Kategoriarkiv: Lärmiljö

ISTE 2014

Publicerad den av
Svara

ISTE 2014-14På väg in mot Atlantas centrum på morgonen från vårt hotell som lägg en bit ut.

ISTE 2014-10Olympic Centennial Park i Atlanta. Uppe till vänster bredvid CNN:s huvudkontor var konferensen.

ISTE 2014-11ISTE:s konferens var på Georgia World Congress Center

ISTE 2014-15Efter registreringen.

ISTE står för ”International society for technology in education” och är en av världens största organisationer för hur teknik kan utveckla skolans verksamheter.

På fredagen innan själva konferensen började officiellt var det en hel del aktiviteter på kongresscentret. Vi hann att vara med på en ”Mobile learning megashare” på den senare delen av eftermiddagen. Det fanns åtta bord i en stor sal och vid varje bord fanns en ansvarig som höll i det ämne som behandlades vid det bordet. Jag var bl.a. med på en genomgång av appar som två damer från Tennessee höll i. De visade upp olika exempel på ”förstärkt verklighet”, olika mätapparater som en boll som kunde spara och förmedla hur den behandlades. Det fanns en barnpyjamas med ett mönster av olika fläckar. Om man riktade sin mobil till en fläck berättades en speciell saga för varje fläck på mobilen. Jag fick tips om att skaffa appen ”Wordlens” som kunde översätta skyltar från ett tiotalolika språk.

ISTE 2014-16”Förstärkt verklighet” eller ”augmented reality” visas här. I iPaden ser man plötsligt hur hästen börjar röra sig och gnägga.

Konferensen startades av en ”keynote” av Aschley Judds. Hon talade om sin svåra barndom och gav oss insikter i hur barn med svårigheter tänker och hur de bör bemötas. Det var ett mycket mänskligt och fint föredrag.

ISTE 2014-9Innan varje ”key note session” spelade ett jazzband från New Orleans.

Sen började alla olika ”sessions”. Jag beskrev redan vi förra årets konferens de olika globala organisationer som presenterar sin verksamhet på ISTE. Jag skrev också under kategorin ”ISTE 2013” om alla typer av aktiviteter som finns.

Det mesta var som förra året men med följande skillnader:

  1. En rörelse som verkade vuxit i utbildningssammanhang sedan förra året var ”The maker movement”. Det går ut på att man bygger en massa saker och lär sig naturvetenskap och teknik medan man skapar.
  2. Jag såg mycket fler tredimensionella skrivare både i utställningshallen och bland det man kallar ”playground”.
  3. Det hade också kommit fler ”databord”, dvs datorer med skärmar som var som bord. Man kunde peka och dra som på en iPad på dem.
  4. Det verkar som om de stora skoldistrikten i USA nu börjar satsa på 1-1. Jag hörde chefen för skoldistriktet i Las Vegas som har 340 000 elever och chefen för skolan i Los Angeles med över 600 000 elever berätta om deras erfarenheter av att införa 1-1 i sådana stora skoldistrikt.

Annars så var det t.ex. samma föredrag av Jason Ohler om ”fem fenomen som kommer att ändra undervisningen” fast det var förbättrat och presenterat på ett bättre sätt än förra gången.

En ny sak som jag deltog i var ”Fotoquest Atlanta” som var på söndagsmorgonen. Då arbetade vi i lag och löste olika uppdrag i centrala Atlanta med vår mobil. Främst genom att ta fotografier men också genom att spela in filmer och annat. Den turen gjorde att jag lärde mig mycket om staden.

En organisation som jag såg att vi i vårt följeforskningsprojekt inom naturkunskapen i gymnasieförbundet och Stagneliusskolan i allmänhet kan få ut mycket av är TiGEd. Jag och Daniel var med på en ”bird of a feather” session där vi lade upp grunden för ett samarbete via digitala kontakter mellan skolor i Ohio, Tennessee, Melbourne och Sverige.

Jag tog tillfället i akt att lära känna några av de i ISTE:s styrelse. Det jag kan se som skulle vara mycket kraftfullt är om den rörelse för ESD som finns i Sverige och inom UNESCO kunde få till ett samarbete med de processer som är igång inom ISTE. Jag försökte förmedla det till flera inom ledningen och jag tror att i alla fall några förstod vikten av detta.

Ett exempel är ”hållbar utveckling i Wikipedia”. När jag pratade med lärare och lärarutbildare fick jag samma bild som jag själv fått hemma att elever i första hand använder Wikipedia som källa när de skall ut och söka fakta på nätet. När nu stora distrikt som Los Angeles och Las Vegas får 1-1 blir det allt viktigare vad som står på engelska Wikipedia om allt som vi undervisar om i skolan. Här finns en möjlighet för alla som arbetar med hållbar utveckling att få ut den kunskapen till den stora massan av elever. Det var det som vi försökte få igång i Sverige när vi hade konferensen om ”hållbar utveckling i Wikipedia” i april 2013. Detta har inte tagit den fart som jag hoppats på men alla observationer som jag gjorde under ISTE pekar på att detta tänk var helt rätt och måste intensifieras. Vårt projekt med Luganda Wikipedia är helt rätt i tiden.

ISTE 2014-13Brian Lewis och ISTE:s ordförande pratar med chefen för Los Angeles skoldistrikt med 640 000 elever om hur det är att införa 1-1 i ett så stort skoldistrikt.

ISTE 2014-12En av talarna på de ”mindre” föredragen var Jason Ohler som pratade om 5 trender som kommer påverka utbildning över hela jorden.

Conference at UNESCO – Innovative learning environments

Publicerad den av
Svara

David Istance and Mariana Martinez-Salgado from OECD gave us an introduction to this subject. It belongs to a reasearch program called ILE. So far there are three publications planed:

  1. The nature of learning (2010)
  2. Innovative learning Environment (2013)
  3. Leadership for 21:st century learning

David Istance first introduced us to ”the nature of learning principles”:

  1. Make learning central, encourage engagement and be where learners come to understand themselves as learners.
  2. Ensure that learning i social and often collaborative.
  3. Be highly attuned to learners motivations and the importance of emotions.
  4. Be accutely sensitive to indiviual differences including in prior knowledge
  5. Be demanding for each learner but without excessive overload.
  6. Use assessments consisted with its aim, with strong emphasis on formative feedback.
  7. Promote horizontal connectedness across activities and subjects in- and out-of-school.

He stressed after presenting this list that all should be present. Not one or two.

Mariana Martinez-Salgado then gave examples of specific innovative learning environments from the 125 cases they have studied around the world. She had a model af basic elements in education as a base for the examples.

Learners
Innovations can include distant learners och parents as learner.

Content
Innovations can include 21:st century skills, languages, culture, sustainability and interdisciplinaries

Teachers
Profile of ”teachers” can be innovated by adding volunteers, learning proffesionals, experts, distant teachers and peer teaching.

Resources
Innovation can be through which resources or how they are used. For example digital resources and use of space.

Organisation & pedagogy
Innovation can be how you group educators and learners, rescheduling time and pedagogy and related assessment.

Learning leadership
This is about design to shape the learning environment and include for example vision of learning, change strategy and distrubution of managers, teachers, learners and partners.

Information & evidence about learning
This can include learning logs, portfolios, visability of teachers work, research and evaluation by the learning environment on the learning environment. Here we also find formative feedback about learning to the learning leadership and to learners and educators.

Partnership with higher education, companies, and cultural institutions.
This partnerships can be inside the pedagogical core or influencing the learning leadership.

Partnership with families and communitity
This can also be inside the pedagogical core or influence the learning leadership.

Partnership with other learning environments
As above: influence inside the pedagogical core or the learning leadership.

Flashcards

Publicerad den av
1

När man skall repetera en bok, artikel eller annan text kan man använda sk flashcards. Det är kort där det står en fråga på den ena sidan och svaret på andra sidan kortet. Häromdagen fick jag ett mail från en amerikan som läst min blogg som undrade om jag ville skriva om en sida han och hans kollegor skapat där man kan skapa flashcards. Den fungerar så att man lägger in boken som man skall göra kort till och sedan sparas korten i en gemensam databas. Om någon annan gjort flashcards över boken tidigare kan man komma åt dem och behöver alltså inte göra nya utan kan använda de gamla. Här är länken till CardKiwi.

”Katastrof”

Publicerad den av
2

Det är en ”katastrof” sa man i morse på nyheterna. Det är bara tre stycken som valt att utbilda sig till biologilärare på vårens lärarutbildningar i Sverige. Nu går det ungefär 350 NO lärare per år i pension inom den svenska skolan. När det gäller utbildningen till lärare inom biologi, kemi, fysik och teknik så har det länge varit dåligt ställt med det. Därför skrev representanter från Vetenskapsrådets skolgrupp en artikel i dagens DN och varnade för vad detta kan komma att betyda för Sverige. Årets PISA undersökning kunde också bekräfta att svenska elevers kunskaper i naturvetenskap dalat betydligt.

Detta var en tydlig signal att det måste göras något åt detta!

Under mina tio år som naturkunskapslärare på Stagneliusskolan har jag bara mött ett fåtal elever som visat ett eget intresse för den biologiska mångfalden t.ex. När jag gick i gymnasiet var ungefär en tredjedel fältbiologer i min klass och vi tillbringade många helger uti naturen. Ungdomsorganisationen Fältbiologerna har minskat drastiskt i antal sedan slutet av 70 talet.

Det är viktigt att det sätts in åtgärder mot detta. Vi måste t.ex. ta tillvara möjligheterna i ”det nya utbildningsparadigmet” som vi tittat på i naturkunskapens ämneslag på Stagneliusskolan och som nu utvecklats vidare inom det ”följeforskningsprojekt” som vi driver inom Kalmarsunds gymnasieförbund. Vi måste också ta tillvara de positiva erfarenheter som vi gjort i idrottsarbetslagets paddling- och fjällresor som gett många ungdomar betydelsefulla naturupplevelser.

”Flipped classroom” ger möjlighet att samla bra inspelade lektioner. Här skulle också olika naturvårdsorganisationer och institutioner kunna hjälpa till  och se till att det blir producerat många bra lektioner som läggs ut på YouTube eller Vimeo.

Intresserade som skall välja yrkesbana måste förstå att det går att göra så mycket mer nu som lärare. Att läraryrket blivit ett av de kreativa yrkena.

Den transmediala processen för lärande för hållbar utveckling blir än viktigare att satsa på i ljuset av denna lärarbrist.

Sen måste det också till åtgärder inom skola och lärarutbildningar så som artikelförfattarna tar upp i sin debattartikel.

OECD – Centre for Educational Research and Innovation (CERI)

Publicerad den av
Svara

OECD står för ”Organisation for Economic Co-operation and Development” och är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Organisationen hette först OEEC (Organisation for European Economic Cooperation) och hade som uppgift att samordna aktiviteterna inom Marschallhjälpen.

OECD jämför de olika medlemsländernas politik och policyer. PISA undersökningen är en sådan undersökning.

Under OECD ligger CERI (Centre for Educational Research and innovation). Det är en organisation som arbetar med noggranna analyser inom utbildningsområdet men som  också tar fram innovativa lösningar.

Här är projekt som de arbetar med:
– Governing Complex Education Systems
– Innovation Strategy for Education and Training
– Education and Social Progress
– Innovative Learning Environments
– Innovative Teaching and Effective Learning

UNESCO – kommunikation

Publicerad den av
Svara

Det sista övergripande temat som UNESCO arbetar med är kommunikation. Ska vi bygga starka kunskapssamhällen måste vi värna det fria ordet och att alla får tillgång till information och kunskap. Användningen av kommunikationsteknik kan användas för samhällsutveckling och att stärka det fria ordet.

Sverige fokuserar särskilt på följande områden:
Press och yttrandefrihet
Informationtionssamhället – tillgång till och användandet av IKT.
Medieutveckling och kapacitetsuppbyggnad.

Inom temat för informationssamhället har man ett program som heter ”Information for All Programme.”

CreatLearn

Publicerad den av
Svara

Idag publicerades det en artikel i Barometern om min undervisning i naturkunskap. När jag kom till jobbet och gick in på min mail fick jag en intressant rapport från Kalmar kommuns kulturchef Björn Samuelsson som läst artikeln. Det var en rapport från projektet CreatLearn som haft som syfte att skapa kreativa lärmiljöer och arbeta med temat ”civilkurage”. Det handlade om det som jag skrivit om i flera dagar på min blogg här: kulturens betydelse för lärande.

Rapporten tog upp flera goda exempel. Först Guldborgssund i Danmark där man använt kultur för att motivera bättre lärande. Den metod man använde heter ”Forumteater”.

I Tyskland, Rostoc county council, arbetade man med ett skolprojekt som gick ut på att utveckla ”Det kreativa lärandet” i trettio workshop. Det kunde handla om såväl trumkurser som mediakurser mm.

I Klaipeda distriktet i Litauen arbetade 300 elever på fem skolor gemensamt i ett scenprojekt. De producerade föreställningen Sandbox Citizens. Klaipedaprojektet har också använt sig av tidsresor som pedagogisk metod tillsammans med Länsmuseet i Kalmar.

I Kalmar arbetade man med civilkurage ämnesövergripande.

Fajkon: Skolsnusk

Publicerad den av
Svara

Jens Finnäs och Sandra Forestri föreläste om projektet #skolsnusk som de drivit på TV4. I en första fas så fick elever skicka in bilder på ostädade toaletter och annat som visade på en dålig miljö i skolor. Sen gick de över till att titta mer på luftkvalitet och arbetsmiljö i stort.

Här kan man se deras föreläsning: http://bambuser.com/v/4141484

Här kan man läsa på TV4:s hemsida om projektet #skolsnusk:
http://www.tv4.se/skolsnusk

Fajkon: Källkritik

Publicerad den av
Svara

Av årliga evenemang som sker är det två som jag inte vill missa. Det ena är ISTE konferensen och det andra är knytkonferensen anordnad av FAJK (föreningen för anordnande av journalistiska knytkonferenser) som i år fått namnet ”Fajkon”.

Denna helg hölls årets Fajkon i Göteborg och hade temat ”källkritik”. Det fanns också ett öppet spår där man fick tala om allt som hade med journalistik att göra.

För mig som naturkunskapslärare var Torill Kornfeldts föredrag det som bäst kan användas direkt i naturkunskapsundervisningen. Hon talade om hur hon som vetenskapsjournalist arbetar med källkritik. Allt finns dokumenterat i denna video:

http://bambuser.com/v/4141846

Men överlag var alla presentationer sådant som i en eller annan form hade kunnat visas för gymnasieelever i olika ämnen. Efter denna dag är jag ännu mer övertygad om att källkritik är något som är jätteviktigt att vi lär ut i skolan.

TEDx om motivation

Publicerad den av
2

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.