OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
Governing Complex Education Systems
– Innovation Strategy for Education and Training
– Education and Social Progress
– Innovative Learning Environments
– Innovative Teaching and Effective Learning

UNESCO – kommunikation

Det sista övergripande temat som UNESCO arbetar med är kommunikation. Ska vi bygga starka kunskapssamhällen måste vi värna det fria ordet och att alla får tillgång till information och kunskap. Användningen av kommunikationsteknik kan användas för samhällsutveckling och att stärka det fria ordet.

Sverige fokuserar särskilt på följande områden:
Press och yttrandefrihet
Informationtionssamhället – tillgång till och användandet av IKT.
Medieutveckling och kapacitetsuppbyggnad.

Inom temat för informationssamhället har man ett program som heter ”Information for All Programme.”

CreatLearn

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Fajkon: Skolsnusk

Jens Finnäs och Sandra Forestri föreläste om projektet #skolsnusk som de drivit på TV4. I en första fas så fick elever skicka in bilder på ostädade toaletter och annat som visade på en dålig miljö i skolor. Sen gick de över till att titta mer på luftkvalitet och arbetsmiljö i stort.

Här kan man se deras föreläsning: http://bambuser.com/v/4141484

Här kan man läsa på TV4:s hemsida om projektet #skolsnusk:
http://www.tv4.se/skolsnusk

Fajkon: Källkritik

Av årliga evenemang som sker är det två som jag inte vill missa. Det ena är ISTE konferensen och det andra är knytkonferensen anordnad av FAJK (föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) som i år fått namnet ”Fajkon”.

Denna helg hölls årets Fajkon i Göteborg och hade temat ”källkritik”. Det fanns också ett öppet spår där man fick tala om allt som hade med journalistik att göra.

För mig som naturkunskapslärare var Torill Kornfeldts föredrag det som bäst kan användas direkt i naturkunskapsundervisningen. Hon talade om hur hon som vetenskapsjournalist arbetar med källkritik. Allt finns dokumenterat i denna video:

http://bambuser.com/v/4141846

Men överlag var alla presentationer sådant som i en eller annan form hade kunnat visas för gymnasieelever i olika ämnen. Efter denna dag är jag ännu mer övertygad om att källkritik är något som är jätteviktigt att vi lär ut i skolan.

TEDx om motivation

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.

Lärare och journalist driver toleransarbete i fd Jugoslavien

Idag fick jag träffa läraren Masa och journalisten Maja som samarbetar med att driva ett förståelse och toleransprojekt i fd Jugoslavien. Anledningen till att de kom till Torslunda skola ikväll är att de är med i ett tidsreseprojekt tillsammans med länsmuseet i Kalmar. De berättade med inlevelse om olika projekt.

Ett av Projekten var ”C31 Centre for Developing Childrens Rights Culture”.  I det projektet hade man tagit fram en metod där man lät barn och ungdomar som varit eller är flyktingar att prata om deras liv utifrån en 3D karta. På den kartan fick de symboliskt bygga modeller av de ställen där de bott och sedan berätta om dem för att på så sätt bearbeta det som de varit med om.

Maja hade jobbat med ”Foundation independent Media” där man tog fram olika dokumentärer och mediaproduktioner för att visa sanningen om vad som hände på Balkan. Dessa kunde sedan vara en grund i de undervisningsprocesser som Masa sedan tog fram. ”Telling a story is a part of the healing process” var ett citat de visade under kvällen. ”To listen, to be heard, to understood”

Ett intressent projekt var också ”Museum of the past for the future – history heritage for ww2 as a platform for education for human rights and tolerance”. Där lät man elever gå igenom en läroprocess där de fick sätta sig in i olika personers öde under andra världskriget och se på vad som hände från olika vinklar. De fick bl.a. med hjälp av en staty  ställa sig i situationen att man var en soldat som avrättade skolungdomar. Sen fick man ställa sig i skolungdomarnas ställe och tänka sig in i hur det var att få gevären riktade mot sig.

Hela kvällens föredrag var ett fint exempel på hur journalister och lärare kan samarbeta för att bygga en bättre framtid. Journalisten tar fram och producerar aktuellt material om olika händelser för att få fram sanningen så tydligt som möjligt och ur flera vinklar. Läraren driver sedan läroprocessen med eleverna så de kan ta till sig materialet på ett bra sätt.