I veckan som gick fick jag frågan: ”vad är det som driver dig att utveckla din undervisning?”

Ända sedan jag gick i högstadiet och blev med i Fältbiologerna har jag känt att jag kom till världen för att rädda jorden. Att utveckla mina talanger och arbeta med mina svagheter så att jag bättre och bättre kan göra min del i detta arbete. Hela livet har jag tänkt när jag lärt mig något: ”hur kan man lära ut detta på ett bra sätt?” Kunskap är en av de viktigaste saker vi måste ha om vi skall kunna sköta vår jord på ett bra sätt. ”Att föra kunskapen vidare” och hitta sätt att förverkliga en vision om en värld i ekologisk balans med en fredskultur är min livsuppgift. Därför är jag lärare.

När jag talar om visioner då utgår jag från detta. När jag nu tar mig an det nya utbildningsparadigmet och den digitala utvecklingen är det det som jag utgår från. Jag kan se att vi kan lära oss mer, djupare och sprida kunskapen effektivare. Vi kan kommunicera på ett sätt som aldrig tidigare. Vi kan bli verkliga världsmedborgare.

I detta arbete får vi inte glömma att det finns ”tidlösa principer” som definierar vad ett hållbart samhälle kan vara. Under 80- och 90-talet arbetades det fram en rad sådana. Nuförtiden hör man inte mycket om dessa. Därför vill jag lyfta fram dem nu. Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan. Detta arbete med att finna grundprinciperna för en hållbar utveckling är ingalunda färdigt. Men låt oss börja med det som finns nu.

Grundläggande naturlagar
Som en grund för flera av principerna lyfter forskare och miljöutbildare ofta fram tre fysikaliska naturlagar som en grund vi måste förstå.

1.Material principen: Materia kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
I ekosystemen på jorden sätts grundämnenas atomer ihop till olika molekyler som så småningom bryts ner och atomerna används för att bygga upp nya molekyler. Så har atomerna gått runt i eviga kretslopp sedan universums skapelse.

2.Energiprincipen: Energi kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
Det som driver livsprocesserna i ekosystemen är energi som inte heller den kan
förstöras. Det som är viktigt att förstå här är att vi hela tiden förses med energi från solen och den driver ekosystemen och så småningom blir den mesta energin låggradig värme som åker vidare ut i rymden.

3. Entropilagen: ”Allting sprids”
Allt vi tar upp från jordskorpan och alla ämnen vi tillverkar i samhället kommer spridas i naturen, samhället och kanske in i våra kroppar om vi inte skapar tekniska kretslopp som tar hand om det som släpps ut.

Grundläggande kretslopp
Det finns fyra grundläggande kretslopp. Var och en av dessa kan man knyta till antikens
fyra element.

Det geologiska kretsloppet (Element: jord)
Vattnets kretslopp (Element: vatten)
Atmosfärens kretslopp (Element: luft)
Det levandes kretslopp (Element: eld)

Hur kan det levandes kretslopp vara knutet till elden? Det är samma process som pågår i vår kropp som när vi tänder en brasa (jfr. ”att förbränna maten”). Den är bara mer kontrollerad och sker i små steg. Därför passar det med eldens element på det levandes kretslopp.

Det naturliga steget
En av de svenska grundprinciper som spreds och lärdes ut under 90 talet var ”Det naturliga stegets” fyra systemvillkor. Organisationen grundades av läkare Karl-Henrik
Robert och han samlade en grupp forskare i sin organisation som
formulerade systemvillkoren.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor:

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald
4. Effektiv och rättvis hushållning

Det sista systemvillkoret har nu ändrats till att
4. mänskliga behov tillgodoses överallt

Mer om dessa kan du finna på www.detnaturligasteget.se.

Manfred Max-Neef mänskliga behov
För att definiera vilka de mänskliga behoven är använder många som arbetar med systemvillkoren Manfred Max-Neefs definition av dessa:

Livsuppehälle
Trygghet
Uppskattning
Förståelse
Delaktighet
Avkoppling
Kreativitet
Identitet
Frihet

Mer om dessa kan du läsa på www.esam.se.

Riktningsanalys
Parallellt med att Det naturliga stegets systemvillkor spreds så tog Eva Grundelius, som då arbetade på Svenska kommunförbundet, fram en riktningsanalys som kunde vara en hjälp för att ta hållbara beslut i företag och kommuner.

Hon byggde sina ”Villkor för en hållbar utveckling” på tre grundprinciper:

1. Naturens resursuppbyggande processer, inklusive den biologiska mångfalden, måste bevaras och förstärkas.

2. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens resursuppbyggande kapacitet. Det innebär att användningen av materia och energi måste minska i den rika världen.

3. Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp.
a) uttaget får inte vara större än nybildningen under samma tid
b) Materia får inte blandas på ett sådant sätt att ämnena inte kan cirkulera.
c) Alla ämnen som samhället aktivt eller passivt lämnar ifrån sig måste inpassas i naturens kretslopp

Utifrån dessa principer utvecklade hon en enkel riktningsanalys som bygger på 6 frågor. Kan man svara ja på dessa är man på väg i rätt riktning. Svarar man nej så behöver man tänka ut en åtgärd så man kommer i rätt riktning mot hållbarhet.

Fråga:

• Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
• Ökar mångfald och resursuppbyggnad?
• Sluter vi kretslopp?
• Håller vi oss inom naturens gränser?
• Löser vi fler problem än vi skapar?
• Är vi försiktiga?

Naturkontraktet
1991 publicerade Sverker Sörlin Naturkontraktet som var en sorts ”budord” för en hållbar utveckling.

1. Du skall vårda och stärka den biologiska mångfalden och de resursuppbyggande processerna.
2. Du skall endast använda förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp. Nybildningen ska vara minst lika stor som uttaget.
3. Du skall hushålla med resurserna genom att minska användningen av materia och energi.
4. Du skall endast lämna ifrån dig ämnen som kan inpassas i naturens kretslopp.
5. Du skall icke blanda material på ett sådant sätt att ämnen inte kan cirkulera.
6. Du skall tillämpa slutna materialcykler med minimalt transportbehov för ämnen som inte inpassas i naturens kretslopp.

Permakultur
Under 1980 talet utvecklade Australiensaren Bill Mollison och David Holmberg Permakulturprinciperna. De har spridit sig över hela jorden och är mycket användbara när man skall bygga hållbara bosättningar.

Här är en kort sammanfattning av dessa:

1.Varje element skall tjäna flera funktioner
En höna t.ex. ger inte bara ägg. Den ger också gödsel, plockar skadeinsekter och bearbetar jorden.

2.Varje funktion skall upprätthållas av flera elementNär man bygger ett hus t.ex. skall man se till att man får energi från flera olika källor som t.ex. passiv solvärme, solfångare och en pelletspanna. Då blir bosättningen mindre sårbar.

3. Reducera energianvändningen
Att hitta energieffektiva lösningar är viktigt.

4.Soldriven energi.
Solen är en förnyelsebar resurs och en ren energikälla.

5. Biologiska lösningar framför mekaniska.
Naturen har i över fyra miljarder år utvecklat system för kretslopp. Varför inte använda dessa av evolutionen väl utprövade system?

6. Utveckla mogna ekosystem.
Försöker vi att utveckla mogna ekosystem blir den input i form av energi och arbete mindre.

7. Maximera kantlängd mellan ekosystem
Det är i kanten mellan olika ekosystem som den biologiska produktionen är som störst.
Genom att göra gränsen mellan olika ekosystem så lång som möjligt får vi en större biologisk produktion.

Litteratur

Grundelius, Eva (1995): Villkor för en hållbar utveckling. Svenska kommunförbundet. Stockholm. Sverige.

Holmberg, John (1995): Socio-ecological principles and indiacators for sustainability. Institute of Physical Resource Theory. Göteborg. Sweden.

Mollison, Bill (1991): Introduction to permaculture. Tagari publications. Sisters Creek. Tasmania. Australia.

Robert, Karl-Henrik (1992): Det Nödvändiga Steget. Affärförlaget Media utveckling. Stockholm. Sweden.

Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Sverige.