Följeforskningsprojektet idag på Öland

Idag träffades vi i följeforskningsprojektet på Ölands gymnasium. Att få möta sina naturkunskapskollegor på de olika skolorna i förbundet är alltid inspirerande. Att också få respons och coaching från två forskare är mycket givande.

Vi gick igenom våra förslag till upplägg under våren.

Jag tänker gå igenom människokroppen med  mina elever.Jag ska låta varje grupp beskriva hur organsystemen fungerar. Sen skall alla i gruppen se hur dessa system hänger ihop och beskriva det . På labbarna skall vi göra hälsolabbar. Tills det blir dags skall vi undersöka vad det finns för appar som eleverna kan använda för att göra undersökningar på sig själva.

Elevgruppen skall publicera sitt arbete på en site eller liknande. Det individuella arbetet skall redovisas i en hälsoblogg.

Google apps

I mitt sökande efter bra öppna lärresurser återupptäckte jag idag Googles appar som man kommer åt när man laddat ner Google Chrome. Går man in i ”butiken” och klickar på ”education” så hittar man en hel del. Det finns fysiologi appar, periodiska system, historiska kartor, celler och mycket mer och det mesta verkar vara gratis.

”3D solar system web” heter en app som presenterar solsystemet på ett bra sätt. Man kan trycka på planeternas namn så zoomas de in och en röst berättar fakta om dem.

Science Penguin heter också en app som innehåller artiklar i olika ämnen.  Den har en avdelning för astronomi t.ex.

Naturkunskap 2 – Fas 2 redovisning

Idag hade vi redovisning av gruppuppgiften i fas 2. Varje grupp skulle göra ett pecha kucha föredrag om vad som sker i stjärnorna. Av alla 8 grupperna så var det bara en som klarade av att göra en riktig pecha kucha: 20 bilder i 20 sekunder.

Alla grupperna hade fått med stjärnornas processer men med lite olika noggrannhet. Alla hade med proton – proton processen där väte slår ihop sig till helium. De flesta fick med att ämnen upp till järn bildas i de röda jättarna. Bara några fick med att ämnen tyngre än jårn bildas i supernovaexplosionerna.

Den enskilda uppgiften skall jag kolla av imorgon i den ena halvklassgruppen.

Naturkunskap 2 – från fas 1 till fas 2

Fas 1 i naturkunskap 2 är kort. I onsdags fick mina elevers studiegrupper förklara vilka tre händelser som var viktigast vid Big Bang och tiden allra närmast den. Skapandet av tid, rum och materia tog många av dem upp. Andra händelser var skapandet av kärnpartiklar, atomkärnor, väte och helium vilket ju är en del av skapandet av materia.

Den individuella uppgiften som de skall lösa är vad olika astronomer under världshistorien haft för världsbild. Det spänner från Pythagoras till Hubble.

Har alla klarat dessa två uppgifter får man gå till fas 2: stjärnor och galaxer. Här är gruppuppgiften att klara av att förklara vad som händer i stjärnorna. Den individuella uppgiften handlar om att förstå vilka grundämnen som är vanliga i universum, på jorden och i människan. Man skall också visa att man förstår det periodiska systemet och grunderna i grundämnenas egenskaper. För att kunna det måste man förstå grunderna i atomens byggnad.

Kalmars första Wikifika

Idag var en intensiv dag. Den avslutades med Kalmars första Wikifika i Stagneliusskolan. Ett Wikifika är öppet för alla som är intresserade av att skriva i Wikipedia. Vi blev fem deltagare. Fyra av oss hade under dagen varit med om att genomföra en wikipediautbildning för mina elever i Naturkunskap 2 och Global profil åk 3 som skall åka iväg på sin resa om några veckor.

På Wikifikat gick vi laget runt och pratade om hur vi börjat skriva på Wikipedia:
– Sammanfattningar av kunskaper inför uppsatser under universitetsstudier. Sammanfattningarna bröts ner i artiklar och lades in på Wikipedia.
– Ett intresse för ett speciellt ämne parat med ett teknikintresse kan göra att man börjar att skriva.
– Skriva artikel på Wikipedia istället för ett prov i en kurs är också ett sätt att börja skriva
– Att börja skriva artiklar efter en Wikipediakurs.

Vi pratade om ett par projekt som håller på att startas upp:
– Att skriva om hållbar utveckling i Lugandiska Wikipedia i Uganda.
– Att skriva artiklar som examination i kursen Naturkunskap 2.

Vi som varit med under dagens utbildningar försökte att sammanfatta dagen och reflektera över hur man kan lägga upp en Wikipedia utbildning på bästa sätt. Här är några tankar om det:
– Eleverna klarade av att vara koncentrerade i ca 2 timmar. Sen var det svårt för dem att hålla fokus. Många blev trötta.
– De praktiska övningar som eleverna gör skulle kunna vara tre större övningar som syftar till att skriva en riktig artikel innan man lämnar utbildningen för dagen. För att kunna göra det kan eleverna innan de kommer ha fått arbeta på en artikel med referenssök och ha den i det närmaste klar när de kommer till Wikipediautbildninen.

Naturkunskap 2 – Fas 1

Idag var det dags att fortsätta min naturkunskap 2 kurs. Min klass hade kommit tillbaka från fjällen. Jag samlade dem på gräsmattan bakom skolgården igen. Vi började i ena änden av gården att gå universums historia. Allt eftersom jag gick berättade jag om de olika faserna som de skall studera. Själva universumpromenaden var en översikt över kursen och dess delar. Fas 1 var ingen lång väg. Det var punkten där allt började och 100 000 år framåt. Fas 2 tog hela gräsmattans längd i anspråk. Den pågick fram till den stora supernovaexplosionen som lade grunden för vårt solsystem. Själva solsystemets skapande  var fas 3. Då hade vi precis kommit ut från gräsmattan ut på cykelvägen utanför matsalen. Där fortsatte jordens historia. Fas 4 var livets början och utveckling. Nu blev det inte så långt mellan stoppen. Ganska snart kom fas 5 med alla djuren. och när det var 6 cm kvar till nuet kom fas 6 människan. Sist fas 7 som handlar om civilisationen och där vi skall försöka få ihop alla faserna med allt det som vi läste i naturkunskap 1b.

När de sedan kom in i aulan igen fick de sin första uppgift i fas 1: Vilka tre saker var det allra viktiga som hände under big bang och alltings början? Detta får de en vecka på sig att läsa in sig på. Om en vecka vill jag veta händelserna och en motiviation till varför de tre sakerna var så viktiga.

Naturkunskap på Google site

Från detta år har vi slopat It´s learning som lärplattform och istället lägger vi upp planering, uppgifter och allt som vi tidigare delade ut i pappersform på Google Siter. Vi har en för Global profil och jag har gjort en för min undervisning i naturkunskap. Där ligger varje klass planering så de som varit sjuka kan se vad vi gjort på lektionen. Där ligger också planeringen framåt en bit så alla kan se vad som kommer att hända.

Varje område i kursen har sina sidor där uppgifter, betygsmatriser och länkar finns.

Google siten kommer att vara grundskelettet i undervisningen.

Lärobok, e-bok och öppen lärresurs

Idag kom vi att diskutera läromedel i kollegiet och jag ombads att uttala mig om öppna lärresurser utifrån min undervisning i naturkunskap de senaste åren.

I naturkunskap 1b har jag inte använt mig av traditionell lärobok. Det har gått bra eftersom kursen har det innehåll som den har. Att använda öppna lärresurser har också gett extra dimensioner till kursen då eleverna fått tänka igenom källans trovärdighet.

Men detta betyder inte att alla kurser kan läsas utan lärobok utan vidare. Det vi har nu är extra valmöjligheter i form av traditionella läroböcker, öppna lärresurser som videofilmer, radioprogram, wikipediaböcker, hemsidor och andra digitala möjligheter. Det som blir vår nya del av lärarrollen är att välja rätt läromedel till rätt avsnitt. Det kan vara så att det finns ett kapitel i en kursbok som är så bra skrivet att det vore synd för eleverna att inte använda det. Samtidigt kan det finnas en digital resurs som vida överstiger det som finns i bokväg. Då skall man ju använda det.

Ska man ha en undervisning utan lärobok så måste man ha en pedagogik som passar till det. I naturkunskapen har ”Socio scientific issues” varit en sådan pedagogik som fungerat. Jag kan tänka mig att ett liknande upplägg med etiska dilemman skulle passa utmärkt i ämnena historia, religion, samhällskunskap och historia. Där är ju också mål som källkritik viktiga.

Ett sätt att gå vidare med detta skulle kunna vara att tänka igenom följande:

1. Finns det ”kapitel” i Wikipedia som man kan använda funktionen ”skapa bok” för och ta fram en faktabas?

2. Varje ämneslag bör kolla med sina kollegor om de känner till några lärare som arbetat med öppna lärresurser i deras ämne och fråga om tips. Använd diskussionsgrupper på facebook och twitter.

3, Om man skall ha öppna lärresurser, vilken pedagogik skall man då använda?

Naturkunskap 2 – Faserna

Jag skrev igår att Naturkunskap 2 liknar dataspelet ”Spore”. Det kursen skall innehålla är universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning, materians uppbyggnad, egenskaper, växelverkan och kretslopp, evolution och människans organ och organsystem. Dessutom skall man ta upp organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Sen ingår också hur man arbetar naturvetenskapligt, naturvetenskapligt förhållningssätt och hur man ställer frågor som kan förklaras vetenskapligt. Det ingår också hur naturvetenskap kan granskas kritiskt och hur naturvetenskap kan användas för att pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Sist men inte minst skall man gå igenom naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild.

Man kan säga att kursen består av en fakta del och en metod del. Faktadelen skulle man kunna dela upp i sju olika faser som eleverna skall ta sig igenom genom att använda sig av metod delen.

1. Big Bang och alltings början. Här tittar man på vad det egentligen var som hände vid Big Bang och materiens uppkomst. När man förstår materiens grund och kan förklara hur man kommit fram till Big Bang teorin får man gå vidare. Fysisk evolution

2. Galax och stjärnfasen. Här får eleverna studera hur lättare grundämnen slås ihop till tyngre genom de processer som sker i stjärnorna. Vi tittar på egenskaper hos de ämnen som bildats. Var finns dessa ämnen nu i vår vardag? Kemisk evolution

3. Solsystemsfasen. Hur gick det till när vårt solsystem bildades? Varför ser det ut som det gör?

4. Livets början och evolution. Teorier kring livets uppkomst och utveckling.

5. Djurfasen. Hur uppkom organsystemen och hur utvecklades dem?

6. Människofasen. Hur ser människans organsystem ut och hur fungerar de?

7. Samhällsfasen. Vilka ämnen bygger upp människans samhällen? Hur hänger människans organsystem ihop med de samhällsstrukturer som finns? På vilket sätt är den biologiska mångfalden från fas 4 och 5 grunden för de livsuppehållande systemen på jorden?

I varje fas använder vi det naturvetenskapliga frågandet, naturvetenskapliga metoder för att få svar på frågorna och tittar på vilka världsbilder som funnits i de olika faserna.