Washington – Smithsonian Natural History Museum

Washington 2013-9Elefant i Rotundan som är ingången till samlingarna.

Idag blev det en heldag på Smithsonian Natural History Museum.

Vi gick upp tidigt så vi skulle kunna vänta utanför en halvtimme innan de öppnade så vi skulle komma in fort. Alla Smithsonians museum är det gratis inträde på men man får gå igenom en säkerhetskontroll innan man får gå in så det kan ta lite tid för de tittar igenom alla väskor noggrant.

Innan vi gick in gick vi igenom den fjärilsträdgård som de byggt utefter ena sidan av museet. Där blommade det för fullt och blomdoften var tät. Några fjärilar och bin såg vi.

Natural History Museum-4Fjärilsträdgården utanför museet. 

Väl inne följde vi livets utveckling från de första cellerna fram till vår egen utveckling som människor. Vi fick bl.a. se en monter från tidsåldern ediacra som var i slutet av prekambrium. Det var en tid då predatorer inte fanns på jorden.

Natural History Museum-5Ediacra.

Avdelningen om människans utveckling var en av de bästa på museet. Där fanns en fin pedagogiks förklaring av hur vi blev människor och det fanns massor av bilder, vaxdockor och skallar som förklarade sambanden.

Natural History Museum-11

Natural History Museum-14

Natural History Museum-13 Natural History Museum-12Delar av utställningen om människans historia.

Natural History Museum-8 Fossillabbet.

Natural History Museum-16En av montrarna i mineralsamlingen.

Natural History Museum-15 Hopediamanten

Natural History Museum-17Blåval.

 

Washington – Nära, vardagligt och maktcentrum

Fick gå upp klockan 04:00 för att hinna med ett tidigt plan till Paris. Där blev vi försenade några timmar och kom inte iväg förrän efter klockan ett till Washington. Vi flög över England, sydligaste spetsen av Grönland och sedan ner över östra USA.

Flygplatsen Washington Dulles låg ganska långt utanför staden. Faktiskt i en annan delstat: Virginia. Men vi var inne på en timme och vårt hotell låg väldigt centralt. Bara 10 minuters gångväg till Vita Huset, The Mall och alla de museer som vi ville se.

Washington 2013 Vita Husets framsida

Washington 2013-3Vita Husets baksida

Så fort vi lagt in vår packning på hotellet gick vi ut för att äta och att se staden. Vi hittade en fin liten salladsbar som hette Cosi. När vi var mätta gick vi ner mot Vita huset. Det låg mitt inne i centrala Washington. Utanför grindarna spelade några ungdomar landhockey med rullskridskor. Människor flanerade eller joggade genom den stora öppna plats som ligger nedanför presidentens bostad ner mot obelisken. Vita Huset var mycket mindre än jag föreställt mig men obelisken mycket större. Från Obelisken gick ”The Mall” ner mot Capitoleum. Utefter kanterna låg det museum efter museum som tillhörde ”Smithsonian”. Det var Mueum of American history, Naturl history museum, American art museum, Space and aircraft och många fler.

Washington 2013-4Obelisken

Washington 2013-7The Mall med Capitoleum. Baseballspel.

Washington 2013-8Capitoilum

Vi gick ner mot dammen nedanför Capitolium. Där simmade en familj med gräsänder. Annars så såg vi mest starar, gråsparvar och tamduvor. Det var också en och annan Robin och brunhuvad Cowbird.Washington 2013-6Gräsandfamilj i Capitoliums spegelbild

Doc lounge – Inte bara honung

Ikväll var det dags för vårens sista doc lounge. Den var förlagd till Bremersons matupplevelser i Kalmar saluhall och handlade om bin. Ett av de bästa exemplen på ekologiska tjänster är binas pollinering av blommor. Einstein lär ha sagt att ”om alla bin försvinner så dör människan ut inom fyra år”.

På många ställen i världen ser man nu en massdöd av bin som är mycket oroande. Att ta reda på varför detta sker var filmens syfte fick vi veta i början.

Innan filmen började fick vi möjlighet att äta en filmbuffé. Det var en av de utsöktaste bufféer som jag någonsin ätit. Färsk sparris, wokade grönsaker, kokt sidfläsk så mört som jag aldrig känt en köttbit vara och mycket mer.

Inte bara honung börjar utspela sig i Schweiz. Vi får höra en schweizisk bioodlare i tredje generationen berätta om hur det är att vara bioodlare. Sen tar oss filmen över hela jorden. Vi får se bisamhällen i Kaliforniens mandelodlingar, kineser som pollinerar för hand och hur de bevarar den genetiska mångfalden i bisamhällen i Australien. Just det landet är den enda kontinent som inte drabbats av bidöden än.

Filmen är mycket sevärd och visar med all tydlighet att den biologiska mångfalden på jorden är grunden för de livgivande systemen som Mooney sa när jag frågade honom via Klotet förra året.

”Godheten” och skolans uppdrag

I onsdags fick jag möjlighet att se ”Godheten” av Stefan Jarl. Den hade kommit till Kalmar med hjälp av ett privat initiativ och via doc lounge Kalmar hade jag blivit inbjuden till Biostaden där den visades. Många av Kalmars politiker hade blivit inbjudna och flera bekanta ansikten från lokaltidningarnas sidor såg jag bland publiken.

Filmen hade ingen direkt handling utan var mer ett föredrag med Tommy Berggren och ett antal ekonomiska experter och forskare som uttalade sig om de klyftor som vuxit i samhället. De talade om bankernas stora vinster, om bonusar och mycket av det som vi hör dagligen om i radio och TV. Pratet varvades med naturbilder, olika stads- och samhällsbilder och blev en intressant och tankeväckande helhet.

Under den senaste månaden har jag stött på minst två andra filmer eller TV program som tar upp samma ämne.

På UR ligger serien ”varför finns fattigdom” som tagits fram av 70 olika nationella publik service TV-bolag. Programmet ”Den amerikanska mardrömmen” tar upp samma fråga men ur ett Amerikanskt perspektiv.  Där speglas den stora klyftan mellan fattiga och rika som ökat mer och mer de senaste åren.

På UR ligger också ”Systemfel som hotar världen” som jämför det som sker nu i USA med vad som hände innan romarriket föll. Man talar om neoklassisk ekonomi och hur de rikaste rika lever i en slags socialism där samhället går in och räddar deras banker gång på gång.

Jag la in denna film som en länk på facebook och berättade att jag sett Godheten. Inom någon timme hade jag fått ännu mer länkar till liknande program.

Zetigeist heter en filmtrilogi av Peter Joseph som också handlar om dagens ekonomiska system och vad man kan göra åt det.

Fick en intressant Youtube länk till David Sloan Wilssons föredrag om ”compassion and altruism” ur ett evolutionärt perspektiv. På 45 minuter går han igenom hur medkänsla och altruism har varit viktigt i vår mänskliga utveckling och han berättar om intressanta experiment från djurvärlden som belyser denna fråga.

Fick också en länk till en artikel om en ekonomisk torped som hoppat av och avslöjat metoder som USA haft för att få makt över olika länder och deras tillgångar:

Hur skall jag som lärare förhålla mig till detta?

Det som slår mig är att jag sedan den nya gymnasielagen börjat gälla och jag undervisat i den nya naturkunskapskursen 1b börjat med att lära eleverna ställa frågor. Jag har ingen lärobok som säger vad som är rätt. Jag låter eleverna gå igenom en läroprocess där jag lär dem hitta fakta själva utifrån egna frågor inom ett bestämt område. Just förmågan att ställa bra frågor har jag lyft fram på ett nytt och mer framträdande sätt än tidigare eftersom kursplanen säger så.

Utifrån det filmerna visar så tror jag att detta är helt rätt väg. Vi måste ha medborgare som kan ställa de rätta frågorna. Medborgare som lärt sig att ta reda på fakta och bedöma dess trovärdighet och relevans. Medborgare som kan se på en sakfråga ur flera olika perspektiv och vinklar. Vi behöver också medborgare som kan lösa problem på ett kreativt sätt.

Skollagens paragraf nr 5 säger följande:

5 § Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

Utifrån skollagen finner jag stöd för att jag ska ta upp den problematik som Stefan Jarl belyser i sin film och som alla de andra filmerna och artikeln också gör som jag nämnt här.

Jag skall ge eleverna kompetens och verktyg för att kunna se igenom det som gör våld på de mänskliga rättigheterna. Jag skall ge eleverna självförtroende och en bas för goda mänskliga relationer i ett solidariskt samhälle.

En skola i Los Angeles

Los Angeles är en av världens megastäder.  Våra svenska medier ger oss ofta en glamourös bild av staden genom t.ex. ”Svenska Hollywoodfruar” och ”Oscarsgalan”.

Amerikanska polisfilmer ger oss en annan sida. Faktum är att det pågått ett sorts inbördeskrig i de många ghetton som finns i staden i många år. På de senaste decennierna har över 10 000 dött i kampen mellan tre olika gängkulturer: vita, svarta och latinos.

Hur ser en skola ut som verkar i den världen och vill rädda ungdomar från gängkulturens brott, droger och mördande?

2009 och 2012 hade jag möjlighet att besöka Dreamcenters skola under några dagar och följa undervisningen i naturvetenskap.

Dreamcenter är en kyrka som bedriver ett omfattande socialt arbete i Los Angeles ghetton. De har förvärvat ett stort gammalt sjukhus som är basen för deras arbete. Med vita bussar når de ut till alla de områden där de hjälper de som är i behov av hjälp. De delar ut mat, de har drogavvänjningsprogram och de har en omfattande barn och ungdomsverksamhet för att förhindra att barn och ungdomar dras in i gängkriminalitet och drogmissbruk. Det är i den miljön som deras skola verkar.

Dreamcenter skola-2

Det första som möter mig när jag kommer in är en stor skyllt med ett citat av Martin Luther King. Runt väggarna står det databås och i mitten av rummet ett stort bord och vid sidan ett lärarbord med en dator.

Eleverna har ingen vanlig lärobok. Efter en gemensam genomgång på ca 20 minuter så låter läraren Mr Potter eleverna arbeta med ett online material som är på deras dator. Alla elever arbetar i sin egen takt. När de känner sig klara med ett kapitel får de göra ett quiss. Klarar de quisset får de gå vidare. Annars får de repetera tills de klarar det.

Dreamcenter skola

I slutet av ett större område har de ett slutprov. De har inga läxor. ”Under de förhållanden som eleverna lever kan vi glömma att de kan göra läxor. Allt arbete sker i skolan” säger Mr Potter. De försöker att hålla eleverna borta så mycket som möjligt från gängmiljön i de ghetton som de bor i. Därför erbjuder skolan och Dremcenter många fritidsaktiviteter.

De gudstjänster som man har på söndag och torsdagkvällar liknar inget som jag sett i Sverige. Tre storbildskärmar och en stor scen utgör fonden för en veritabel rockkonsert av bästa kvalitet. Dreamcenter hade 2009 ett eget band som hette Press Play. ”Eftersom vi ligger så nära Hollywood måste vi hålla hög kvalitet på musiken” säger Clarence, en svensk pastor som arbetar på Dreamcenter.

En viktig del av skolarbetet är att fostra ungdomarna och ge dem en livsstil utan våld och kriminalitet. Eftersom många av deras elever har en drogbakgrund är det viktigt att sätta gränser och vara tydllig i vad man får och inte får. De hade ett stort ”program” med piska och morötter, eller ”merits” och ”demerits” som de kallade dem. Gjorde de något bra fick de pluspoäng och gjorde de något dåligt fick de minuspoäng. Kom de upp i många pluspoäng fick de olika fördelar. Fick de minuspoäng fick de istället nackdelar.

Dreamcenter skola-3

Den amerikanska skolans vision

I Silicon Valley kunde jag i somras se både Facebooks och Googles huvudkontor med bara några mils avstånd från varandra. I Palo Alto kunde jag se in i Steve Jobs trädgård där han planterat sina macintosh äpplen. Det går inte att komma ifrån att han, Steve Wozniak, Bill Gates och de andra utvecklarna inom dataindustrin i USA har en stor del i den utveckling vi ser inom skolan nu.

Men hur ser då skolvisionen ut för detta land som har en så stor del i det som sker nu över hela världen när det gäller utbildning?

Jag och mina kollegor Daniel Åkerblom och Mats Björling besökte den stora lärarkonferensen ISTE 2012 i San Diego på midsommarhelgen förra året. ISTE står för ”International Society for Technology in Education” och har i över 30 år tittat på hur ny teknik kan utveckla undervisningen. Ska man försöka sig på en sammanfattning av vad vi såg så måste man säga ”mångfald”. Här kunde vi inte se en tydlig vision utan ”tusen blommor som blommade” men med den gemensamma nämnaren digital utveckling.

I Los Angeles besökte jag 2009 och 2012 en skola som tillhörde Dreamcenter som arbetar för att hjälpa ungdomar att komma ifrån gängbrottslighet och droger. Där hängde Martin Luther Kings ord på väggen:

”Intelligence and character that is the goal of true education”

Skall man lyfta fram något enande dokument för USA:s utbildningssystem ungefär som EU:s nyckelkompetenser så är det ”Framework for 21st century skills” framtaget av ”The Partnership for 21:st Century Skills”. En gemensam vision för att stärka det amerikansk utbildning.

Den består av flera delar som tillsammans bildar en helhet av innehåll, specifika förmågor, kompetens och ”literacies”.

Här skall jag försöka ge en översikt.

Kärnämnen
Engelska, läsning och språk konst
Världsspråk
Konst
Matematik
Ekonomi
Vetenskap
Geografi
Historia
Styrelseskick och samhällskunskap

Övergripande teman
Global medvetenhet
Finansiell, ekonomisk, affärsmässig och entreprenöriell förståelse och kompetens
Samhällsförståelse och samhällkompetens
Hälsoförståelse och hälsokompetens

Lärande och innovationsförmågor
Kreativitet och innovation
Kritiskt tänkande och problemlösning
Kommunikation och kollaboration

Information, media och tekniska förmågor
Informationsförståelse och informationskompetens
Mediaförståelse och mediakompetens
IKT-förståelse och IKT-kompetens

Livs och karriärförmågor
Flexibilitet och anpassningsförmåga
Initiativförmåga och självständighet
Social och tvärkulturell förmåga
Produktivitet och ansvarstagande
Ledarskap och ansvar

Supportsystem
”21st century standards”
Bedömningar av förmågor
Läroplaner och instruktioner
”21st century Professional development”
Läromiljö

Vill man läsa mer om allt detta kan man gå in på http://www.p21.org eller Wikipedia. Det finns också en sida för hur man undervisar i 21st century skills: ATCS

Att sätta sig in i tankarna kring ”21st century skills” känns som ett bra sätt att processa sina egna tankar om utbildning och hitta en relevans i sitt upplägg. Denna systematiska tankemodell känns genomarbetad och användbar i den svenska skolan om man kopplar den till kursplaner och kursplanemål.