Neoteni är ett begrepp inom evolutionsbiologin. Det betyder att ungdomsformen av en organism blir könsmogen och behåller sina ungdomsdrag in i vuxenlivet. Det finns en teori som säger att det var så som ryggradsdjuren  kom till. En avlägsen släkting till tunikaterna, den grupp organismer som bl.a. sjöpungarna tillhör, hade en larvform som började föröka sig utan att bli till en ”normal” tunikat. Det var så den sk pikaian kan ha uppkommit; fiskarnas föregångare.

Neoteni kan också ha haft en roll med i spelet när vi blev människor. För några år sedan läste jag en bok där författaren jämförde barns skallar inom de större apornas, de tidiga förmänniskorna och dagens människoart. Det man kunde se var att barnens skallar liknade väldigt mycket de utvecklingssteg som komma skulle. En schimpans unges skalle är mycket mer lik en människas än en vuxen schimpans skalle är t.ex.

Tittar man på de stora apornas beteende också så har de en intensiv period av lärande när de är små enligt denna teori. När de blir vuxna avstannar det intensiva lärandet. Deras liv byggs mer upp av fixa rörelsemönster och beteenden. Så fungerar inte människan. Det kan vara så att genom neoteni har människan mist sitt forna ”vuxna” beteendemönster och blir ur lärandets synvinkel aldrig vuxen. Vi lär oss ständigt genom hela vårt liv.

Att syssla med lärande är att syssla med en av de saker som gör oss till människor.

Referens

• Silverin, Bengt & Silverin, Björg (2002): Zoologisk morfologi. Studentlitteratur.
• Henschen, Folke (1971): Människans utveckling. Furnus