klamydia och gonorré samtidigt (2 elever)
– Musiken som är bäst att ha till sex (1 elev)
– Sexställningar (1 elev)
– Samtalet om knullkompisar (1 elev)
– Drömcoach tolkar dina sexdrömmar (1 elev)
– ”kolla blatten, värsta horan” (1 elev)
– Hur har jag säkrare oralsex? (1 elev)
– Jag kommer för tidigt (1 elev)
– Sex i rullstol (1 elev)
– Ensamhet, han får aldrig ligga (1 elev)
– Vägrade fatta att jag blev dumpad (1 elev)
– Taxichauffören: Jag vill följa med dig hem, jag betalar.(1 elev)
– Hon fick blodpropp och tappade sexlusten (1 elev)
– Jag har haft sex med 200 personer (1 elev)
– Vem fan var den där Valentin? (1 elev)
– Hon blev sexuellt trakasserad av två ordningsvakter (1 elev)
– Vaktmästaren kom med ovälkomna inviter (1 elev)
– LMP3-Simon är HIV positiv v19 (1 elev)
– Lilla gumman har du ingen humor (1 elev)
– Imorgon kanske EU förbjuder porr (1 elev)
– Tretton år efter våldtäkten (1 elev)
– De vill ha mig på grund av min hudfärgen (1 elev)

Konferens: Hållbar utveckling i Wikipedia

Idag genomförde vi den konferens vi sett fram emot under flera månader: Hållbar utveckling i Wikipedia. Vi var ett tjugotal personer från minst fem olika länder som kom till Naturhistoriska riksmuseet. Eftersom många av oss var engelsktalande fick vi ta allt på engelska.

Sophie Österberg började med att gå igenom hur Wikipedia fungerar och om Wikipedia zero. Jag fortsatte med att berätta hur jag som lärare kan använda Wikipedia i det nya skolparadigmet. Bland annat så har vi använt Wikipedia för att låta eleverna på Global profil skriva artiklar. Sophie som undervisade dem sa innan mitt föredrag att en av artiklarna våra elever gjorde, den om manlig omskärelse, hade setts av 18 000 personer sedan den publicerats. Sen fortsatte Oleg, som forskar på hållbar utveckling, och berättade om den organisation han varit med och skapat som heter ”Wake up call”. Det är en organisation som vill intressera ungdomar för hållbar utveckling.

Efter lunch började alla att skriva på artiklar eller på annat sätt arbeta med hållbar utveckling på Wikipedia. En grupp med 5 personer gick igenom och strukturerade upp huvudartikeln om hållbar utveckling i Svenska Wikipedia. De utgick bland annat från den engelska artikeln.

DSC_8663 DSC_8666

Sydafrikanerna passade på att lära sig hur Wikipedia fungerar så de skulle kunna introducera arbetet med det när de kommer hem. Just nu strejkar lärarna i Sydafrika för att de inte får några läroböcker. Med Wikipedias ”skapa bok” funktion går det att göra böcker som bara kostar pappers och kopieringskostnaden om man skall skriva ut dem. Läser man dem bara digitalt så kostar det inget förutom uppkopplingskostnaden. Tyvärr har inte Sydafrika Wikipedia zero än men det är en tidsfråga innan det när dit.

Vår spansklärare Patricia tittade på och jämförde vad det stod om hållbar utveckling i den spanska och engelska Wikipedia. I all språkundervisning kan man använda olika språkversioner och låta elever översätta olika artiklar.

En grupp tittade på vilka goda exempel på hållbar utveckling man kan lägga in i huvudartikeln.

DSC_8660

Paul, en av våra Ugandiska lärare, hade några dagar tidigare en idé om att man skulle kunna använda den lugandiska versionen av Wikipedia för att skriva om hur man kan utveckla byar i Uganda. Luganda är det språk som man huvudsakligen talar i kungariket Buganda. Buganda är ett av fem kungariken i Uganda. Han och Cathy, som är rektor på en av de tekniska skolorna i Entebbe, planerade hur man ska kunna använda den versionen av Wikipedia för byutveckling. Arild från SLU hjälpte till och berättade hur alla idéer skulle kunna sättas i verket genom artiklar, diskussioner och olika kategorier. Detta projekt känns mycket angeläget och kan om det växer få stor betydelse för befolkningen på landsbygden. Vi skulle också kunna använda det i undervisningen på Global profil.

En mycket inspirerad grupp lämnade Stockholm i skinande sol och åkte tillbaka till Kalmar på kvällen.

Wikipedia zero

I Afrikanska och många Asiatiska länder är det dyrt att surfa på internet. Det kan kosta över 10 % av ens månadslön om man surfar mycket. Ofta får man betala för hur mycket data man laddar hem. Men nu går det att gå in på Wikipedia kostnadsfritt via sin mobil för 330 miljoner mobilanvändare världen över. Detta är tack vare ett projekt som heter ”Wikimedia zero” .

Wikimedia foundation är en ideell organisation som driver Wikipedia, Wiktionary, Wikibooks  och många andra Wikiprojekt. I Wikipedia zero har olika mobiloperatörer ingått avtal med Wikimedia foundation och ser då till att Wikipedia går att se kostnadsfritt .

I många utvecklingsländer har många människor den enda tillgången till internet genom sin mobil. Förutom att det kan vara dyrt att surfa är en långsam uppkoppling också ett problem i dessa länder.

Telefonoperatörerna är med på två sätt:
a) de ger kostnadsfri tillgång till mobilversionen av Wikipedia och den lättare textversionen utan bilder.
b) i vissa fall är bara den lätta versionen av WIkipedia utan bilder kostnadsfri.

Om man som användare råkar klicka på en insatt länk som går utanför själva wikipedia så kommer det upp en varningstext att det börjar kosta igen.

Uganda fick Wikipedia zero den 4 april 2012. Alltså för nästan prick ett år sedan!

Det har inte kommit till Sydafrika än men flera studenter och skolor trycker på och försöker få sina mobilleverantörer att införa projekt zero.

Här är lite olika artiklar om projektet:
Wikipedia for non smartphones is brilliant. Here´s why.
Getting wikipedia to the people who need it most.
Wikipedia plans to expand mobile access around the globe with new funding.
Students wants free mobile Wikipedia

Här är en presentation av projektet:
Wikipedia zero pdf presentation

Hållbar utveckling i Wikipedia – ett diskussionsunderlag

Den 21 april kl 10 -15 skall vi ha en konferens på Naturhistoriska Riksmuseet om hur vi kan utveckla artiklar om hållbar utveckling i Wikipedia. Här är några tankar inför konferensen.

1. När elever och andra intresserade söker på ”hållbar utveckling” eller något annat begrepp inom detta ämne på internet är Wikipedia den första träff de får upp. Ofta används Wikipedia som en källa när elever skall lösa olika uppgifter i skolan. Det är därför viktigt att ”nyckelartiklar” inom detta ämne är av god kvalitet och inte för svåra att förstå. Det vi behöver göra är att tänka igenom vilka som är nyckelartiklar, hur de kan utvecklas och om det fattas några.

2. Eftersom hållbar utveckling är ämnesövergripande så är det viktigt att många artiklar om andra ämnen har ett hållbarhetsperspektiv. Detta kan man göra genom att gå igenom artiklar som skulle kunna ha ett sådant underkapitel och skriva det.

3. Det är viktigt att våra olika naturtyper är bra beskrivna och att det framgår varför det är viktigt att bevara dessa och hur man gör det på bästa sätt. I artiklar som sedan finns eller kommer att skrivas om lokala områden där dessa naturtyper finns kan man då länka till de artiklar som tar upp detta. På det sättet kan vi sprida kunskap om varför och hur vi skall skydda och bevara den biologiska mångfalden både allmänt och lokalt.

4. Hur skall vi få med de tre perspektiven ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling. Ska de stå som underrubriker eller vara egna underartiklar eller kategorier?

5. Kategorier som har med hållbar utveckling att göra behöver gås igenom och utökas med artiklar. Här är några kategorier vi bör titta på:
Hållbar utveckling
Humanekologi
Ekologi
Naturskydd
Miljövård
Miljöorganisationer

Finns det fler kategorier vi bör gå igenom?

6. Wikipedia skulle kunna utvecklas med dynamiska tabeller som ändras beroende på hur data ändras. Dynamiska tabeller kan vara kopplade till Citizen science projekt. Vilka tabeller skulle vara intressanta att börja med?

7. Genom projekt zero kan människor i utvecklingsländer få tillgång till Wikipedia gratis. Våra afrikanska kollegor som är med kommer att få en genomgång på hur det fungerar med detta projekt och få en grundläggande lektion i hur man skriver på Wikipedia. Hur kan man använda Wikipedia i Afrikanska skolor?

8. Lärande för hållbar utveckling, hur får vi in den processen? UNESCO:s dekad för detta?

9. Radion och Wikipedia. När nu radions inslag presenteras på SR:s hemsida och ligger ute ”för evigt” så kan programmen vara bra referenser till artiklar. En artikel kan kompletteras med ljudfiler. Kommer vi kunna lägga till aktuella radioprogram i Wikipedia i framtiden?

Här uppdaterar vi information om konferensen och har info om hur du anmäler dig om du är intresserad: https://www.facebook.com/pages/H%C3%A5llbar-utveckling-p%C3%A5-Wikipedia/421390037939850

Utbildning för hållbar utveckling – en sammanfattning av nuläget

Det har nu gått ett kvartal sedan jag börjat blogga och det kan vara på sin plats att göra en sammanfattning av läget. Det har aldrig hänt så mycket i skolans värld som nu och det känns meningsfullt att på detta sätt försöka skildra vad som sker ur alla möjliga synvinklar.

Detta år skall jag genomföra ett 365 projekt med denna blogg och se vad det kan leda till. Så här långt in på året kan jag konstatera följande:

  • 90 inlägg är gjorde förutom detta.
  • Jag har haft 203 delningar och det i särklass mest delade inlägget är ”Förändrad undervisning” från
    början av januari med 34 delningar.
  • Bloggen har setts i 31 länder om vi räknar Åland som ett land.
  • Totalt har bloggen 7024 ”views” så här långt. Rekordet är 797 på en dag
  • Det mest populära ämnet som jag skrivit om är ”lärande”

Detta att blogga är en ny erfarenhet för mig och jag följer med spänning fortsättningen. Det har gett mig tillbaka kontakten med den ”kreativa kraften” inom mig och den vill jag inte stoppa!

De senaste månaderna har det varit en mängd ”windows of opportunity” som jag känt att det varit viktigt att ta vara på. Jag vet att flera tycker jag är inne i för många projekt just nu. Då ser man inte att det jag gör är egentligen bara ett projekt: att skapa en hållbar utveckling på jorden. Min roll i detta arbete är att se och utveckla det som behövs inom utbildningssektorn för detta. Det har jag jobbat med i hela mitt liv och kommer antagligen göra så fram till min död.

Att arbeta med detta betyder för mig att se vad som behövs just nu och göra min del av detta. Det kan vara att bara sätta ett frö och sedan lämna över delprojektet till någon annan att vattna och förverkliga. Andra projekt behöver ha en input då och då för att inte falla i glömska och dö. Andra behöver jag arbeta med dagligen för att de skall bli genomförda och för att jag skall lära mig det jag behöver lära mig.

Utvecklingsprojekt kan vara av flera slag. Det kan vara projekt där man utvecklar en ny metod eller arbetssätt. Det kan vara projekt där man sprider detsamma och det kan vara ett projekt där man lägger förutsättningar för andra att utveckla sitt arbete.

Så här ser dagsläget ut i mina delprojekt:

Naturkunskap 1b och SSI forskningsprojektet
Det här och Global Profil är grunden i mitt utvecklingsarbete i hur man utbildar i det nya utbildningsparadigmet om livsprocesser, de livsupphållande systemens vikt och hållbar utveckling. SSI, flipped classroom, en verklighetsbaserad undervisning och början på en ”personalized learning” är några av de saker jag vill utveckla. Just nu håller jag på att avsluta kapitlet om sex och samlevnad. De sista två månaderna kommer vi att titta på hållbar utveckling utifrån ett lokalt konkret exempel: Fredrikskansområdet.

Global profil
Vi provar nu en form av flipped classroom där eleverna i åk 2 håller i seminarier utifrån serien ”Why powerty”. Åk 3 eleverna håller på att avsluta sina projektarbeten. 14 – 28 april kommer våra Ugandiska och Sydafrikanska vänner hit i vårt utbyte. Vi kommer att titta närmare på migration och gå igenom den stora utvandringen i slutet av 1800 talet i Sverige.

Radion som öppen lärresurs
Vi håller på att göra färdig vår blogg. Arbetet går lite långsamt för vi har väldigt mycket att göra i den ordinarie verksamheten just nu. Men målet är att bli klar med bloggen och de fasta sidorna denna termin. I slutet av maj skall vi ha ett Webinarium med Alastair Creelman om radion som öppen lärresurs. Detta sker genom OER Sweden. Mina elever har fått prova att lämna in redogörelser på uppgifter genom att spela in dem. Det har tagits emot positivt och jag har fått in flera fina alster.

Wikipedia i undervisningen
Detta är egentligen två projekt. Det första är ”Kalmar Wikipedia” där vi skall skapa en lärandegemenskap i Kalmar genom att skriva om Kalmar i Wikipedia. Sophie Österberg och Axel Petersson från Wikimedia var nere hos oss den 13 mars och utbildade flera lärare i att skriva artiklar i Wikipedia. I augusti kommer de tillbaka och förhoppningsvis utbildar alla lärare i Wikipedias möjligheter i undervisningen och Wikipediaambassadörer. Detta är framförallt ett spridningsprojekt där jag hoppas att många lärare tar tillvara de möjligheter som finns i att arbeta med WIkipedia artiklar.

Det andra projektet är ”Hållbar utveckling i Wikipedia” där vi planerar en konferens på Naturhistoriska riksmuseet den 21 april där vi skall gå igenom hur vi skall utveckla det som skrivs om hållbar utveckling i Wikipedia. Vi skall samtidigt ha en minikonferens för våra afrikanska kollegor.

Filmen om ”Viking Olsson och de tidlösa principerna”
Under ett år har jag och Hans Olofsson spelat in en dokumentär om min biologilärare Viking Olsson. Vi har filmat intervjuerna  och har bara några mindre scener från min skola kvar att ta. Just nu söker vi en professionell klippare eller producent som kan hjälpa oss att slutföra projektet. Filmen visar att det som vi nu ser som nytt i undervisningen redan fanns 1928  och framåt i den skola som Viking gick i. Filmen vill lyfta fram de tidlösa principer som finns i alla undervisning och som är viktiga att inte glömma nu när utvecklingen med datorer går så fort.

Hålllbart lärande
Har provat fömågorna i hållbart lärande med mina elever som jag haft  i sex och samlevnadsundervisningen. Kommer fortsätta med att undersöka hur jag kan arbeta med dem i hållbar utveckling. Jag fortsätter dialogen med Eva Grundelius för att utveckla teorin och praktiken inom denna pedagogiska gren.

Ornitologi
Fågelskådning är mitt sätt att koppla av och komma ut i naturen. Genom att skriva in allt jag ser i artportalen så bidrar jag till forskningen och är en del av ett av det största ”Citizen science” projektet i Sverige. Jag har följt fågellivet regelbundet i Malmfjärden utanför Fredrikskans sedan flera år. Det har gett både motion och en inblick i hur fågellivet förändras under året på en lokal. Jag hoppas att kunna använda all den data jag lagt in om fågellivet i Malmfjärden som en öppen lärresurs för mina elever i ekologi. Skulle behöva få hjälp av någon som kan lära mig hur jag kan få ut all data på ett enkelt sätt.

Bäverns ekologi
Detta är mitt livs forskningsprojekt. Jag doktorerade aldrig och fortsatte med biologisk forskning som många av mina kurskamrater och vänner från Lundatiden och biologlinjen. Detta är mitt kompetensprojekt för att få erfarenhet och kunskap genom att forska. Jag tycker det är viktigt att man som lärare vet vad det innebär att forska. Detta projekt kommer jag fortsätta med så länge jag lever. Förhoppningsvis kan jag göra om inventeringen i Sunnemo vart 10:de år för att se hur populationen förändras.

Estetisk verksamhet åter som obligatoriskt ämne på gymnasiet
Detta är viktigt för att få ett hållbart lärande på gymnasiet. Jag jobbar med detta vid sidan om när jag får chans att lära mig något eller kan göra en insats. Försöker få ihop en debattartikel tillsammans med olika personer.

Det nya skolparadigmet
Det mesta av det jag gör och som jag skrivit om ovan handlar om detta. Jag försöker att ge olika vinklar på det med mitt bloggande och den undervisning som jag bedriver.

Praktisk samhällsekologi
När jag får tid över tittar jag igenom gamla koncept för att se om det finns något som kan moderniseras och återanvändas. Praktisk samhällsekologi konceptet kan kanske komma till användning i Uganda?

#Skolvåren
I arbetet med #skolvåren och vidhängade blogg var mitt bidrag bara att starta bloggen och sedan lämna över till de som har tid och kraft att arbeta vidare med detta. Ett typiskt ”sätta frö – projekt”. Jag önskar de andra lycka till i sitt arbete med detta!

Geno 2.0

Sedan jag blev gymnasielärare i naturkunskap för 10 år sedan har jag följt hur kunskapen om människans historia utvecklats. I mitt ämne ingår att undervisa om genetik också. Det var därför extra intressant när jag kunde läsa i National Geographic för några år sedan att de startat ”Genographic project” som gick ut på att kartlägga människans vandring över jorden genom att göra DNA tester på människor över hela jorden. Genom att följa olika markörer kunde forskaren Spencer Wells som ledde projektet få fram hur olika grenar av mänsklighetens träd spridit sig på sin väg ut ur Afrika.

Jag beställde ett test och skickade in lite ”cellskrap” från min kind. Genom hemsidan och den kod som mitt prov fått kunde jag följa de olika stadier som DNA undersökningen gick igenom. När allt var klart var det bara att ladda hem en beskrivning av ens släkt resa. När sedan åren gick och fler och fler tester gjorts över jorden så blev den data som legat till grund för kunskapen om människans vandringsvägar allt bättre och mer precis.

Jag fick veta att jag tillhör Haplogrupp 1 (M170). En av mina markörer visade att min äldsta kända förfader levde i Nordöstra Afrika i Etiopien, Tanzania eller Kenya för ca 50 000 år sedan. För 45 000 år sedan hade mina förfäder utvandrat till mellersta östern. Detta kunde man veta för att jag hade en markör som måste ha uppkommit i en population som fanns där vid den tiden.

Nästa nedslag i mina förfäders vandring hamnar i sydöstra Europa och det var för 20 000 år sedan. De tillhörde troligen den kända ”Gravettian-kulturen”. Det var de som tillverkade den berömda lilla kvinnostatyn ”Venus från Milos”. Troligen härstammar vikingarna från denna grupp människor för man kan hitta den markör som finns hos detta folk även utefter Frankrikes kust och i England såväl som i Skandinavien.

I höstas fick jag ett mail från National Geographic där det stod att de utvecklat DNA testet vidare och kunde nu erbjuda ”Geno 2.0”. Eftersom jag varit kund hos dem tidigare fick jag lite rabatt och jag betalade lite drygt 150 dollar för att få ett nytt test.

Efter alla åren som Genographic projektet hållit på hade både kunskap och metod utvecklats. Denna gång fick jag inte bara mitt genom på faderssidan genomgånget utan också mitt mitokondrie-DNA som jag ärvt på mödernet. 150 000 markörer testades.

Nu kunde man också se hur många procent av ens DNA som man delar med Neandertalarna och Denisova människan.

Alla nu levande människor härstammar från en kvinna som levde för 180 000 år sedan. På mödernet så härstammar jag från en kvinna som tillhörde den grupp som utvandrade ur Afrika för 60 000 – 70 000 år sedan och slog sig ner i västra Asien. Där bodde de till för ca 27 000 år sedan då de drog sig upp mot Europa. En population drog sig upp mot nordvästra Ryssland på gränsen till Finland.

Min första kända manliga släkting bodde Afriika för 140 000 år sedan. Det fanns män både för och efter honom men det var bara han som gett sina gener vidare till alla män som lever nu. För 70 000 år sedan uppkom en markör som alla  människor utanför Afrika har. För 50 000 år sedan levde mina förfäder i Mellersta Östern. För 20 000 år sedan hade de kommit fram till Europa. För 5 500 – 26 000 år sedan kom dem till skandinavien.

Min DNA profil innehåller 49 % Nordisk DNA, 30 % Medelhavs DNA, 17 % Sydvästasiatiskt och 3 % Nordöst japanskt DNA.

Jag är bara 1,2 % Neanderthalare och 2,9 % Denisovamänniska.

doc lounge

Idag var det dags för månadens doc lounge i Kalmar. Sedan ett år tillbaka har jag börjat att gå på dessa filmvisningar när jag har haft möjlighet. Ska man lära sig att arbeta med case i skolan är att se dokumentärfilm ett bra sätt att få inspiration och lära sig hur man kan berätta om verkligheten.

Doc lounge är en ideell kulturförening som finns i 18 städer i Norden. Föreningen startade 2006 i Malmö som ett initiativ av dokumentärfilmaren Fredrik Gertten. Det var Fredrik Gertten som gjorde den uppmärksammade dokumentären ”Bananas” som handlade om bananodlare i Nicaragua och deras kamp mot Dole. Föreningens syfte är att visa kvalitetsdokumentärer, nyproducerad svenska och internationella dokumentärer, lokala premiärer och musikdokumentärer. I Kalmar så visar man filmerna i museum eller restaurangmiljö.

Ikväll hade Stensökrogen fyllts helt av soppätande filmtittare när filmen ”Village at the End of the World” av Sarah Gavron visades. Filmen följde ett antal personer i den lilla byn Niaquornat på Grönland med 59 invånare. Bland annat fick vi följa byns enda tonåring Lars i den karga vardagen. Vi fick se hur invånarna tog över fiskfabriken som ”Royal Greenland” ägt och drivit men lagt ner sedan några år. Ute i viken låg isbergen vackra och vita i det blå havet. Det grönländska livet påverkas av klimatförändringar men ännu kan många försörja sig som jägare och fiskare. Lars ville dock inte hålla på med det. Han lämnade byn för en större stad på Grönland och fann sig en flickvän där.

1981 levde jag bland eskimåer på St Lawrence Island i Berings sund under några dagar och fick uppleva ett eskimåsamhälle inifrån. Vi hade flugit till det lilla samhället Gambell från Nome i västra Alaska Jag kände igen mycket från filmen: det hängande torkade sälköttet,  trähusen och byns enda affär. Men den stora skillnaden var att människorna på Grönland verkade lyckligare. Vi såg mycket misär bland eskimåerna i Gambell som alkohol och drogmissbruk. Många eskimåer verkade djupt deprimerade. Att möta eskimåer var inte att möta samma glädje som jag mött i Uganda när vi besökt olika grupper på landsbygden där.

Vi fick inte gå utanför byn själva utan guide. Gambellborna hade haft dåliga erfarenheter av turister som tagit med sig olika souvernirer som t.ex. ben från gravar och liknande. Men efter förhandlingar med byns borgmästare fick vi med oss en guide som visade oss runt bland fågelbergen.

I filmen fick befolkningen i Niaquornat också besök av turister som åkte på kryssning och stannade till för att gå iland några timmar och för att titta på byn. Befolkningen ställde upp bord med hantverk mm och byns enda person som kunde både engelska och danska guidade dem.

Efter filmen intervjuades filmens producent via Skype från London.

Jag cyklade hem i det kalla februari mörkret och såg fullmånen lysa över Kalmars gator. Tänkte på vad filmen visat och tänkte: vi har samma grundläggande mänskliga behov var vi än befinner oss på jorden. Vi skapar bara lite annorlunda kulturer runt dem. Kulturer som är spännande att lära känna och gör livet på vår planet intressant att upptäcka och uppleva för att förstå oss själva bättre som människor.

Sveriges Radio P4 Kalmar

SR P4 Kalmar-5

Vid Norra vägen i Kalmar, granne med Länsstyrelsen, ligger Sveriges Radio P4 Kalmar. Från deras studio är det en direkt utsikt över gatan utanför. Idag fick de besök av en grupp lärare, en elev och en forskare i projektet  ”Radion som öppen lärresurs”. Både skolan och radion genomgår stora förändringar nu och dagens möte var till för att se om vi kunde tänkas hitta några beröringspunkter i våra olika omvandlingar.

SR P4 Kalmar-4

SR P4 Kalmar-2

Kanalchefen Anja Thorkelsson-Lindahl tog emot oss och samlade oss på den övre våningen. SR P4 Kalmar ligger i ett öppet kontorslandskap i två våningar. Hon hade med sig publikredaktören Nick Näslund och nyhetschefen Louise Haag.

Nick fick börja berätta om det stora publiknätverk som P4 Kalmar har byggt upp. Det är över 800 personer som med sina erfarenheter och kunskaper kan komplettera nyheter och annat som radions reportrar vill skildra. Man kan anmäla sig till detta nätverk via P4 Kalmars hemsida. Att ha ett så stort publiknätverk är unikt i landet. Detta är en del i ”den nya radion” där publikkontakt och ett interaktivt arbetssätt med lyssnarna blir allt vanligare. ”Det är en överlevnadsfråga för radion” menade kanalchefen. ”Vi måste utveckla oss och öppna upp mot samhället. Med alla dessa kontakter kan vi spegla olika frågor djupare och göra ett bättre jobb”.

Det var intressant att höra att radion är i samma situation som skolan där det också pågår en process att öppna upp mot samhället. Elevernas läroprocesser skall inte bara vara något eleverna gör för skolan utan gärna för och med det omgivande samhället. Här hittade vi ett område som Kalmarsunds gymnasieförbund och SR P4 Kalmar kan utveckla mer tillsammans.

Sen fick Louise Haag berätta om deras nyhetsarbete. Det handlade om hur man uttrycker sig så folk förstår och hur man arbetar praktiskt för att förmedla det som sker i Kalmar län. Ibland får de samarbeta med Ekot  eller grannlänens P4 kanal. Louise tog upp den tragiska trafikolyckan som hände under förmiddagen utanför Ålem. En reporter var på plats tidigt och kunde berätta i direktsändning om vad som skedde under räddningsarbetet och bärgningen. Nyhetschefen tog bl.a upp de etiska aspekterna som man följer. Man går i regel aldrig ut med att någon omkommit innan anhöriga meddelats t.ex. Under dagen sänds lokala nyheter varje hel och halv timme.

På grund av P4:s stora lyssnarskara och deras lokala innehåll är de en del av samhällets katastrofberedskap. Händer något viktigt för samhället, en större olycka eller något som kan sätta medborgarna i fara så måste de rapportera om det. Uppstår någon trafikfara bryts pågående sändning och ett meddelande sänds ut. Både kanalchef och nyhetschef måste ständigt vara beredda på att de kan få rycka in om något viktigt händer. Även om de har semester.

Sveriges Radio P4 är sk ”flödesradio”. De sänder inte några färdiga nischade program som går samma tid varje vecka så som P1 gör t.ex. De har tre stora sjok under dagen: P4 Morgon (6-10), Din Förmiddag (10 -13) och Eftermiddag i P4 (15:00 – 17:45). Inom dessa är det som sagt nyheter varje hel och halv timme och musik. Tomrummet mellan dessa fylls med ett lokalt innehåll. Det blir kanske högst 30 minuter varje timme. Det mesta sänds direkt men vissa inslag är av naturliga skäl inspelade.

SR P4 Kalmar-3

Tidigare hade de också ansvar för att göra riksprogrammet ”Meny”. Det återkommer till dem i sommar.

Efter en genomgång av Sveriges radios organisation hade vi en diskussion om hur vi skulle kunna utveckla ett samarbete. Vi talade om hur radion skulle kunna hjälpa skolan att öppna upp för eleverna mot samhället. Elever skulle också på olika sätt kunna bidra med sina synpunkter på olika saker i samhället i radions flöde. Men det är inte bara för eleverna att göra radioprogram. Det tar i regel mycket tid för redaktörer och producenter att bearbeta det material som elever kommer med. Vi skulle kunna hitta koncept där de t.ex. intervjuas av en programledare och har olika inspelat ljud som illustrerar deras samtal. Radion skulle också kunna följa olika processer där elever kommer in med jämna mellanrum och berättar om t.ex. hur de tar fram förslag för ett stadsområde eller liknande som skall planeras i kommunen.

Vi kunde också konstatera att radion har mycket att ge när det gäller hur man tar reda på fakta, hur man beskriver olika saker och hur man intervjuar. Radion som pedagogiskt verktyg är något vi kan utveckla vidare. Genom att göra radiodagböcker fick elever i Global profil t.ex. träna djuplyssning, djuptalande, djupfrågande och djuplyssnande till sin egen kunskap. Förmågor som är viktiga för ett hållbart lärande.