Tankar om Wikipedias betydelse

Har på flera ställen skrivit om möjligheter kring Wikipedia som en ny folkbildningsrörelse här på min blogg. Inte minst i utvecklingsländer där Wikipedia zero gör det möjligt för alla med en mobiltelefon att surfa gratis på encyklopedin.

Som lärare har jag i flera år sett betydelsen av Wikipedia när jag låtit elever söka fritt efter kunskap på nätet. Det är nästan alltid Wikipedia-artiklar som kommer upp först i sökningarna och dem som eleverna använder sig utav. Det är därför av största vikt att betydelsefulla artiklar som de om ”hållbar utveckling”, ”hälsa”, ”Kroppens fysiologi”, ”Sexualkunskap” mfl dvs de som ofta förekommer i skolsammanhang är riktigt bra. Speciellt nu som öppna lärresurser blir allt vanligare på grund av de nya digitala möjligheterna. Vi hade en konferens om begreppet hållbar utveckling i Wikipedia i våras och har startat en facebook sida där vi kan diskutera detta. Arbetet med detta måste intensifieras nu!

Av Wikimedia har jag fått veta att ett antal läkare skrivit viktiga artiklar inom hälsoområdet som elever runt om i världen kan arbeta med att översätta från engelska till den Wikipediaversion som ens land har. Andra än elever kan naturligtvis också översätta artiklarna.

På liknande sätt borde viktiga artiklar om hållbar utveckling se till att skrivas av expertpanelerna inom t.ex. Stockholm Resilience Center, FN förbundet, WWF, Naturskyddsföreningen, Fältbiologerna och andra NGO:s som arbetar med hållbar utveckling. Artiklarna skulle t.ex. kunna skrivas på engelska och sedan snabbt översättas till spanska, hindi och mandarin för att sedan kunna översättas och läggas in på mindre språkversioner av Wikipedia. Tänker man att de skall skrivas på ett språk som förstås av gymnasieelever så tror jag att de flesta i samhället förstår innehållet.

Detta skulle vara en början på att få Wikipedia att bli den globala kunskapsbank för hållbar utveckling den skulle kunna bli. Tillsammans med Wikipedia zero kan den bli riktigt kraftfull eftersom den kan nå ut dit den bäst behövs!

Sen måste också lokala aktörer skriva på sitt språk om praktiska exempel på hållbar byutveckling, hälsa och ekonomi så som vi planerar att göra i Buganda i den lugandiska Wikipedian. Vi hoppas att detta pilotprojekt blir början på en ny global folkbildningsrörelse för hållbar utveckling.

WWF och Wikimedia på Ulriksdals slott

Den kyliga fuktiga luften omgav Caroline, Jan och mig när vi gick igenom parken ner till Ulriksdals slott. Vi hade tagit T-banan mot Mörby och gått av i Bergshamra. Våra smarta mobiler fick leda oss fram genom gator och förbi förorthus.
Wikimedia och WWF-7Jan och Caroline utanför Ulriksdals slott där WWF har sitt kontor i Sverige. 

Väl framme vid den högra flygeln välkomnade en liten pandastaty oss och när vi kom in blev vi hälsade välkomna på den lilla svarta tavlan!

Wikimedia och WWF-9

 

Germund kom ner och välkomnade oss också. Vi fördes till ett gammalt fint sammanträdesrum med guldlädertapeter från 1600 talet och en vackert målad kakelugn.

Wikimedia och WWF-12

Wikimedia och WWF-17Germund, Andrea, Jan och Caroline i sammanträdesrummet.

I över en timme fick vi en mycket intressant dragning om WWF:s verksamhet.

Den andra halvan av förmiddagen handlade om hur vi skall förverkliga Mbazzi projektet så Paul och hans grupp i Uganda kan komma igång och skriva artiklar om hållbar byutveckling på Lugandiska Wikipedia.

Wikimedia och WWF-14I andra rum är möblemanget mer modernt. 

Wikimedia och WWF-20Germund 

Germund tog oss också runt lite i huset så vi fick se hur det såg ut hos WWF. Vi sa hej till honom ute på gården innan vi gick vidare in mot Bergshamra genom slottsträdgården.

Efter ett eftermiddagsmöte på Wikimedias kontor på Kungsholmen avslutades dagen med en Wikifika på Café Panorama på kulturhuset inne vid Sergels torg.

Att komma hem igen

Efter att ha varit ute på en sådan resa som vi gör i Global Profil är även hemkomsten något som vi måste lära eleverna att kunna hantera.

Under två veckor har eleverna och vi varit med om händelser, kulturkrockar, intryck mm så det känns som om man varit ute en månad. Många elever går igenom en mognadsprocess snabbt och ser på sin egen kultur på ett nytt sätt.

Ofta är man full av saker som man vill berätta och ens omgivning orkar kanske bara höra en liten del. Sen vill en vänner och kollegor prata om sig själva istället.

Vi försöker under kursens gång ge eleverna en så nyanserad bild av Uganda eller Sydafrika genom våra resor. När de kommer hem möts de av sina släktingars och vänners stereotypa bilder av ”Afrika”.

Detta pratar vi alltid igenom med eleverna när vi är på väg hem och förbereder dem på att kunna hantera.

Tre kunskapsvägar

Hur skall man få kunskap om livet i en by? Denna utmaning var det som våra elever ställdes inför när de kom till Mbazzi i Uganda och som den andra halvan av Globil profil just nu arbetar med i Tintown i Sydafrika.

Under arbetet i Uganda reflekterade jag över detta och kom fram till att det finns tre ”kunskapsvägar” att följa.

Den första är den ”vetenskapliga” vägen. Då läser man in sig på allt som går att läsa om byn. Man använder vetenskapliga metoder att undersöka den utifrån det ämnesområde som man vill studera: antropologiskt, sociologiskt, ekologiskt eller historiskt t.ex.

Den andra vägen är den ”Journalistiska” vägen. Då intervjuar man de människor som bor där och låter dem och deras berättelser spegla livet i byn. Man gör en ”dokumentär”. Det var det som vi tänkte när vi sa åt våra elever att göra ”porträtt” och intervjua människorna i byn.

Den tredje vägen är den ”litterära” vägen. Då intervjuar man flera personer i byn och utanför. Sen sätter man ihop flera av de intervjuer som man gjort och skapar en fiktiv person. En person som inte finns i verkligheten men som är ”ihopsatt” av allt det man fått reda på genom flera intervjuer och observationer. Man kan sätta in denna fiktiva person med andra fiktiva personer och hitta på en berättelse som speglar livet i en by. På detta sätt får man en både levande och ”sann” bild av livet i byn.

Kulturuppvisning på Kisubi Mapeera

Idag var det sista dagen i Entebbe på årets resa med Global Profil. Den avslutades med ett ”culture event” där alla skolorna uppträdde med danser. Alla skolor som är med i vårt projekt uppträdde med danser, dikter eller sång. Intressant att se hur Ugandierna kan uttrycka historier och små berättelser i sina danser.

Att vår nya gymnasieskola tagit bort estetisk verksamhet som ett gymnasiegemensamt ämne känns torftigt. Skolorna i Uganda visar vikten av en levande kulturell verksamhet.

Vi försökte så gått vi kunde med en gemensam gruppdans vi också i vår svenska grupp. Det fick bli en blandning av zumba fitness och Sh´bam till Pitbulls ”Hey baby (drop it on the floor)”.

Tidsresa: Freedom tree i Entebbe 1954

Denna dag ägnades åt året 1954, en dag i september. Folk hade samlats vid den öppna platsen runt ”Kirundu tree” i Entebbe. Guvernören i protektoratet Uganda, Andrew Coven, skulle komma och berätta varför han skickat Kabaka
Muteesa II i exil i London. En grupp musiker spelade på trummor och xylofon. Folk dansade runt och gladdes. En annan grupp skrev paklat.

(fortsättning följer)

Förberedelse tidsresa

Dagen ägnades åt förberedelser för tidsresan i Entebbe som vi skall ha imorgon onsdag. Genomgång med Ebbe Westergren och hans team inne på kommunhuset i Entebbe. Vi fick höra själva historien och de roller vi skulle ha. Vi skall ha ett möte under ”Freedom Tree” 1954. Guvernör Andrew Coven kommer berätta om den brittiska administrationens planer på att göra en federation av länderna runt Viktoriasjön. Många Ugandiska talaren och frihetskämpar kommer att tala.