Naturkunskap 1b: Människans utveckling

Publicerad den av
Svara

Vi har nu kommit fram till avsnittet som handlar om människans utveckling i naturkunskap 1b. Eleverna behöver kunna grunderna i detta för att kunna föra ett resonemang kring människans utveckling när vi diskuterar genteknik.

Först ber jag dem jämföra ett släktträd från 2002 med ett tidsdiagram när de olika människoarterna levde från 2005. De får fundera på skillnader och likheter i de två olika sätten att beskriva människans utveckling. Det framkommer också att det levde fyra människoarter på jorden fram till sen tid i bilden från 2005 och bara tre i den andra. Detta berodde på att man hittade Homo floresiensis 2003.

Sen ska eleverna hämta fakta om ett urval av människoarter och sammanställa det i en matris. De skall för varje art föra in när den levde, i vilken miljö den vistades i, vad den åt och hur stor hjärna den hade. Genom att göra det i en matris så får eleven en översikt över arterna och kan se de stora dragen i människans utveckling. De kan se hur hjärnans storlek växer och blir störst hos neandertalaren. De kan se hur människans levt på frukt en stor del av sin tid för att sedan gå över mer till kött. Som källa låter jag eleverna använda www.becominghuman.org. Det finns också en poäng med att den är på engelska. Då får eleverna träna på att använda engelska källor och inte skrämmas av att det är på ett annat språk. Som hjälp får eleverna en ordlista med de vanligaste ordens översättning.

Sist får eleverna titta på genographic project. Detta för att lära sig att kunskaper om människans historia inte bara går att läsa ut ur fossil utan också DNA i våra celler.

 

 

 

 

 

http://urplay.se/Produkter?search_ao=människans+utveckling

Fas 4 – Livets uppkomst och utveckling

Publicerad den av
Svara

Har nu påbörjat fas 4 i Naturkunskap 2 kursen. Den fasen handlar om livets uppkomst och utveckling med fokus på bakterier, alger, svampar, mossor och växter när det gäller gruppuppgiften. Grupperna skall ta upp minst tre teorier om livets uppkomst och redogöra för vad som talar för och emot dessa teorier. Sen skall de beskriva hur evolutionen fungerar genom att beskriva utvecklingen från arkebakterier upp till växter. Djuren lämnas till fas 5.

Den individuella uppgiften går ut på att beskriva de grupper av kemiska ämnen som bygger upp det levande. Jag har idag och förra veckan haft en genomgång av stamkolväten, alkoholer, organiska syror och estrar. Tar fett, kolhydrater, proteiner och vitaminer nästa vecka. Eleverna skall beskriva dessa ämnesgrupper och sedan försöka hitta dem i sin vardag och fotografera av dem.

Allt skall sedan redovisas med bild och ljud i både gruppexaminationen och den individuella.

Papper och penna

Publicerad den av
Svara

Idag slutade vårt internet på skolan att fungera under ett par timmar.

Vad gör man då när man har allt sitt undervisningsmaterial på Google Drive och Google site? Man får tänka som om det vore strömavbrott på julafton. Man för göra bästa möjliga av situationen.

Jag tog fram papper och tänkte att eleverna skulle få rita ner på ett papper det som jag ritar och berättar om arvsanlag, gener, DNA och kromosomer på tavlan. Gammal traditionell genomgång alltså! Hade eleverna pennor med sig? Inte alla. Många har redan hunnit vänja sig av med att ha penna med sig! Efter en liten stund kom jag igång och kan konstatera att penna och papper har kvaliteter som inte en dator har. Det går att rita på fri hand. Jag lärde mig biologi genom att rita biologi. Handen följer ögat och man tränar upp en iakttagelseförmåga på ett sätt som jag inte kan se att en dator kan göra.

Vi får inte glömma bort att lära eleverna att se genom att teckna. När estetisk verksamhet nu inte längre finns är det desto viktigare att vi i alla andra ämnen använder teckning som inlärningsmetod så mycket vi kan så elevernas kompetens med papper och penna inte försvinner.

Henry Jenkins och transmedia

Publicerad den av
Svara

När jag sedan i somras förstått vad transmedia är och hur det verkar i dagens samhälle har jag också förstått att Henry Jenkins är den som kanske skrivit mest om ämnet. Han tituleras ”Provost’s Professor of Communication, Journalism and Cinematic Arts” vid University of southern California.

Den av hans böcker som beskriver kärnan av begreppet transmedia är ”Convergence culture”. De nyckelbegrepp som han tar upp där är förutom titelbegreppet även det som kallas ”participatory culture”.

En av de projekt som han arbetar med är ”New Media Literacies – learning in a participatory culture”. Denna video visar vilka förmågor som han tar fram som vi behöver som medborgare i en ”deltagarkultur”: New media literacies.

Henry Jenkins har också spelat in en intervju åt ”The digital generation” om ”New media and implication for education”.

Han gjorde ett TEDxNYED tal 2010: Henry Jenkins 03/06/10 om ”participatory culture.

”Bildblindhet” och ”examinationsblindhet”

Publicerad den av
Svara

När jag arbetade som tecknare i början av 80-talet fick jag erfara fenomenet ”bildblindhet”. Det är en sorts ”blindhet” för de rätta formerna, vinklarna eller annat som kan vara viktigt i en bild som inträder ganska snart efter att man börjat teckna. För att komma åt detta kan man titta på teckningen i en spegel. Bara det att man får en något annorlunda bild gjorde det att man direkt såg vad som inte stämde och hur det skall vara. Idag fick jag erfara att en liknande ”blindhet” framträder när man sitter och rättar och betygsätter uppsatser.

Vi hade ämneslag idag och alla tittade på elevarbeten som jag tagit med från förra årets argumenterande uppsats. Mina kollegor hittade massor av inkonsekvenser och sakfel. Naturligtvis har jag också sett en hel del av dessa men flera har jag inte märkt eller tänkt på när jag suttit med uppsats efter uppsats. När mina kollegor tittade med ”färska ögon” och kommenterade vad de såg fick jag en mycket tydligare och klarare bild vad mina elever presterat.

Av detta lär jag mig att det är viktigt med medbedömning.

TEDx om motivation

Publicerad den av
2

Det har varit en helg då jag jobbat med att få överblick över elevernas arbeten inför att jag skall skriva deras omdömen veckan som kommer. I en paus kollade jag min twitter och fick syn på en tweet av Margareta Hellström. Jag gick in på hennes blogg och hittade mycket intressant och läsvärt. Bland annat så hittade jag en TEDx talk med Peter Gärdenfors. Den handlade om hur man får eleverna motiverade. Här går den att se:

När jag såg den kändes det bra. Det är precis så som jag försöker att undervisa i det jag kallar ”det nya utbildningsparadigmet”. Jag kunde också förstå varför jag ibland känner att jag inte lyckas fullt ut. Det är när något av det han tog upp inte hinns med eller inte blir riktigt genomgånget och förklarat.

När man kör en kurs för första gången som jag gör med naturkunskap 2 så är det svårt att dels hinna ta fram alla uppgifter och skriva dem så som man skall göra enligt Per Måhls alla regler och samtidigt hinna titta på elevernas arbeten och ge feedback så fort som möjligt. Jag har de senaste veckorna haft fullt upp att bara hinna med att göra uppgifterna, planera och förbereda lektioner.

Innan man får en kurs att fungera riktigt som man vill ha den måste man ofta köra den ett par gånger. Först gör man första försöket. Sen i den andra versionen ändrar man det som inte fungerade. Den tredje gången kan man mer fokusera på vad eleverna gör. Om det inte blir så att man får en elevgrupp som är annorlunda än de man tidigare haft. Då får man kanske tänka om och anpassa eller förändra kursen igen. Och så är det sedan hela tiden. Ska en kurs bli bra måste man hela tiden anpassa den efter den tid som är och den elevgrupp man har.

Mediadagen – ur ett transmediaperspektiv

Publicerad den av
Svara

I tisdags urartade elevernas beteende under mediadagen som klasserna i åk 1 hade på Jenny Nyström skolan. I en krönika i tidningen Barometern beskriver deras nyhetschef Pelle Johansson hur eleverna på olika sätt med sina datorer och mobiler koncentrerar sig på annat och stör föreläsningen. Föreläsarna bestämmer sig för att avbryta och ber eleverna att gå ut. Efteråt har det varit krismöten på skolorna och det har debatterats i Barometern och radio P4 Kalmar. Händelsen har varit veckans ”snackis” som man brukar säga nuförtiden.

Händelsen kan ses ur många vinklar. Visst är det viktigt att eleverna lär sig att hantera mobiler och datorer på ett socialt och etiskt riktigt sätt. Det kan till och med vara så att det är de elever som inte lär sig det som kommer att slås ut i samhället. Arbetsgivare vill inte ha anställda som inte kan föra sig i sociala sammanhang utan att missbruka tekniken. Det är viktigt att lära sig hur och när man använder mobiler och datorer och när de inte skall vara framme.

Men hur lätt är det att nå en publik i en fullsatt aula en eftermiddag med ett föredrag? Jag har själv lektioner i aulan på min skola detta år. Så fort jag står på scenen blir det ett avstånd till eleverna som jag aldrig får i ett klassrum. Det blir automatiskt en ”vägg” som är svår att komma igenom och själva aulans möblering inbjuder eleverna till att ta upp och titta på sin mobil.

Skulle man kunna gjort på något annat sätt? Låt oss titta på vad pressombudsmannen och vi lärare skulle kunna gjort ur ett transmediaperspektiv.

Den bärande berättelsen om tryckfrihet och varför det är viktigt skulle kunna ha visats genom en video och en tidning i litet format. I den videon och tidningen skulle olika exempel på hur det är i de delar av världen som inte har tryckfrihet visas också. Tidningen skulle innehålla vissa exempel i form av tecknade serier och andra skulle visas i videon.

Pressombudsmannen skulle ha en blogg där frågor om tryckfrihet och etik kring publicering tas upp på ett sätt som passar ungdomar. Pressombudsmannen skulle också ha en facebooksida där olika frågor om tryckfrihet och vad man får och inte får publicera skulle kunna debatteras. Länkar från bloggen kan läggas ut där liksom på twitter.

Detta skall komplettera den innehållsrika hemsida som pressombudsmannen redan har.

Eleverna skulle få till sig denna information på en vanlig lektion och få arbeta i mindre grupper med olika fall som de finner intressanta och som de hittar på pressombudsmannens hemsida, blogg, i videon och tidningen. I uppgiften skulle PO:s hemsida presenteras och att på olika sätt titta igenom den skulle ingå. I uppgiften skulle eleverna komma fram till olika etiska ställningstaganden och motivera dem. Eleverna skulle sedan få redovisa i tvärgrupper om det fall man tittat på och vad man kommit fram till i sin grupp. Klassen får sedan välja ut en eller två av dessa fall som sedan publiceras som en kommentar på PO:s blogg.

Till detta materialet skulle det också tas fram ett dataspel som på olika sätt aktiverar eleverna att försvara tryckfrihet och förklarar varför tryckfrihet är viktigt i en demokrati. Spelet skall göras på ett sådant sätt att eleverna inom ramen för spelet skall skapa olika aktiviteter i verkligheten.

Lärare och journalist driver toleransarbete i fd Jugoslavien

Publicerad den av
Svara

Idag fick jag träffa läraren Masa och journalisten Maja som samarbetar med att driva ett förståelse och toleransprojekt i fd Jugoslavien. Anledningen till att de kom till Torslunda skola ikväll är att de är med i ett tidsreseprojekt tillsammans med länsmuseet i Kalmar. De berättade med inlevelse om olika projekt.

Ett av Projekten var ”C31 Centre for Developing Childrens Rights Culture”.  I det projektet hade man tagit fram en metod där man lät barn och ungdomar som varit eller är flyktingar att prata om deras liv utifrån en 3D karta. På den kartan fick de symboliskt bygga modeller av de ställen där de bott och sedan berätta om dem för att på så sätt bearbeta det som de varit med om.

Maja hade jobbat med ”Foundation independent Media” där man tog fram olika dokumentärer och mediaproduktioner för att visa sanningen om vad som hände på Balkan. Dessa kunde sedan vara en grund i de undervisningsprocesser som Masa sedan tog fram. ”Telling a story is a part of the healing process” var ett citat de visade under kvällen. ”To listen, to be heard, to understood”

Ett intressent projekt var också ”Museum of the past for the future – history heritage for ww2 as a platform for education for human rights and tolerance”. Där lät man elever gå igenom en läroprocess där de fick sätta sig in i olika personers öde under andra världskriget och se på vad som hände från olika vinklar. De fick bl.a. med hjälp av en staty  ställa sig i situationen att man var en soldat som avrättade skolungdomar. Sen fick man ställa sig i skolungdomarnas ställe och tänka sig in i hur det var att få gevären riktade mot sig.

Hela kvällens föredrag var ett fint exempel på hur journalister och lärare kan samarbeta för att bygga en bättre framtid. Journalisten tar fram och producerar aktuellt material om olika händelser för att få fram sanningen så tydligt som möjligt och ur flera vinklar. Läraren driver sedan läroprocessen med eleverna så de kan ta till sig materialet på ett bra sätt.

Tid för utvärderingar

Publicerad den av
Svara

Idag var det dags för terminens första utvärderingar i naturkunskap 1b kursen. Efter varje större ämnesområde så har jag alltid utvärderingar. Det börjar med att eleverna får sitta själv och göra en individuell utvärdering av hur stor del de deltagit i grupparbetet inom olika faser. I hälsoarbetet var det två faser: göra frågeställningar och söka fakta samt skriva rapporten. Sen fick de bedöma hur svårt de tyckte det var med olika delar i arbetet samt vad de lärt sig om att komma över svårigheterna. Eftersom det var deras första arbete i basgrupp så ställer jag också några frågor där jag försöker få fram deras ambitioner för kursen. Under forskningsprojektet vi hade de två tidigare läsåren kom vi fram till att det är bäst att elever med samma ambition arbetar ihop.

När den individuella utvärderingen är gjord får de sätta sig i sina basgrupper och tillsammans komma fram till hur mycket var och en bidragit till det gemensamma arbetet. Sen får var och en berätta hur den kan bidra till ett effektivare och bättre grupparbete.