Kategoriarkiv: Hållbar utveckling

Hur skall vi definiera hållbart lärande?

Publicerad den av
7

Eva Grundelius gästbloggar idag: 

Den 10 februari skrev Dan ett inlägg som har rubriken Hållbart lärande. Det fokuserar på inlärningsprocessen och att vi behöver lära oss att systematiskt använda de fyra förmågorna som ger oss en ”hållbar kommunikation” för att lyckas med lärandet. Jag var med och inspirerade till bloggposten och föreslog även att vi skulle kalla det vi vill åstadkomma för just ”hållbart lärande”.

Nu när handsken är kastad, kan det vara på sin plats att närmare förklara vad vi egentligen menar med det begrepp vi har valt. Genom att googla kan vi konstatera att ”hållbart lärande” redan används som en förkortning för det lärande som behövs för att skapa en hållbar utveckling samt som samlande beteckning för den undervisning och pedagogik som bedrivs med samma syfte.

Både Dan och jag är biologer och det är viktigt för oss att det vi gör bidrar till en hållbar utveckling på Jorden. Därför känns det mycket bra att undervisning och arbete för hållbarhet inkluderas i begreppet ”hållbart lärande”.

Men vi menar också något mer och djupare med ”hållbart lärande”. Dels att de kunskaper och färdigheter som lärs ut är väl undersökta och av så god kvalitet att de verkligen håller att bygga vidare på långt in i framtiden – och helst för många generationer framåt. Och dels att kunskaperna och färdigheterna verkligen ”fastnar” hos eleven och finns med som viktiga fundament och pusselbitar i hens fortsatta liv och utveckling.

Motsatsen till hållbart lärande blir alltså dels att försöka lära ut sådant som visar sig vara felaktigt (ohållbart) eller irrelevant för eleven. Dels – ur elevens synvinkel – är motsatsen till hållbart lärande allt som går in genom ena örat och ut genom det andra. Det vill säga allt det som skolan förmedlar idag och som endast lagras i arbetsminnet (korttidsminnet) men sedan glöms bort – och som skolan eller livet inte återkommer till för att det var onödigt.

En konsekvens blir att ”hållbart lärande” ställer högre krav på såväl lärare som elever än vad vanlig undervisning och examination i många fall gör. Det blir viktigare för läraren att – som en del av undervisningsförberedelsen – göra en djupare och personlig process, där hen väljer vad som ska läras ut, hur samt varför. Detta är även en följd av att de nya kursplanerna i många ämnen är kortfattade och vaga när det gäller själva innehållet i undervisningen. Läraren måste själv bestämma sig för vad hen tycker är viktigt.

Men den största förändringen får vi hos eleverna om vi har ambitionen att lärandet ska bli hållbart. För det första behöver läraren kunna motivera eleverna och väcka en stark och envis kunskapstörst. Här kommer bl. a. tekniker från s.k.” motiverande samtal” (MI) väl till pass. Det förutsätter vidare att läraren kan förmedla en sakligt välgrundad och djup inre övertygelse om varför något är viktigt att kunna.

För det andra kan inte eleven lära sig hållbart utan att engagera sig på djupet i en ständigt pågående utvecklingsspiral, där ny information jämförs med vad eleven redan vet och nya slutsatser dras som innebär en djupare och mer utvecklad förståelse.

Även det sistnämnda ligger väl i linje med de nya kursplanerna och det nya betygssystemet. Det innebär att alla elever genom hela sin skolgång och i alla ämnen bör få systematisk träning i att:

  • Djuplyssna till andra: Söka upp och ta till sig relevant information och själva försäkra sig om att de inte har misstolkat, missat något viktigt eller missförstått.
  • Djupfråga: Ställa den nya informationen bredvid allt de redan vet, klargöra vad som stämmer samt tydligt formulera sina egna frågor om det de inte förstår.
  • Djuplyssna till sig själva: Kritiskt granska, reflektera och dra slutsatser som innebär aha-upplevelser och fördjupad förståelse och ibland lärande genom omvärdering. Öppna sig för att bli även känslomässigt berörda av kunskap som gör verklig skillnad.
  • Djuptala: I ord och handling tydligt uttrycka vad de tror, vet, känner och vill göra. Men också ha modet att ärligt ge luft åt tvivel, tvekan och osäkerhet när förmågan brister eller kunskaperna inte räcker till.
  • Därefter djuplyssna till andra igen o.s.v. för att fortsätta lärandet varv på varv, i en utvecklingsspiral som fortsätter så länge livet fortgår och var än individen befinner sig.

Först när eleven självmant, kompetent och systematiskt arbetar i enlighet med den ovanstående processen har vi ett lärande som är hållbart. Men då har vi också format en person som driver sin egen kunskapsutveckling och som förmår förhålla sig kritiskt och konstruktivt även till den lärmiljö som Internet innebär, det vill säga till hela världen med alla dess möjligheter och faror.

Känns de ovanstående idealen igen? De är inte nya och klarast kommer de kanske till uttryck i högskolelagens beskrivningar av vilka förmågor studenterna ska utveckla (se § 8 och § 9 i kapitel 1, högskolelagen).

Men långt ifrån alla elever börjar på högskolan. Och när de väl kommer dit är det för sent att försöka programmera om dem till hållbart lärande. I tolv år, genom grundskolan och gymnasiet, har eleverna tränats i att inte ifrågasätta skolans dagordning och i att lagra sådan information i korttidsminnet som läraren och staten tycker är viktig, men som de i själva verket inte behöver. Jämför med frågorna i programmet ”Smartare än en femteklassare”. Eleverna vinner så gott som undantagslöst, eftersom frågorna alltför ofta saknar djupare mening.

Om vi ska försöka oss på sammanfatta vad vi menar med hållbart lärande kan vi uttrycka det på följande sätt:

  1. Det är en kommunikationsprocess som enklast beskrivs med de fyra förmågorna i ”hållbar kommunikation”, gjorda tillräckligt väl, i rätt ordning, och så många varv i utvecklingsspiralen som situationen kräver, se www.hallbarkommunikation.se.
  1. Det handlar om grundläggande färdigheter som när de praktiseras med skicklighet leder till utveckling, såväl för individen själv som för omgivningen. Orsaken till detta är att individen strävar efter att dra relevanta slutsatser som visar sig hålla att bygga vidare på.
  1. Det är en praktisk metod för att ta sig an svåra frågor i vilken situation och vilket sammanhang som helst. Det gäller allt från personliga bekymmer, lärande inom t.ex. skola och arbetsliv till större samhällsproblem.
  1. Det är en nödvändig färdighet för att vi ska kunna åstadkomma en hållbar utveckling på Jorden – innan de negativa konsekvenserna av dagens livsstil orsakar ännu större lidande för väldigt många människor och allt annat liv.

Med detta vill vi dock inte påstå att hållbart lärande är enkelt, att det löser alla problem eller att det är det enda vi behöver för att må bra och fortsätta utvecklas. Men vi påstår att utan att ställa om skolan till hållbart lärande klarar vi inte på ett bra sätt de många och svåra utmaningar som den värld vi lever i faktiskt innebär.

Eva Grundelius

Läs mer om Eva Grundelius på:  www.hallbarkommunikation.se .

Den svenska skolans vision

Publicerad den av
1

Hur ser den svenska skolans vision ut?

Den frågan fick vi av en föreläsare på en kick off när vi startade läsåret för ett par år sedan. Är visionen ökad ordning, att inte få ha mobiltelefoner på lektionerna, fler nationella prov och betyg i årskurs 3? Vi som satt i publiken skrattade åt föredragshållaren samtidigt som skrattet fastnade i halsen. Vi var många som kände att den svenska skolan saknade en bärande vision.

Ändå känner de flesta av oss lärare att vi gör ett viktigt jobb. Ja alla andra jobb skapas ju av att vi gör vårt jobb. Vi lägger grunden för elevernas kompetens och möjlighet att utbilda sig till det yrke de önskar. ”The nation is because we are” skanderade lärarna på ett fackligt möte jag besökte i Entebbe i Uganda för ett par år sedan.

Jag har funderat en hel del över hur den svenska skolans vision ser ut. Har försökt komma åt det genom tanken ”vilka fråga är skolan svaret på?”

I torsdags när jag hörde Augustin Erba beskriva radioteaterns projekt ”Världshistorien” så fick jag en fråga till svaret. Programmet tar varje dag upp och gestaltar en människa som vågat livet för någon annan och verkat i Raul Wallenbergs anda.

Under dagen har jag letat upp skollagen. Det är i skollagen som den svenska skolans vision står:

4 § Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

När jag läser detta och kopplar det till det jag lärt mig om det nya utbildningsparadigmet så läser jag in ”personalized learning”, ”passionbased learning”, Socioscientific issues, hållbart entreprenöriellt lärande och FN rollspel.

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

De mänskliga rättigheterna står inte mindre än tre gånger i skollagens första paragrafer! Här har vi en av grunderna för den svenska skolans vision. Jag har tidigare i min blogg skrivit om de mänskliga rättigheterna som en av dessa principsamlingar som kan ange grunden för ett socialt hållbar samhälle. Historiken kring hur dessa rättigheter tagits fram och var de hämtat inspiration ifrån står att läsa i Wikipedias artikel i ämnet. Som lärare bör jag vara väl förtrogen med dessa principer och demokratins grunder.

10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

I den tionde paragrafen lyfts barnets möjlighet att uttrycka sina åsikter fram. För att barnets inställning så långt det är möjligt skall kunna klarläggas måste vi vara bra på att lyssna. Vi måste lära barnen att uttrycka sina sanna åsikter.

Utifrån paragraf 10 blir förmågorna att djupfråga, djuplyssna, djuplyssna till sig själv och djuptala viktiga att få in i undervisningen. Kort sagt att utveckla ”hållbart lärande”

Hållbart entreprenöriellt lärande

Publicerad den av
1

På ISTE 2012 i somras var det flera talare som tog upp den ”provepidemi” som nu går fram i världens utbildningssystem. De uttryckte en oro över det. De länder som ligger i topp när det gäller PISA undersökningen t.ex. ligger inte särskilt högt när det gäller entreprenörsanda och kreativitet hos sina elever.

Sir Ken Robinsson tog t.ex. upp vilken katastrof han tyckte det var att estetisk verksamhet tagits bort som obligatoriskt ämne i många utbildningssystem. Det tillför en aspekt som är viktig i en utbildning tillsammans med andra teoretiska ämnen. Ska vi klara de svåra problem jordens länder står inför måste vi utbilda kunniga, kreativa och entreprenöriella medborgare.

Skolverket definierar entreprenöriellt lärande så här:
”Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta.”

Som jag ser det är det mycket viktigt att vi tar med hållbarhetsaspekten när vi talar om entreprenöriellt lärande. Vi vill väl inte ha massor av nya företagsledare, projektledare och andra driftiga personer som ännu fortare än nu förbrukar jordens ändliga resurser och förgiftar mark, luft och vatten. Det är därför viktigt att binda samman de tre teman som jag bloggat om under månaden: digital utveckling, visioner och hållbarhet. De måste gå hand i hand.
Så här kan jag se den nya undervisningen som växer fram:

Mål

  • att utveckla elever med en goda baskunskaper i att läsa, skriva och räkna och en bred allmänbildning
  • att utveckla elever med en god förståelse för de problem och
    lösningar som är kopplade till att skapa en hållbar kultur på
    jorden
  • att utveckla alla elevers personlighet och kreativitet.
  • att lära eleverna att skapa ett eget meningsfullt liv
    tillsammans med andra.
  • att utveckla ansvarsfulla världsmedborgare.
  • att lära eleverna att lära

Pedagogik
Vi skall använda en pedagogik som:

  • är verklighetsanknuten
  • är relevant för eleverna
  • använder elevernas intressen och egna frågor som utgångspunkt.
  • hjälper eleverna att hantera etiska dilemman i deras liv och
    samhälle
  • stödjer elevernas personliga utveckling.
  • är individbaserad
  • ger eleven kommunikativa verktyg
  • använder en effektiv och djuplärande kunskapsprocess

Hållbarhetsträdet

Bild

Svara

Arbetet med att bevara våra ekosystem har gått igenom olika faser.

Naturvård
Om vi tittar på Sverige för ungefär hundra år sedan så började det med att vi försökte sköta vår skog bättre genom en skogsvårdslag 1903. Under hela 1800 talet så hade skogen skattats hårt för att täcka samhällets behov av träkol, timmer och ved. På den tiden gick även korna på bete i skogen vilket slet på den.  1909 fick vi våra första nationalparker och man började tala om naturvård. 1923 kom en lag på återväxtkrav i skogen.

Sen följde depression och världskrig.

Miljövård.
Efter att ha diskuterat frågan om reningsverk i 30 år fick vi en lag mot utsläpp av kloak 1956.

På 60 talet när industrins, jordbrukets och energutvinningens utsläpp visade sig skapa ökade problem föddes termen miljövård. Vi i Sverige var först med en nationell myndighet som tog tag i dessa frågor 1967. Den fick heta Naturvårdsverket även om dess ansvar till mångt och mycket var miljövård.  1969 fick vi får första miljöskyddslag.

Vid den tiden började miljöfrågorna att tas upp på den internationella arenan. Eftersom Sverige låg långt framme inom området fick vi bli värd för FN:s första miljövårdskonferens ”Stockholmskonferensen” 1972.

Hållbar utveckling
När så Brundtlandkommissionen 1987 slog fast att miljöarbete måste gå hand i hand med ekonomisk och social utveckling myntades begreppet hållbar utveckling. Kommissionens definition var:  ”En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Det kommissionen kom fram till var mål för en sådan utveckling.

Med Agenda 21, som var ett av dokumenten som förhandlades fram på FN:s Riokonferens 1992, satte arbetet med en hållbar utveckling igång på allvar. Agenda 21 var den internationella handlingsplanen för en hållbar utveckling. I planen menade man att ett underifrånperspektiv var viktigt och lokala agenda 21 processer satte igång på flera ställen över Jorden. Under mitten av 90 talet hade i stort sett alla svenska kommuner igång ett sådant arbete och Lokala Agenda 21 samordnare tillsattes i många kommuner.

Inom näringslivet kom det två viktiga internationella standarder för hur miljöarbete skall genomföras på företag. EMAS började gälla inom EU 1994 och ISO 14 000 som kom 1996 var Internationella Standardiserings Organisationens internationella standard för miljöarbete.

I Sverige ledde den sk kretsloppspropositionen 1993 till att vi började införa producentansvar på varugrupp efter varugrupp. Med det menades att procucenten av en vara var ansvarig för att se till att varan eller materialet i varan togs tillvara efter att den var uttjänt. Det man började med var papper och glas. Detta gjorde att hela det svenska  renhållningssystemet organiserades om.

1999 fick Anna Lindh som miljöminister igenom en helt ny miljölagstiftning för Sverige: Miljöbalken.

Standardiseringsarbetet fortsatte under 2000 talet och 2010 kom ISO 26 000 som är den internationella standarden för socialt ansvarstagande inom företag.

Arbetet med en hållbar utveckling blev ett mycket bredare arbete än det tidigare rena miljöarbetet och naturvårdsarbetet. Samtidigt fanns de andra sätten att arbeta med både naturvård och miljövård kvar sida vid sida med det nya sättet att arbeta. För att förklara skillnaderna i de olika nivåerna i arbetet för ett hållbart samhälle tog jag fram följande bild i mitten av 1990 talet:

Hållbarhetsträdet

Varje nivå har sina ”metoder”, ”arbetssätt” och organisationer som arbetar med detta.

Miljöarbete
På nivå ett försöker man stoppa de utsläpp eller den förstörelse som redan sker. Här arbetar Greenpeace t.ex. när de försöker att stoppa valfångare som jagar val. På myndighetssidan har vi brandkåren och kustbevakningen som är de som t.ex. får ta hand om akuta utsläpp på land och i vatten.

Nivå två är den nivå där vi hittar en stor del av det som kom med miljöskyddslagen och som kommuners miljökontor och länsstyrelsernas miljöavdelningar arbetar med. En av de metoder som är vanlig här är lagstiftning. Man försöker undvika utsläpp med filter och andra reningsmetoder.

På nivå tre försöker man att byta ut hela system mot bättre som släpper ut eller förstår mindre. Här är en viktig metod teknisk utveckling. Några exempel är att ta fram bättre kollektivtrafik, miljöbilar, att byta oljepannor till fjärrvärmeverk etc.

Fredsarbete
Fredsarbetet i världen har liknande nivåer. På den första nivån försöker man med t.ex. FN trupper att stoppa krigshandlingar som pågår. Ett bråk i ett samhälle försöker polisen ta hand om.

På nivå 2 försöker man att t.ex. förhandla för att en våldsituation inte ska uppstå. En vanlig metod i fredsarbete på denna nivå är diplomati.

På nivå 3 försöker man att undvika våld genom att bygga en fredskultur. Ett lands demokratiseringsprocess, utvecklandet av folkrörelser mm har i Sverige varit viktiga processer på denna nivå.

Hälsoarbete
Länssjukhusets arbete på akuten är ett bra exempel på hälsoarbete på nivå ett. Sjukhusmottagningar överhuvud taget är vår vanligaste ”metod” på denna nivå .

På nivå 2 försöker vi undvika att sjukdom uppstår genom att t.ex. vaccinera, undvika smittspridning och utveckla en bra arbetsmiljö på arbetsplatser runt om i landet.

På nivå 3 hittar vi Friskis och Svettis och alla andra gym och friskvårdsanläggningar. Idrott och hälsa i skolan är också en del av denna nivås arbete. Friskvård och utbildning  är vanliga ”metoder”.

Ekonomi
När en person eller ett land betalar av på sina skulder befinner man sig på ekonomins nivå ett.

På nivå två arbetar man för att förhindra att skulder uppkommer.

På nivå tre försöker man att bygga upp en hållbar försörjning som med god marginal håller en från att bli skuldsatt.

Skapa ett hållbart samhälle
När man kommer till den fjärde nivån i alla de fyra fallen sammanfaller de i samma: att skapa ett hållbart samhälle. Det är det som är själva kärnan i hållbar utveckling. Där skall vi jobba med socialt, ekonomiskt, kulturellt och praktiskt ekologiskt arbete i en helhet. Då är visionen av ett hållbart samhälle som en sol som ger riktning för trädet att växa mot och som ger energi.

Men ett träd kan inte växa utan rötter och vara djupt rotad i jorden. De rötter som hållbarhetsträdet behöver är medvetenhet, vilja och förmåga att skapa.

Principer för social hållbarhet

Publicerad den av
Svara

När jag började blogga första januari var det för att jag skulle ge mig själv tid att reflektera över vad jag lärt mig i projektet ”Den digitala naturkunskapen”. Tänkte att det var ett bra sätt att förbereda sig inför slutredovisningen vi hade den 14 januari. Nu märker jag hur mycket som faller på plats när det gäller annat också. Därför fortsätter jag.

I morse när jag vaknade så förstod jag svaret på en fråga som jag tog upp i lördagens bloggpost om grundprinciper för en hållbar utveckling. ”Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan” skrev jag. Javisst finns de!. Flera av dem  har funnits med under hela mitt liv sedan jag började skolan. Jag har bara inte kopplat ihop dem med begreppet ”hållbar utveckling”.

Några av de första som tog fram ”grundprinciper för en social hållbar utveckling” var Gud och Moses. De såg till att de höggs i sten:

  1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig.
  2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
  3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
  4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
  5. Du skall inte dräpa.
  6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
  7. Du skall inte stjäla.
  8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
  9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
  10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.

Så fick jag lära mig dem i alla fall. Vill ni ha en bra översiktlig analys av dessa och ur de kommer in i både judendom och kristendom så rekommenderar jag att ni söker på ”De tio budorden” på Wikipedia.

Sen sammanfattade Jesus dem i det dubbla kärleksbudskapet:

Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.

Detta ses som den kristna varianten av den grundprincip för social hållbarhet som man kallar ”den gyllene regeln” och som finns hos alla religioner i olika varianter:

”gör mot andra som du själv vill bli behandlad”

Alla religioner handlar om grundprinciper för hur vi skall leva ett socialt hållbart liv. När jag var volontär på ”International Fellowship of Reconciliation (IFOR)” i mitten av 80-talet fick jag lära mig mycket om en annan grundprincip som finns inom alla religioner: Principen om  ickvåld. 

Sen har vi grundprinciperna som tagits fram inom den politiska sfären. Det är FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Även här ger Wikipedia en intressant överblick över hur dessa vuxit fram ur andra t.ex. Amerikanska självständighetsdeklarationen. Det finns flera konventioner som behandlar dessa och detta gör dem juridiskt bindande i många länder och själva frågan om ”grundprinciper för en social hållbar utveckling” kan man alltså också studera vidare inom juridiken.

Inom företagsvärlden finns det nu också principer för social hållbarhet. Själva begreppet kallas där ”social responsibility” och finns sammanfattat i den internationella standarden ISO 26000

Ser man nu på alla dessa grundprinciper som finns på bara den ekologiska och sociala sidan så förstår man vilken potential ämnet ”hållbar utveckling” har som ämnesövergripande tema inom gymnasiet. Det skulle vara väldigt intressant att tillsammans med elever och t.ex. religions- och samhällskunskapslärare arbeta djupare med dessa frågor.

Hållbar utveckling i Wikipedia

Publicerad den av
1

Kunskap är bland det viktigaste vi måste ha om vi skall kunna bygga en värld i ekologisk balans och med en fredskultur. Varför inte då använda världens största encyklopedi som finns på minst 50 olika språk och som alla världsmedborgare kan skriva i?

Efter att Sophie Österberg från Wikimedia hade undervisat våra elever i Global Profil i hur man skriver artiklar i Wikipedia hade vi lite eftersnack på en restaurang i Kalmar innan hennes tåg skulle gå. Jag frågade då om det finns någon diskussionsgrupp i Wikipedia som skriver om ämnet hållbar utveckling. ”Det finns det inte” sa hon. ”Det finns en grupp som tittar på klimatfrågan men ingen som systematiskt går igenom vad som kan skrivas om hållbar utveckling”. ”Då måste vi starta en sådan” enades vi om.

Så nu finns det en diskussions sida i Svenska Wikipedia där alla som är intresserade att bidra med kunskap om hållbar utveckling och kan diskutera och utveckla artiklar tillsammans. Detta går helt i Agenda 21:s anda. Här kan vi bygga upp vår samlade kunskap underifrån genom alla intresserades medverkan.

Här är länken till diskussiongruppen: Hållbar utveckling i Wikipedia

Vad man kan göra
Inom gymnasieskolor, folkhögskolor, studieförbund, universitet, högskolor och yrkesutbildningar kan man titta igenom Wikipedia och få som uppgift att komma med förslag hur man i befintliga artiklar kan få in hållbar utveckling. Det kan gälla att komplettera artiklar i energi, biologisk mångfald, jordbruk, skogsbruk etc. Eleverna kan bli en del av de diskussiongrupper som finns inom andra artikelområden och lär sig då att tillsammans med andra i samhället skapa och presentera kunskap.

En annan uppgift kan vara att skapa nya artiklar som inte finns än. Att bara tänka igenom vilka som skulle behövas är en mycket lärorik uppgift.

Alla språklärare har här en möjlighet att låta elever översätta artiklar från det språk man läser till svenska och tvärtom. Hållbar utveckling är ett sådant brett begrepp så alla elever borde kunna hitta sin del av detta som de är intresserade av. Det kan gälla hälsa, miljö, etik, socialt arbete mm.

Inom global profil så lät vi eleverna som examination skriva en artikel om något av det som de upplevt under sina resor till Uganda och Sydafrika. Här är bloggposten som jag skrev om detta:

Wikipedia i undervisningen

Grundprinciper för en hållbar utveckling

Publicerad den av
1

I veckan som gick fick jag frågan: ”vad är det som driver dig att utveckla din undervisning?”

Ända sedan jag gick i högstadiet och blev med i Fältbiologerna har jag känt att jag kom till världen för att rädda jorden. Att utveckla mina talanger och arbeta med mina svagheter så att jag bättre och bättre kan göra min del i detta arbete. Hela livet har jag tänkt när jag lärt mig något: ”hur kan man lära ut detta på ett bra sätt?” Kunskap är en av de viktigaste saker vi måste ha om vi skall kunna sköta vår jord på ett bra sätt. ”Att föra kunskapen vidare” och hitta sätt att förverkliga en vision om en värld i ekologisk balans med en fredskultur är min livsuppgift. Därför är jag lärare.

När jag talar om visioner då utgår jag från detta. När jag nu tar mig an det nya utbildningsparadigmet och den digitala utvecklingen är det det som jag utgår från. Jag kan se att vi kan lära oss mer, djupare och sprida kunskapen effektivare. Vi kan kommunicera på ett sätt som aldrig tidigare. Vi kan bli verkliga världsmedborgare.

I detta arbete får vi inte glömma att det finns ”tidlösa principer” som definierar vad ett hållbart samhälle kan vara. Under 80- och 90-talet arbetades det fram en rad sådana. Nuförtiden hör man inte mycket om dessa. Därför vill jag lyfta fram dem nu. Jag är övertygad om att det finns fler principer framförallt på den sociala sidan. Detta arbete med att finna grundprinciperna för en hållbar utveckling är ingalunda färdigt. Men låt oss börja med det som finns nu.

Grundläggande naturlagar
Som en grund för flera av principerna lyfter forskare och miljöutbildare ofta fram tre fysikaliska naturlagar som en grund vi måste förstå.

1.Material principen: Materia kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
I ekosystemen på jorden sätts grundämnenas atomer ihop till olika molekyler som så småningom bryts ner och atomerna används för att bygga upp nya molekyler. Så har atomerna gått runt i eviga kretslopp sedan universums skapelse.

2.Energiprincipen: Energi kan inte förstöras bara omvandlas mellan olika former.
Det som driver livsprocesserna i ekosystemen är energi som inte heller den kan
förstöras. Det som är viktigt att förstå här är att vi hela tiden förses med energi från solen och den driver ekosystemen och så småningom blir den mesta energin låggradig värme som åker vidare ut i rymden.

3. Entropilagen: ”Allting sprids”
Allt vi tar upp från jordskorpan och alla ämnen vi tillverkar i samhället kommer spridas i naturen, samhället och kanske in i våra kroppar om vi inte skapar tekniska kretslopp som tar hand om det som släpps ut.

Grundläggande kretslopp
Det finns fyra grundläggande kretslopp. Var och en av dessa kan man knyta till antikens
fyra element.

Det geologiska kretsloppet (Element: jord)
Vattnets kretslopp (Element: vatten)
Atmosfärens kretslopp (Element: luft)
Det levandes kretslopp (Element: eld)

Hur kan det levandes kretslopp vara knutet till elden? Det är samma process som pågår i vår kropp som när vi tänder en brasa (jfr. ”att förbränna maten”). Den är bara mer kontrollerad och sker i små steg. Därför passar det med eldens element på det levandes kretslopp.

Det naturliga steget
En av de svenska grundprinciper som spreds och lärdes ut under 90 talet var ”Det naturliga stegets” fyra systemvillkor. Organisationen grundades av läkare Karl-Henrik
Robert och han samlade en grupp forskare i sin organisation som
formulerade systemvillkoren.

Det Naturliga Stegets fyra systemvillkor:

1. Ämnen från jordskorpan får inte öka i naturen
2. Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen
3. Bibehållet utrymme för naturens kretslopp och mångfald
4. Effektiv och rättvis hushållning

Det sista systemvillkoret har nu ändrats till att
4. mänskliga behov tillgodoses överallt

Mer om dessa kan du finna på www.detnaturligasteget.se.

Manfred Max-Neef mänskliga behov
För att definiera vilka de mänskliga behoven är använder många som arbetar med systemvillkoren Manfred Max-Neefs definition av dessa:

Livsuppehälle
Trygghet
Uppskattning
Förståelse
Delaktighet
Avkoppling
Kreativitet
Identitet
Frihet

Mer om dessa kan du läsa på www.esam.se.

Riktningsanalys
Parallellt med att Det naturliga stegets systemvillkor spreds så tog Eva Grundelius, som då arbetade på Svenska kommunförbundet, fram en riktningsanalys som kunde vara en hjälp för att ta hållbara beslut i företag och kommuner.

Hon byggde sina ”Villkor för en hållbar utveckling” på tre grundprinciper:

1. Naturens resursuppbyggande processer, inklusive den biologiska mångfalden, måste bevaras och förstärkas.

2. Användningen av naturresurser får inte vara större än naturens resursuppbyggande kapacitet. Det innebär att användningen av materia och energi måste minska i den rika världen.

3. Samhället måste baseras på förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp.
a) uttaget får inte vara större än nybildningen under samma tid
b) Materia får inte blandas på ett sådant sätt att ämnena inte kan cirkulera.
c) Alla ämnen som samhället aktivt eller passivt lämnar ifrån sig måste inpassas i naturens kretslopp

Utifrån dessa principer utvecklade hon en enkel riktningsanalys som bygger på 6 frågor. Kan man svara ja på dessa är man på väg i rätt riktning. Svarar man nej så behöver man tänka ut en åtgärd så man kommer i rätt riktning mot hållbarhet.

Fråga:

  • Minskar energianvändningen? Övergår vi till att använda förnyelsebara energikällor?
  • Ökar mångfald och resursuppbyggnad?
  • Sluter vi kretslopp?
  • Håller vi oss inom naturens gränser?
  • Löser vi fler problem än vi skapar?
  • Är vi försiktiga?

Naturkontraktet
1991 publicerade Sverker Sörlin Naturkontraktet som var en sorts ”budord” för en hållbar utveckling.

1. Du skall vårda och stärka den biologiska mångfalden och de resursuppbyggande processerna.
2. Du skall endast använda förnyelsebara resurser vilka ingår i kretslopp. Nybildningen ska vara minst lika stor som uttaget.
3. Du skall hushålla med resurserna genom att minska användningen av materia och energi.
4. Du skall endast lämna ifrån dig ämnen som kan inpassas i naturens kretslopp.
5. Du skall icke blanda material på ett sådant sätt att ämnen inte kan cirkulera.
6. Du skall tillämpa slutna materialcykler med minimalt transportbehov för ämnen som inte inpassas i naturens kretslopp.

Permakultur
Under 1980 talet utvecklade Australiensaren Bill Mollison och David Holmberg Permakulturprinciperna. De har spridit sig över hela jorden och är mycket användbara när man skall bygga hållbara bosättningar.

Här är en kort sammanfattning av dessa:

1.Varje element skall tjäna flera funktioner
En höna t.ex. ger inte bara ägg. Den ger också gödsel, plockar skadeinsekter och bearbetar jorden.

2.Varje funktion skall upprätthållas av flera elementNär man bygger ett hus t.ex. skall man se till att man får energi från flera olika källor som t.ex. passiv solvärme, solfångare och en pelletspanna. Då blir bosättningen mindre sårbar.

3. Reducera energianvändningen
Att hitta energieffektiva lösningar är viktigt.

4.Soldriven energi.
Solen är en förnyelsebar resurs och en ren energikälla.

5. Biologiska lösningar framför mekaniska.
Naturen har i över fyra miljarder år utvecklat system för kretslopp. Varför inte använda dessa av evolutionen väl utprövade system?

6. Utveckla mogna ekosystem.
Försöker vi att utveckla mogna ekosystem blir den input i form av energi och arbete mindre.

7. Maximera kantlängd mellan ekosystem
Det är i kanten mellan olika ekosystem som den biologiska produktionen är som störst.
Genom att göra gränsen mellan olika ekosystem så lång som möjligt får vi en större biologisk produktion.

Litteratur

Grundelius, Eva (1995): Villkor för en hållbar utveckling. Svenska kommunförbundet. Stockholm. Sverige.

Holmberg, John (1995): Socio-ecological principles and indiacators for sustainability. Institute of Physical Resource Theory. Göteborg. Sweden.

Mollison, Bill (1991): Introduction to permaculture. Tagari publications. Sisters Creek. Tasmania. Australia.

Robert, Karl-Henrik (1992): Det Nödvändiga Steget. Affärförlaget Media utveckling. Stockholm. Sweden.

Sörlin, Sverker (1991): Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Sverige.

Wikipedia i undervisningen

Publicerad den av
5

Idag publicerades de första av våra elevers Wikipedia artiklar. Våra elever på Global profil har under tre eftermiddagspass och arbete hemma tagit fram artiklar om något av det som de varit med om under sina resor till Uganda respektive Sydafrika.

Vår wikipediauppgift började med att Sophie Österberg från Wikimedia kom ner till oss i mitten av december och höll i en introduktionslektion. Lektionen filmades av AV Media och har lagts ut så de som vill kan ta del av lektionen. Hon gick igenom filosofin med Wikipedia och berättade för oss hur vi ska skriva för att det vi skriver skall få stå kvar. Hon diskuterade och gav råd till eleverna när de funderade över vad de skulle skriva om. Wikipedias artiklar övervakas av ”Wikipedianer” som ser till att alla artiklar håller hög klass och följer de principer som wikipedia bygger på. Av tre hundra artiklar som skrivs tas 200 bort!

Efter introduktionslektionen hade eleverna en hel eftermiddag då de sökte källor och fakta själva. Vi fortsatte också med en sådan lektion efter jullovet. Till dagens genomgång skulle de ha ett förslag till text eller i alla fall ett utkast klart så Sophie kunde hjälpa alla med hur de skriver in artikeln. Wikipedia skrivs med en speciell syntax som ser lite krånglig ut när man ser det först.

Det är viktigt att det finns en oberoende källa till det man skriver. Det kan vara en artikel, en bok, ett foto, en ljud- eller videoinspelning. En stor del av tiden som eleverna lade på att göra sin artikel gick åt till att hitta bra referenser.

Några elever kompletterade redan befintliga artiklar. Några översatte den engelska Wikipediaartikeln om något de sett eller varit med om. Till det kunde de också lägga till egen text. Bilder lades in på Wikimedia Commons och länkades till en del av artiklarna.

Här är vad de skrev om:

Barnhemmet Purpose Uganda
Malaria i Uganda
District 6
Skoluniformer i Sydafrika
Kwa Zulu-Natal
Sockerör
Sangoma
Manlig omskärelse – hur en omskärelserit kan gå till.

Fler artiklar kommer läggas in under veckan. De har till nästa onsdag på sig att göra färdigt sin artikel.

Med dessa artiklar som examination skriver de inte bara till sig själva och oss lärare. De bidrar till vårt samhälles samlade kunskap om Sydafrika och Uganda! Samtidigt lär de sig vikten av att underbygga sin kunskap med källor.

Wikipedia – en ny folkrörelse för bildning?

Publicerad den av
Svara

De senaste veckorna har vi haft som uppgift till våra elever på Global Profil att skriva varsin artikel på Wikipedia om något av det som de varit med om på sina resor i Uganda och Sydafrika. Detta som examination på sin kurs i globalkunskap. Under arbetet har jag sett hur de lär sig att allt de skriver måste ha en förankring i en oberoende källa. De tränar sig att uttrycka sig formellt och sakligt. De ställs inför frågan: ”var passar min nya kunskap in i det som man redan vet”. I det sistnämnda kommer de åt själva kärnan i vad det innebär att lära sig: att binda samman det nya man lärt sig med det man visste innan.

Wikipedia görs av frivilliga ideella krafter som vill att kunskap skall vara fri och av god kvalitet. Wikipedia har förändrats mycket bara de sista fem åren. Förr sågs den som något vem som helst kunde skriva i och var därför inte att lita på. Nu har kvalitetskraven skärpts betydligt och en grupp ”Wikipedianer” ser till att allt klotter och artiklar med dålig kvalitet tas bort så fort som möjligt.

När artiklar tas fram sker det i en lärande gemenskap där var och en bara bedöms utifrån sin kunskap, sitt omdöme och det man bidrar med. Wikipedia styrs i form av en merokrati. Det är ens meriter som bestämmer hur mycket inflytande man får. De flesta skriver under ett alias och alla artiklar kommer ofta ur en diskussion som en grupp Wikipediaförfattare deltagit i för att ta fram bra artiklar om ett kunskapsområde.

Våra elever deltar tillsammans med andra människor ute i samhället. Genom att de får skriva i Wikipedia får de bidra till samhällets samlade kunskap om det de skriver om. De blir en del av ”det riktiga samhället”.

Det är här Wikipedia har sina stora fördelar och möjligheter att bli en ny folkrörelse för bildning! Varje ort, kommun eller socken, kan starta en grupp på Wikipedia där man diskuterar hur man på bästa sätt skall presentera kunskapen om det ställe på jorden där man bor. Det kan vara några från ett länsmuseum, några från kommunala myndigheter, några från olika ideella organisationer som naturskyddsföreningen, ornitologiska föreningen, pensionärsföreningen och hembygdsföreningen m.fl. Var och en skriver utifrån sitt intresse och alla bidrar med sin del. I det arbetet kan elever från den lokala skolan vara med och på så sätt ta del av att bestämma vad som skall stå om sin hembygd i Wikipedia.

När ett sådant arbete pågått en tid har det byggts upp ett kunskapsmaterial som kan beskriva hembygdens historia,dess samtid och natur. Ett material som sedan kan vara till stor nytta i t.ex. skolor och kommunalt arbete. Genom att eleverna själva varit med och bidragit tror jag att de får en helt annan känsla för sin hembygd och för det material som de själva varit med och tagit fram.

I det arbete kan också gamla och unga, experter och amatörer mötas. Skolan kan ännu tydligare blir en del av samhället och en drivkraft i dess kunskapsutveckling.