Zumba fitness

När man arbetat mycket. Haft mycket elevkontakter. Förklarat och förklarat och förklarat svåra orsakssamband och begrepp inom naturkunskapen. När elevarbeten kommenterats och gåtts igenom. Vad gör jag för att koppla av och ladda batterierna? Går på Zumba fitness på mitt gym Wellnes studio (fd Nordic Club). Body jam och Sh´bam går också utmärkt. Gruppdans är glädje och motion!

Naturkunskap 1b: Människans utveckling

Vi har nu kommit fram till avsnittet som handlar om människans utveckling i naturkunskap 1b. Eleverna behöver kunna grunderna i detta för att kunna föra ett resonemang kring människans utveckling när vi diskuterar genteknik.

Först ber jag dem jämföra ett släktträd från 2002 med ett tidsdiagram när de olika människoarterna levde från 2005. De får fundera på skillnader och likheter i de två olika sätten att beskriva människans utveckling. Det framkommer också att det levde fyra människoarter på jorden fram till sen tid i bilden från 2005 och bara tre i den andra. Detta berodde på att man hittade Homo floresiensis 2003.

Sen ska eleverna hämta fakta om ett urval av människoarter och sammanställa det i en matris. De skall för varje art föra in när den levde, i vilken miljö den vistades i, vad den åt och hur stor hjärna den hade. Genom att göra det i en matris så får eleven en översikt över arterna och kan se de stora dragen i människans utveckling. De kan se hur hjärnans storlek växer och blir störst hos neandertalaren. De kan se hur människans levt på frukt en stor del av sin tid för att sedan gå över mer till kött. Som källa låter jag eleverna använda www.becominghuman.org. Det finns också en poäng med att den är på engelska. Då får eleverna träna på att använda engelska källor och inte skrämmas av att det är på ett annat språk. Som hjälp får eleverna en ordlista med de vanligaste ordens översättning.

Sist får eleverna titta på genographic project. Detta för att lära sig att kunskaper om människans historia inte bara går att läsa ut ur fossil utan också DNA i våra celler.

 

 

 

 

 

http://urplay.se/Produkter?search_ao=människans+utveckling

Fas 4 – Livets uppkomst och utveckling

Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.

Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.

Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.

Papper och penna

Idag slutade vårt internet på skolan att fungera under ett par timmar.

Vad gör man då när man har allt sitt undervisningsmaterial på Google Drive och Google site? Man får tänka som om det vore strömavbrott på julafton. Man för göra bästa möjliga av situationen.

Jag tog fram papper och tänkte att eleverna skulle få rita ner på ett papper det som jag ritar och berättar om arvsanlag, gener, DNA och kromosomer på tavlan. Gammal traditionell genomgång alltså! Hade eleverna pennor med sig? Inte alla. Många har redan hunnit vänja sig av med att ha penna med sig! Efter en liten stund kom jag igång och kan konstatera att penna och papper har kvaliteter som inte en dator har. Det går att rita på fri hand. Jag lärde mig biologi genom att rita biologi. Handen följer ögat och man tränar upp en iakttagelseförmåga på ett sätt som jag inte kan se att en dator kan göra.

Vi får inte glömma bort att lära eleverna att se genom att teckna. När estetisk verksamhet nu inte längre finns är det desto viktigare att vi i alla andra ämnen använder teckning som inlärningsmetod så mycket vi kan så elevernas kompetens med papper och penna inte försvinner.

Henry Jenkins och transmedia

När jag sedan i somras förstått vad transmedia är och hur det verkar i dagens samhälle har jag också förstått att Henry Jenkins är den som kanske skrivit mest om ämnet. Han tituleras ”Provost’s Professor of Communication, Journalism and Cinematic Arts” vid University of southern California.

Den av hans böcker som beskriver kärnan av begreppet transmedia är ”Convergence culture”. De nyckelbegrepp som han tar upp där är förutom titelbegreppet även det som kallas ”participatory culture”.

En av de projekt som han arbetar med är ”New Media Literacies – learning in a participatory culture”. Denna video visar vilka förmågor som han tar fram som vi behöver som medborgare i en ”deltagarkultur”: New media literacies.

Henry Jenkins har också spelat in en intervju åt ”The digital generation” om ”New media and implication for education”.

Han gjorde ett TEDxNYED tal 2010: Henry Jenkins 03/06/10 om ”participatory culture.

”Bildblindhet” och ”examinationsblindhet”

När jag arbetade som tecknare i början av 80-talet fick jag erfara fenomenet ”bildblindhet”. Det är en sorts ”blindhet” för de rätta formerna, vinklarna eller annat som kan vara viktigt i en bild som inträder ganska snart efter att man börjat teckna. För att komma åt detta kan man titta på teckningen i en spegel. Bara det att man får en något annorlunda bild gjorde det att man direkt såg vad som inte stämde och hur det skall vara. Idag fick jag erfara att en liknande ”blindhet” framträder när man sitter och rättar och betygsätter uppsatser.

Vi hade ämneslag idag och alla tittade på elevarbeten som jag tagit med från förra årets argumenterande uppsats. Mina kollegor hittade massor av inkonsekvenser och sakfel. Naturligtvis har jag också sett en hel del av dessa men flera har jag inte märkt eller tänkt på när jag suttit med uppsats efter uppsats. När mina kollegor tittade med ”färska ögon” och kommenterade vad de såg fick jag en mycket tydligare och klarare bild vad mina elever presterat.

Av detta lär jag mig att det är viktigt med medbedömning.

TEDx om motivation

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.