Tre kunskapsvägar

Hur skall man få kunskap om livet i en by? Denna utmaning var det som våra elever ställdes inför när de kom till Mbazzi i Uganda och som den andra halvan av Globil profil just nu arbetar med i Tintown i Sydafrika.

Under arbetet i Uganda reflekterade jag över detta och kom fram till att det finns tre ”kunskapsvägar” att följa.

Den första är den ”vetenskapliga” vägen. Då läser man in sig på allt som går att läsa om byn. Man använder vetenskapliga metoder att undersöka den utifrån det ämnesområde som man vill studera: antropologiskt, sociologiskt, ekologiskt eller historiskt t.ex.

Den andra vägen är den ”Journalistiska” vägen. Då intervjuar man de människor som bor där och låter dem och deras berättelser spegla livet i byn. Man gör en ”dokumentär”. Det var det som vi tänkte när vi sa åt våra elever att göra ”porträtt” och intervjua människorna i byn.

Den tredje vägen är den ”litterära” vägen. Då intervjuar man flera personer i byn och utanför. Sen sätter man ihop flera av de intervjuer som man gjort och skapar en fiktiv person. En person som inte finns i verkligheten men som är ”ihopsatt” av allt det man fått reda på genom flera intervjuer och observationer. Man kan sätta in denna fiktiva person med andra fiktiva personer och hitta på en berättelse som speglar livet i en by. På detta sätt får man en både levande och ”sann” bild av livet i byn.

Kulturuppvisning på Kisubi Mapeera

Idag var det sista dagen i Entebbe på årets resa med Global Profil. Den avslutades med ett ”culture event” där alla skolorna uppträdde med danser. Alla skolor som är med i vårt projekt uppträdde med danser, dikter eller sång. Intressant att se hur Ugandierna kan uttrycka historier och små berättelser i sina danser.

Att vår nya gymnasieskola tagit bort estetisk verksamhet som ett gymnasiegemensamt ämne känns torftigt. Skolorna i Uganda visar vikten av en levande kulturell verksamhet.

Vi försökte så gått vi kunde med en gemensam gruppdans vi också i vår svenska grupp. Det fick bli en blandning av zumba fitness och Sh´bam till Pitbulls ”Hey baby (drop it on the floor)”.

Tidsresa: Freedom tree i Entebbe 1954

Denna dag ägnades åt året 1954, en dag i september. Folk hade samlats vid den öppna platsen runt ”Kirundu tree” i Entebbe. Guvernören i protektoratet Uganda, Andrew Coven, skulle komma och berätta varför han skickat Kabaka
Muteesa II i exil i London. En grupp musiker spelade på trummor och xylofon. Folk dansade runt och gladdes. En annan grupp skrev paklat.

(fortsättning följer)

Förberedelse tidsresa

Dagen ägnades åt förberedelser för tidsresan i Entebbe som vi skall ha imorgon onsdag. Genomgång med Ebbe Westergren och hans team inne på kommunhuset i Entebbe. Vi fick höra själva historien och de roller vi skulle ha. Vi skall ha ett möte under ”Freedom Tree” 1954. Guvernör Andrew Coven kommer berätta om den brittiska administrationens planer på att göra en federation av länderna runt Viktoriasjön. Många Ugandiska talaren och frihetskämpar kommer att tala.

Världsnaturfondens arbete för hållbar utveckling

Idag har vi fått se WWF:s arbete i Masaka, eller rättare sagt de organisationer som stöds av WWF med hjälp av SIDA pengar. Den första organisationen var Kaswa zinda centre där man arbetade med olika hantverk för att få in en försörjning och utbildning i ekonomiskt tänkande för ungdomar. De hade också svinuppfödning som en källa till inkomst. Vi såg också en skola för föräldralösa barn som fick lära sig att odla mat som en del av sin undervisning. När vi skulle åka ner till ett ”modellhem” där man bl.a. visade hur man soltorkar tomater och hälsoörter körde vår buss fast. Det tog ett par timmar att få loss bussen. 

För framtiden har man tankar på att utveckla ekoturism inom organisationen.

Efter vår lunch åkte vi till byn Rukaya där ungdomsorganisationen TDI verkade. De hade en mobil cateringfirma som de fick in inkomst till sin organisation genom. Vi planterade träd med dem och åkte sedan och tittade på stora plantskolor för kaffeplantor och byggnader de skall ha som hönseri. 

Världsnaturfondens arbete runt Viktoriasjön vill förbättra förhållandena i sjöns avrinningsområde och är kopplat till olika floder och hur de förorenas eller hotas av exploatering. I Masaka området är är det floden Katonga som man vill få ren igen.

Denna dag har gett mig en helt ny syn på Världsnaturfondens arbete ute i världen jämfört med det vi ser i Sverige genom genom deras annonser.

Kampala och Bugandas kultur

Hur lär man sig bäst om kulturen i Uganda med kungariken och klaner? Ett sätt är att göra som vi gjorde idag och åka till Bugandas parlament och få ett föredrag om hur man tar beslut i kungariket. Utanför dörren till parlamentet finns det bilder på alla totem till Bugandas 56 klaner. Utanför huset står den nuvarande kungen eller ”kabaka” som det heter på luganda, staty och tittar ut över ”the royal mile”. Mellan parlamentet och kungens palats är det en mile och när kungen skall vara med i parlamentet får han åka den vägen.

Idag fick vi också se kungens radiostation som finns i samma byggnad.

När vi sedan gick till palatset fick vi också se Idi Amins fängelsehålor eller tortyrkammare där han mördade sina motståndare. De sattes i en bil med en bindel runt ögonen och kördes runt runt i Kampala så de skulle tro att de fördes långt bort. Fyra rum fylldes med 500 personer var och efter två dygn var syret slut. De som försökte rymma hamnade i ett elektrifierat vatten som tog livet av dem. De döda kropparna kördes iväg och slängdes till krokodilerna i Nilen eller Viktoriasjön.

När eleverna får se detta väcks ett äkta intresse för vad som hände i Uganda från 60-talet och framåt. Verkligheten gör att man vill söka sig till böcker och artiklar för att veta mer.

Uganda wildlife education center

När vi var hos borgmästaren i måndags bjöd han hela vår grupp till Uganda wildlife education center i Entebbe. Idag på eftermiddagen åkte vi dit.

Innan det fick det namn som det har nu kallades det ”Entebbe zoo”. Men efter kriget som var i början och mitten av 80-talet förföll det. När ugandierna sedan ville bygga upp det bestämde man sig för att göra ett zoo där inte alla djuren bara satt i bur utan att det fanns miljöer där de kunde gå i det fria.

Parken är uppbyggd kring några stora ”savanner” som får symbolisera olika nationalparker i Uganda. En bygger på det som finns i Queen Elisabeth National Park, en annan Kidepo och en tredje Murchisson Falls. De har också en stor inhägnad med schimpanser. I en liten våtmark hittar man träskonäbben. Vid varje större inhägnad står det en guide som berättar om det som går att se.

UWEC vill nå ut i landet med kunskap om vikten att bevara den biologiska mångfalden

Mbazzi

Idag besökte vi 11 familjer och två skolor i Mbazzi, Mpigi distriktet i Uganda. Eleverna arbetade i grupper med två svenskar och 3-4 Ugandier i varje. De ställde frågor om Hälsa, Integration och resurser. Jag kommer att berättar mer om detta här lite senare. Hinner inte att skriva mer nu.

Rostad majs

Vid ekvatorn går solen ner vid sjutiden året om. Klockan åtta är det kolmörkt och natten fylls av ljud. Det är syrsor och andra insekter som ger ett intensivt surrande ljud. I kväll ville Paul som jag bor hos bjuda på rostad majs. Han hade köpt med sig lite färsk majs från grönsaksstånden på Entebbevägen. När vi kom hem till hans lärarbostad hade hemhjälpen redan gjort färdig elden i den eldstad som han och hans familj värmer sin mat på ute på verandan. De har också en energisparande spis som drar mycket mindre ved än de tre traditionella tre stenarna som man brukade ställa sitt kärl på tidigare i historien.

Paul tog fram en traditionell afrikans stol med tre ben som jag fick sitta på. Själv satte han sig på en av de vanliga plaststolar som man ser överallt här i Uganda. När majsen hade svartnat runt om var den färdig. Vi knaprade majs medan nattfjärilarna flög runt utelampan. Idag var det inte strömavbrott.

”Ge era vänner en nyanserad bild av Afrika!”

Vid varje besök här i Entebbe ingår en visit hos borgmästaren. Han tar emot på sitt rum där ena sidan är ett helfönster mot Viktoriasjön. Det är den vackraste utsikt jag sett från en borgmästares kontor! Först får vi berätta för hans sekreterare vad vi skall göra i Entebbe när vi är här innan vi får komma in. Sen berättar vi allt igen när vi träffar borgmästaren. Vi presenterar också våra skolor och berättar vilka program våra elever går på.

När alla formella presentationer var färdiga idag pratade han mer fritt ur sitt hjärta. Han bad oss att ge en nyanserad bild av Afrika till våra vänner i Sverige. ”Afrika är mer än bara lejon” sa han. Detta är precis vad vi vill ge eleverna med vår Global profil. Vi vill att alla skall förstå att verkligheten är mycket mera mångfacetterad än den bild vi oftast får från media.

Idag har också våra elever fått flytta till elevhemmen. Många av Ugandas skolor är ”boardingschools”. På många ställen flyttar man hemifrån redan när man är 7-8 år.