Kategoriarkiv: Hållbar utveckling

Självrättande examination i Google Drive dokument

Publicerad den av
1

Idag provade jag att göra självrättande examination i Google Drive dokument.

Under hela min kurs i Naturkunskap 1b har jag låtit eleverna skriva loggboksanteckningar i ett och samma dokument i Google drive. Det är en av mina grunder för examination. Dessa anteckningar har de fått arbeta med på lektionstiderna när jag kunnat gå runt och hjälpa dem eftersom jag använder mig av en variant av flipped classroom.

Under de senaste veckorna har de fått göra förslag på hur man skall eller inte skall exploatera idrottsområdet Fredriksskans som ligger bredvid vår skola. Den förra lektionen jag hade med dem fick de redovisa sina förslag. Jag filmade dem för att kunna skicka in förslagen till kommunen.

Idag var det dags för ännu en examination där de skulle göra en analys av förslagen. I den facebookgrupp som jag har med varje klass hade jag lagt ut en länk som beskrev orsak och verkan när det gäller växthus effekten. Den skrev jag att de skulle läsa innan de kom till lektionen.

När de kom till lektionen fick de följande reflektionsuppgift i hållbar utveckling:

 Hållbart Fredriksskans

1. Välj ut tre olika möjliga Fredriksskansexploateringar och  redogör för hur dessa alternativ påverkar och påverkas av växthuseffekten och det omgivande vattenekosystemet.

De tyckte uppgiften var jättesvår till en början. Jag hjälpte dem med att säga att de kunde lösa uppgiften så att de först bestämde vilka tre typer av exploateringar de skulle skriva om. Sen kunde de för var och en punkta upp hur dessa kunde påverka växthuseffekten. Sen kunde de se 50 år framåt i tiden och tänka sig att växthuseffektens konsekvenser blivit tydliga. Hur skulle dessa då kunna påverka de exploateringar som de valt.

Sen kunde de göra likadant när det gäller vattenekosystemet.

Jag hjälpte eleverna ganska mycket i början av lektionen så de verkligen förstod vad det var jag ville att de skrev om.

De fick ha all tillgång till internet och alla sina anteckningar som de gjort under kursen.

Under tiden som de skrev kunde jag gå in på olika elevers dokument och se hur de svarade. Jag upptäckte då att någon elev fått växthuseffekten helt om bakfoten.

När det var fem minuter kvar sa jag till dem att de fick nu avsluta det de skrivit. Sen skulle de när de kom hem ikväll skriva dagens datum och den tid de skriver och gå in och kommentera sin text under det de skrivit. Då fick de möjlighet att påpeka eventuella felaktigheter och skriva hur det skulle vara.

Jag sa att de fick samarbeta hur mycket som helst för att upptäcka allt som var fel men att de själva måste skriva in sina rättelser.

När jag lämnade klassrummet var det en febril aktivitet bland eleverna att kolla varandra.  Jag såg de som  oftast var duktigast i klassen gå runt och hjälpa de som inte riktigt hade förstått.

På detta sättet får jag fram hur mycket de kan samma dag som de skriver analysen. Men jag får också fram hur väl de kan vara kritiska till det de skrivit och kunna rätta sig själva.

Eftersom man kan gå in och titta på historik på det man skriver i Google Drive så kan jag sedan när jag skall betygsätta det eleverna gjort se om de varit inne efteråt och ändrat i texten som de skrev på lektionen eller om de gjort som jag sa att kommentera efteråt så jag kan skilja på det de skrev på lektionen och det de skrivit efteråt.

På detta sätt tror jag att eleverna lär sig mer och att det de lär sig fastnar bättre. Själva examinationen är också mer lik verkligheten där man alltid har möjlighet att kolla att det man skrivit är rätt och stämmer med verkligheten.

De flesta eleverna hjälper varandra att rätta. Om någon sedan inte skulle klara det så hjälper jag den eleven på en resurslektion eller studietiden som vi har en gång i veckan.

Doc lounge – Inte bara honung

Publicerad den av
Svara

Ikväll var det dags för vårens sista doc lounge. Den var förlagd till Bremersons matupplevelser i Kalmar saluhall och handlade om bin. Ett av de bästa exemplen på ekologiska tjänster är binas pollinering av blommor. Einstein lär ha sagt att ”om alla bin försvinner så dör människan ut inom fyra år”.

På många ställen i världen ser man nu en massdöd av bin som är mycket oroande. Att ta reda på varför detta sker var filmens syfte fick vi veta i början.

Innan filmen började fick vi möjlighet att äta en filmbuffé. Det var en av de utsöktaste bufféer som jag någonsin ätit. Färsk sparris, wokade grönsaker, kokt sidfläsk så mört som jag aldrig känt en köttbit vara och mycket mer.

Inte bara honung börjar utspela sig i Schweiz. Vi får höra en schweizisk bioodlare i tredje generationen berätta om hur det är att vara bioodlare. Sen tar oss filmen över hela jorden. Vi får se bisamhällen i Kaliforniens mandelodlingar, kineser som pollinerar för hand och hur de bevarar den genetiska mångfalden i bisamhällen i Australien. Just det landet är den enda kontinent som inte drabbats av bidöden än.

Filmen är mycket sevärd och visar med all tydlighet att den biologiska mångfalden på jorden är grunden för de livgivande systemen som Mooney sa när jag frågade honom via Klotet förra året.

Ett hållbart Fredrikskans 2

Publicerad den av
Svara

Den 2:a maj skrev jag om vårt sista arbetsområde i naturkunskapen i detta läsår. Eleverna har de senaste veckorna fått arbeta med att komma med förslag på hur man kan göra en hållbar stadsdel av idrottsområdet Fredriksskans. Alla mina elever i naturkunskap är idrottselever så det är ”deras marker” som kommunen nu vill exploatera. När den nya arenan byggdes bredvid den gamla Volvofabriken blev den gamla fotbollsarenan med tillhörande träningsplaner ”ledig”.

Fotbollsplanerna används naturligtvis av Stagneliusskolan i deras idrottsundervisning fortfarande. Kalmar AIK FK har tagit över den gamla fotbollsarenan.

I torsdags och fredags hade eleverna redovisningar av deras förslag. Man kan säga att det var tre typer av förslag. Den första gruppen av förslag handlade om att göra park av delar av området. Den andra gruppen handlade om att göra bostäder. I de flesta av de förslagen var det studentlägenheter och elevhem. Kalmar har t.ex. inte något elevhem för de elever som kommer utifrån och skall spela i t.ex. Kalmar FF. De får hyra in sig i vanliga lägenheter. Ett av bostadsförslagen var att i varje hörn av själva den stora fotbollsplanen bygga torn fulla med lägenheter. Det tredje förslaget innebar att man satsade på att behålla området som idrottsområde. En grupp ville bygga en multiarena med tak så att det gick att idrotta där på vintern. En grupp ville sätta tak på den stora fotbollsplanen och göra det möjligt att träna fotboll inomhus där.

Jag filmade alla redovisningarna och skall skicka in dem till kommunen så planerarna skall få se ungdomarnas idéer. Har vidtalat planeringschefen det.

Eleverna kommer nu i veckan få analysera dessa förslag och ur några miljövinklar. Jag har suttit under dagen och tagit fram material.

Läsplattor, Wikipedia och byutveckling i Afrika

Publicerad den av
1

Har tidigare skrivit om Byn Mbazzi i Uganda där Paul Kiguba och Global profil tänkte börja ett byutvecklingsprojekt med hjälp av artiklar om odling och annat som man behöver genom Lugandiska Wikipedia. Genom projektet Wikipedia zero så får man möjlighet att surfa in på Wikipedia kostnadsfritt.

Wikipedia fungerar bara på smartphones så att läsa det på den gamla typen av mobiler kommer inte att gå. Vi har också pratat om att vi i projektet skall förse fem familjer med datorer som går att ladda med solenergi. Kanske skulle det vara bättre att satsa på läsplattor med mobilabbonemang? Då skulle det inte bli så dyrt men ändå kan man läsa Wikipedia artiklar tydligt.

Sen är det inte bara odling som man kan skriva om. TASO heter en organisation som hjälper HIV/AIDS sjuka i Uganda. De gör ofta besök ute i byarna för att se om någon behöver hjälp. Genom Lugandiska Wikipedia skulle de kunna nå ut med sin information till många fler än nu!

Allmän hälsoinformation är sådant som också kan läggas ut via Wikipedia. Kanske skulle vi i projektet försöka att samarbeta med röda korset?

Förslag på ämnesövergripande teman: metallen koppar.

Publicerad den av
1

Idag hade vi ett miniseminarie om kopparbrytningen i Zambia på Global profil. Eleverna hade i läxa fått titta på filmen ”Kopparkuppen” i temaserien ”Varför fattigdom”. Filmen visar hur de rika av de rika i Schweiz tar ut vinsten från en koppargruva i Zambia där det är 80 % arbetslöshet och stor fattigdom. Hur kan Zambia som har en sådan rik naturresurs fortfarande vara ett så fattigt land? Det var en av frågorna som eleverna ställdes inför.

Här finns intressanta kopplingar man kan göra för att förstå global ekonomi. Man kan diskutera etik och miljöproblem som skapas av kopparbrytningen. Man kan titta på arbetslöshet som problem och orsaker till fattigdom.

Det går också att få in svensk historia. På 1600-talet stod Falu koppargruva för en stor del av världsproduktionen av koppar. Vad hände med vinsterna från den verksamheten? Vad kan vi lära av historien om koppar framställning och ekonomin kring den?

Koppar som grundämne i kemin är en annan ingång. Hur reagerar det och i vilka kemiska föreningar finns det med? Hur påverkar koppar levande organismer och varför? Vad kan man använda koppar till i samhället? Hur förorenad är naturen?

Ett hållbart Fredrikskans

Publicerad den av
Svara

Mina elever i naturkunskap fick idag börja att arbeta med hållbara förslag för Fredrikskans området.

Jag började redan i höstas när de kom till skolan genom att ha en fågelexkursion och gå runt Malmfjärden med dem. Vi kunde då se stora sjok med tarmalger ligga efter stränderna. Sen lät jag eleverna fånga djur, växter och alger och skriva upp dem i en artlista på i sin loggbok i Google Drive. Jag tänkte ha en vinterexkursion med dem också men fick inte tid.

Nu i maj hade jag en ny fågelexkursion så de skulle få se skillnaden mot hösten. Nu fanns det fullt med skrattmåsar på den lilla ö där de häckar. De verkar dock vara i lite mindre antal än förra och förrförra året. Det stod också några strandskator på stranden vid Rävspelet som eleverna inte såg i höstas

På den senaste halvklass lektionen fick eleverna sätta ihop tre olika näringskedjor av de arter som de hittat. Innan vi gick från lektionen satte vi ihop näringskedjorna i en näringsväv.

På teorilektionen har jag den förra veckan berättat om hur historien om hållbar utveckling sett ut. Hur vi gick från ”naturvård” till ”miljöskydd” och senare till ”hållbar  utveckling”. Idag förklarade jag de fyra olika nivåerna i hållbart arbete.

Efter det fick eleverna börja med att skriva ner vilka frågor de behöver besvara när de skall bygga sin hållbara stadsdel. Jag vill lära dem att det är viktigt att ställa grundläggande frågor om det man skall göra innan man börjar att projektera.

Paul Kiguba – en av Afrikas nya entreprenörer i hållbar utveckling

Publicerad den av
Svara

I våra utbyten i Global profil bor elever med elever och lärare med lärare. I mitt hem har jag haft besök av Paul Kiguba från Entebbe i två veckor nu. I morgon åker alla våra besökare tillbaka till Entebbe respektive Port Shepstone.

Paul Kiguba-3

Att få lära känna Paul har varit intressant och givande. Både morgon, dag och  kväll har vi pratat om utbildning, hållbar utveckling och om ”att göra skillnad i världen”.  Han är verkligen ett exempel på ”the African spirit” och en av de nya afrikanska entreprenörerna som driver utvecklingen vidare i Uganda. Han har tre jobb.

Jag lärde känna honom som fransklärare och ”Deputy Head Teacher” när vi för två år sedan för första gången besökte gymnasieskolan Kisubi Mapeera där han jobbar. Alla de över 1000 eleverna satt uppradade på skolgården och han var konferencier när elevhemmen skulle visa sina dans- och sångnummer. På vägen mot matsalen fick han höra att jag var intresserad av fåglar. Då sökte han genast upp mig därför att han också hade en firma som anordnar fågel- och naturresor i Uganda: Toplife safari.

Han är 38 år, gift och har två små barn och bor i ett lärarhus på Kisubi Mapeera

Alla vi svenskar som varit i Uganda en längre tid har fått Ugandiska namn. Mitt blev ”Ssenyonga”. Har man det namnet tillhör man fågel-klanen. När jag kom  tillbaka till Sverige skickade han mig en lång beskrivning på vad det innebar att tillhöra fågelklanen.

Under vistelsen här har jag fått veta att han också är bonde. Han har en liten gård i sin hemby Mbazzi och har också startat en liten odling på sin skola. Detta för att visa eleverna hur man kan få mat och en extra inkomst från trädgårdsodling.

Vad vi än har sett under resan och kommit i kontakt med har han antecknat i sin lilla anteckningsbok. Hans stora dröm är att kunna utveckla sin hemby på ett hållbart sätt så att innevånarna får ett gott liv och kan försörja sig och sina barn. Han vill att ungdomar ska kunna bo kvar och få en bra inkomst på den jord de äger istället för att ta sig till huvudstaden Kampala och leva i fattigdom. Mbazzi var byn som jag skrev om häromdagen i min blogg.

I morse pratade vi under hela frukosten om vad som behövs för att man skall få medel för genomförande i sina projekt. Jag hoppas att vi kan skriva en bok om detta och sammanfatta alla våra gamla och nya afrikanska och svenska erfarenheter så småningom.

Paul Kiguba

Han är aktiv inom Rotary och med i Rubaga Rotary Club och är dess blivande president för Rotary året 2013- 2014.

Idag när vi gick på ett zumba fitness pass på ett gym i Kalmar fick han en idé om att införa träningsdans på Ugandiska skolor. När passet var slut hade han redan en plan för genomförande och finansiering klar i huvudet. Allt antecknades snabbt ner i hans anteckningsbok när han bytt om och kommit ut från träningen.

Han lever enligt ”filosofin” att alla skeenden betyder något genom CANIE.  Det sistnämnda står för ”Constant And Neverending Improvement Everyday”. För kunna leva upp till det är hans anteckningsbok viktig. Där skriver han in livserfarenheter, inspiration, intryck, drömmar, mål och det som motiverar.

Mbazzi – utkast till ett byutvecklingsprojekt

Publicerad den av
Svara

I över en vecka har Paul Kiguba bott hos mig under det utbyte vi har med våra skolor i Port Shepstone och Entebbe. Paul är fransklärare och administrativ ledare på gymnasieskolan Kisubi Mapeera som är med i vårt utbytet. Under de dagar vi umgåtts har vi pratat om ett möjligt utvecklingsprojekt som vi skulle kunna göra med bl.a. Wikipedia som hjälp.

Paul kommer från byn Mbazzi som ligger 3 mil väster om Kampala på vägen mot Masaka på Mityana Road. Den har över 1000 invånare i ungefär 220 hushåll. Jordbruk är den huvudsakliga inkomstkällan men det produceras inte tillräckligt för att det skall vara ekonomiskt livskraftigt. Många barn slutar skolan efter ”primary school”,  grundskolan. Deras skolresultat är inte så bra så de fortsätter inte i ”secondary school” som motsvarar vårt gymnasium.

Nästan all skog har huggits ner runtomkring och använts till träkolframställning. I Uganda lagar man maten utomhus på små spisar där man bränner träkol för att få värme. Det gör att det är en stor efterfrågan på träkol.

Dricksvatten får man från lokala källor som ligger oskyddade.

Tonårsgraviditeter är vanliga liksom tidiga äktenskap eftersom det inte finns så många andra bättre alternativ för de unga kvinnorna.

Malaria förekommer och kan orsaka en för tidig död för flera. Medicinsk vård ligger långt borta. Små barn och havande kvinnor kan dö för att de inte får vård tillräckligt fort.

Några små affärer för husgeråd finns. Några av familjerna klarar sig ganska bra med Mbazzi mått mätt men det finns mycket som behöver göras.

Paul vill nu starta ett byutvecklingsprojekt i denna by där han ser till att byinvånarna till en början lär sig att bruka jorden på ett effektivare sätt och kan få en bättre ekonomi som kan leda till bättre utbildning och drägligare liv. För att få ut information till alla kan lugandiska Wikipedia användas som verktyg. Genom att få en grupp av intresserade jordbruksutvecklare och andra som har erfarenhet av hur man utvecklar ett trädgårdsjordbruk att skriva artiklar på det inhemska språket kan kunskapen spridas kostnadsfritt tack vare Wikipedia zero. Genom detta projekt ser olika internetleverantörer till att det går att surfa kostnadsfritt på Wikipedia med hjälp av mobilen.

Han tänker börja med att få 10 familjer intresserade att börja utveckla sitt jordbruk. Det skulle behövas 5 datorer till en början. Två familjer kan dela på en dator. Till datorerna behövs det en utrustning med solcellsdrivna laddare.

Vi hoppas på att kunna knyta VI-skogen i Masaka till projektet. De har byggt en mönster gård där dit jordbrukare i den bygden kan åka till för att lära sig att utveckla sitt jordbruk. De har också ett omfattande utbildningsprogram som kanske kan användas i Mbazzi också. I Global profil besöker vi alltid VI-skogen i Masaka under våra besök.

Vi i Global profil kan också bidra med kontakter och kunskaper. När eleverna från Uganda och Sydafrika kommer hit kan vi studera någon svensk by för att se hur de arbetat med byutveckling historiskt och nu. Sydafrikanerna har också ett behov av byutveckling och kan börja arbeta med någon av deras byar. De har dock en annan förutsättning eftersom många i byarna inte äger något land.

Mbazzi kan bli ett intressant ”case” som vi kan följa och se hur det utvecklas under och mellan våra resor.

Vi vill nu se om det finns några organisationer, människor i vårt nätverk som har och skulle vilja bidra med något till detta byutvecklingsprojekt.

Att förbereda en elevresa

Publicerad den av
Svara

Idag hade vi föräldra- och informationsmöte för elever som skall åka med på våra resor till Uganda eller Sydafrika. Vi ville ha det samtidigt som våra gäster från dessa länder är hos oss så de får träffa dem och få möjlighet att ställa frågor direkt till dem.

Att åka med elever till en helt, för dem, ny kultur kräver förberedelser om det skall bli bra.

Våra elever måste först gå ett år på Global profil om de skall få följa med. I vårt nya upplägg har vi kursen ”etnicitet och kulturmöten” där de får tränga in i de begrepp de behöver för att förstå kulturmöten genom olika elevaktiva övningar. De får t.ex. leta ett ”case”, ett levnadsöde, som påverkats av migration. Genom att intervjua får de träna sin sociala förmåga, sin förmåga att ställa frågor och att använda levande människor som källor. De får se olika videos som t.ex. ”Elixir” som belyser begreppet ”etnicitet”.

Under sina grupparbeten lär de sig naturligtvis olika fakta om de områden de studerar och tränar sin analysförmåga samtidigt som de lär känna varandra och oss lärare.

Nu under våren låter vi eleverna leda olika seminarier utifrån serien ”Why poverty”. De får då sätta sig in i hur det är att lägga upp en lektion och att leda en diskussion. De får då en bra förberedelse för vad de kommer få möta när de kommer till våra utbildningssituationer nere i Afrika.

Innan de åker får de skriva på en överenskommelse där elevernas, lärarnas och föräldrarnas åtagande står skrivet. Denna överenskommelse skrivs sedan slutligen under av elev, föräldrar, lärare och programrektor.

Innan vi bestämmer vilka av eleverna som skall få åka till respektive land låter vi dem föreslå vilket land de helst vill åka till, om det är någon kompis det är viktigt för dem att de får åka med och om det är något annat skäl som avgör om de kan åka till det ena eller andra landet.

Sen gör vi lärare en uppdelning av vår stora grupp så varje resgrupp får en bra blandning av kön och skolor.

Konferens: Hållbar utveckling i Wikipedia

Publicerad den av
2

Idag genomförde vi den konferens vi sett fram emot under flera månader: Hållbar utveckling i Wikipedia. Vi var ett tjugotal personer från minst fem olika länder som kom till Naturhistoriska riksmuseet. Eftersom många av oss var engelsktalande fick vi ta allt på engelska.

Sophie Österberg började med att gå igenom hur Wikipedia fungerar och om Wikipedia zero. Jag fortsatte med att berätta hur jag som lärare kan använda Wikipedia i det nya skolparadigmet. Bland annat så har vi använt Wikipedia för att låta eleverna på Global profil skriva artiklar. Sophie som undervisade dem sa innan mitt föredrag att en av artiklarna våra elever gjorde, den om manlig omskärelse, hade setts av 18 000 personer sedan den publicerats. Sen fortsatte Oleg, som forskar på hållbar utveckling, och berättade om den organisation han varit med och skapat som heter ”Wake up call”. Det är en organisation som vill intressera ungdomar för hållbar utveckling.

Efter lunch började alla att skriva på artiklar eller på annat sätt arbeta med hållbar utveckling på Wikipedia. En grupp med 5 personer gick igenom och strukturerade upp huvudartikeln om hållbar utveckling i Svenska Wikipedia. De utgick bland annat från den engelska artikeln.

DSC_8663 DSC_8666

Sydafrikanerna passade på att lära sig hur Wikipedia fungerar så de skulle kunna introducera arbetet med det när de kommer hem. Just nu strejkar lärarna i Sydafrika för att de inte får några läroböcker. Med Wikipedias ”skapa bok” funktion går det att göra böcker som bara kostar pappers och kopieringskostnaden om man skall skriva ut dem. Läser man dem bara digitalt så kostar det inget förutom uppkopplingskostnaden. Tyvärr har inte Sydafrika Wikipedia zero än men det är en tidsfråga innan det när dit.

Vår spansklärare Patricia tittade på och jämförde vad det stod om hållbar utveckling i den spanska och engelska Wikipedia. I all språkundervisning kan man använda olika språkversioner och låta elever översätta olika artiklar.

En grupp tittade på vilka goda exempel på hållbar utveckling man kan lägga in i huvudartikeln.

DSC_8660

Paul, en av våra Ugandiska lärare, hade några dagar tidigare en idé om att man skulle kunna använda den lugandiska versionen av Wikipedia för att skriva om hur man kan utveckla byar i Uganda. Luganda är det språk som man huvudsakligen talar i kungariket Buganda. Buganda är ett av fem kungariken i Uganda. Han och Cathy, som är rektor på en av de tekniska skolorna i Entebbe, planerade hur man ska kunna använda den versionen av Wikipedia för byutveckling. Arild från SLU hjälpte till och berättade hur alla idéer skulle kunna sättas i verket genom artiklar, diskussioner och olika kategorier. Detta projekt känns mycket angeläget och kan om det växer få stor betydelse för befolkningen på landsbygden. Vi skulle också kunna använda det i undervisningen på Global profil.

En mycket inspirerad grupp lämnade Stockholm i skinande sol och åkte tillbaka till Kalmar på kvällen.